Etikettarkiv: studier

Artiklar

Studiebidrag för invandrare

Kanske har du hört påståenden om att invandrare systematiskt skulle få studiebidrag som de inte är berättigade, till exempel nu senast från Katerina Magasin som påstod sig ha ”avslöjat en skandal”. En snabb faktakontroll visar att antingen sökanden själv eller hens barn måste arbeta i Sverige. Dessutom finns fler särskilda villkor för utländska medborgare som helt eller delvis måste uppfyllas. Katerina Magasin har inte några källor som styrker det de påstår

Det var den 28 oktober 2019 som frilansande journalisten Jonas Persson skrev artikeln ”AVSLÖJAR: Så mycket barnbidrag, studiebidrag, samt underhållsbidrag betalar svenska staten till barn som inte bor i Sverige” på den alternativa mediebloggen Katerina Magasin.

I artikeln säger sig Persson ha fått ett tips från en person som säger sig ha god insyn i hur Försäkringskassan arbetar med bl a underhållsbidrag. Källan arbetar som tolk åt migranter och har medverkat i ”ett stort antal möten” med Försäkringskassan. Det finns overifierade uppgifter på att källan ”har varit med på möten där så stora summor som 250.000 kronor och mer har blivit utbetalade retroaktivt till EU-medborgare”.

Persson beskriver att förfarandet har ”satts i system”:

”Den arbetssökande EU-medborgaren kommer till Sverige och registrerar sig hos Skatteverket för att få ett samordningsnummer som är ett tillfälligt personnummer. Nästa steg är att registrera sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och börja söka arbete. Det kan också vara så att personen kommer direkt till Sverige och har redan ett arbete och jobbar och ansöker om samordningsnummer på dessa grunder att hen har ett arbete, därmed får personen uppehållsrätt.

Det existerar idag ett antal oseriösa företag som ger anställning på pappret mot betalning, för att det ska se ut som om migranten har fått ett arbete. När migranten väl har fått en anställning ansöker man om barnbidrag för deras barn utomlands. Svenska myndigheter kontrollerar sedan uppgifter med det landet där barnen är. Det kan ta upp till två år eller längre för att EU-medborgaren får rätt att få barnbidrag i ett annat EU-land till sina barn. Reglerna är lika i hela EU, men enligt källan söker sig människor medvetet till de länder som de vet ger höga bidrag – och som därmed kan kompensera lägre bidrag i migranternas egna länder. Som just Sverige.

När EU-medborgaren fått sitt svenska personnummer är det dags att gå på möte med Försäkringskassan med tolk för att ansöka om barnbidrag. Om ansökan blir godkänd och personen har ett samordningsnummer/svenskt personnummer, betalas barnbidraget ut retroaktivt från det datumet individen registrerades i Sverige. Om Försäkringskassan får information från det andra EU-landet att de betalar ut för lite barnbidrag så kommer svenska staten att kompensera upp till svensk nivå. Det kan i reda pengar betyda ett rejält ekonomiskt tillskott. Om vi till exempel ser på den ekonomiska situationen i Rumänien så var barnbidraget runt tio euro per barn 2014, alltså 100 svenska kronor. Dessa 100 kronor räknas ifrån och svenska staten fyller på upp till svensk norm.” (Källa: Katerina Magasin)

I artikeln påpekar Persson att

”Efter att barnen har fyllt 16 år får de rätt till att ansöka om CSN-stöd, det vill säga sk studiebidrag. Det betalas ut tills  barnen är klara med gymnasiet, med en maximal ålder på 21 år.”

Eftersom Persson enbart valt att kontakta Försäkringskassan har Motargument, förutom att kontakta Försäkringskassan, kontaktat Centrala studiestödsnämnden (CSN). Vi formulerade ett par frågor om vad som gäller för svenskt studiestöd för EU-medborgare. Vi fick svar från CSN:s verksjurist Annika Åhlin.

Skärmdump från mailet från CSN.

(Text i fet stil är våra frågor och text i kursiv stil är CSN:s svar).

Utifrån frågeställningarna uppfattar jag att det är studiehjälp i form av studiebidrag som frågorna gäller, dvs. det bidrag som kan lämnas till en studerande som bedriver heltidsstudier på gymnasienivå till och med vårterminen det år hen fyller 20. I punkten 1 – 4 beskriver jag kortfattat vad som gäller för bl.a. utländska medborgare och reglerna kring studiebidrag. Den länkade artikeln verkar dock handla om en viss kategori studerande, de som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, varför jag också kort beskriver vad som gäller för den gruppen studerande.

1. När betalas studiebidrag ut för barn och deras familjer som kommer till Sverige från utlandet? Vilka skillnader (om några) finns mellan EU-medborgare och icke-EU-medborgare?

