Etikettarkiv: bidrag

Guldregnet över invandrerskan

Vi har egentligen förklarat detta tidigare, men eftersom historien om invandrerskan med de tre barnen som överöses av bidrag fortsätter att florera behöver det göras på ett nytt sätt.

Det är nämligen så att det finns en del som är sann, och det är de belopp som anges.

Det som däremot inte stämmer är alla sidopåståenden.

Vi börjar med att reda ut hur det ligger till, och sedan tittar vi på myterna runtomkring.

Hur det fungerar

Grundfelet i uträkningen är att så få verkar inse hur mjukt man landar om man är utan inkomst, ensamstående och har flera barn. Vårt samhälle är byggt så.

Vi tittar nedan på fem exempelmammor. De har samma livssituation, men med olika inkomster. Läkaren med snittlön, undersköterskan, den arbetslösa, socialbidragstagaren helt utan inkomst och kvinnan som befinner sig i ett heltidsetableringsprogram.

Vi tittar på fyra situationer: Ett fall med två barn, två fall med tre barn, och ett fall med fyra barn. Det tredje fallet är det som cirkulerar. Det är optimerat för att ge maximala fördelar för ”invandrarkvinnan”.

Vi kan genast glömma både läkaren och undersköterskan, och fokusera på den arbetslösa, socialbidragstagerskan och etableringsersättningsmottagerskan.

I tabellen får de guld, silver och brons (nåja, lila) efter vem som tjänar mest och minst. Skillnaderna är mycket små i alla lägen. Men vi kan konstatera att vid fyra barn lönar sig socialbidrag för alla tre.

Att leva på

Det finns två små tankevurpor i ersättningssystemet, och de är:

  • dels att etableringsersättningen är skattefri, men jämförs med skattepliktiga intäkter när man söker bostadsbidrag. Det ger 200 kr extra. Lite kan tyckas, men det blir mycket vid så låga inkomster.
  • dels att barnersättningen för barn över 11 år plötsligt blir 1.500, medan den är 800 under 11 år, men har man fler än tre barn räknas de inte alls. Det är ett lite märkligt skutt. Hade varit mer rättvist med t ex 1.000 resp 1.200. Det är därför guldregnsuträknaren har placerat barnen i spannet 11-19 år, tre till antalet.

Myter

Att denna ”myt” varit så seglivad beror förstås på att den inte är en myt rakt igenom. Siffrorna stämmer i sig. Vi har varit lite för slarviga, vi mytknäckare, med att förklara vari felet egentligen ligger, och för den som inte orkar läsa låter det därför ibland som rena bortförklaringar.

Så låt oss rätta till det. Siffrorna är alltså ingen myt – de är bara inte så märkliga som de låter.

Däremot finns många myter runt dem.

Läkaren som tjänar mindre

En läkare i Sverige har en genomsnittlig nettolön på 33.170 kr. Även om vi jämför en helt barnlös läkare med vår ”invandrarkvinna” erhåller hon mer än två tredjedelar av inkomsten. Och den som har motsvarande livssituation har 2-3 gånger så mycket att leva på efter hyra.

”Alla invandrare får …”

”Invandare får”, heter det, som om det var alla invandrare hela tiden. I själva verket krävs det en hel del av den som uppbär etableringsersättning. För det första ska hon vara beviljad asyl, och för det andra befinna sig i en etableringsfas, som typiskt varar i två år. Det är en heltidssysselsättning av praktik och studier. Den ensamstående mamma som orkar detta med tre barn är värd all heder.

Den retroaktiva föräldrapenningen

Det finns ingen retroaktiv föräldrapenning. Däremot finns möjlighet att få föräldrapenning för barn som fötts utomlands, men då måste man vara föräldraledig. I Sverige. Och barnen måste vara upp till åtta år, men i exemplet till höger har de alla fyllt 11. Så det är liksom en trippel myt.

SFI-bonus

SFI-bonusen är borttagen.

