Vi på Motargument har genom åren uppmärksammat den SD-kopplade nätbloggen Samnytts (tidigare Politiskt inkorrekt, Avpixlat och Samhällsnytt) återkommande lögner, vinklingar och #fakenews.Lögnen om de ensamkommandes sysselsättning föräras återigen en artikel. Denna gång påstås det att SVT bedriver propaganda om ensamkommande från 2015.
Samnytt tar upp tråden från en tidigare artikel, skriven av Mats Dagerlind 231211 om ensamkommandes sysselsättning, då de, med stöd av ett Youtube-klipp signerat SD-riksdagsledamoten Ludvig Aspling, sågade SCB:s rapport om ensamkommandes sysselsättning. Redan då ifrågasatte vi, med stöd av Christian Lindells sju punkter, artikelförfattaren Mats Dagerlind om varför han spred lögner om ensamkommandes sysselsättning. Dagerlinds svar i ett uttalande på X var ‘Det utesluter dock inte att jag och/eller Aspling kan ha missuppfattat någon enstaka detalj’ samt ‘Tack för ordet och klart slut’. Här stänger han alltså butiken och låter artikeln ligga kvar oredigerad på bloggen.
I artikeln ”Statstelevisionen växlar upp propagandan om ‘ensamkommande’”, skriven 240109, anklagar de SVT för att medvetet vinkla och bedriva propaganda genom att dela ”solskenshistorier om så kallade ensamkommande”. Återigen argumenterar Samnytt utifrån den, av Lindell, debunkade analysen signerad Aspling/Dagerlind. I artikeln belägger de sin alternativa fakta med ”Studien från SCB man hänvisar till har Sverigedemokraterna tittat närmare på och kritiserat, man menar att den är både missvisande och feltolkad”. Samnytt baserar alltså sin sanning enbart på vad det högerpopulistiska partiet kommit fram till, utan att ägna en tanke åt källkritik.
I Samnytts artikel raljeras det över tre inslag på SVT:s webbsida publicerade för ett par dagar sedan. De tre inslagen refererar till SCB:s rapport om sysselsättning hos ensamkommande: 8 av 10 ensamkommande är sysselsatta, och 7 av dessa är självförsörjande. SVT är transparenta, då de i en av artiklarna skriver ”Ungefär sju av tio av de ensamkommande som kom till Sverige år 2015 är idag sysselsatta och kan försörja sig själva”. Enligt statistik från SCB var 7 av 10 svenskar sysselsatta 2023. För att räknas som självförsörjande krävs en inkomst på minst 18 575 kronor.
Samnytt repeterar lögnen om ensamkommande med: ”Vad det alltså handlade om var ”sysselsättning”, något helt annat som kan betyda en mängd olika saker – exempelvis att ha arbetat en timme en viss vecka under året eller att befinna sig i någon skattefinansierad arbetsmarknadsåtgärd”. Skribenten påskiner här att det skulle vara en stor andel av de sysselsatta som skulle ha lönesubventionerade jobb. Sanningen är att det är en väldigt liten andel av jobben som är lönesubventionerade. Artikeln är inte skriven utifrån fakta, däremot är den uttryck för propaganda baserad på känslor, fördomar och åsikter. Detta är en återkommande strategi hos Dagerlind et al.
Lindell har förtjänstfullt räknat på siffror från SCB (ca 6 500 sysselsatta ensamkommande) och Arbetsförmedlingen (396 ensamkommande med lönesubventioner) och konstaterar att maximalt 6,1% av de sysselsatta ensamkommande födda 1999 har lönesubventionerade arbeten via arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ensamkommande är sysselsatta och självförsörjande i ungefär samma utsträckning som övriga befolkningen.
Samnytt försöker med en dåres envishet hamra in lögnen i sina läsare. Tyvärr fungerar det. Läsarna har, liksom nätbloggen, svårt för källkritik. Vi vet varför Samnytt tycker det är nödvändigt att göra avkall på sanningen gällande ensamkommandes sysselsättning och självförsörjning. Den SD-kopplade nätbloggens livselixir omfattas av hat och hets mot invandrare, muslimer, oliktänkande och etablissemanget.
I samband med att Dagerlind skrev artikeln baserad på Ludvig Asplings Youtube-klipp skrevs ytterligare en artikel på ämnet. Den artikeln är om möjligt ännu svagare. I ”SVT dribblar med siffror om ‘ensamkommandes’ sysselsättning”, skriven 231213, presenteras inte ens någon alternativ fakta för att styrka påståendet om att siffrorna inte skulle stämma. Istället hittar vi två skärmdumpar signerade författaren och opinionsbildaren Jens Ganman.
Återigen har den SD-kopplade nätbloggen Samnytt, i artikeln ”SD-kritik: SCB:s rapport om ensamkommande missvisande och feltolkad”, skriven 231211, begått ett stort misstag. Denna gång har de förlitat sig på ett Youtube-klipp signerat SD:s riksdagsledamot Ludvig Aspling då de sågar SCB:s rapport om ensamkommandes sysselsättning. Christian Lindell har synat Samnytts bluff. Motargument uppskattar och uppmärksammar Lindells arbete, då vi tycker att det är viktigt att när den största högerextrema nätbloggen sprider lögner, vinklingar och fakenews ska det synliggöras.
I november 2023 släppte SCB en rapport om hur de ensamkommande från 2015 klarat sig. I rapporten behandlas personer födda 1999, eftersom det är det vanligaste födelseåret på ensamkommande som kom 2015. Data visar att 8 av 10 av dessa personer har en sysselsättning. Samnytt har missförstått SCB:s metod, då de fått för sig att den bygger på intervjuundersökningar. Samtidigt har Samnytt, denna gång Mats Dagerlind, gjort en grov överskattning av s k subventionerade arbeten, faktum är att dessa endast står för för ett par procent av sysselsättningen. Samnytt tror dessutom att arbetslöshetsersättning är en arbetsrelaterad inkomst.
