Etikettarkiv: bidrag

Artiklar

Barnbidrag för invandrare

Kanske har du hört påståenden om att invandrare skulle få retroaktivt barnbidrag? Katerina Magasin som påstår sig i en artikel ha ”avslöjat en skandal”. De ”retroaktiva barnbidrag” som det skrivs om existerar inte. Däremot utbetalas barnbidrag från och med ansökningsdatum, samtidigt som beviljande av barnbidrag kan ske långt senare. Katerina Magasin har inte några källor som styrker det de påstår.

Det var den 28 oktober 2019 som frilansande journalisten Jonas Persson skrev artikeln ”AVSLÖJAR: Så mycket barnbidrag, studiebidrag, samt underhållsbidrag betalar svenska staten till barn som inte bor i Sverige” på den alternativa mediebloggen Katerina Magasin.

I artikeln säger sig Persson ha fått ett tips från en person som säger sig ha god insyn i hur Försäkringskassan arbetar med bl a barnbidrag. Källan arbetar som tolk åt migranter och har medverkat i ”ett stort antal möten” med Försäkringskassan. Det finns overifierade uppgifter på att källan ”har varit med på möten där så stora summor som 250.000 kronor och mer har blivit utbetalade retroaktivt till EU-medborgare”.

Persson beskriver hur förfarandet påstås ha ”satts i system”:

”Den arbetssökande EU-medborgaren kommer till Sverige och registrerar sig hos Skatteverket för att få ett samordningsnummer som är ett tillfälligt personnummer. Nästa steg är att registrera sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och börja söka arbete. Det kan också vara så att personen kommer direkt till Sverige och har redan ett arbete och jobbar och ansöker om samordningsnummer på dessa grunder att hen har ett arbete, därmed får personen uppehållsrätt.

Det existerar idag ett antal oseriösa företag som ger anställning på pappret mot betalning, för att det ska se ut som om migranten har fått ett arbete. När migranten väl har fått en anställning ansöker man om barnbidrag för deras barn utomlands. Svenska myndigheter kontrollerar sedan uppgifter med det landet där barnen är. Det kan ta upp till två år eller längre för att EU-medborgaren får rätt att få barnbidrag i ett annat EU-land till sina barn. Reglerna är lika i hela EU, men enligt källan söker sig människor medvetet till de länder som de vet ger höga bidrag – och som därmed kan kompensera lägre bidrag i migranternas egna länder. Som just Sverige.

När EU-medborgaren fått sitt svenska personnummer är det dags att gå på möte med Försäkringskassan med tolk för att ansöka om barnbidrag. Om ansökan blir godkänd och personen har ett samordningsnummer/svenskt personnummer, betalas barnbidraget ut retroaktivt från det datumet individen registrerades i Sverige. Om Försäkringskassan får information från det andra EU-landet att de betalar ut för lite barnbidrag så kommer svenska staten att kompensera upp till svensk nivå. Det kan i reda pengar betyda ett rejält ekonomiskt tillskott. Om vi till exempel ser på den ekonomiska situationen i Rumänien så var barnbidraget runt tio euro per barn 2014, alltså 100 svenska kronor. Dessa 100 kronor räknas ifrån och svenska staten fyller på upp till svensk norm.” (Källa: Katerina Magasin)

Motargument har kontaktat Försäkringskassan för att reda klarhet i hur det ser ut med svenska barnbidrag för EU-medborgare. Vi fick svar från Försäkringskassans familjeekonomiske talesperson Niklas Löfgren.

Skärmdump från mailet från Försäkringskassan.

(Text i fet stil är våra frågor och text i kursiv stil är Försäkringskassans svar).

1. När betalas barnbidrag ut för familjer som kommer till Sverige från utlandet? Vilka skillnader (om några) finns mellan EU-medborgare och icke-EU-medborgare.

Barnbidrag är en bosättningsbaserad förmån som betalas ut när det finns både förälder och barn som är bosatta och försäkrade i Sverige enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFB). Bedömningen av om en person är bosatt och ska omfattas av svensk socialförsäkring görs utifrån bestämmelser i socialförsäkringsbalken, eller enligt reglerna i EG förordning 883/2004 när det gäller en person som rör sig mellan EU/EES länderna och befinner sig i en gränsöverskridande situation. Kommer man direkt från ett tredje land (alltså ett land utanför EU/EES) är det alltid SFB som tillämpas. Förordning 883/2004 kan tillämpas på följande personer: EU-medborgare, statslösa och flyktingar som bor i ett medlemsland, och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i minst ett medlemsland, samt ovanstående personers familjemedlemmar och efterlevande. Även tredjelandsmedborgare kan omfattas av förordningen om det endast är deras medborgarskap som gör att de annars inte skulle omfattas av förordningen och de vistas lagligt i ett medlemslands territorium. Rätt till barnbidrag kan finnas genom antingen bosättning, pension eller arbete i Sverige för ett barn som är bosatt i ett annat medlemsland. Vi kan då ”exportera” en familjeförmån, förutsatt att andra förmånsvillkor är uppfyllda. Omvänt gäller då en person bor, arbetar eller har pension i annat land och då kan personen har rätt till familjeförmåner från det landet för sina barn bosatta i Sverige. Det finns också en prioritetsordning som bestämmer vilket land som i första hand ska betala ut familjeförmåner och vilket land som i andra hand ska betala ut, och som då ”fyller på” upp till det ”sitt” belopp om det är högre.

Tanken med dessa samordningsbestämmelser är att person som nyttjar sin fria rörlighet inte ska gå miste om förmåner för sina barn. De ska inte heller överkompenseras och det gäller oavsett om man kommer till Sverige för att bo eller arbeta eller lämnar Sverige för att bo eller arbeta i ett annat EU-land.

2. Finns det några situationer/omständigheter där barnbidrag betalas ut retroaktivt? För hur lång period kan det ske, i så fall? Finns, i så fall, statistik på hur många som får barnbidrag retroaktivt och samtidigt är inflyttade? Finns, i så fall, statistik på hur många från andra EU-länder som får barnbidrag?

Det kan vara aktuellt att betala ut barnbidrag retroaktivt. Vi har i Socialförsäkringsbalken (SFB) en bestämmelse som säger att man kan få barnbidrag från 1 januari året innan man gjorde anspråk, eller det fanns en impuls om att Försäkringskassan ska utreda rätten till barnbidrag (t.ex ett barn föds eller invandrar) om övriga villkor är uppfyllda (att det finns en försäkrad barn och förälder). Det kan också vara så i ärenden där förordning 883/2004 är tillämplig att det dröjer innan vi har de uppgifter som behövs p g a att vi behöver utbyta information med det andra landet som är inblandat så utredningen drar ut på tiden. Blir det en retroaktiv utbetalning för flera år tillbaka i tiden blir det då såklart ett stort belopp som utbetalas i en klumpsumma. Samma belopp hade ju dock annars utbetalats men som löpande förmån.

En utvärdering har gjorts av inspektionen för socialförsäkringen kring hur Försäkringskassan handlägger EU familjeförmåner och Försäkringskassan har svarat på rapporten här. Om du har statistikförfrågningar och eventuellt vill beställa statistik så rekommenderar jag att du kontaktar vår statistikenhet på statistikenheten@forsakringskassan.se och berättar där vilken typ av statistik som du söker efter.