”Inget bidrag kan dras in för …”

Ehm, hallå, dras barnbidrag in för andra om man vägrar ta emot erbjudet jobb? Eller bostadsbidrag?

För att ha rätt till etableringsstödet måste man följa en heltidsplan, och gör man inte det blir det socialbidrag – vilket å andra sidan inte är någon större skillnad.

Men då hamnar i alla fall svenskan och invandrerskan på exakt samma nivå.

 Källor

 

Hur var det nu med bidragen?

Genom ett sedvanligt slag i luften vrider Fria tider på sanningen. I en artikel menar de att invandrare får omfattande bidrag och att de får behålla bidragen även om de får arbete. Vi på motargument har bemött deras ”fakta” flera gånger:

/dohVad de baserar sitt uttalande på är detta uttalande från regeringen.

Kort sagt innebär ändringen:

”Den ändring som nu införs innebär att den som arbetar, inom eller vid sidan av sin etableringsplan, inte riskerar att förlora eventuell etableringstillägg eller bostadsersättning.” – se länk ovan

Den som är någotsånär insatt är följaktligen också medveten om att de bidrag Fria Tider utmålar som generösa inte går att kombinera på ett sätt som gör att en person kan få alla bidrag samtidigt. Etableringsformen är dessutom tidsbestämd och med krav på motprestation. Migrationsinfo tog fram en schablonkalkyl som gäller för bidrag till invandrare, vilken går att finna här. Vad det handlar om är att den som mot förmodan skulle kunna få ett arbete inom två år från det att de kom till Sverige inte ska riskera att förlora sin grundtrygghet. För att få etableringsersättning finns ett krav på att delta i en etableringsplan. Den som arbetar måste alltså arbeta utöver att delta i denna etableringsplan.

Vi har, som sagt, bemött detta flera gånger, från flera olika sidor, även Fria Tider har blivit direkt bemötta, och från olika utgångspunkter. Ibland är det långt mellan text och verklighet, något vi kan läsa i Fria Tiders senaste text om bidrag.

Björn Söder gillar inte allmänna arvsfonden!

Gästinlägg från Slutpixlat.

Med anledning av att en ensam kvinna testamenterade både sin lägenhet och alla sina tillgångar till Sverigedemokraterna så tycker den Sverigedemokratiske riksdagsmannen Björn Söder att fler ensamstående borde testamentera sina tillgångar till just Sverigedemokraterna.

Orsaken till denna önskan från Söder är att han anser att allmänna arvsfonden bland annat finansierar mångkulturprojekt!?

Vi vet ju att Sverigedemokraterna hatar allt som har med mångkultur att göra då det klart strider mot deras främlingsfientliga och rasistiska ideologi.

Slutpixlat tittade lite närmare på de projekt som bland annat Allmänna arvsfonden donerade pengar till under oktober månad, år 2013.

Av de 25 nya projekt som fick pengar under oktober, så rörde sig de flesta om stöd till olika organisationer inom handikappområdet.

För att nämna några, så får Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1 436 000 kronor för ett projekt som går ut på att ge unga mellan 16-30 år möjlighet att på egna villkor slutföra utbildningar som de inte kunnat klara av på grund av psykisk ohälsa.

Riksförbundet Attention får 1 838 000 kronor för att i ett skolprojekt arbeta för en bättre skola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Förbundet Sveriges Dövblindas Föräldraråd får 1 638 000 kronor för att utveckla och informera om sin verksamhet.

Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott får 1 630 000 för ett nytt projekt.

Som vi ser går mycket av Allmänna arvsfondens pengar till väldigt lovvärda och viktiga projekt.

Vad Björn Söder bland annat är sur över är ett projekt som går under namnet ”Jag vill vara barn som alla andra”, och går ut på att ge papperslösa barn en chans att uppleva sina ungdomsår som något positivt. ”Hela” 948 000 kronor har detta projekt beviljats.

Förstår att Björn Söder hellre sett de pengarna hamna hos SD för att sprida det rasistiska budskapet i stället.

