Kanske har du hört påståenden om att invandrare skulle få retroaktivt barnbidrag? Katerina Magasin som påstår sig i en artikel ha ”avslöjat en skandal”. De ”retroaktiva barnbidrag” som det skrivs om existerar inte. Däremot utbetalas barnbidrag från och med ansökningsdatum, samtidigt som beviljande av barnbidrag kan ske långt senare. Katerina Magasin har inte några källor som styrker det de påstår.
Det var den 28 oktober 2019 som frilansande journalisten Jonas Persson skrev artikeln ”AVSLÖJAR: Så mycket barnbidrag, studiebidrag, samt underhållsbidrag betalar svenska staten till barn som inte bor i Sverige” på den alternativa mediebloggen Katerina Magasin.
I artikeln säger sig Persson ha fått ett tips från en person som säger sig ha god insyn i hur Försäkringskassan arbetar med bl a barnbidrag. Källan arbetar som tolk åt migranter och har medverkat i ”ett stort antal möten” med Försäkringskassan. Det finns overifierade uppgifter på att källan ”har varit med på möten där så stora summor som 250.000 kronor och mer har blivit utbetalade retroaktivt till EU-medborgare”.
Persson beskriver hur förfarandet påstås ha ”satts i system”:
”Den arbetssökande EU-medborgaren kommer till Sverige och registrerar sig hos Skatteverket för att få ett samordningsnummer som är ett tillfälligt personnummer. Nästa steg är att registrera sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och börja söka arbete. Det kan också vara så att personen kommer direkt till Sverige och har redan ett arbete och jobbar och ansöker om samordningsnummer på dessa grunder att hen har ett arbete, därmed får personen uppehållsrätt.
Det existerar idag ett antal oseriösa företag som ger anställning på pappret mot betalning, för att det ska se ut som om migranten har fått ett arbete. När migranten väl har fått en anställning ansöker man om barnbidrag för deras barn utomlands. Svenska myndigheter kontrollerar sedan uppgifter med det landet där barnen är. Det kan ta upp till två år eller längre för att EU-medborgaren får rätt att få barnbidrag i ett annat EU-land till sina barn. Reglerna är lika i hela EU, men enligt källan söker sig människor medvetet till de länder som de vet ger höga bidrag – och som därmed kan kompensera lägre bidrag i migranternas egna länder. Som just Sverige.
När EU-medborgaren fått sitt svenska personnummer är det dags att gå på möte med Försäkringskassan med tolk för att ansöka om barnbidrag. Om ansökan blir godkänd och personen har ett samordningsnummer/svenskt personnummer, betalas barnbidraget ut retroaktivt från det datumet individen registrerades i Sverige. Om Försäkringskassan får information från det andra EU-landet att de betalar ut för lite barnbidrag så kommer svenska staten att kompensera upp till svensk nivå. Det kan i reda pengar betyda ett rejält ekonomiskt tillskott. Om vi till exempel ser på den ekonomiska situationen i Rumänien så var barnbidraget runt tio euro per barn 2014, alltså 100 svenska kronor. Dessa 100 kronor räknas ifrån och svenska staten fyller på upp till svensk norm.” (Källa: Katerina Magasin)
Motargument har kontaktat Försäkringskassan för att reda klarhet i hur det ser ut med svenska barnbidrag för EU-medborgare. Vi fick svar från Försäkringskassans familjeekonomiske talesperson Niklas Löfgren.
(Text i fet stil är våra frågor och text i kursiv stil är Försäkringskassans svar).
1. När betalas barnbidrag ut för familjer som kommer till Sverige från utlandet? Vilka skillnader (om några) finns mellan EU-medborgare och icke-EU-medborgare.
