Asylsökande får 61 kronor om dagen

Gästartikel av Lena Kronberg

Vi tar det igen.

Asylsökande som har ordnat eget boende får 61 kronor om dagen.

Detta ska räcka till:

Hyra
El
Kontantkort
Mat
Kläder
Skor
Hygienartiklar
Värktabletter
Resor
Oförutsedda utgifter

61 kronor om dagen är allt de får.

Inget bostadsbidrag.
Inget resebidrag.
Inget bidrag till kläder.
Inget bidrag till möbler.
Inget bidrag till husgeråd.

61 kronor om dagen ska räcka till kryddor, olja, grönsaker, buljong, soja, mjöl, ris, potatis eller vad man nu väljer att äta. Allt.

Foto: Privat. Taget 9 november 2018.

61 kronor om dagen blir ca 1 830 kronor i månaden.

Asylsökande som kommer när de är 18 eller äldre får inte gå i skolan, inte yrkesutbildning, inte komvux, inte SFI. De allra flesta får inte heller arbeta. Men om de har ett undantag, dvs ett AT-UND, så får de arbeta, då dras dagersättningen in.

Har man tjänat 6 100 kronor dras ersättningen in 100 dagar. *

Tanken är nämligen att man ska ha 61 kronor om dagen. Inte en krona mer.

Så nu vet ni det.

Vill ni spara in pengar kan ni kräva att jobbskatteavdraget försvinner.

Det är att ta från de fattiga och ge till de rika.

Eller att man jagar skattesmitare med blåslampa.

Men att gnälla om att vissa lever i överflöd, på 61 kronor om dagen, det är bara dumt.

Och bor man på förläggning där man får mat, så får man endast 24 kronor om dagen.

Som ska räcka till resor, kläder, hygienartiklar, värktabletter och oförutsedda utgifter.

Fotnot: Ebo = eget boende. Ebo behöver inte vara ett eget kontrakt på lägenhet, eller hus. Ebo är alla som väljer att bo på annat håll än Migrationsverkets boende. Så en soffa hos en familj är ebo.

* Migrationsverket vill inte precisera exakt hur mycket man får tjäna. Skribentens anonyma källor har verkligen försökt få tag på skriftliga beslut angående indragen dagersättning pga inkomst på arbete. Det enda de får är telefonsamtal och märkliga länkar som handläggarna skickar. Alltså finns det inget på papper som styrker att de blivit av med dagersättningen.

Källa:

Migrationsverket