3. Finns det några situationer/omständigheter som gör att en förälder/familj kan få barnbidrag för barn som inte befinner sig i Sverige?

Syftet med familjeförmåner inom EU är att man vill underlätta den fria rörligheten för personer inom unionen samt att skydda deras sociala rättigheter när de rör sig över gränserna inom unionen. Tanken är också att man inte ska ha sämre sociala förmåner än de som bor i det land som man jobbar i. Detta gäller inom en del förmåner som EU kommit överens om. Det är därför som detta regelverk finns till. Så ja om en person får barnbidrag enligt EU:s regelverk (art. 67 i förordning 883/2004) kan det betalas ut för ett barn som är bosatt i ett annat medlemsland tills det kvartal barnet fyller 16 år – detta helt i enlighet med syftet för EU:s familjeförmåner.

Ja man kan också få barnbidrag för barn som inte befinner sig i Sverige under kortare perioder dvs längst i sex månader. Så ja om det är ett helt nationellt ärende och rätten finns enligt SFB så är grundvillkoret att barnet och bidragsmottagaren ska anses fortsatt bosatta i Sverige, och att utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader.

Motargument vill påpeka att det inte finns möjlighet att verifiera huruvida det som framkommer i Perssons artikel på Katerina Magasin stämmer. Persson menar att Försäkringskassan har bekräftat det som källan påstår. Det vi däremot vill göra är att framställa vad som gäller från Försäkringskassan vad gäller svenska barnbidrag och EU-medborgare.

Läs gärna de andra delarna i trilogin som bemöter artikeln i Katerina Magasin:

Underhållsbidrag för invandrare
Studiebidrag för invandrare

Myter

F d anställd på Migrationsverket sprider myter om uppehållstillstånd, bidrag och pensioner

I ett Facebook-inlägg publicerat 29 september skriver en f d anställd på Migrationsverket sin sanning om hur det egentligen ser ut med uppehållstillstånd, bidrag, pensioner och allt fusk hen har bevittnat genom åren. Motargument har dissekerat inlägget, en del av det stämmer, men annat är lögner.

Så här lyder Facebook-inlägget i sin helhet:

Den f d anställdas Facebook-inlägg. Skärmdump 191003.

Vi går igenom inlägget bit för bit.

1. ”Människor som kom hit och som reste hem så fort dom fått tillstånd med våra bidrag intakta. ”

Om man får uppehållstillstånd i Sverige på grund av kris i hemlandet, och sedan flyttar tillbaka, förlorar man sitt uppehållstillstånd och därigenom relaterade bidrag. När man har uppehållstillstånd är det tillåtet att befinna sig utomlands i upp till två år under förutsättning att man ansökt om detta hos Migrationsverket. Så ser regelverket ut. Lämnar man Sverige i mer än två år, förlorar man sitt uppehållstillstånd.

Det är alltså lögn att personer med uppehållstillstånd kan bo utomlands på obegränsad tid så som den f d anställda på Migrationsverket skriver i sitt Facebook-inlägg.

Dock är det ytterst tveksamt att man väljer att flytta tillbaka till ett land som befinner sig i en krissituation.

Källa: Migrationsverket

2. ”Människor som bodde i 40 kvm delade på nästan 100 pers för att behålla bidrag.”

Ibland skriver sig flera asylsökande på samma adress för att göra det svårare för dem att bli utvisade om de får avslag. Om de inte följer sin utvisning inom angiven tidsfrist, har de inte heller rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket.  Den som fortfarande kan ha rätt till bidrag (t ex barnfamiljer) kan få minskad dagersättning.

3. ”Människor som lånade hur mycket som helst för studier och sedan åker tillbaka till länderna de kom ifrån. T.ex. Somalia, Afghanistan och Irak.”

Se punkt 1. Om man gjort en ansökan hos Migrationsverket för att vistas utomlands hos Migrationsverket, får man lämna Sverige och behålla till exempel studiebidrag- och lån. Efter två år måste det förlängas och du måste redovisa din vistelse i Sverige.

Vistas man mer än ett halvår per år utomlands så kan man både mista rätten till uppehållstillstånd, och hela tiden för vistelse i Sverige under det året dras av som totalt räknad vistelse som grund för uppehållstillstånd.

Källa: Migrationsverket

Asylsökande har inte rätt till studiestöd.

Källa: CSN 

Flyktingar med uppehållstillstånd har rätt till studiestöd.

Källa: CSN

4. ”Pensioner betalas ut till människor som inte gjort ett handtag i Sverige.”

Om en person har uppehållstillstånd i Sverige och är över 65 år har hen rätt till äldreförsörjningsstöd. Äldreförsörjningsstöd är ”en del av grundskyddet inom pensionssystemet tillsammans med garantipension och bostadstillägg”. Detta beviljas endast om personen är fast bosatt i Sverige och inte erhåller full garantipension.

Garantipensionen baseras på hur många år en person har bott i Sverige, och för att få ut maximalt belopp måste personen ha bott i Sverige i minst 40 år. För varje år som en person inte har bott i Sverige, minskas beloppet med en 1/40. Det innebär att om personen har bott i Sverige i tre år, får hen ut 3/40 av garantipensionen. Resterande belopp är äldreförsörjningsstöd.

Personen som har skrivit Facebook-inlägget förklarar att personer som aldrig har levt i Sverige har tjänat sina pensioner, alternativt att man hade uppehållstillstånd och därför tjänat pension. Det stämmer inte.

Källa: Sveriges Radio, Pensionsmyndigheten

5. ”Efterlevandepensioner till barn vars föräldrar sägs ha avlidit. Upp till över 70 000 kronor trots att föräldrarna aldrig satt sin fot här och trots att det inte finns dödsintyg. Ingen har blivit återbetalningsskyldig när förälder/föräldrarna återuppstått.”

Man kan inte få efterlevandepension utan dokument som bekräftar att föräldern har avlidit. Om förälder ”återuppstått” som den f d anställda på Migrationsverket skriver, blir man återbetalningsskyldig.

Som barn har man rätt till efterlevandepension tills man är 20 år.

”Har föräldern aldrig arbetat eller bott i Sverige är det enbart efterlevandestöd på 1 477 kronor per månad som blir aktuellt, eller 2 954 kr per månad om bägge föräldrarna är avlidna.” (Källa: Pensionsmyndigheten)

Källa: Pensionsmyndigheten 

Myter

Myt: Invandrarkvinna får mer i bidrag än svenskar

Det sprids ständigt rykten och myter om hur mycket bidrag invandrare ges och oftast är det direkta felaktigheter blandat med någon del sanning. I ett inlägg som just nu sprids via sociala medier görs det gällande att man som invandrare får ett oproportionerligt mycket större bidrag än svenskar får. Detta stämmer inte.

Det finns en vilja hos en del att sprida myter, lögner och halvsanningar om invandrare och bidrag. Allt som oftast blandar man uppgifter om bidrag som man får i början av asylprocessen och bidrag som man kan ansöka om när man väl fått uppehållstillstånd samt lån som man kan söka via CSN. Skaparen till bilden gör det sedan till en sanning att samtliga dessa bidrag är pengar man som invandrare har rätt till. Personen gör alltså ingen åtskillnad mellan om man är asylsökande eller om man redan uppbär uppehållstillstånd.

