Etikettarkiv: immigration

Dra guldet ur munnen på dem om de ska komma hit

Sverigedemokraternas politik har på intet sätt blivit mer rumsren trots den påstådda nolltoleransen. Det är heller inte några enstaka ruttna ägg som diskussionen tidigare gick, utan detta är deras politik och om man i det senaste valet röstade på Sverigedemokraterna så kan man inte längre gömma sig bakom att man inte visste vad de ville.


Richard Jomshof (SD) har än en gång lagt en motion om att man ska beslagta flyktingars ägodelar med hänvisning till att ”så gör man bland annat i Danmark”. I Danmark har man en omtvistad lagstiftning som ger staten rätt att beslagta ägodelar från flyktingar om värdet överstiger 3 000 kr. Vidare gör Jomshof en jämförelse med kraven som gäller vid försörjningsstöd. Denna jämförelse haltar dock avsevärt då flyktingar sällan har någon bil eller liknande av värde med sig . Därför beslagtar inte socialen några värdesaker utan du ombes att sälja det som är av sådant värde att det kan förbättra din ekonomiska situation, därefter gör man en ny kontroll av inkomst och bedömer utifrån de nya siffrorna.

Richard Jomshofs avsikt med motionen är att hetsa svansen mot flyktingarna likt nazisterna gjorde mot judarna då man beslagtog vigselringar, företag, hus och hem samt andra värdesaker. Vem har inte hört argument som att ”jag såg en flykting prata i den senaste modellen av iPhone”, ungefär som att man som flykting inte skulle ha haft råd att köpa en ny mobil i sitt hemland innan landet hamnade i konflikt. Motionen i likhet med mycket annat som Jomshof uttryckt de senaste åren är skrämmande likt det tankegods som nazisterna hade.

SD maskerar sin girighet

Judarna var förvisso inte migranter i de länder som de tillfångatogs i, men de var inte desto mindre oönskade av nazisterna på samma sätt som flyktingarna är av Sverigedemokraterna idag. Man kan se girigheten hos Sverigedemokraterna efter dessa oönskade människors kära ägodelar. Man maskerar det i förklaringsmodeller som att man inte ska bli försörjd om man kan försörja sig själv vilket kanske inte låter så farligt. Om en person vill söka försörjningsstöd måste personen först använda alla möjliga tillgångar innan man får rätt att söka försörjningsstöd. Nu är det oftast inte så att flyktingar har något av värde med sig, ofta har de en lättpackad ryggsäck och en mobiltelefon. De som kommer till Sverige med större tillgångar brukar heller inte låta sig försörjas av bidrag. Det debatten ofta handlar om är de ensamkommande barn och ungdomar som kommit till Sverige de senaste åren. Om man är barn eller ungdom har man ofta inga tillgångar alls. Deras flykt från det ursprungliga landet är ofta kantat av stora traumatiska händelser. Mer om ensamkommande barn och ungdomar finns att läsa här.

För att ta oss tillbaka till jämförelsen med nazismen och judarnas situation under andra världskriget så kan jag nämna att man redan tidigt under 1930- och 1940-talen, då man samlade judarna i ghetton, beslagtog deras tillhörigheter. Egendom och rättigheter i form av fastigheter, medborgarskap och rätten att försörja sig konfiskerades, men även ägodelar som vigselringar och tandguld beslagtogs. Om du är intresserad att läsa mer om förintelsen kan du göra det på Forum för levande historia. Även en skrivelse som heter Naziguldet och Riksbanken nämner att beslagtagandet av den lösa egendomen i form av bland annat guld främst skedde då ghettona tömdes på judar för att transporteras till koncentrationslägren.