En utländsk medborgare ansöker om studiebidrag från CSN och behöver uppfylla särskilda villkor för att kunna få studiebidrag. En EU/EES-medborgare eller en medborgare i Schweiz har fler möjligheter att uppfylla villkoren än medborgare från ett annat land, s.k. tredjeland. En tredjelandsmedborgare behöver normalt ett giltigt uppehållstillstånd för att han eller hon ska ha rätt till studiebidrag. Bara vissa uppehållstillstånd ger rätt till svenskt studiestöd. För en EU/EES medborgare är det enklare att uppfylla villkoren, exempelvis kan det vara tillräckligt att personen arbetar i Sverige i en viss omfattning för att hen själv eller hens barn har rätt till studiebidrag.

På CSN:s webbplats finns mer detaljerad information vilka villkor medborgare i EU/EES eller i Schweiz behöver uppfylla för att få studiebidrag för studier i Sverige, se exempelvis rubriken Arbete i mindre än 2 år och rubriken Anhörig till person som arbetar i Sverige: https://www.csn.se/…/sve…/inom-eu-ees-eller-schweiz.html

2. Finns det några situationer/omständigheter där studiebidrag betalas ut retroaktivt? För hur lång period kan det ske, i så fall? Finns, i så fall, statistik på hur många som får studiebidrag retroaktivt och samtidigt är inflyttade? Finns, i så fall, statistik på hur många från andra EU-länder som får studiebidrag

Studiebidrag kan lämnas från och med det kvartal en studerande fyller 16 år till och med vårterminen det år hen fyller 20. En utländsk medborgare kan ansöka i efterhand om att få studiebidrag för studier i Sverige för ett tidigare läsår om hen redan då uppfyllde villkoren. För att kunna få det sökta bidraget behöver hen under det läsåret dels uppfylla något av de särskilda villkoren för utländska medborgare för att ha rätt till studiebidrag, dels uppfylla de villkor som alla, oavsett medborgarskap, behöver uppfylla. Exempelvis ha varit heltidsstuderande och ha läst en utbildning på gymnasienivå som ger rätt till studiebidrag.

En studerande som vill ha studiebidrag för att hen läser utomlands behöver ansöka om studiebidraget inom en viss tid. För att få studiebidrag för ett läsår behöver den studerande ha kommit in med sin ansökan till CSN senast den 30 juni samma läsår.

3. Finns det några situationer/omständigheter som gör att personer som inte befinner sig i Sverige kan få studiebidrag?

Som jag nämner i punkten 2 kan en person som läser utomlands få studiebidrag. En utländsk medborgare måste uppfylla särskilda villkor för att kunna få studiebidrag och därefter uppfylla övriga villkor för att få studiebidrag för utlandsstudier. På CSN:s webbplats kan du läsa mer om vilka villkor en utländsk medborgare bland annat behöver uppfylla för att få studiebidrag för utlandsstudier: https://www.csn.se/…/gymnasiestudier-utanfor-norden.html

4. Finns det någon situation som gör att ett barn/förälder/familj kan bli återbetalningsskyldig för studiebidrag som betalats ut?

Ja, om personen har fått pengar som hen inte har rätt till kan man bli skyldig att betala tillbaka pengarna till CSN. Exempelvis om den studerande har avbrutit sina studier, varit ogiltigt frånvarande från studierna eller att den studerande inte uppfyller något av de särskilda villkoren för utländska medborgare (exempelvis att hens förälder har slutat arbeta i Sverige eller inte arbetar i Sverige i tillräcklig omfattning).

Artikeln i Katarina Magasin

Artikeln handlar om att exempelvis barnbidrag och studiebidrag är familjeförmåner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Syftet med förordning 883/2004 är att underlätta den fria rörligheten för personer och skydda deras sociala rättigheter när de rör sig över gränserna inom EU/EES och Schweiz. Ett annat syfte är att förhindra att enskilda får förmåner för samma syfte från två medlemsstater samtidigt.

Familjer som bor i, arbetar i, eller har pension från Sverige och ett annat EU/EES land eller Schweiz kan omfattas av förordning 883/2004 och det innebär att en studerande som bor i Sverige eller i ett annat medlemsland kan omfattas. Det är inte bara svenska medborgare och EU/EES-medborgare som kan omfattas av bestämmelserna utan även andra tredjelandsmedborgare.