I ett inlägg som har spridits på sociala medier sedan en längre tid påstås att en invandrarkvinna med tre barn har rätt till mycket större bidrag än en svensk kvinna under samma premisser. För att bena ut vad som verkligen gäller ska jag gå igenom samtliga påståenden som görs i inlägget och lista vad som verkligen gäller.

PÅSTÅENDE: En arbetslös svensk kvinna med tre barn har mindre försörjningsstöd än en invandrarkvinna med tre barn.

FALSKT. Reglerna för försörjningsstöd är beräknade på den sökandes ekonomiska förutsättningar och kommunen som är den som beviljar försörjningsstödet gör ingen skillnad i personens geografiska bakgrund. I Socialstyrelsens uppräkning av riksnormen som börjar gälla 1 januari 2021 går att läsa mer om vad som gäller och vilken storlek på bidrag man kan få.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna får retroaktiv föräldrapenning.

FALSKT. Myten om den retroaktiva föräldrapenningen har Motargument tidigare behandlat. I den undersökningen kom man fram till att man som förälder har rätt att söka föräldrapenning max 90 dagar bakåt i tiden.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får SFI-bonus.

FALSKT. SFI-bonusen som har varit uppe för diskussion tidigare har vi redan bemött på Motargument. SFI-bonusen var belagd med en motprestation att man skulle klara kurserna med godkända betyg under en kort tid, men är sedan flera år borttagen.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får subventionerade läkemedel, sjukvård, tandvård och gratis glasögon för upp till 3 000 kronor.

MIX. LMA-kort ger rätt till subventionerade läkemedel. Om man är över 18 år betalar man en egenavgift om 50 kr medan om man är under 18 år inte betalar egenavgiften. LMA-kortet ger även rätt till akutvård och akut tandvård som inte kan vänta.

Vidare så är LMA-kort något man har under tiden som personens uppehållstillstånd handläggs. När man väl har blivit beviljad uppehållstillstånd så upphör också de rättigheter man hade i och med LMA-kortet. Man kan heller inte uppbära försörjningsstöd innan man har uppehållstillstånd vilket göra att den sammanställning man gjort i bilden som bäst kan ses som ett missförstånd.

Glasögon kan Migrationsverket gå in och ge ekonomiskt stöd för, men då handlar det om de billigaste glasögonen, 800 kr.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna får subventionerad hushållsutrustning och möbler.

FALSKT. Som flykting kunde man tidigare få låna pengar till hushållsutrustning och möbler. Sedan 1 januari 2022 har hemutrustningslånet upphört..

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får subventionerad spädbarnsutrustning.

FALSKT. Vad gäller påståendet om spädbarnsutrustning, så är det så att man genom försörjningsstödet i särskilda fall kan få stöd med spädbarnsutrustning om man inte på annat sätt kan ordna det genom äldre syskon eller anhöriga.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får subventionerade kollektiva resor.

FALSKT. När vi kikar på asylsökande och möjligheten till subventionerade kollektiva resor, så finner vi på Motargument att man i Kalmar 2015 fattade ett beslut om att samtliga asylsökande skulle få gratis busskort. Denna satsning var en förhoppning om en större integration i samhället. Dock skiljer sig denna satsning mellan olika landsting och jag kan inte hitta något liknande projekt i något annat landsting.

Subventioner av installation av telefoni är ett rent påhitt som dessutom skulle innebära motsvarande avdrag från försörjningsstödet. Samma sak gäller subventionerade telefonsamtal.

Vidare menar bildskaparen att uppgifterna finns hos Försäkringskassan, men Försäkringskassan har inte hand om några av dem uppräknade bidragen eller lånen. Försörjningsstöd administreras och utbetalas av respektive kommuns socialnämnd eller motsvarande.

Någon som skrivit om samma ”faktaruta” är Petra Hall. Det Petra kommit fram till är  det samma som jag listat här. Hon listar även att tidningen Metros Viralgranskaren har bemött flertalet av dessa påståenden tidigare.

Anledningen till att man som asylsökande har en rad subventioner är att man inte har någon form av inkomst. Man får under den här tiden ett mindre bidrag om 61 eller 71 kronor om dagen om man är över 18 år eller 12 kronor om dagen om man är under 18 år. Motargument har skrivit mer om asylsökandes olika bidrag tidigare.

Ett par bidrag som personen bakom bilden glömt att redovisa är att barnbidrag utbetalas ut till alla föräldrar i Sverige samt att när man söker försörjningsstöd så kräver socialnämnden att man även söker bostadsbidrag.

För att sammanställa vilka bidrag man som asylsökande har rätt till samt vilka bidrag man som svensk och tillika invandrarkvinna med tre barn har rätt till har jag sammanställt dessa nedan.

bidrag svensk

bidrag asylsökande

bidrag totalt

Så länge myter, lögner och halvsanningar sprids på sociala medier och i verkliga livet kommer vi på Motargument och andra att göra allt för att bemöta dessa.

Källor:
CSN
LMA-kort, Migrationsverket
Länsstyrelsen, Tidiga insatser för asylsökande
Migrationsverket, Ekonomiskt stöd dör asylsökande
Migrationsverket, Glasögon till personer som sökt uppehållstillstånd
Migrationsverket, Hälso- och sjukvård för asylsökande
Migrationsverket, LMA-kort för asylsökande
Petra Hall, Ser att en bild snurrar runt – igen – på internet som försöker antyda att en arbetslös invandrarkvinna får ut mer pengar än motsvarande arbetslös svensk
Socialstyrelsen, Riksnormen för försörjningsstöd
Socialstyrelsen, Regler kring ekonomiskt bistånd

Relaterade artiklar skrivna av Motargument:
Motargument, Myt: Asylsökande och bidrag
Motargument, Myt: Invandrare får barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt
Motargument, Myt: SFI-bonus

I fokus

Viktor Orbáns genetiska muta: Föd fler ungerska barn!

Viktor Orbán mutar sina medborgare för att rädda det ungerska folket från att blandas upp med människor från andra länder. Orbán presenterade i sitt årliga tal till nationen i söndags ett sjupunktsprogram som gör det ekonomiskt lönsamt att föda barn. Programmet har obehagliga historiska konnotationer, eftersom det i stora drag är jämförbart med det nazistiska rasprojektet Lebensborn.

Den 10 februari 2019 höll Ungerns premiärminister Viktor Orbán sitt årliga tal till nationen. Orbán använder sig genomgående av en nationalistisk, islamofobisk och kristendomshyllande retorik. Han valde bl a att adressera migrationsfrågan och faktumet att Ungerns befolkningsutveckling är negativ, dvs det är fler människor som dör än föds.

Ungern är inte ensamt om att ha problem med negativ befolkningsutveckling. Rumänien, Italien, Bulgarien, Kroatien, Litauen, Grekland, Portugal och Litauen är andra länder där befolkningen minskar. De flesta länder väljer dock att balansera med hjälp av olika former av invandring (arbetskrafts-, asyl- och anhöriginvandring). Orbán har en annan idé om hur man ska lösa problemet med den minskande befolkningen i landet.

Orbán använder sig av nationalistiska och biologiska argument när han ”mutar” folket i sin strävan att öka födelsetalet. I sitt årliga tal i söndags uttryckte sig Orbán på följande sätt:

Ӏrade damer och herrar!