Nazismen började inte med en uttalad tanke om etnisk rensning

Man får heller aldrig glömma att nazismen inte började med en uttalad idé om förintelsen. Den började med att man diskriminerade judar och andra minoriteter genom olika lagstiftningar som isolerade dessa grupper i samhället samt genom idéer om att tvinga dessa folkgrupper att emigrera. Vill du läsa mer om förintelsen finns det en hel del att läsa här. Dessa diskriminerande lagförslag kan vi hitta i passSverigedemokraternas principprogram där de bland annat talar om att precis som man kan få ett medborgarskap så ska man även kunna förlora sitt medborgarskap om man har fel lojaliteter. Mer om Sverigedemokraterna och deras principprogram finns att läsa här. På sidan 15 hittar du passagen om att man kan förlora sitt medborgarskap. Det är med andra ord viktigt, för att inte säga helt centralt för Sverigedemokraterna att skilja mellan olika kulturer och diskriminera mellan dessa. Under 1940-talet var det viktigt att peka ut judarna som vidriga och giriga personer. Idag är det framförallt muslimer och människor från Mellanöstern som målas upp som den främmande fienden.

Som asylsökande har man redan idag krav på sig för att få bidrag. Man får inte ha tillgångar som innebär att man kan försörja sig själv på samma sätt som gäller för den som söker försörjningsstöd, och på samma sätt som för svenska medborgare som söker försörjningsstöd måste man meddela om man får ändrad ekonomisk förmåga. Som ensamstående vuxen kan man som mest få 71 kronor per dag och som lägst, om man är klassad som barn under 17 år, 12 kronor per dag beroende på om man bor där mat ingår eller inte. Mer information om den ekonomiska ersättningen som man som asylsökande kan uppbära finns att läsa här.

Slutligen kan man fråga sig huruvida Ekeroth och Almqvist fick sina tillgångar i form av saker och pengar beslagtagna då dessa migrerade till Ungern, då Ungern har just den politik som Sverigedemokraterna förespråkar.


Källor
Forum för levande historia, Förintelsen
Kunskapsguiden, Om ensamkommande barn och unga
Migrationsverket, Ekonomiskt stöd för asylsökande
SO-rummet, Förintelsen
Sverigedemokraterna, motion om att beslagta värdesaker av flyktingar
Sverigedemokraterna, principprogram
Utrikesdepartementet, Naziguldet och Riksbanken, SOU 1998/96

Vad är skillnaden på flyktingar och migranter?

I invandringsdebatten slarvas det inte sällan med begreppen. Flyktingar och migranter är begrepp som blandas samman. Det finns väsentliga skillnader, och det är viktigt att vi skiljer på begreppen, eftersom det kan komma att påverka attityder och åsikter kring extremt utsatta människor.

Flyktingar är människor som flyr väpnad konflikt eller förföljelse. Dessa människor utnyttjar sin asylrätt i enlighet med den Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna. De länder som har ratificerat FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning och dess tilläggsprotokoll är skyldiga att släppa in skyddssökande människor i landet och tillhandahålla en rättssäker asylprocess. Mottagarländerna är skyldiga att inte skicka tillbaka människor till länder, eller områden, där det finns risk för att dö, bli fängslad, bli utsatt för tortyr eller kroppsstraff.

Migranter är en bredare kategori och innebär människor som, tillfälligt eller permanent, lämnat sitt hemland. De flyttar för att skapa förutsättningar för ett bättre liv. Det kan innefatta att söka arbete, utbildning, familjeåterförening eller andra orsaker. Till skillnad från flyktingar, finns det inga hinder för migranter att återvända. Migranter som uppehåller sig olagligt i ett land kallas irreguljära migranter (tidigare ”illegala invandrare”). De är en utsatt grupp i samhället som saknar rättslig status och är offer för såväl diskriminering som övergrepp. Det är viktigt att betona att det inte är brottsligt att vara irreguljär migrant.

För mottagarländerna är distinktionen flyktingar och migranter fundamentalt viktig.

Mottagarländer behandlar flyktingar i enlighet med såväl nationell som internationell lag om flyktingskydd och asyl. Varje land har särskilda skyldigheter gentemot människor som söker asyl i landet. UNHCR har i uppgift att stötta och hjälpa länderna att uppfylla dessa skyldigheter. När det kommer till migranter ser det annorlunda ut: här gäller landets immigrationslag (i Sverige kallad Utlänningslagen) och processordning.