Men vad som nog fick herr Söder att mest gå i taket är Allmänna arvsfondens stöd till Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders. De får 2 844 000 kronor första året i ett treårigt projekt som går under namnet, ”En människa kan göra skillnad”.

”Projektets syfte är att sprida budskapet att varje människa kan göra skillnad. Det ska uppmuntra till civilkurage och tolerans och motverka främlingsfientlighet och rasism.
Projektet är ett samarbete mellan Raoul Wallenberg Academy, Raoul Wallenberg Differencemakers, Friends och Sveriges Elevkårer. Projektet ska inspirera till breda samarbeten kring mänskliga rättigheter, värderingar, orättvisor och varje människas ansvar. Projektet genomförs under det första året i 10 kommuner.”

Inte undra på att Söder sjunger grinolles visa och försöker avfärda Allmänna arvsfonden som mångkulturivrare. Enligt Söders och SD:s synsätt så är ju allt som innefattar verksamheter för att motverka främlingsfientlighet och rasism detsamma som att främja mångkulturen. Och det går ju inte för sig i SD:s snedvridna bild av verkligheten.

Men tittar man på de av regeringen angivna åtta prioriterade områdena, som Allmänna arvsfondens medel ska gå till, så finner man att alla dessa områden omfattar tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder, så kan man undra vad SD har emot dessa grupper egentligen?

Låt oss titta på vilka dessa åtta prioriterade områdena är, och se hur många av dem som kan anses som mångkulturella.

  • Barns rättigheter
  • Demokrati och delaktighet
  • Förebyggande av våld, trakasserier och mobbning
  • Föräldrastöd och främjande av stärkt föräldraskap
  • Främjande av psykisk och fysisk hälsa
  • Delaktighet i kulturlivet
  • Ökat tillträde till arbetsmarknaden
  • FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar


Så enligt Söder och SD så är alltså bland annat barns rättigheter, demokrati, och olika former av hjälp till handikappade att anses som mångkulturprojekt?

Att i det läget som Söder gör, uppmana ensamstående att testamentera sina tillgångar till ett fascistiskt, odemokratiskt, främlingsfientligt och rasistiskt Sverigedemokraterna i stället för att de skall tillfalla Allmänna arvsfonden visar ju bland annat på vilket vidrigt synsätt Söder och SD har på barn och ungdomar med olika typer av fysiska och psykiska funktionshinder.

Söders utspel väcker enbart olustkänslor och parallellerna med den nazistiska ideologin där vikten av rasens renhet och därmed deras försök att göra sig av med mentalt och fysiskt handikappade för att dessa inte passade in i deras världsbild slutade med döden för många av dessa.

Raffina Wall
Gästinlägg från Slutpixlat.

Nyanländ trebarnsmor: framtidens ledare!

Jag anser att nyanlända ensamstående kvinnor med barn bör bli anställda som företagsledare. Med tanke på vad de klarar av verkar de ha exakt den kompetens som krävs för att driva detta land framåt. Enligt denna lite tillspetsade logik så bör vi kanske försöka få hit så många som möjligt, om det är utveckling vi vill ha. De verkar nämligen ha krafter, möjligheter och förmågor som andra av oss inte besitter. Följ med på resan mot framtidens Sverige — ett Sverige där de mest kompetenta har ledande positioner.

111/365Det finns många exempel på hur några försöker förvränga verkligheten så att den ska passa in i deras främlingsfientliga agenda. Syftet verkar vara att de vill försöka visa de ”ovetande” svenskarna om hur ”verkligheten” eller ”sanningen” ser ut. Att bara påpeka att informationen inte stämmer verkar inte fungera, eller att ”sanningen” kan behöva mer än lite hjälp på traven av något som egentligen bara kan betraktas som lögner.

Främlingsfientliga syften sipprar tydligt fram då det gäller hur mycket pengar en nyanländ ensamstående kvinna med barn anses kunna få då hon kommer till Sverige. Det sprids en beräkning som ytligt sett kan verka ha god grund — eftersom den av vissa ses som sann och inte ifrågasätts eller granskas.