”Vi lever i tider då det föds allt färre barn i Europa. Folken i väst försöker lösa detta med invandring. De som fattas, låt dem invandra, och sedan kommer befolkningsstatistiken återigen att vara i sin ordning. Men ungraren tänker annorlunda. Vi behöver inte statistik, utan ungerska barn. Enligt vår uppfattning betyder invandring att kapitulera. Om vi resignerar inför faktumet att vi inte ens är förmögna att vidmakthålla oss biologiskt, då erkänner vi att vi inte är viktiga ens för oss själva.”

Sju punkter som ska få ungrarna att föda fler ungerska barn

Ett sjupunktsprogram presenterades för att skapa incitament och motivation för ungrarna att föda barn. I sjupunktsprogrammet finner vi såväl låneförmåner som skattebefrielse:

  1. Regeringen kommer att införa ett lån för unga gifta par som syftar till att uppmuntra dem att få barn. Varje kvinna under 40 som gifter sig för första gången kommer att kunna erhålla ett lån på upp till 10 miljoner forint (drygt 300 000 SEK). Återbetalningen av lånet kommer att skjutas upp tre år efter första barnets födsel, och ytterligare tre år när barn nummer två föds. I detta läget avskrivs en tredjedel av lånet. Om ett tredje barn föds kommer den återstående skulden att avskrivas helt.
  2. Regeringen kommer att utvidga det subventionssystem som underlättar för familjer som att skaffa bostad. I dagsläget kan familjer med två barn ta lån på 10 miljoner forint – drygt 300 000 SEK – med låg ränta för att köpa ny bostad, och familjer med tre barn kan ta liknande lån på 15 miljoner forint – knappt 500 000 SEK). I framtiden kommer familjer med två eller fler barn att kunna använda sådana lån för att köpa existerande egendom.
  3. Fram till nu har regeringen erbjudit lättnader med 1 miljon forint (drygt 30 000 SEK) på avbetalningar på lån för stora familjer när ett tredje barn föds, och ytterligare 1 miljon forint (drygt 30 000 SEK) för varje efterföljande barn. Från och med nu kommer regeringen att erbjuda denna lättnad på 1 miljon forint (drygt 30 000 SEK) redan efter andra barnet, och ytterligare 4 miljoner forint (drygt 130 000 SEK) vid födseln av barn nummer tre, och 1 miljon (drygt 30 000 SEK) för varje efterföljande barn.
  4. Kvinnor som fött och uppfostrat 4 eller fler barn kommer att befrias från att betala inkomstskatt under resten av sina liv.
  5. Bilköpsprogram för stora familjer kommer att introduceras. Man kommer att erbjuda familjer med tre eller fler barn en icke-återbetalningsskyldig förmån på 2,5 miljoner forint (drygt 80 000 SEK) för att köpa nya bilar med minst sju säten.
  6. Staten kommer att se till att det skapas 21 000 nya förskoleplatser de kommande tre åren. Detta innebär att 2022 kommer varje familj att kunna sätta sina barn i förskola.
  7. Barnbidrag för mor- och farföräldrar kommer att införas. Om föräldrarna så anser, kommer mor- och farföräldrar att kunna erhålla barnbidrag istället för föräldrarna.

Programmet som ska säkra den ungerska ”rasens” fortlevnad är i mångt och mycket en kopia av SS-chefen Heinrich Himmlers rasprojekt. Det nazistiska projektet med s k ”mödrahus” kallat Lebensborn (åren 1936-1945) hade ett uttalat mål: att skapa supermänniskor – dvs blonda och blåögda barn – för att rädda germanskt blod.

Flickr: European People´s Party. Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)

Orbán avslutade sitt tal till nationen med följande ord:

”Nåväl, det är här vi står i februari 2019. Låt mig sammanfattningsvis säga farväl genom att bjuda in alla och envar att försvara och bygga vårt land. Våra poliser och soldater försvarar gränserna med fasta händer. Våra officerare bygger en ny ungersk armé med högsta hastighet. Våra företrädare i Bryssel håller ställningarna. Fem miljoner av våra tio miljoner är i arbete. Våra unga är smartare och mer talangfulla än vi har varit, och om de samarbetar kan de till och med komma ikapp oss vad beträffar arbetskapaciteten. Våra grannar respekterar oss, och är hjärtligt villiga att samarbeta med oss. Eran av 100 års ungersk ensamhet har nått sitt slut. Allt vi behöver nu är ett gott humör och en smula humor, men den ungerska oppositionen kommer att sköta det.

Mina damer och herrar,

Den riktigt stora resan återstår ännu för ungrarna. Och de största segrarna har ännu inte vunnits. Låt oss inte skämmas utan låt oss öppet konstatera att stjärnorna över oss formar en lycklig konstellation, och vi kan känna varje dag – även om vi inte förtjänar det – att vi har Försynens välsignelse. Ungern framför allt, Gud med oss alla. Framåt Ungern, framåt ungrare!”

Ungern är ett land för ungrarna, omringat av murar och där ungerska barn ska mutas fram för att bevara den ungerska ”rasen”. Har vi hört den förut? Fortsättning följer.

Översättning: Péter Bódis

Lästips: Orbán kopierar Hitlers Lebensborn

Länk till Viktor Orbáns årliga tal till nationen 10 februari 2019

Artiklar

Asylsökande får 61 kronor om dagen

Gästartikel av Lena Kronberg

Vi tar det igen.

Asylsökande får 61 kronor om dagen. * Siffran är oförändrad sedan 1994.

Detta ska räcka till:

Hyra
El
Kontantkort
Mat
Kläder
Skor
Hygienartiklar
Värktabletter
Resor
Oförutsedda utgifter

61 kronor om dagen är allt de får.

Inget bostadsbidrag.
Inget resebidrag.
Inget bidrag till kläder.
Inget bidrag till möbler.
Inget bidrag till husgeråd.

61 kronor om dagen ska räcka till kryddor, olja, grönsaker, buljong, soja, mjöl, ris, potatis eller vad man nu väljer att äta. Allt.

Foto: Privat. Taget 9 november 2018.

61 kronor om dagen blir ca 1 830 kronor i månaden.

Asylsökande som kommer när de är 18 eller äldre får inte gå i skolan, inte yrkesutbildning, inte komvux, inte SFI. De allra flesta får inte heller arbeta. Men om de har ett undantag, dvs ett AT-UND, så får de arbeta, då dras dagersättningen in.

Har man tjänat 6 100 kronor dras ersättningen in 100 dagar. **

Tanken är nämligen att man ska ha 61 kronor om dagen. Inte en krona mer.

Så nu vet ni det.

Vill ni spara in pengar kan ni kräva att jobbskatteavdraget försvinner.

Det är att ta från de fattiga och ge till de rika.

Eller att man jagar skattesmitare med blåslampa.

Men att gnälla om att vissa lever i överflöd, på 61 kronor om dagen, det är bara dumt.

Och bor man på förläggning där man får mat, så får man endast 24 kronor om dagen.

Som ska räcka till resor, kläder, hygienartiklar, värktabletter och oförutsedda utgifter.

* Migrationsverket påstår att man kan få 71 kronor om dagen, men i praktiken är det 61 kronor om dagen som gäller, då de påstår att alla asylsökande är sambo med sin hyresvärd, även när hyresvärden är en okänd, gift person som tar ut hyra för ett rum med pentry och egen ingång.