Det kan vara riskfyllt att sammanblanda begreppen flykting och migrant. Det problematiska är att förfarandet kan komma att påverka de lagliga rättigheter som flyktingar åtnjuter. Det tenderar också att påverka allmänhetens inställning till flyktingar, då det kan skapa misstänksamhet kring människors egentliga status. Även asylmyndigheter (i Sverige Migrationsverket) tenderar att bli misstrodda i sitt arbete.

Om vi kikar lite på de människor som tagit sig över Medelhavet till Europa de senaste åren: Är de flyktingar eller migranter?

De är både och.

De allra flesta är flyktingar, eftersom de har sitt ursprung i krigshärjade länder eller länder som anses vara ”flyktingproducerande”. Detta innebär att det finns behov av internationellt skydd. Det finns en liten del som kommer från andra platser. De flesta av dessa är migranter.

Det finns tydliga skillnader mellan flyktingar och migranter. Låt oss avstå ifrån att klumpa ihop dem. Flyktingar och migranter har olika rättigheter och skyldigheter. Det vi ska ha med oss är att alla människor ska bemötas med respekt och värdighet.

Mot bakgrund av distinktionen mellan flyktingar och migranter är det svårt att se att det skulle finnas substans i retoriken om ”lyxflyktingar” och ”bidragsmigranter” från krigshärjade länder. Debatt är bra, men den måste vara saklig och nyanserad för att vara konstruktiv.

Källor:

Amnesty International: Flyktingar och migranter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

Flyktingars rättigheter

Migrationsinfo: Irreguljära migranter

UNHCR viewpoint: ”Refugee or migrant” – which is right?

Riksdagen: Utlänningslagen

Globalis: Konflikter

Uppehållstillstånd 2016

Antal beviljade uppehållstillstånd till personer som sökt uppehållstillstånd i kategorin Asyl i Sverige var 71 571 stycken under kalenderår 2016. Det är en uppgång från år 2015 då det var 36 645 personer som blivit beviljade uppehållstillstånd i kategorin för Asyl.

Totalt antal personer som fått uppehållstillstånd i Sverige år 2016 – sammanlagt i samtliga kategorier – var 150 530 personer. Färre än hälften var alltså asylsökande under det året.

För i totala siffran uppehållstillstånd finns bland annat: 24 709 personer som fått arbetsmarknadsuppehållstillstånd för att arbeta eller forska i Sverige (och deras respektive anhöriga), 15 148 personer som är anhöriga till asylsökande som fått uppehållstillstånd, 10 896 gäststudenter, doktorander (och deras respektive anhöriga).
Och även 7 278 nyfödda barn som fötts i Sverige och som har en förälder som sökt uppehållstillstånd och fått PUT – permanent uppehållstillstånd.

Det var 162 877 personer som under kalenderår 2015 lämnade in sin asylansökan till Migrationsverket i Sverige. Under hela kalenderår 2016 var det 28 939 personer. Antal asylansökningar från person som kom från Syrien sjönk från 51 338 personer år 2015 till 5 459 personer under kalenderår 2016.

Störst procentuella ökning av asylansökningar har skett från personer som flytt hit från Colombia. Det var 21 personer år 2015 och det steg till 121 personer som sökte asyl i Sverige från det landet år 2016. Från Turkiet steg det också, från 253 personer till 738 personer.

Det är för tillfället långa väntetider i handläggning och beslutsprocess, så antal beviljade uppehållstillstånd under ett kalenderår går inte att jämföra med antal inlämnade ansökningar under samma år eller med föregående kalenderår.

Källor från Migrationsverket:

Asylsökande till Sverige 2000-2016 (Excel)

Asylsökande till Sverige 2000-2016 (pdf)

Beviljade uppehållstillstånd 2009-2016 (Excel)

Beviljade uppehållstillstånd 2009-2016 (pdf)