Lindell, som arbetar som utredare och har 30 års erfarenhet av att arbeta med utveckling och statistik, har granskat Samnytts bluff om de ensamkommande. Aspling och Samnytt är uppenbarligen inte helt tillfreds med SCB:s rapport. Aspling ser en möjlighet att reda ut de påstådda felaktigheterna som SCB presenterat. Samnytt hakar på.
20 000 av de ensamkommande som fick uppehållstillstånd 2015 är kvar i Sverige. I SCB:s rapport läser vi att 80 % av dessa är sysselsatta och att 70 % är självförsörjande. Med självförsörjande accepterar vi Svenskt Näringslivs och Entreprenörskapsforums definition på en inkomst på 4 prisbasbelopp.
Lindell kallar Samnytts granskning ‘en okunnig praktflopp‘. Han benar ut felaktigheterna, som kan sammanfattas i 7 punkter:
Samnytt påstår att intervjuundersökningen AKU (Arbetskraftsundersökningen) ligger till grund för statistiken, och att ett ‘ja’ i intervjun skulle registreras som att personen är sysselsatt. SCB:s statistik bygger på den registerbaserade statistiken i Befolkningens Arbetsmarknadsstatus (BAS-registret). I BAS-registret registreras en person som sysselsatt när arbetsgivaren lämnat kontrolluppgift (AGI) för en löneinkomst eller om man deklarerat en inkomst som företagare.
Samnytt, och Aspling i Youtube-klippet, påstår att det finns massor av jobb som bygger på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som betalas ut som lönesubvention. Lindell har granskat Arbetsförmedlingens månadsstatistik för november samt kontaktat Arbetsförmedlingen för att få korrekt fakta: Max 6,1 % av ensamkommande från 2015 har lönesubventionsjobb. Se Lindells redovisning om lönesubventionsjobb här.
Samnytt, och Aspling i Youtube-klippet, påstår att sysselsättningsbegreppet inte ska vara ett integrationsmått på hur det har gått för exempelvis ensamkommande. Det påstås att sysselsättningsbegreppet ger väldiga glädjesiffror. Fakta är att sysselsättningsbegreppet använts i mer än 50 år, som jämförelsemått för olika kategorier.
Samnytt påpekar att studerande inte tagits med i statistiken, och att det är fler svenskar än ensamkommande som studerar. Problemet är att studerande aldrig räknas som sysselsatta i statistiken. För att räknas som sysselsatt krävs det att man uppbär lön från en arbetsgivare eller deklarerat inkomst som företagare.
Samnytt påstår att svenskar i lägre grad än ensamkommande uppbär olika sysselsättningsåtgärder ‘som ger en pinne i statistiken men har väldigt lite med riktiga jobb att göra’. Lindell har förklarat att max 6,1 % uppbär lönesubventionerade jobb. Dessutom är det viktigt att säga att lönesubventionerade jobb inte är riktiga jobb är direkt felaktigt.
Samnytt påstår att sjukpenning, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättning ingår i arbetsrelaterade inkomster. Här ger vi Samnytt 2 av 3 rätt: Sjukpenning och föräldraförsäkring ingår, men inte arbetslöshetsersättning.
Samnytt påstår att kommuner med dålig ekonomi gör vinstaffärer genom att utannonsera s k ”extratjänster”. Problemet med detta argument är att en försvinnande liten andel, totalt 44 utomeuropeiskt födda personer mellan 20-24 år i november 2022, var sysselsatta via ”extratjänster” i november 2022.
Samnytts Mats Dagerlind bygger sin artikel om hur fel SCB:s rapport är på ett Youtube-klipp signerat SD-politikern Ludvig Aspling. Problemet är, förutom att såväl Aspling som Dagerlind raljerar, att det inryms massor av felaktigheter i det som sedan blir deras slutsats. Christian Lindell har på ett föredömligt sätt förklarat dessa felaktigheter. Dagerlind har konfronterats med felaktigheterna, men låter trots det den raljerande fakenews-artikeln ligga kvar oredigerad på Samnytt.
På X lägger Dagerlind ett uttalande om kritiken från Lindell: ‘Det utesluter dock inte att jag och/eller Aspling kan ha missuppfattat någon enstaka detalj’. Han attackerar dessutom, felaktigt, Lindell för att vara självutnämnd utredare, trots att denne arbetat i 30 år med utredningar om utveckling och statistik. Dagerlind påstår att ‘stora medier’ gjort större ‘vantolkningar’ än vad han själv har gjort. Han påstår att dessa sprider desinformation, genom att påstå att ensamkommande skulle vara en ‘ekonomisk framgångssaga’. I Samnytts värld finns inga skrupler vad gäller spridning av lögner, vinklingar och fakenews om ensamkommande och deras sysselsättning.
I samband med att Dagerlind skrev artikeln baserad på Ludvig Asplings Youtube-klipp skrevs ytterligare en artikel på ämnet. Den artikeln är om möjligt ännu svagare. I ”SVT dribblar med siffror om ‘ensamkommandes’ sysselsättning”, skriven 231213, presenteras inte ens någon alternativ fakta för att styrka påståendet om att siffrorna inte skulle stämma. Istället hittar vi två skärmdumpar signerade författaren och opinionsbildaren Jens Ganman.
Hanif Bali har fel när han säger att det inte gör någon nytta att ge afghaner asyl i Sverige. När säkerhetsläget försämras, räddar asyl liv på människor som hotas av talibanerna. Det gäller också de ensamkommande unga afghanska medborgare som flytt från Iran, men hotas av utvisning till Afghanistan.
Hanif Bali (M) verkar inte hålla med. På Twitter uttryckte han sitt tvivel över att det finns någon mening med att ge afghaner i allmänhet asyl i Sverige. Särskilt ifrågasatte han de ensamkommande unga afghaner som anlände till Sverige under den stora flyktingvågen 2015-2016 .