** Migrationsverket vill inte precisera exakt hur mycket man får tjäna. Skribentens anonyma källor har verkligen försökt få tag på skriftliga beslut angående indragen dagersättning pga inkomst på arbete. Det enda de får är telefonsamtal och märkliga länkar som handläggarna skickar. Alltså finns det inget på papper som styrker att de blivit av med dagersättningen.

Källa:

Migrationsverket

I fokus

Systemkollapsargumentet som kollapsade

Det finns gott om kollapsteoretiker på internet. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att föra fram budskapet att vi står inför en systemkollaps med fallerande välfärd, kriminalitet, fallande tillit till vitala institutioner i samhället och en ekonomi som tar stryk av så kallad massinvandring.

Ett sådant exempel är Erik Wiklunds debattinlägg på sajten Newsvoice.se den 6:e augusti i år. Rubriksättningen avslöjar ambitionerna: ”Fakta som krossar de som romantiserar massinvandringen”. Bortsett från att man i debatter vanligen riktar sig mot att krossa argument och inte personerna bakom argumenten så haltar Wiklunds framställning betänkligt. Tesen att ”Sverige brottas med enorma samhällsproblem på grund av massinvandringen” håller helt enkelt inte för en närmare granskning.

En bärande idé hos Wiklund är att de flesta invandrare som kommit till Sverige sedan år 2000 är ute efter att leva på bidrag. Den viktiga länken i beviskedjan är att ”svensk personal” som arbetar med nyanlända säger att den första frågan invandrarna ställer är ”hur mycket bidrag kommer jag att få?”. Wiklund anger ingen källa. Wiklund talar inte ens om var denna ”svenska personal” arbetar.

Wiklund hävdar också att dessa invandrare inte har flytt krig och elände utan kommer till Europa endast för dessa bidrags skull. Detta resonemang är så absurt att det är svårt att ta på allvar. Tänk på hur hemmakär och hemmavan du sannolikt är själv. Vad skulle krävas för att välja att lämna allt för att resa till andra sidan jorden?

I en debattartikel skriver psykologen och tidigare verksamhetschefen för Kris- och traumacentrum i Stockholm, Luis Ramos Ruggiero, att flyktingar inte flyr till Sverige utan framför allt från helvetet i exempelvis Afghanistan, Syrien eller Irak.
Det är alltså inte hoppet om socialbidrag utan hoppet om att slippa att leva i helvetiska förhållanden som driver flyktingarna att lämna sina hem.

Har Sverige blivit ett ”råare land”?

Wiklund gör en stor poäng av att ”många svenskar upplever helt enkelt att Sverige blivit ett råare land” på grund av alla flyktingar som kommit hit. Återigen finns ingen källa angiven. Återigen är Wiklunds argument så absurda att det är svårt att ta dem på allvar. Vad värre är, det stämmer helt enkelt inte. Mer än 8 av 10 svenskar känner sig bekväma med att ha en invandrare som vän, enligt Special Eurobarometer 469, 2017, sidan 38. Om invånarna ansåg att invandrarna har orsakat ett ”råare land” så verkar det inte rimligt att man skulle vara så positivt inställd till att ha en invandrare som vän.

Och tittar vi på samhällsnivån finner vi fler saker som motsäger Wiklunds tes om ett ”råare land”. Endast sex procent av svenskarna oroar sig för korruption inom politik- och finansvärlden, enligt What Worries the World, Ipsos Public Affairs, juli 2018, sidan 17. Sverige utmärker sig år efter år som ett högtillitsland i vilket medborgarna både litar på sina grannar och på staten. SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör regelbundet den här typen av mätningar. Svenskar är också nöjda med demokratin i sina kommuner. Andelen nöjda var 70 procent 2017.

Det finns också skäl att tro att många människor har en alltför dyster bild av Sveriges läge på grund av hur sociala medier fungerar. Social medier tycks underblåsa faktaresistens. Professor Per Ödling lyfter fram det perspektivet i en intervju i Veckans Affärer.

Tillgänglig statistik visar att Sveriges BNP ökar mer än i övriga EU, rapporterar Bloomberg, och har lyfts av invandringen. Visserligen kan man invända att detsamma inte gäller BNP per capita, men den produktivitetsavmattningen kommer å andra sidan efter många år av mycket stark produktivitetsökning i Sverige. Det har med andra ord knappast så mycket med invandringen att göra.

Poängen vi bör minnas är inte att Sverige är ett mönsterland på alla sätt, det vore att likt Pangloss i Voltaires Candide från 1759 utbrista att vi lever i den bästa av världar. Det finns kriminalitet som ökar oroväckande, till exempel gängrelaterade skjutningar, och integrationen av nyanlända kan utan tvekan bli bättre.

Men Sverige är inte på avgrundens rand. Och invandrarna är inte problemet. Konfliktlinjen går mellan oss som är laglydiga – det vill säga de flesta svenskar och invandrare – och de som begår brott. Inte mellan invandrare och infödda svenskar.

I fokus, Myter

Myt: Invandrade pensionärer får dubbelt så mycket som svenska

 

Än en gång har en lögn angående invandrare och bidrag blivit viral. Att SD-politikern som ursprungligen spridit lögnen säger att han tar avstånd från det spelar ingen roll, eftersom lögnen, som först delades 2015, fortfarande delas.

Under flera år har myten spridits på sociala medier. Det var 2015 som bl a andre vice ordförande i för Sverigedemokraterna Per Gustafsson delade ett inlägg på Facebook med följande punchline:

”Garantipensionen på 7 500 kr anses räcka till alla levnadsomkostnader för den svenske pensionären emedan 14 831 inte anses räcka för den invandrade pensionären.”

Inlägget har delats tusentals gånger. Detta trots att Dagens Nyheter 2015 och Viralgranskaren 2016 förklarat att inlägget är en lögn. Även Pensionsmyndigheten har på sin hemsida rett ut missuppfattningarna kring äldreförsörjningsstödet.

Vad är garantipension?

Garantipensionen är en del av den allmänna pensionen och fungerar som ett grundskydd för de som har låg eller ingen arbetsinkomst i livet. Generellt sett kan man säga att ju senare du har kommit till Sverige desto lägre pension får du. För att erhålla full garantipension krävs att du har bott i Sverige i 40 år. Många som har kommit till Sverige senare i livet har inte ens rätt till garantipension. På Pensionsmyndighetens hemsida läser vi:

”Äldreförsörjningsstödet är ett stöd för dig som har låg eller ingen pension och innebär att du ska kunna betala för din försörjning och ditt boende så att du får en skälig levnadsnivå. När du ansöker om äldreförsörjningsstöd prövar vi alltid samtidigt om du också har rätt till bostadstillägg.

Du kan ansöka om äldreförsörjningsstöd från det att du fyller 65 år. Du måste vara bosatt i Sverige för att kunna ansöka. Hur mycket du kan få i äldreförsörjningsstöd beror på dina inkomster och din bostadskostnad. Äldreförsörjningsstödet beräknas utifrån ett belopp för skälig levnadsnivå.”