111/365En ensamstående kvinna, som har tre barn och ingen annan vårdnadshavare för barnen kommer till Sverige och skall ”integreras”. För att göra det får hon etableringsersättning, pengar som hon kan få när hon genomgår en handlingsplan hos Arbetsförmedlingen, den är alltså temporär och prestationsbaserad. Hon kan också, om barnen är över 11 år, få etableringstillägg. Har kvinnan egen bostad så kan hon få bostadsbidrag. Hon får då inte bo med någon annan än sina barn, gör hon det eller frångår Arbetsförmedlingens etableringsplan så minskar bostadsbidraget. Vi kan även lägga till barnbidraget, men det är ju något som nästan alla mammor har rätt till.

Inte illa för en nyanländ kvinna, ensamstående med tre barn, ingår i en etableringsplan och gör det hon ”ska”.

För att beräkningen ska stämma så kan hon bara få vissa av de uppräknade stöden. Men kvinnan har självfallet stenkoll på detta.

Eller så får hon ingenting eftersom hennes barn är i andra åldrar. Eller så kanske hon har kommit barnlös och får sina barn i Sverige, men jag tror att någon form av partner kan vara nödvändig för det, vilket gör att bostadsbidrag och underhåll minskas eller försvinner. Ska kvinnan få alla dessa ”teoretiska pengar” så måste hennes tre barn vara i exakt rätt ålder.

Det tillägg som gäller för SFI är en bonus för de som klarat SFI-utbildningen med godkända betyg inom 15 månader från folkbokföringsdagen, som en morot.

Fleeing KosovoFör att denna kvinna ska kunna få alla dessa ”hypotetiska” bidrag så måste hon:

  • Fly ensam från ett land, utan hjälp, med tre (små?) barn.
  • Ansöka om alla bidrag som passar in på henne.
  • Få rätt till alla bidrag som passar in på hennes familjsituation.
  • Uppfostra tre små barn samtidigt som hon är med i Arbetsförmedlingens etableringsplan.
  • Lära sig svenska på mindre än 15 månader (godkända betyg på SFI-utbildningen).
  • Skaffar sig eget omöblerat boende (för att få bostadsbidrag).
  • Klara sig helt utan annan hjälp med försörjning, bostad, möbler, kläder, mat…
  • Få pengarna att räcka till och spara till framtiden, då bidragen inte är permanenta…

Bara att uppfostra tre barn på egen hand är rätt tungt, oavsett din nationalitet. Att göra det i ett helt främmande land där du till en början inte kan språket, har ett boende eller någon trygghet verkar än svårare. Att få förskoleplats snabbt — för att kunna få fullt etableringsstöd och tillräcklig tid över till SFI — för att kunna fokusera på de uppsatta målen är något som verkligen skulle vara en tillgång för samhället.

Denna kvinna, som enligt vissa verkar vara normen för nyanlända kvinnor, verkar ju ha ett CV och kapacitet som skulle intressera vilket storföretag som helst. Antar någon att detta är den verkliga normen för flyktingar så förstår jag att folk är rädda, den drivenheten och kompetensen är svår att matcha.

Varför skriver folk om detta då? Om det inte finns någon verklighetsförankring och om uppgifterna har blivit dementerade från flera håll. Hur kan det vara så att det är dessa personer som sitter på ”sanningen” och vi andra som ”inte fattar vad som händer”? Det är vad som setts tidigare. Det är propaganda. Problemet för mig är att jag är så kritisk mot detta att jag får svårt att sålla (och då är jag medveten om att propagandan finns) propaganda från korrekt nyhetsrapportering. Jag kan inte påstå att jag står okritiskt till gammelmedia, de har sin agenda styrda av multinationella företag (bland annat annonsplatser) och liknande faktorer. Den media som till stor del publicerar rapporter om de negativa sidorna med invandring är jag dock mycket skeptisk till. Jag har läst en del av det som står på några av dessa sidor och en del stämmer till fullo, men långt ifrån allt. I vissa fall är det som med detta exempel, för svårt att sätta sig in i för att avgöra om det är en lögn eller inte (det var därför jag gjorde det). Söker du på Google efter ”nyanländ trebarnsmamma” så kommer du att mötas av flera s.k. sanningssägande ”nyhetssidor” som grundar sina påståenden på det jag just till punkt och pricka förklarat.