Journalisten Magda Gad, som rapporterar löpande om läget på plats i Afghanistan, försökte rätta honom, men Hanif Bali framhärdade.
De ensamkommande ungdomarna Hanif Bali pratar så föraktfullt om, är barn till hazarer som flydde till Iran från Afghanistan under talibanernas skräckvälde i slutet av 90-talet. Hazarerna är en shiamuslimsk folkgrupp, och betraktas av de sunnimuslimska talibanerna som kättare som ska straffas med döden.
Hazarerna har aldrig fått medborgarskap eller ens riktiga uppehållstillstånd i Iran, och utsätts för förföljelser och övergrepp även där.
När Iran började tvångsrekrytera de unga hazariska männen och pojkarna som kanonmat i kriget mot IS, tvingades de i sin tur fly från Iran. Många av dem kom hit. Och här väntade Migrationsverket tills efter de blivit myndiga med att besluta om asyl, som då i nästan alla fall nekades.
Men eftersom de inte är iranska medborgare, kan de inte utvisas till Iran, utan utvisas istället till Afghanistan, landet de enligt afghansk lag är medborgare i, trots att deras föräldrar flytt därifrån, och där många av dem aldrig har varit. Och där talibanerna åter tar över makten, och ånyo förföljer hazarer.
Det är dessa hazariska unga män som Hanif Bali nu så hånfullt försöker utmåla som någon sorts bekvämlighetsmigranter, helt utan skäl att fly, helt utan skyddsbehov.
Detta cyniska bagatelliserande av människors skyddsbehov, är en kapplöpning mot botten som måste få ett slut.
Statistiken talar sitt eget klara språk. Vissa typer av brott har legat på samma nivå i flera år, men vi väljer att bli mörkrädda och kräver att våra politiker agerar. Vi skyller samhällets fel och brister på invandringen. Samtidigt valde 1 268 människor att ta sitt liv. Vi har siffrorna, men har vi rätt perspektiv?
Vad jag menar är att vi i media, av alla dess slag, översköljs av en lavin av siffror som statistiskt underlag för vår bild av samhället. Antalet sprängningar i landet i allmänhet och i Malmö i synnerhet är för nästan alla välbekant, men ändå olika beroende vems syften som skall verklighetsförankras. Vad som i ett forum presenteras som ett samhälleligt moras, visar sig med ett annat perspektiv vara en standardförbättring.
Siffror används för att bevisa och motbevisa. Ibland är siffrorna bara ett utslag av någons fantasi, ibland resultatet av envis forskning. I en värld full av lögner, är sanningen både dyrbar och svårupptäckt.
Var femte svensk är född utomlands och således invandrare. Var femte svensk säger sig sympatisera med SD, och menar i princip att invandringen är roten till allt ont, från tandvärk till skogsbränder. Kvar har vi tre av fem som varken är invandrare eller ”sverigevän”.
Photo by Bridget Coila. Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-SA 2.0)
Vi har koll på siffrorna
2015 invandrade ca 160 000 till Sverige, de flesta var flyktingar från krigsdrabbade Syrien. Totalt sett har nästan sju miljoner flytt från Syrien. Över vår gräns kom alltså ca 1 – 2% av alla syriska flyktingar. När det hände var Sverige och svenskarna makalöst humana, åtminstone till en början. Hjärtan brast av bilder på drunknade barn i Medelhavet.
Snart nog blev tonen en annan. Idag har invandringen bytt karaktär och merparten av den är s k arbetskraftsinvandring. Men tonen, den råa och främlingsfientliga har fastnat och bilden av den drunknade treåringen Alan Kurdi har bleknat, liksom minnena av alla andra som drunknade det året. Sedan 2014 har ungefär 15 000 människor omkommit på Medelhavet.
Vi är ett åldrande land. Vi behöver unga produktiva människor som kan betala in skatt, så att framtidens åttiotalister kan få en anständig pension. Vi vet att det kostar samhället drygt fem miljoner att ”producera” en svensk nittonåring. Sett ur ett krasst samhällsekonomiskt perspektiv så är det ju då en sanslös förtjänst att få hit ”billiga” nittonåringar, t ex afghanska ensamkommande, som kan gå skräddarsydda utbildningar inom bristyrken. Med rätt politik kostar nämligen en afghansk ensamkommande mycket mindre än en svensk nittonåring.
Vi har siffrorna, men vågar fortfarande inte se perspektivet
Det går inte en dag utan att media beskriver det dödliga våldet med skjutningar och sprängningar. Vi kan siffrorna, och olika mörkerkrafter tävlar i att förklara hur illa det är ställt med landet.
De som kallar sig patrioter, förklarar sitt hat mot det samhälle de påstår sig älska. Det dödliga våldet har i 30-40 års tid i stort sett legat fast på 100-120 mord per år. På sociala medier tävlar privatpersoner med partiledare i att beskriva situationen som krig och anarki, ju mörkare bild desto bättre.
En kvinna förklarade att hon var livrädd för att gå ut om kvällen hemma i Mjurås (51 invånare), och det är inte för att hon är mörkrädd.
Samtidigt, i det tysta, utan att egentligen någon bekymrar sig särskilt mycket, så breder sig en våg av psykisk ohälsa över landet, inte minst bland unga.
Förra året såg 1 268 människor ingen annan utväg än att ta sitt liv. Ingen politiker pekar med hela handen, inga rasande medborgare kräver åtgärder, inga svarta rubriker förklarar hur många som igår tog sitt liv.
Nå, vi har SIFFRORNA , men vi saknar verkligen PERSPEKTIVEN.
Gästkrönikör, Thomas Lindhstorm
Featured image by Boris Thaser. Attribution 2.0 Generic(CC BY 2.0)
Sverigedemokraternas politik har på intet sätt blivit mer rumsren trots den påstådda nolltoleransen. Det är heller inte några enstaka ruttna ägg som diskussionen tidigare gick, utan detta är deras politik och om man i det senaste valet röstade på Sverigedemokraterna så kan man inte längre gömma sig bakom att man inte visste vad de ville.