Vidare kan vi läsa oss till att 5 634 kronor per månad (2018) räknas som skälig levnadsnivå för ensamstående. För den som är gift, sambo eller registrerad partner ligger siffran på 4 590 kronor per månad (2018). Om den totala inkomsten efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad skulle ligga under skälig levnadsnivå har man rätt att söka äldreförsörjningsstöd, så att man kommer upp i skälig levnadsnivå.

Siffran för skälig bostadskostnad när man ansöker om äldreförsörjningsstöd ligger på 6 620 kronor per månad (2018) för ensamstående och 3 310 kronor per månad för den som är gift, sambo eller registrerad partner. Om den ena parten i ett gift par inte längre kan bo kvar i det gemensamma hushållet, och flyttar till t ex ett äldreboende, så räknas man som ogift.

Den som erhåller pension kan även söka bostadstillägg. Maximalt kan pensionärer få 5 560 kronor skattefritt i bostadstillägg. Om man erhåller full garantipension och bostadstillägg får man ut 12 470 kronor efter skatt per månad.

Via äldreförsörjningsstödet kan man erhålla boendestöd om maximalt 6 620 kronor per månad. Erhåller man fullt äldreförsörjningsstöd inklusive boendestöd så får man som mest 12 254 kronor efter skatt per månad.

– Det är väldigt få som får det högsta beloppet, de flesta får betydligt mindre, säger Linda Nygren på Pensionsmyndigheten.

Åter till garantipensionen: För att erhålla garantipension krävs att du har bott i Sverige i minst tre år. För varje år som du bott i Sverige ökar garantipensionen. Har du bott i Sverige 40 år får du maximal garantipension. För varje år mindre du har bott i Sverige minskar garantipensionen med 1/40-del. Har du bott i Sverige i 20 år får du alltså 20/40-delar, dvs halva maxbeloppet. Den maximala garantipensionen ligger på 8 076 kronor per månad för ensamstående och 7 204 kronor per månad för den som är gift, sambo eller registrerad partner. Den som kommit till Sverige med flyktingstatus har rätt att även räkna in boendeår i hemlandet.

OM du som ensamstående har inkomstgrundande pensioner på över 11 650 kronor per månad före eventuellt skatteavdrag får du ingen garantipension. Siffran för den som är gift, sambo eller registrerad partner är 10 326 kronor per månad. Dessa belopp gäller de som tar ut sin pension vid 65 års ålder. Garantipension betalas ut även om du flyttar utomlands. De länder som gäller för att fortsatt erhålla garantipension är EU-länderna, EES-länderna samt Schweiz.

De som är berättigade garantipension får den automatiskt då de ansöker om allmän pension. Beloppet på garantipensionen kan minska mot bakgrund av inkomstpension, tilläggspension, änkepension och utländsk pension.

Massor av lögner florerar

På Pensionsmyndighetens hemsida kan vi läsa om de vanligaste missuppfattningarna, lögnerna och myterna om äldreförsörjningsstödet:

  • Äldreförsörjningsstödet går bara till invandrare – FALSKT
  • Äldreförsörjningsstödet är högre än garantipensionen – FALSKT
  • Pensionerna blir lägre när fler beviljas stödet – FALSKT
  • Du kan få stödet utan att ha bott en enda dag i Sverige – FALSKT
  • Det görs ingen ekonomisk prövning när du ansöker om stödet – FALSKT
  • Du kan ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar stödets storlek – FALSKT
  • Du kan vistas utomlands under en lång tid och ändå få stödet – FALSKT

Totalt erhåller 23 126 personer äldreförsörjningsstöd, och medelbeloppet är 3 564 kronor per månad. Den som nyligen har flyttat till Sverige får alltså mindre än den som har bott större delen av sitt liv i Sverige. Inte dubbelt så mycket som hävdas i påståendet. (Källa)

Lögnen, som utvecklats till en myt, uppstod troligtvis genom en insändare i tidningen Senioren 2011. Insändarskribenten försökte sig på att göra en uträkning, som visade sig vara felaktig. Hen räknar på hur mycket äldre som inte arbetat i Sverige kan få i äldreförsörjningsstöd:

Äldreförsörjningsstöd: 4 831 kr (2011 års nivå)
Äldreförsörjningsstöd för skälig boendestandard: 6 200 kr
Utländsk pension: 3 000 kr
= 14 031 kr per månad

I uträkningen har skribenten räknat på att invandraren erhåller maximalt äldreförsörjningsstöd plus boendestöd plus utländsk pension. Uträkningen stämmer inte. äldreförsörjningsstöd blir lägre mot bakgrund av pension eller annan inkomst. Den utländska pensionen på 3 000 kronor per månad medför att äldreförsörjningsstöd minskar med samma belopp.

– Det är som att jämföra äpplen och päron, säger Linda Nygren som är expert på Pensionsmyndigheten.

Det som Per Gustafsson gör i sitt Facebook-inlägg som delats tusentals gånger i sociala medier är att han jämför en svensk garantipensionär utan bostadstillägg med en invandrad person med äldreförsörjningsstöd inklusive boendestöd och utländsk pension. Gustafsson slarvar med siffrorna och skriver ”14 831” istället för ”14 031”, och det är därför den spridda lögnen ser ut som den gör. Inga av siffrorna i det virala inlägget stämmer.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att det inte stämmer att invandrade pensionärer får ut mer än svenska garantipensionärer.
Garantipensionen ligger på minst 6 910 kronor per månad efter skatt och som mest 8 076 kronor per månad efter skatt. En nyinflyttad pensionär kan maximalt erhålla 5 634 kronor i äldreförsörjningsstöd. Om båda har rätt till bostadstillägg respektive äldreförsörsjningsstöd för boende får den svenske garantipensionären ut 12 470 kronor per månad och den invandrade pensionären 12 254 kronor per månad.

Beräkningen för att få fram dessa siffror ser ut så här:

Garantipension efter skatt: minst 6 910 kronor per månad
Bostadstillägg för personer med pension: 5 560 kronor per månad
= 12 470 kronor per månad
Äldreförsörjningsstöd: 5 634 kronor per månad
Äldreförsörjningsstöd för boende: 6 620 kronor per månad
= 12 254 kronor per månad

Per Gustafsson avsäger sig idag allt ansvar. Han säger att han har letat fram inlägget på Facebook från 2015 och ändrat inledningen på inlägget genom att skriva att siffrorna blivit faktakollade och att ingen ska dela inlägget. Till vilken nytta, kan man undra. Jo, till ingen nytta! Skadan är redan skedd, och den är lika gigantisk som den är irreparabel.

Vi på Motargument vill än en gång påminna om att alltid vara källkritisk.

Om något låter för bra för att vara sant, så är det med största sannolikhet inte sant.

 

I fokus, Krönikor

”Språkplikten”: Straffa inte invandrarna för politikernas misstag!

Det är bra att det pratas om att nya svenskar måste integreras och lära sig svenska. Men det är viktigt HUR man pratar om detta. Mitt parti, Socialdemokraterna, har nu gjort ett utspel om språkplikt som skuldbelägger invandrarna för dåliga svenskkunskaper.

Detta trots att det är regeringarna som styrt de sista 40 åren som vägrat ge asylsökande svenskundervisning, som skapat ett SFI som är stelbent och som inte lyckats kombinera undervisning med arbete. Ja, man kan inte ens få ut föräldrapeng och gå på SFI samtidigt, vilket har tvingat en massa kvinnor att avbryta språkstudierna vid föräldraledighet.