I Sverige är det Försäkringskassan som prövar och bedömer om förordningarna är tillämpliga och om familjeförmånerna ska samordnas med motsvarande förmåner i andra EU/EES-länder. Om Försäkringskassan bedömer att familjeförmånen, dvs. studiebidraget, ska samordnas med motsvarande förmån i ett annat land behöver en utländsk medborgare (dvs. medborgare inom EU/EES eller andra medborgare i tredje land) inte uppfylla de särskilda villkoren för rätt till studiebidrag som nämns i punkterna 1 – 3 ovan. Den utländska medborgaren måste dock uppfylla övriga villkor för rätt till studiebidrag för utlandsstudier eller uppfylla övriga villkor för att få studiebidrag för studier i Sverige

Motargument vill påpeka att det inte finns möjlighet att verifiera huruvida det som framkommer i Perssons artikel på Katerina Magasin stämmer. Det vi däremot vill göra är att framställa vad som gäller från CSN vad gäller svenska barnbidrag och EU-medborgare.

Läs gärna de andra delarna i trilogin som bemöter artikeln i Katerina Magasin:

Barnbidrag för invandrare
Underhållsbidrag för invandrare

Myter

F d anställd på Migrationsverket sprider myter om uppehållstillstånd, bidrag och pensioner

I ett Facebook-inlägg publicerat 29 september skriver en f d anställd på Migrationsverket sin sanning om hur det egentligen ser ut med uppehållstillstånd, bidrag, pensioner och allt fusk hen har bevittnat genom åren. Motargument har dissekerat inlägget, en del av det stämmer, men annat är lögner.

Så här lyder Facebook-inlägget i sin helhet:

Den f d anställdas Facebook-inlägg. Skärmdump 191003.

Vi går igenom inlägget bit för bit.

1. ”Människor som kom hit och som reste hem så fort dom fått tillstånd med våra bidrag intakta. ”

Om man får uppehållstillstånd i Sverige på grund av kris i hemlandet, och sedan flyttar tillbaka, förlorar man sitt uppehållstillstånd och därigenom relaterade bidrag. När man har uppehållstillstånd är det tillåtet att befinna sig utomlands i upp till två år under förutsättning att man ansökt om detta hos Migrationsverket. Så ser regelverket ut. Lämnar man Sverige i mer än två år, förlorar man sitt uppehållstillstånd.

Det är alltså lögn att personer med uppehållstillstånd kan bo utomlands på obegränsad tid så som den f d anställda på Migrationsverket skriver i sitt Facebook-inlägg.

Dock är det ytterst tveksamt att man väljer att flytta tillbaka till ett land som befinner sig i en krissituation.

Källa: Migrationsverket

2. ”Människor som bodde i 40 kvm delade på nästan 100 pers för att behålla bidrag.”

Ibland skriver sig flera asylsökande på samma adress för att göra det svårare för dem att bli utvisade om de får avslag. Om de inte följer sin utvisning inom angiven tidsfrist, har de inte heller rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket.  Den som fortfarande kan ha rätt till bidrag (t ex barnfamiljer) kan få minskad dagersättning.

3. ”Människor som lånade hur mycket som helst för studier och sedan åker tillbaka till länderna de kom ifrån. T.ex. Somalia, Afghanistan och Irak.”

Se punkt 1. Om man gjort en ansökan hos Migrationsverket för att vistas utomlands hos Migrationsverket, får man lämna Sverige och behålla till exempel studiebidrag- och lån. Efter två år måste det förlängas och du måste redovisa din vistelse i Sverige.

Vistas man mer än ett halvår per år utomlands så kan man både mista rätten till uppehållstillstånd, och hela tiden för vistelse i Sverige under det året dras av som totalt räknad vistelse som grund för uppehållstillstånd.

Källa: Migrationsverket

Asylsökande har inte rätt till studiestöd.

Källa: CSN 

Flyktingar med uppehållstillstånd har rätt till studiestöd.

Källa: CSN

4. ”Pensioner betalas ut till människor som inte gjort ett handtag i Sverige.”

Om en person har uppehållstillstånd i Sverige och är över 65 år har hen rätt till äldreförsörjningsstöd. Äldreförsörjningsstöd är ”en del av grundskyddet inom pensionssystemet tillsammans med garantipension och bostadstillägg”. Detta beviljas endast om personen är fast bosatt i Sverige och inte erhåller full garantipension.

Garantipensionen baseras på hur många år en person har bott i Sverige, och för att få ut maximalt belopp måste personen ha bott i Sverige i minst 40 år. För varje år som en person inte har bott i Sverige, minskas beloppet med en 1/40. Det innebär att om personen har bott i Sverige i tre år, får hen ut 3/40 av garantipensionen. Resterande belopp är äldreförsörjningsstöd.

Personen som har skrivit Facebook-inlägget förklarar att personer som aldrig har levt i Sverige har tjänat sina pensioner, alternativt att man hade uppehållstillstånd och därför tjänat pension. Det stämmer inte.