Barnbidrag är en bosättningsbaserad förmån som betalas ut när det finns både förälder och barn som är bosatta och försäkrade i Sverige enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFB). Bedömningen av om en person är bosatt och ska omfattas av svensk socialförsäkring görs utifrån bestämmelser i socialförsäkringsbalken, eller enligt reglerna i EG förordning 883/2004 när det gäller en person som rör sig mellan EU/EES länderna och befinner sig i en gränsöverskridande situation. Kommer man direkt från ett tredje land (alltså ett land utanför EU/EES) är det alltid SFB som tillämpas. Förordning 883/2004 kan tillämpas på följande personer: EU-medborgare, statslösa och flyktingar som bor i ett medlemsland, och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i minst ett medlemsland, samt ovanstående personers familjemedlemmar och efterlevande. Även tredjelandsmedborgare kan omfattas av förordningen om det endast är deras medborgarskap som gör att de annars inte skulle omfattas av förordningen och de vistas lagligt i ett medlemslands territorium. Rätt till barnbidrag kan finnas genom antingen bosättning, pension eller arbete i Sverige för ett barn som är bosatt i ett annat medlemsland. Vi kan då ”exportera” en familjeförmån, förutsatt att andra förmånsvillkor är uppfyllda. Omvänt gäller då en person bor, arbetar eller har pension i annat land och då kan personen har rätt till familjeförmåner från det landet för sina barn bosatta i Sverige. Det finns också en prioritetsordning som bestämmer vilket land som i första hand ska betala ut familjeförmåner och vilket land som i andra hand ska betala ut, och som då ”fyller på” upp till det ”sitt” belopp om det är högre.
Tanken med dessa samordningsbestämmelser är att person som nyttjar sin fria rörlighet inte ska gå miste om förmåner för sina barn. De ska inte heller överkompenseras och det gäller oavsett om man kommer till Sverige för att bo eller arbeta eller lämnar Sverige för att bo eller arbeta i ett annat EU-land.
2. Finns det några situationer/omständigheter där barnbidrag betalas ut retroaktivt? För hur lång period kan det ske, i så fall? Finns, i så fall, statistik på hur många som får barnbidrag retroaktivt och samtidigt är inflyttade? Finns, i så fall, statistik på hur många från andra EU-länder som får barnbidrag?
Det kan vara aktuellt att betala ut barnbidrag retroaktivt. Vi har i Socialförsäkringsbalken (SFB) en bestämmelse som säger att man kan få barnbidrag från 1 januari året innan man gjorde anspråk, eller det fanns en impuls om att Försäkringskassan ska utreda rätten till barnbidrag (t.ex ett barn föds eller invandrar) om övriga villkor är uppfyllda (att det finns en försäkrad barn och förälder). Det kan också vara så i ärenden där förordning 883/2004 är tillämplig att det dröjer innan vi har de uppgifter som behövs p g a att vi behöver utbyta information med det andra landet som är inblandat så utredningen drar ut på tiden. Blir det en retroaktiv utbetalning för flera år tillbaka i tiden blir det då såklart ett stort belopp som utbetalas i en klumpsumma. Samma belopp hade ju dock annars utbetalats men som löpande förmån.
En utvärdering har gjorts av inspektionen för socialförsäkringen kring hur Försäkringskassan handlägger EU familjeförmåner och Försäkringskassan har svarat på rapporten här. Om du har statistikförfrågningar och eventuellt vill beställa statistik så rekommenderar jag att du kontaktar vår statistikenhet på statistikenheten@forsakringskassan.se och berättar där vilken typ av statistik som du söker efter.
3. Finns det några situationer/omständigheter som gör att en förälder/familj kan få barnbidrag för barn som inte befinner sig i Sverige?
Syftet med familjeförmåner inom EU är att man vill underlätta den fria rörligheten för personer inom unionen samt att skydda deras sociala rättigheter när de rör sig över gränserna inom unionen. Tanken är också att man inte ska ha sämre sociala förmåner än de som bor i det land som man jobbar i. Detta gäller inom en del förmåner som EU kommit överens om. Det är därför som detta regelverk finns till. Så ja om en person får barnbidrag enligt EU:s regelverk (art. 67 i förordning 883/2004) kan det betalas ut för ett barn som är bosatt i ett annat medlemsland tills det kvartal barnet fyller 16 år – detta helt i enlighet med syftet för EU:s familjeförmåner.
Ja man kan också få barnbidrag för barn som inte befinner sig i Sverige under kortare perioder dvs längst i sex månader. Så ja om det är ett helt nationellt ärende och rätten finns enligt SFB så är grundvillkoret att barnet och bidragsmottagaren ska anses fortsatt bosatta i Sverige, och att utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader.
Motargument vill påpeka att det inte finns möjlighet att verifiera huruvida det som framkommer i Perssons artikel på Katerina Magasin stämmer. Persson menar att Försäkringskassan har bekräftat det som källan påstår. Det vi däremot vill göra är att framställa vad som gäller från Försäkringskassan vad gäller svenska barnbidrag och EU-medborgare.
Läs gärna de andra delarna i trilogin som bemöter artikeln i Katerina Magasin:
Motargument 