Det var barska, hårda ord som hördes från Socialdemokraternas partihögkvarter förra veckan. ”Språkplikt”, ”krav”, ”plikt” ”obligatoriskt”, ”att mista ersättning” om man inte lyder order och lär sig svenska. Som finansministern sa förra veckan:

”För att ha möjlighet att leva fullt ut i Sverige måste man kunna prata svenska. Om man behöver svenska ja då ska man också lära sig svenska. För det behövs det bra stöd men också tydlig krav”,

Det är ingen slump att man valt att skuldbelägga invandrarna som kommit hit. Valet av ord betyder mycket. Spinndoktorerna på Sveavägen 68 har beslutat att lägga partiets förslag så nära Sverigedemokraternas språkbruk de bara kan. Därför blir det fokus på krav och ordning och reda. Sånt ska locka väljare, tror man…

Men det är inte invandrarnas fel att de regeringar vi haft sen 70-talet inte har prioriterat sånt som språkkunskaper.

Under 90-talets början kunde flyktingar bli sittande 3-4 år i en stuga ute i skogen medan de väntade på uppehållstillstånd. Det fanns ingen svenskundervisning och de var förbjudna att jobba och lärde aldrig känna någon svensk. Och fick aldrig någon information om det svenska samhället. De satt och väntade på uppehållstillstånd i det svenska vintermörkret medan fulla sverigedemokrater kastade ölflaskor mot förläggningarna och skrek ”sieg heil, sieg heil, negrer, försvinn härifrån”.

Jag kände ganska många afrikaner då. När de väl fick uppehållstillstånd kunde de knappt ett ord svenska och visste inget om landet. De hade levt 3-4 år på bidrag utan att jobba och fick veta att de var tvungna att fortsätta att leva på bidrag medan de gick i svenskundervisning. En undervisning som var lika för alla. Professorn från Kampalas universitet satt sida vid sida med analfabeten från Somalia, i samma klassrum.

2015

Alliansen gjorde en del bra saker. De fick ner väntetiderna för flyktingarna rejält och förbättrade SFI. Det ska sägas, det var bra. SFI har blivit flexiblare, så att doktorn inte sitter ihop med analfabeten. Iallafall inte så ofta.

Men i grunden ändrade de inte på systemet. Idén var att flyktingar skulle leva på bidrag, förbjudas jobba (utom i vissa speciella undantagsfall) och skulle INTE lära sig svenska eller få information om vårt samhälle. När de väl fick uppehållstillstånd var tanken att de skulle fortsätta att leva på bidrag och gå SFI några år, Systemet var stelt, och möjligheterna att jobba och gå SFI samtidigt var begränsade, lika begränsade som möjligheten att få föräldrapeng och studera i SFI samtidigt.

Min minister pratade igår om 2015 års utmaningar. Att ”vi inte var rustade”. Jag undervisade hundratals flyktingar i enkel svenska då på flyktingcaféet i Borgholm jag var med och drev. Jag minns det så väl. Så fort flyktingarna kom in i caféet för första gången frågade de mig och mina vänner två saker. Det första ”var finns det jobb, jag vill jobba?”. Det andra ”var kan jag lära mig svenska?”.

Att prata om plikt och krav är att förolämpa flyktingarna. Det enda de som kom hit 2015 bad om var ett jobb och en möjlighet att lära sig svenska. Men det fanns inte, för det ingick inte i hur politiker byggde vår migrationspolitik. Det är inte flyktingarnas fel att det var så.

Svensk integrationspolitik är inte misslyckad. I internationell jämförelse är den ganska bra. (Läs om det här!) Men problem finns. Vi är många som pratat om dessa i många år och velat ha en lösning på dem. Arbetslösheten bland nya svenskar är stor. Språkkunskaperna är ofta dåliga. Studieresultaten bland barnen är usla.  Men, som sagt, det är inte flyktingarnas fel att det är så.

Sveavägen 68

Skulden till de problem som finns bär de som styrt landet. Det är alltså inne på Sveavägen 68, vårt partihögkvarter, och inne i Rosenbad och inne i Riksdagen, vi bland annat ska leta efter anledningen till att vi har integrationsproblem och till att språkkunskaperna är dåliga.

De som kom hit på 90-talet passiviserades ofta. Sätt människor i förläggningar i 3-4 år utan att lära sig svenska och utan att kunna arbeta. Låt dem bara leva på bidrag, och se vad som händer.

Samma med de som kom hit 2015. Jobb fanns inte, mer än för ett par lyckliga. I bästa fall kunde nån flykting få obetald praktik. Som en sa till mig. ”Sverige var inget drömland. I Turkiet kunde vi syrier jobba och få pengar. Här får vi slavarbete, arbete utan lön. Det är förnedrande.”

Först ger vi dem ingen svenskundervisning och förbjuder dem att jobba. Sen ändrar vi politik och hotar att straffa dem för att de inte kan svenska och inte har jobb. Ska vi verkligen göra så?

En socialdemokrati med visioner!

För att få en bra integrationspolitik ska man först och främst sparka varje spinndoktor som just nu rekommenderar mitt parti att närma sig SD i språkbruket.

Sen gör man något enkelt men för politiker ack så svårt. Man ber om ursäkt. Man säger ”vi vill be om ursäkt till de nya svenskarna och alla andra svenskar att vi gjort fel under så lång tid”. Sen presenterar man bra lösningar.

”Från och med nu ska nya svenskar få möjlighet att lära sig svenska från dag ett. Man ska skapa ett system för enkla jobb för flyktingar, en form av praktik, men den ska resultera i att man får mer i plånboken som flykting. Obetalda praktik”jobb” ska bannlysas. Samhällsinformation ska presenteras för flyktingarna. När de väl får uppehållstillstånd ska de få gå i SFI, men ett SFI som är mer individanpassat. Det ska gå att som kvinna ta hand om barn och gå i SFI.

Det ska läggas fokus på jobb och det bästa vore att kombinera jobb och studier. Jag är ganska förtjust i Alliansens förslag om inträdesjobb, fast jag anser att lönen bör sättas lite högre. Idén att kunna kombinera studier på SFI på kanske 30% med jobb 70% av tiden är otroligt värdefull. Det är i praktiken omöjligt idag. Frågan om hur vi skaffar jobb till er med bara grundskola i bagaget, måste sättas i fokus. Ni är många och det finns extremt få enkla jobb för er i vårt land. Att låta nya svenskar få enkla jobb, med lönebidrag från staten, under 2-3-4 års tid, samtidigt som de studerar, kan lösa många av problemen.  Vi Socialdemokrater uppskattar bra idéer när vi ser dem. Alliansen har ett bra förslag. Vi behöver bara justera det lite så det blir arbetsrättsligt säkrare.

Vi lyssnade inte på er när ni kom hit. Nu ska vi ändra på det, nu lyssnar vi på er, nya svenskar. Ni ville ha fokus på jobb, studier och samhällsinformation, det ska vi se till att det blir fokus på.

Vi ska inte straffa de av er som kom hit för några år sedan, för att vi förde en dålig politik. Men många av er kommer att vilja lära er svenska på allvar. Ni kommer att vilja ta del av de förmåner vår nya politik innebär.”