Richard Jomshof (SD) har än en gång lagt en motion om att man ska beslagta flyktingars ägodelar med hänvisning till att ”så gör man bland annat i Danmark”. I Danmark har man en omtvistad lagstiftning som ger staten rätt att beslagta ägodelar från flyktingar om värdet överstiger 3 000 kr. Vidare gör Jomshof en jämförelse med kraven som gäller vid försörjningsstöd. Denna jämförelse haltar dock avsevärt då flyktingar sällan har någon bil eller liknande av värde med sig . Därför beslagtar inte socialen några värdesaker utan du ombes att sälja det som är av sådant värde att det kan förbättra din ekonomiska situation, därefter gör man en ny kontroll av inkomst och bedömer utifrån de nya siffrorna.
Richard Jomshofs avsikt med motionen är att hetsa svansen mot flyktingarna likt nazisterna gjorde mot judarna då man beslagtog vigselringar, företag, hus och hem samt andra värdesaker. Vem har inte hört argument som att ”jag såg en flykting prata i den senaste modellen av iPhone”, ungefär som att man som flykting inte skulle ha haft råd att köpa en ny mobil i sitt hemland innan landet hamnade i konflikt. Motionen i likhet med mycket annat som Jomshof uttryckt de senaste åren är skrämmande likt det tankegods som nazisterna hade.
SD maskerar sin girighet
Judarna var förvisso inte migranter i de länder som de tillfångatogs i, men de var inte desto mindre oönskade av nazisterna på samma sätt som flyktingarna är av Sverigedemokraterna idag. Man kan se girigheten hos Sverigedemokraterna efter dessa oönskade människors kära ägodelar. Man maskerar det i förklaringsmodeller som att man inte ska bli försörjd om man kan försörja sig själv vilket kanske inte låter så farligt. Om en person vill söka försörjningsstöd måste personen först använda alla möjliga tillgångar innan man får rätt att söka försörjningsstöd. Nu är det oftast inte så att flyktingar har något av värde med sig, ofta har de en lättpackad ryggsäck och en mobiltelefon. De som kommer till Sverige med större tillgångar brukar heller inte låta sig försörjas av bidrag. Det debatten ofta handlar om är de ensamkommande barn och ungdomar som kommit till Sverige de senaste åren. Om man är barn eller ungdom har man ofta inga tillgångar alls. Deras flykt från det ursprungliga landet är ofta kantat av stora traumatiska händelser. Mer om ensamkommande barn och ungdomar finns att läsa här.
För att ta oss tillbaka till jämförelsen med nazismen och judarnas situation under andra världskriget så kan jag nämna att man redan tidigt under 1930- och 1940-talen, då man samlade judarna i ghetton, beslagtog deras tillhörigheter. Egendom och rättigheter i form av fastigheter, medborgarskap och rätten att försörja sig konfiskerades, men även ägodelar som vigselringar och tandguld beslagtogs. Om du är intresserad att läsa mer om förintelsen kan du göra det på Forum för levande historia. Även en skrivelse som heter Naziguldet och Riksbanken nämner att beslagtagandet av den lösa egendomen i form av bland annat guld främst skedde då ghettona tömdes på judar för att transporteras till koncentrationslägren.
Nazismen började inte med en uttalad tanke om etnisk rensning
Man får heller aldrig glömma att nazismen inte började med en uttalad idé om förintelsen. Den började med att man diskriminerade judar och andra minoriteter genom olika lagstiftningar som isolerade dessa grupper i samhället samt genom idéer om att tvinga dessa folkgrupper att emigrera. Vill du läsa mer om förintelsen finns det en hel del att läsa här. Dessa diskriminerande lagförslag kan vi hitta i Sverigedemokraternas principprogram där de bland annat talar om att precis som man kan få ett medborgarskap så ska man även kunna förlora sitt medborgarskap om man har fel lojaliteter. Mer om Sverigedemokraterna och deras principprogram finns att läsa här. På sidan 15 hittar du passagen om att man kan förlora sitt medborgarskap. Det är med andra ord viktigt, för att inte säga helt centralt för Sverigedemokraterna att skilja mellan olika kulturer och diskriminera mellan dessa. Under 1940-talet var det viktigt att peka ut judarna som vidriga och giriga personer. Idag är det framförallt muslimer och människor från Mellanöstern som målas upp som den främmande fienden.
Som asylsökande har man redan idag krav på sig för att få bidrag. Man får inte ha tillgångar som innebär att man kan försörja sig själv på samma sätt som gäller för den som söker försörjningsstöd, och på samma sätt som för svenska medborgare som söker försörjningsstöd måste man meddela om man får ändrad ekonomisk förmåga. Som ensamstående vuxen kan man som mest få 71 kronor per dag och som lägst, om man är klassad som barn under 17 år, 12 kronor per dag beroende på om man bor där mat ingår eller inte. Mer information om den ekonomiska ersättningen som man som asylsökande kan uppbära finns att läsa här.
Slutligen kan man fråga sig huruvida Ekeroth och Almqvist fick sina tillgångar i form av saker och pengar beslagtagna då dessa migrerade till Ungern, då Ungern har just den politik som Sverigedemokraterna förespråkar.
Den rikstäckande rörelsen #vistårinteut stod bakom manifestationen, som genomfördes i samband med statsminister Stefan Löfvens besök i Bollstabruk.
Kraven på att stoppa utvisningar av ensamkommande är en vattendelare. Det finns en ansenlig mängd människor som är för stoppet, och en ansenlig mängd människor som vill att utvisningarna ska fortlöpa.
Ett plakat som har fastnat på bild har hamnat i fokus. Det är en SVT-fotograf som har knäppt fotot som skapat ramaskri i den ”sverigevänliga” delen av folket. På Facebook och Twitter rusade konspirationen snabbt varm. Den alternativa mediasajten Samhällsnytt (f d Avpixlat) valde, utan vidare spisning, att hoppa på konspirationen. Vad var det på plakatet egentligen som upprörde så många?