Min uppfattning är att det är många som anser sig ha kännedom om ”sanningen”, men vissa jobbar enbart med en elakartad agenda. Att så split och måla upp syndabockar. Ändamålen helgar medlen och fabricerade nyheter går bra, så länge de stärker deras främlingsfientliga propaganda.

Läs även min längre artikel om detta.

Källhänvisningar:

Motargument har tidigare granskat myten

FK, information till den som är ny i Sverige (pdf)

FK, Etableringsersättning (pdf)

Denna beräkning är på 21 810:- men enligt de flesta är uträkningen något felaktig.

Fredrik Malm granskar samma myt

www.DT.se insändare

Regeringens information, läs sida 77 (pdf).

Migrationsinfo har information om vad flyktingar har rätt till.

Komma hit och leva på bidrag!

Hej!

Mitt namn är Yacoub Maaruf, jag är 32 år och lever tillsammans med min flickvän och hennes 2 barn i en mellanstor stad i Sverige. Jag är född och uppvuxen i Syrien men var tvungen att fly för ungefär 10 år sedan på grund av förföljelser, hot och politiskt förtryck. Flera av mina familjemedlemmar avrättades, så jag är tacksam över att leva och att få vara här för att slippa det fruktansvärda inbördeskriget.

Claudio.Ar / Foter / CC BY-NC-SA

I dag säger jag att jag är svensk eftersom det står på mitt pass. Sen är det en helt annan sak att människor runtomkring hela tiden verkar kräva mig på ytterligare bevis om hur jag ”tillhör” genom att ifrågasätta hur jag lever.

Jag har firat midsommar många gånger. Julen spenderar jag i hälsingeskogarna med tomte, julgran och presenter. Trots att jag varken tror på tomten eller Jesus, anser jag att det är ganska trevliga traditioner. Jag åker båt och fiskar om sommaren, betalar inkomstskatt när jag har haft jobb och matmoms på allt jag äter. Jag röstar, lever laglydigt och ställer mig på höger sida i rulltrappor. Trots allt detta känns det många gånger som att allt det inte ÄR tillräckligt. Att leva här och ha en vilja att bidra, verkar aldrig vara tillräckligt för att få tillhöra.

Vem lever gott på minimala bidrag?

För ett tag sedan såg jag en ”hitte-på-statistik” spridas på nätet där det påstods att nyanlända får bidrag på 20 000:- per månad. Jag är inte ensam om att ha hört lögner, felaktiga fakta och rasistiska kommentarer angående människor som kommer hit ifrån andra länder.

För det första, vem ”lever gott” på bidrag i Sverige? Jag har behövt klara mig på bidrag i olika omgångar, när jag studerade så hade jag c:a 7 400:- per månad. Min hyra låg på runt 5 000:-.  Det gav mig 2 400:- över att fördela på mat, el, telefon, internet, kläder och nöjen (det sistnämnda blev det inte mycket av). När jag haft rätt till A-kassa tvingades jag överleva på ännu mindre.

Jag har umgåtts med många nyanlända och alla får väl ungefär vad jag fick när jag studerade, lite mer om de har barn i och med att det ekonomiska omsorgsbehovet då också ökar. Men svenskfödda mammor får ju också barnbidrag, ni vet – barn kostar.