Vi kan lösa problemen men utan att lägga skulden på invandrare. Ju mer vi låter som om det är invandrarna som är lata, som inte vill lära sig svenska, ju mer ger vi SD och rasisterna rätt. Det är nämligen det de påstått ända sen dagarna då SD:s skinheads kastade ölpavor mot förläggningen i Gimo och ritade hakkors på väggarna.

Dessutom låter partiledningen alltmer som Jan Björklund. Vill vi att det ska vara så?

/Mvh, er partikamrat: ”arga sossen” Torbjörn Jerlerup

PS

Om det inte känns bra att samarbeta med Alliansen om inträdesjobben, och genom kompromisser förbättra deras idéer, så hitta på en egen lösning som möjliggör jobb och studier samtidigt. Om inte ni har en sådan så sätt er för guds skull inte på tvären. Vi behöver nya idéer.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Myter

Myt: ”SD är Sveriges biståndsvänligaste parti”

Sverigedemokraterna påstår ofta att de skulle vara det parti som prioriterar internationellt bistånd högst av alla partier, bland annat i sin senaste valplattform. Det är en väldigt offensiv retorik, men hur sanningsenligt är egentligen påståendet?

På Sverigedemokraternas hemsida kan man under rubriken ‘Bistånd’ läsa att partiet vill satsa runt 0.7% av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) på bistånd, något som skulle innebära en ”besparing på omkring 10 miljarder kronor”. Det parti som säger sig vara landets biståndsvänligaste vill alltså spara 10 miljarder genom att skära ner till att bli endast 0.7% av BNI när det finns ett brett förankrat enprocentsmål för den svenska biståndspolitiken som flera olika regeringar har uppfyllt.

Hur får man då ihop en ekvation som går ut på att det är biståndsvänligt att allokera mindre pengar till bistånd?

En sverigedemokratisk utgångspunkt är att man med deras politik kan spendera mindre pengar på internationellt bistånd och samtidigt hjälpa fler människor.

Det finns två huvudsakliga och sammanlänkade knep som ligger till grund för detta påstående. Det första riktar in sig på att en (minskande) del av biståndsbudgeten idag används för asylmottagandet i Sverige, och eftersom SD har en nollvision vad gäller asylmottagande kan man spara in hela den delen av biståndet. En annan nyckel är att likställa bistånd med ‘hjälp i närområdet’. Genom att skära ner på andra delar av Sveriges utvecklingssamarbete (t ex det som är inriktat på demokrati och mänskliga rättigheter) samt asylmottagande och integration i Sverige kan SD budgetera för något höjda bidrag till UNHCR.

De anser sig vara mest generösa med bistånd genom att minska biståndet till FN:s minimum- rekommendation på 0.7% av BNI, något som vida understiger det svenska enprocentsmålet som uppfylls idag. Sedan slår partiet på den stora trumman och utropar sig själva till landets mest biståndsvänliga parti.

Det ska även påpekas att Sverige redan är bland de absolut största biståndsgivarna och att anslagen ökat både stadigt och kraftigt sedan millennieskiftet. Inte heller önskar UNHCR att rika länder som Sverige ska begränsa sitt asylmottagande för att finansiera en höjning av de direkta bidragen i syfte att hålla kvar människor i närområdet.

Kanske borde Sverigedemokraterna börja lyssna på det FN-organ de så ihärdigt hävdar att de vill hjälpa?

Myter

Myt: ”Invandrarna tar svenskarnas pengar!”

På Motargument är vi extra glada för mytknäckare, gärna sådana som ger motargument mot falska, vinklade, rasistiska och fördomsspäckade myter om invandrare och bidrag. Faktum är att just den sortens artiklar är de mest lästa och delade på Motargument. Mot bakgrund av att lögnerna aldrig upphör, den totala bristen på källkritik och att hetspropaganda kring invandrare sprids som en löpeld på Internet, så kommer vi på Motargument aldrig att sluta skriva dessa mytknäckare.

I den invandringskritiska debatten föreligger inga större svårigheter att skönja ett starkt missnöje, baserat på ett oärligt feltänk hos en del av oss.

Missnöjet handlar om att ”svenskfödda som lever på ekonomiskt bistånd är få och får ut få antal kronor” och att ”utrikesfödda (läs utomeuropeiska invandrare) får för stor procentandel av allt det totala ekonomiska biståndet från socialen”.

Om vi dristar oss till att dissekera dessa ständigt förekommande påståenden så skulle det kunna se ut ungefär så här:

Feltänket består i att den sammanlagda pengapott som socialen betalar ut i ekonomiskt bistånd skulle vara en fast summa, som de tänker är ”100%”. Sedan räknar de falskeligen ut att utomeuropeiska invandrare ”tar för stor procentandel från de svenskfödda som behöver hjälp”.

Det går inte att finna någon logik i detta, eftersom det fina med socialen är att:

  • de inte bedömer utifrån din hudfärg
  • de inte bryr sig om vilken religion du tillhör
  • de inte tar i beaktning var du är född eller vilken nationalitet du har

Socialen bryr sig bara om hushållens disponibla inkomster och utgifter. Inget annat.

En positiv inställning till saker och ting gör livet så mycket enklare. Visst är det väl en fördel att det inte finns särskilt många hushåll där alla är svenskfödda som är så fattiga och utsatta att de har behov av att få socialt ekonomiskt bistånd? Å andra sidan skulle det vara tragiskt om det var fler hushåll som behövde ekonomiskt bistånd.

Och vi strävar väl efter att alla fattiga och utsatta hushåll ska få det bättre, oavsett människornas hudfärg, religion, nationalitet eller födelseort?

Vi sätter oss in i följande situation: en vuxen i ett hushåll har sysselsättning eller äger en bostadsrättslägenhet eller har försörjning från en enskild firma. Då kan andra vuxna i samma hushåll inte ha full rätt till ekonomiskt bistånd från socialen, eftersom hushållet räknas som en helhet, om det är make/maka eller sambos med/utan barn i hushållet.

I många invandrade familjer är kvinnan ”hemmafru”, och de har varken behov av eller ambitionen att deras familj ska ha två sysselsatta försörjare. I ärlighetens namn anser jag att de själva faktiskt får avgöra huruvida kvinnan ska vara jämställd mannen ur arbetsmarknadssynpunkt.

Alla måste inte jobba i Sverige om de inte vill, såtillvida att de inte har personligt behov för det. Alla är nämligen inte fysiskt kapabla till att ta en sysselsättning utan vidare. Detta gäller för alla, oavsett bakgrund. Tyvärr så är den bistra verkligheten så att många invandrare lider av psykisk ohälsa och har permanenta funktionsnedsättningar i fötter, händer och armar pga krig, kroppsbestraffning och tortyr.

Vi ska vara försiktiga med att falla i den etnocentriska och eurocentriska fällan. Det blir farligt när vi ger oss själva mandat att döma andra människors familje- och arbetsförhållanden samt ambitioner, förutsättningar och potential mot bakgrund av en självupplevd nyckelbarns-uppväxt.

Vilka är vi att avgöra för andra vad som är rätt eller fel i familje- och arbetslivet?

Vilka är vi att avgöra vilka människor som ska ha socialt ekonomiskt bistånd?

Lästips:

Myt: Asylsökande och bidrag

Källa:

Socialtjänstlagen