På plakatet kunde vi läsa följande (i Samhällsnytt-artikeln går det att finna fotot):
Utvisade i Afghanistan: ‘ÅNGRA ER inom 3 dagar Eller DÖ!’
Som så många gånger förr väljer människor att inte tänka längre än näsan räcker. De s k ”sverigevännerna” (de jag hellre benämner ”sverigehatare”) gör sin egen praktiska lilla tolkning att detta är ett dödshot riktat mot statsministern från ensamkommande och rörelsen #vistårinteut. ”Samhällsnytt” är med på noterna och plockar in scoopet (numer död länk) och slår på stora trumman: statsministern har dödshotats av ”ensamkommande” (Mats Dagerlind, som skrivit artikeln, sätter medvetet citationstecken runt ordet) och det ”asylanarkistiska nätverket” (Dagerlinds ord) #vistårinteut. Andra alternativa aktörer som hoppat på konspirationståget är bl a Nyheter idag (numer död länk) och Ledarsidorna.
Det man gjort är att feltolka plakatet. Feltolkningen gör ett påstått dödshot mot statsministern till verklighet. Följande debattartikel på kristna och partipolitiskt obundna Dagen visar på att det just rör sig om en feltolkning. Det ensamkommande och #vistårinteut syftar på med plakatet är att kristna konvertiter har tre dagar på sig att ångra sig. Annars riskerar de att dö, eftersom konvertering kan leda till dödsstraff i Afghanistan.
En del av de ensamkommande som nu utvisas till Aghanistan har konverterat till kristendomen. Mot bakgrund av detta har en hel del församlingar ifrågasatt varför Migrationsverket skickar tillbaka ensamkommande till Afghanistan. Utvisningarna bedöms av Bengt Sjöberg och Christan Mölk på Pingst Integration vara ett livsfarligt spel med såväl liv som människors religionsfrihet.
Vän av ordning undrar om inte ”sverigevänner”, förlåt ”sverigehatare”, ska stå upp för kristna som hotas av förföljelse på grund av sin tro? Är inte det den enda formen av religionsfrihet de säger att de bryr sig om?
Återigen råder det fullständigt kaos vad gäller källkritik. Avsaknaden av källkritik (medveten eller omedveten) är en farlig ovana som får förödande konsekvenser i opinionen.
Sammanfattning: Statsminister Löfven har inte utsatts för dödshot.
EDIT: Strax efter publicering av denna artikel raderade Nyheter idag sin artikel om det påstådda dödshotet.
EDIT (2): Samhällsnytt har idag (7/12) gjort en liten uppdatering, där man i slutet av sin artikel lätt motsträvigt accepterar att man kan ha hoppat i galen tunna. Mats Dagerlind låter dock artikeln ligga kvar i princip orörd (brödtexten är nästan den samma), så att den ändå kan fortsätta spridas. Rubriken har ändrats från ”‘Ensamkommandes’ och #vistårinteut:s ultimatum till Löfven: ”Ångra er inom tre dagar eller DÖ!”” till ”Utvisade till Afghanistan: ”Ångra er inom tre dagar eller DÖ!””. Här är den senaste versionen av Samhällsnytts artikel.
EDIT (3): Ledarsidorna har också gjort en uppdatering som lägger fokus på SVT:s rapportering av manifestationen. Däremot väljer även Ledarsidorna att låta artikeln finnas kvar, med oförändrad rubrik och samma brödtext, så att den ändå kan fortsätta spridas.
Efter att ha skrivit Myter om ensamkommande fick vi en del mail – både uppmuntrande sådana och ett kritiskt, från en person med pseudonymen ”Michaela” som uppgav sig jobba på Migrationsverket och som ansåg att vi hade fel. Det blev en lång back-and-forth-diskussion, men vi kan sammanfatta den med att ”Michaela” ansåg att detta påstående behövde korrigeras:
”det är irrelevant huruvida de ljög om sin ålder, för de hade rätt att stanna i alla fall, och de fick inga direkta fördelar av sin ålder vad gäller beslutet, förutom att Migrationsverkets personal behövde visa viss hänsyn under intervjuerna”
Detta är skrivet om dem som får uppehållstillstånd som flyktingar eller särskilt skyddsbehövande. Hon menar att i långt ner i EUs regelverk finns klausuler som gör att de visst får fördelar under bedömningen, och hon använde ordet ”extremt” för att beskriva hur stora dessa fördelar var. Hon kunde inte peka ut reglerna, dock, utan ansåg att den informationen fick vi hitta själva.
Innan vi petar hål på påståendet behöver vi ta ett steg tillbaka och förklara varför detta teoretiskt hade spelat roll.
När du beviljas asyl i Sverige klassas du som ”flykting” eller ”alternativt skyddsbehövande” enligt två paragrafer i Utlänningslagen 4 kap 1 och 2 §. För denna diskussions skull behöver vi inte skilja dem åt, utan låt oss kalla alla ”skyddsbehövande”. Om du inte är skyddsbehövande utvisas du, såvida du inte är ensamkommande, i vilket fall du ibland får uppehållstillstånd för att du saknar anhöriga i ditt hemland. Du hamnar då i kategorin som beskrivs i 5 kap 6 §, om särskilt/synnerligen ömmande omständigheter.
Så vi har nu alltså tre kategorier. Skyddsbehövande, ”ömmande” och avslag. Det år vi valde att titta på var 2015, eftersom det var innan alla nya regler började sätta in. Och då kunde vi konstatera att det bara fanns 545 personer i den kategori som haft fördelar av att eventuellt presentera sig som yngre än de var, nämligen ”särskilt ömmande”. Men Michaela menar alltså att även i gruppen skyddsbehövande fanns människor som inte beviljats asyl om de inte bedömts som minderåriga.