Källa: Sveriges Radio, Pensionsmyndigheten

5. ”Efterlevandepensioner till barn vars föräldrar sägs ha avlidit. Upp till över 70 000 kronor trots att föräldrarna aldrig satt sin fot här och trots att det inte finns dödsintyg. Ingen har blivit återbetalningsskyldig när förälder/föräldrarna återuppstått.”

Man kan inte få efterlevandepension utan dokument som bekräftar att föräldern har avlidit. Om förälder ”återuppstått” som den f d anställda på Migrationsverket skriver, blir man återbetalningsskyldig.

Som barn har man rätt till efterlevandepension tills man är 20 år.

”Har föräldern aldrig arbetat eller bott i Sverige är det enbart efterlevandestöd på 1 477 kronor per månad som blir aktuellt, eller 2 954 kr per månad om bägge föräldrarna är avlidna.” (Källa: Pensionsmyndigheten)

Källa: Pensionsmyndigheten 

Artiklar

Integration på orimliga villkor

Aldrig förr har så många människor varit inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Det har resulterat i allt mindre tid och resurser för respektive deltagare. Detta samtidigt som ett arbete aldrig har varit viktigare för den som vill stanna i Sverige, och få hit sin familj.

2010 fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för etableringsreformens implementering. En reform där flyktingar och skyddsbehövande med familjer under två års tid har rätt till en individuellt anpassad etableringsplan som ska föra dem närmare antingen ett arbete eller högre studier. Syftet var att tidigt komma in med resurser för att korta tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden.

I uppdraget ingår att ha djupgående kartläggningssamtal där individen tillsammans med arbetsförmedlare ska lägga upp en planering för att föra denne närmare arbetsmarknaden. Ofta innefattar etableringsplanen översättning och bedömning av utländska betyg, svenskastudier och olika typer av praktikplatser. Samtalen handlar både om att kartlägga tidigare erfarenheter och att blicka framåt:

Hur ser du på din nya tillvaro i Sverige? Vad vill du arbeta med? Eller vill du titta på möjligheten att fortsätta studera? Kanske har du praktiska yrkeskunskaper vi behöver validera för att på bästa sätt matcha dig mot arbetsmarknaden?

I och med den nya lagen om tillfälliga uppehållstillstånd som trädde i kraft den 20 juli 2016 förändrades uppdraget drastiskt. Det var också något som Arbetsförmedlingen var tydliga med skulle hända i sitt remissvar till regeringen under våren samma år. I och med den nya lagen blev tillfälliga uppehållstillstånd regel där möjligheten att få återförenas med familjen i Sverige avgörs av individens möjlighet till försörjning. Ett arbete möjliggör också förlängning av uppehållstillståndet.

Styrkan i etableringsuppdraget är att deltagaren tillåts tänka både långsiktigt och kortsiktigt vilket ett permanent uppehållstillstånd skapar utrymme för. Långsiktigheten möjliggör att läkare ges den tid som krävs för att få sin legitimation och arbeta just som läkare. Hantverkare tillåts genom validering ute på arbetsplatser få yrkesbevis för att kunna fortsätta inom sin bransch. Studenter ges möjligheter att komplettera sina universitetsstudier för att få ett arbete där deras kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Något som givetvis berikar både individen och hela samhället.

När människorna som nu hör till etableringsuppdraget ska upprätta en etableringsplan är det med vetskapen om att de eventuellt inte kommer att få stanna kvar när uppehållstillståndet löper ut. Det är också med vetskapen om att en snabb anställning kan innebära ett förlängt uppehållstillstånd och därmed möjlighet till familjeåterförening.

Vad finns då för incitament att försöka få läkarlegitimation som tar lång tid? Varför skulle en då satsa på en valideringsprocess för att få yrkesbevis om det riskerar att dra ut på tiden? Varför inte rikta allt fokus mot branscher utan några krav på förkunskaper om det kan ge ett anställningsavtal för att ersätta det tillfälliga uppehållstillståndet med ett permanent?

Risken är stor att det är just där vi kommer att hamna. Kompetens kommer gå till spillo och vi får ett ännu tydligare klassamhälle där människor som flytt till Sverige är överrepresenterade i osäkra anställningar med låga krav på förkunskaper och låga löner. Den nya lagen tvingar människor att lära sig ett nytt språk, ett nytt samhälle och ta sig in på arbetsmarknaden under mycket osäkra och pressade förhållanden. Detta med stöd av en myndighet som aldrig förr arbetat under så hög press. Det är inhumant för individen, och förkastligt ur ett samhällsperspektiv.