Som det ser ut i mitt fall så har jag inte så mycket andra val än att tvingas leva på de bidrag som jag är berättigad till. Lever jag ”gott”? Svaret är givetvis nej, jag har personligen aldrig träffat någon som lever ”gott” på bidrag i Sverige. Är det något jag eftersträvar? Svaret är också nej, jag vill inget hellre än att ha ett fast arbete och en trygg försörjning på lång sikt—ett jobb att gå till—och att slippa gå på bidrag. Slippa förnedringen att behöva ta emot allmosor.

Jag känner en viss stolthet över att detta land faktiskt fördelar bidrag till de som behöver det. Det är oerhört viktigt att ha någon form av ekonomisk trygghet i ett välfärdssamhälle. Även om fattigdomen i Sverige är utbredd, många människor har det svårt, så är det självklart att arbetslösa och nyanlända ska ha rätt till bostad och mat. Kan vi vara överens om att de som på grund av sjukskrivning eller arbetslöshet i Sverige inte lever ”gott”?

I och med att arbetsgivare nu får mer bidrag för att anställa invandrare så har jag de senaste åren haft fler jobb än tidigare. Men som i de flesta sådana anställningar har inget lett till en anställning efter att bidragsperioden löpt ut. Alliansen tror att de lyckas “integrera”, men jag har bara upplevt det som ett utnyttjande—billig arbetskraft.

Ett jobb är mer än en inkomst

En anställning är en trygghet, en chans att bli ekonomiskt självständig och kunna ta del av allt vad det innebär att ha en fast arbetsplats. Få känna mig nyttig, behövd och bidra med min kunskap och erfarenhet. Känna tillhörighet och dela min vardag med andra arbetande kollegor.

Att ha ett arbete innebär inte bara en bättre ekonomi utan också en plats i samhället. En säkrare plats med rutiner, där man slipper en vardag fylld med oro. En plats där individer kan få känna att de utför något viktigt, bidrar och tillhör detta stora snurrande samhälle av arbete, skatter, deklarationer och vardag.

Jag har aldrig träffat någon som inte vill arbeta, som inte vill bidra med sin kunskap och sin energi. Oavsett vem man är, hur man fungerar och vad man har för ursprung så vill alla arbeta, eftersom ett arbete betyder mycket mer än bara en lön varje månad.

Yacoub fotoDärför är jag så fruktansvärt trött på de som tror att alla som kommer hit INTE vill arbeta, utan har flytt sitt hemland med den enda målsättningen att leva ”gott” på svenska bidrag. Vem fan har det som målsättning?

Vem tänker: ”Idag och resten av mitt liv vill jag vara en parasit på samhällets kropp? Jag vägrar jobba, jag vill ha bidrag OCH ständig oro över att ha råd att betala för bostad, mat, kläder och skor. Aldrig kunna unna mig en resa eller nöjen. Jag ska fylla mina dagar med att driva omkring, vara orolig, fattig och försöka överleva på bidrag.”

Så förutom att komma överens om att vi som lever på bidrag INTE lever lyxigt, kan vi väl komma överens om att det säkert är väldigt, väldigt få människor på denna jord som har som målsättning att bara överleva på bidrag?

Yacoub Maaruf, mellanstor stad i Sverige, arbetssökande och hitvandrad.

Yacoub Maaruf heter egentligen något annat.

Myt: Närande/Tärande

Har du någon gång frågat de som arbetar i din livsmedelsbutik vad de tycker om invandring och inflyttning till din hemort? Jag tror att de tydligt kan se den direkta kopplingen mellan antal invånare som bor i närheten och hur säker eller osäker de betraktar sin egen anställning i butiken.

MYT:

”Invandrare som får pengar från staten är tärande på vår ekonomi”

Alla människor äter mat varje dag. De som arbetar och de som inte arbetar. Oavsett om personen tjänar ihop sin egen inkomst eller är beroende av en familjemedlem eller av bidrag. Hur många kronor betalar du i matmoms varje vecka? Ja, du kan se det själv på kvittot som du får när du betalat till kassörskan. 12% av priset på mat som köps i butik är matmoms som butikerna betalar rakt in till statskassan. Annan konsumtion har olika procentsatser. Se på statistik hur många kronor staten får in i moms-intäkter.