Vi gjorde då en grov jämförelse för det aktuella året, 2015, mellan ensamkommande och icke-ensamkommande (dvs vuxna och barn i familj), och hittade intressant nog att marginellt FLER i gruppen icke-ensamkommande fick asyl än i gruppen ensamkommande.
Beslut för ensamkommande respektive vuxna/barn i familj år 2015.
Vad Michaela, förenklat, påstår är alltså att det är/var ”extremt” mycket lättare att hamna i den blå kategorin om man är ensamkommande. Vad analysen visar är att marginellt FÄRRE hamnade där 2015.
Ensamkommande som fick stanna enbart för att de var ensamkommande är de som återfinns i den röda sektorn. Skillnaden mellan den högra och vänstra röda är alltså de som haft fördel av att vara just ensamkommande. Det var det vi påstod i artikeln, och det står vi fast vid.
Dock ska sägas att det finns en viss skillnad mellan vilka länder ensamkommande kommer från och vilka länder övriga kommer från. Migrationsverket presenterar inte asylskäl per land uppdelat på ensamkommande och icke-ensamkommande, men däremot går det att titta på hur många som fått stanna per land.
Vi gjorde därför en djupanalys av hur många ensamkommande som fått stanna per land i jämförelse med vuxna/barn i familj, och kom fram till att det, för året 2015, var 430 personer som fick stanna enbart för att de var ensamkommande, se tabellen längre ner. Störst antal personer kom från:
Afghanistan: 281
Somalia: 59
Etiopien: 46
Irak: 15
Så hur såg det då ut 2016, om vi tillämpar samma formler?
1 797 fick stanna pga sin ”ensamkommande-status”, varav 1 379 var från Afghanistan. Totalt för 2015 och 2016 rör det sig om 1 809 personer som hade utvisats om de inte varit ensamkommande.
Vad betyder då det?
Det säger ingenting om hur många som ljugit om sin ålder. De som ljugit och inte blivit trodda finns för övrigt i gruppen vuxna/barn i familj, och likaså de som varit ensamkommande men sedan hunnit fylla 18. De kan också finnas många som ljugit ”i onödan” eftersom de ändå haft asylskäl.
Den ålder de som sökt asyl som ensamkommande uppgivit år 2015.
Men det vi kommit fram till är att 1 809 personer har bedömts vara minderåriga av Migrationsverket och fått stanna enbart därför. De kan ha haft fel i tio procent av fallen, eller kanske trettio procent. Eftersom vi inte vet hur många ur tabellen bredvid som skrivits upp i ålder av Migrationsverket kan vi bara gissa, men vi vet att 17 801 av dem som kom 2015 uppgav en ålder under 16, och att under 2015 och 2016 beviljades 9 929 barn uppehållstillstånd som ensamkommande, totalt.
Den slutsats vi kan dra är att om precis varenda ensamkommande, även de som uppgivit en ålder under 12, varit vuxna har vi beviljat uppehållstillstånd ”felaktigt” till 1 809 personer under åren 2015 och 2016. Alla siffror över 1 809 är alltså lögner och överdrifter.
Ett rimligt antagande är dock att det rör sig om kanske två- eller trehundra personer.
1. ”Förr godtog Migrationsverket allas åldrar enligt deras uppgifter och alla fick stanna!”
Om vi tittar på 2015, innan reglerna ändrades, gällde följande:
– 2 524 hade skyddsbehov av någon sort. Det betyder att det är irrelevant huruvida de ljög om sin ålder, för de hade rätt att stanna i alla fall, och de fick inga direkta fördelar av sin ålder vad gäller beslutet, förutom att Migrationsverkets personal behövde visa viss hänsyn under intervjuerna. (Se 3.)
– 545 fick stanna pga särskilt ömmande omständigheter, sannolikt för att de var minderåriga och familjen inte stod att finna.
– 426 fick avslag (se fliken ”Ensamk barn – Unacc minors”).
55 procent av dem som saknade asylskäl blev alltså trodda.
Övriga 45 procent fick avslag antingen för att de inte blev trodda, för att deras asylskäl inte sågs som tillräckliga, relevanta, eller för att processen tog så lång tid att de hann fylla 18 innan beslut.
2. ”Förr gjorde man inga ålderstester!”
Alla som bedömdes som äldre än de uppgivit hade möjlighet att göra ett test för att bevisa sin ålder. Då som nu. Det var den asylsökande som hade bevisbördan.
Men läkarna ville under några år inte genomföra dem på Migrationsverkets begäran. Därför var den asylsökande tvungen att själv ordna ett test. Idag är det fortfarande frivilligt, men Rättsmedicinalverket har uppdraget att genomföra dem, och det gör processen enklare.
3. ”De som ljuger om sin ålder tar upp plats på HVB-hem fast de inte borde göra det!”
Migrationsverket sätter/satte även de som är upp till över något år över 20 i HVB-hem, så även de som ljög hade sannolikt hamnat där ändå. Det är bara om de var äldre än 21 de tagit upp en plats (och utgjort en onödigt stor kostnad) de inte borde. Visst kostar en 17-åring i form av god man, men det är en mindre utgift i sammanhanget. Det betyder förstås inte att det inte förekommer att 25-åringar sitter på HVB-hem. Det har inträffat, men det gäller inte var och varannan ensamkommande.
Skillnaden mellan HVB-hem och asylboende är att de har eget rum där och det finns mer personal. Dessutom finns tider och regler och fler aktiviteter. Det är främst personalen som gör formen dyrare än asylboenden.
4. ”Tre av fyra ålderstestade var över arton år! Det bevisar att nästan alla ljuger!”
Det bevisar egentligen att en fjärdedel av alla som Migrationsverket bedömt vara vuxna förmodligen inte var det.
5. ”Tänk vad många det är som sa att inga ensamkommande ljög om sin ålder! Och nu, när vi vet att många ljög, borde de skämmas över hur naiva de var!”
Jag har följt denna debatt i många år. Jag har aldrig hört någon säga att inga ensamkommande ljuger. Det kan säkert finnas någon perifer debattör någonstans, men att detta skulle vara ett generellt påstående adopterat av breda massor är en myt. I princip alla som diskuterar ensamkommande har varit medvetna om att en del av dem vilselett myndigheterna, menar jag.
6. ”Många av dem som ljugit om sin ålder har tagit hit sina familjer!”
Du får sedan början av 00-talet bara familjeåterförenas om du har asylskäl, inte om du fått uppehållstillstånd för att du varit minderårig (enligt särskilt ömmande omständigheter). Och numera räcker det inte med att vara alternativt skyddsbehövande – du måste ha flyktingstatus och fortfarande vara under arton när du söker familjeåterförening.
Det är därför rätt få familjeåterföreningar som sker med ensamkommande som anknytningsperson. Det handlar om tiotal snarare än hundratal.
7. ”Bristen på åldersbedömningar är den främsta anledningen till att 40-50 procent under en tid sökte sig till Sverige.”
Det är inte säkert att det är en myt, för vi vet inte vad som triggade dem att åka till just Sverige. Men denna artikel är från februari, och innehåller intressanta intervjuer som ger en fingervisning. Den ger också mer information om diskussionerna runt ålderskontroller.
– Anders Rydén är Migrationsverkets landanalytiker och expert på Afghanistan:
”Vilken betydelse hade bristen på åldersbedömningar i Sverige?
– Liten, tror jag. Även om grabbarna och nätverken och smugglarna, eller vad man ska kalla dem, hade bra koll, så var det inget de funderade över i förväg. De tänkte inte så långt. Nu när beslutet finns och röntgenundersökningarna snart kommer i gång kan det däremot ha betydelse, som en signal.”
– UNHCR, FN:s flyktingorganisation, publicerade i höstas en rapport där 240 afghanska ensamkommande barn och ungdomar som kommit till Sverige intervjuas:
”De säger att de söker skydd i Sverige för att här finns bra utbildningsmöjligheter, respekt för mänskliga rättigheter, ett rättvist och effektivt asylsystem och goda möjligheter till ekonomisk utveckling.”
Ett citat från en intervjuad: »Om du vill ha arbete åk till Tyskland, om du vill ha utbildning välj Sverige«.
På olika hatsajter pågår ett ständigt angrepp på begreppet ”ensamkommande barn”.
Det har nu gått så långt att alltfler har börjat stryka ordet ”barn” och bara prata om ”ensamkommande”.Det förekommer även att människor som försvarar asylrätten anklagas för att felaktigt utnyttja ordet barn när det snarare handlar om ”ungdomar”.Hela diskussionen är absurd. Och den är dessutom ett exempel på hur vi aningslöst kan luras in i att prata som rasisterna vill.Fakta är enkla och ser ut som följer:Vi har en internationellt gällande konvention som alla medlemsländer i FN har ratificerat (utom USA). Denna Barnkonvention definierar alla människor under 18 år som barn, om inte den nationella lagstiftningen har en myndighetsålder under 18.Barnkonventionen är implementerad i utlänningslagens definitioner av barn. Av 1 kap. 2 § utlänningslagen framgör att ”Med barn avses i denna lag en person som är under 18 år.”
Alltså: alla asylsökande under 18 år som kommer till vårt land utan vårdnadshavare är – per definition – ensamkommande BARN. Rent juridiskt. Att vi i vardagsspråket använder en lång rad begrepp som spädbarn, förskolebarn, skolbarn, tonåringar, ungdomar, etc förändrar inte detta faktum.
Så här är det relativt ofta. Den vardagliga semantiken går på tvärs mot juridiska definitioner i lagstiftningen.
Låt mig ta två tydliga exempel:
”Våldtäkt”.
Det har ibland hävdats att det inte kan handla om våldtäkt om det inte har förekommit våld – eftersom prefixet ”våld” ingår i ordet. Juridiken säger dock något annat. Och går vi till andra språk så ser vi att kopplingen inte på något sätt är nödvändig. Exempelvis förutsätter själva ordet ”rape” inte våld.
”Mordbrand”
Rent juridiskt definieras detta begrepp som ”en avsiktligt anlagd brand som hotar liv, hälsa eller egendom.” Det innefattar uppsåtliga bränder av hus, bilar, gräsmattor och skogar. Dvs det behöver inte finnas med någonting som kan beskrivas som ”mord” – det behöver inte ens finnas med någon personskada. Vi tar det en gång till – mordbrand är ”en avsiktligt anlagd brand som hotar liv, hälsa eller egendom.”. Lägg detta på minnet – avsiktligt anlagda gräsbränder är exempel på mordbrand.
Detta är en av förklaringarna till att Elisabeth Höglunds skyhöga siffror över dödligt våld var så felaktiga. Detta framkom när Riksdagens utredningstjänst på riksdagsledamot Staffan Danielssons uppdrag noggrant gick igenom Höglunds material. Hon räknade nämligen med mordbrand. Hon hävdade att hennes siffror visade att BRÅ ljög eftersom hennes siffror låg skyhögt över BRÅ:s. Men förklaringen var alltså att hon trodde att prefixet ”mord” i mordbrand innebar att det förekom dödligt våld. Men även avsiktlig anlagda gräsbränder räknas alltså som mordbrand.
Nåväl. Hur ska vi hantera denna diskrepans mellan vardagsspråk och juridiskt språk? Hur ska vi förhålla oss till det faktum att vi vanligtvis inte kallar sjuttonåringar barn, utan tonåringar eller ungdomar?
Vi ska ta det lugnt. Människor under 18 år ÄR barn i juridisk mening. Punkt.
Att vi i vardagsspråket använder begrepp som spädbarn, förskolebarn, skolbarn, tonåringar, ungdomar, etc förändrar som sagt inte detta faktum. Att det nu finns folk som på fullt allvar tror att det finns en hemlig agenda från dem som försvarar asylrätten att smyga in ordet ”barn” för att vi ska tycka mer synd om dessa sjuttonåringar är löjeväckande – de är helt enkelt ute och cyklar.
Mitt förslag är alltså att vi fortsätter kalla alla människor som söker asyl i vårt land och som inte har fyllt 18 år för ensamkommande barn. Om minderåriga känns bättre så använd det istället. Men i lagens mening är alla under 18 år barn.
Till den som har invändningar kan man säga följande:
”Jaha. Du kanske också tror att alla mordbränder måste vara mord?”
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Motargument vill påpeka att socialtjänstlagen säger att människor under 18 år är barn: ”Med barn avses varje människa under 18 år.”
48 av 50 marockaner som sökt asyl som ensamkommande var vuxna, heter det i SvD, efter att ett memo dykt upp som visar att av de som skickats tillbaka efter att ha ”ratats” av Sverige hade så många ljugit om sin ålder.
Och nyheten har spridits som bevis för två påståenden:
a) De som söker asyl som ensamkommande (hela gruppen, inte bara marockaner) ljuger
b) Sverige beviljar UT som ensamkommande till dessa män (trots att det handlar om dem Sverige valt att skicka tillbaka)
Vill vi på Motargument påstå att ingen som ljugit om sin ålder får stanna, eller att det aldrig förekommer att syrier eller afghaner ljuger? Nej.
Rättsmedicinalverket har kommit fram till att av dem som Migrationsverket bedömt kunna vara vuxna var de facto tre fjärdedelar också det. Men det vi påstår är att marockanernas situation inte kan användas som bevis för någonting.
Exempel på personer som skrivit om marockanerna:
1.
Classic. Endast 4% av marockanska ensamkommande som polisen kontrollerade mot register i Marocko var minderåriga vid asylansökan. https://t.co/Kpv2UkJX9P
2. Staffan Danielsson menar att detta ”belägger och förstärker […] att 30 %, eller mer, av de som Sverige de senaste åren givit asyl som barn […] har varit vuxna män”. Staffan kan självklart ha rätt i sin tes. Eller fel. Men ”memot” som beskrivs i artikeln är inget bevis alls.
3. Även NyheterIdag har skrivit en artikel på ämnet.
Men marockanska killar/män är inte flyktingar eller skyddsbehövande. De är gatubarn, och de använder en asylansökan som ett verktyg för att slippa lämna landet. Deras situation är mycket olik övrigas.
Jämför gärna med syrier, den näst största gruppen ensamkommande. Incitamentet för en 20-årig syrier att ljuga om sin ålder har länge varit obefintligt. Hen får stanna ändå, och att låtsas vara minderårig med god man och inlåsning på HVB-hem eller familjehem och kontroll är bara besvärligt. Därmed inte sagt att det inte förekommer. Men situationen är en helt annan än för gatubarnen.
Migrationsverket redovisar tydligt hur ynka få av de marockanska ynglingarna som sökt asyl som ensamkommande som faktiskt beviljats uppehållstillstånd. Gå in under Statistik, och kolla filen ”Avgjorda asylärenden”, fliken ”Ensamk barn – Unacc minors” och sök upp raden ”Marocko” för respektive år. Eller nöj dig med vår sammanställning.
MAROCKANSKA ENSAM-KOMMANDE
Avgjorda
varav bifall
varav avslag
varav dublin *1
varav övriga *2
2011
23
3
12
2
2012
95
3
47
10
35
2013
220
23
94
9
94
2014
335
16
152
2
165
2015
257
13
55
3
186
2016
154
5
27
122
2017 (jan-april)
44
3
6
35
SUMMA
1 128
66
393
24
639
Under de senaste 6,33 åren har alltså 1 128 personer från Marocko sökt asyl som ensamkommande, och 66 har beviljats detta. Alltså mindre än sex procent, och ganska nära den andel som skickades tillbaka till Marocko, 2 av 50, dvs 4 procent.
Övriga då? Några är så kallade ”Dublinärenden” där de återsänds till ett annat EU-land, några får avslag – sannolikt efter åldersuppskrivning, men de flesta ingår i gruppen ”övriga 2”. De som försvinner. Går upp i rök.
Så ser det inte alls ut för övriga som söker asyl som ensamkommande. Här är en bild av totalen för samma tidsperiod.
SAMTLIGA ENSAM-KOMMANDE
Avgjorda
varav bifall
varav avslag
varav dublin *1
varav övriga *2
2011
2 744
2 036
441
113
2012
2 915
1 882
416
328
289
2013
2 942
1 955
435
166
386
2014
4 334
3 269
509
83
473
2015
4 660
3 076
426
61
1 097
2016
9 491
6 853
1 121
117
1 400
2017 (jan-april)
2 127
1 623
286
23
195
TOTALT
29 213
20 694
3 634
778
3 953
Här ser vi att flertalet fått uppehållstillstånd och att bara knappt fyratusen av knappt 30 000 som sökt asyl har avvikit. Och då ingår ju ändå marockanerna i denna grupp också.
Av dem som sökt är marockanerna 1 128 av 29 213, dvs 3,9 procent
Av dem som fått UT som ensamkommande är marockanerna 66 av 20 649, dvs 3,2 promille.
Av dem som avvikit är marockanerna 639 av 3 953, dvs 16,2 procent.
Vi vet ju varför det ser ut så här. De är gatubarn, de söker asyl när de ”måste”, men avviker snabbt, för att fortsätta kunna leva utanför samhället. De har ingenting gemensamt med syrier och afghaner, som är de stora grupperna ensamkommande. De som söker asyl för att de vill leva i Sverige. Och därför går det inte att dra någon slutsats alls om resten av gruppen baserat på marockanernas asylansökningar.
Deras hela tillvaro som Europas svartepettrar är djupt tragisk, och förtjänar att tas på allvar.