Butiksägaren räknar dagskassan varje kväll. Kostnader ska betalas till andra företag; matvaruleverantörerna, transportföretagen, lokalhyran till fastighetsägaren, elräkningen, eventuellt ett banklån 1). Har butiken anställd personal, ska löner betalas, och samtidigt skatter och avgifter för dessa. Personalen använder sin lön till sin boendekostnad, matinköp, räkningar och all annan privat konsumtion hos andra företag.
Efter alla utgifter har butiken förhoppningsvis en vinst kvar varje månad, som ägaren tar ut sin lön utav, sätter in en del till Skatteverket som preliminär inkomstskatt och använder sen lönen/vinsten till att köpa mat till sin familj, betala för boendekostnad och deras övriga privata konsumtion hos andra företag.
Alla dessa familjer har inkomster och betalar skatter till kommun och stat, och sparar dessutom till sina respektive framtida pensionsår. Och ser till att flera andra företag får inkomster. Allt detta tack vare att det finns kunder som handlar i mataffären.

Vi kan ställa upp ett räkneexempel; Tänk dig en liten ort på 1000 bofasta invånare där det finns en livsmedelsbutik. För den butiken så kommer det att märkas en omedelbar försäljningsökning om säg 20 nyinflyttade invånare bosätter sig där. För orten och butiken spelar det ingen roll var dessa nyanlända får sina pengar ifrån. För alla människor äter mat varje dag, flera gånger om dagen till och med. Matförsäljningen i butiken ökar!

ICAnder&MonIcaEventuellt kommer butiken att kunna anställa en extra person. Kanske kommer Migrationsverket att anställa en eller två personer, som kanske bor på orten, och som nu får sin lön från staten. Högst troligt kommer även de att handla sin mat i butiken OCH det kommer att betalas in fler kronor i matmoms till staten och inkomstskatt till kommunen.

Det sker en “transferering” när en del av våra skattepengar i statskassan används till bl.a. etableringsersättning för flyktingar som bosätter sig på glesbygdsorterna. Det höjer omsättningen och hjälper till att säkerställa mindre butikers överlevnad.

Jämför gärna med en annan, men likadan ort, med 1000 bofasta invånare. Säg att 20 eller varför inte 200 personer flyttar därifrån, till en större stad i jakt på jobb. Vad händer med livsmedelsbutikens ekonomi? De anställdas ekonomi? Och den ortens kommunala skatteintäkter?

Det är ungefär fem miljoner människor som har sysselsättning i Sverige, försörjer sig själva och betalar inkomstskatt. Företag och privatpersoner betalar in otaliga miljarder i skatter och avgifter till staten.

Jag och många andra anser att vi inte har råd att bli färre invånare! Många som bor i glesbygd anser dessutom att alla tjänar på att det kommer invandrare och att det därmed blir fler konsumenter, som vill bosätta sig utanför huvudstadsområdena.
Vi har råd att hjälpa flyktingar och invandrare få en fristad här, tillfälligt eller permanent om de så önskar — Välkomna hit!

———

fotnot:
1) Samtliga av de uppräknade företagen har också anställda och ägare, som får sin inkomst och betalar sin skatt beroende på om de lokala små livsmedelsbutikerna runtom i landet går bra. Det finns naturligtvis massor med olika företag som är underleverantörer till varje liten mataffär, som till exempel de som tillverkar kundvagnar och kundkorgar, plastpåsarna och papperskassarna. De som trycker de små reklamskyltarna som hänger och vippar på hyllkanterna, lokaltidningen som butiken annonserar i, städföretag och så vidare. Det är en omöjlighet att försöka räkna upp alla, men du kan titta runt i din butik nästa gång du handlar mat. Försök hitta ledtrådar och räkna hur många olika tjänster, producenter eller andra sorters företag som du kan se spåren av i din mataffär. Och om du vågar kan du fråga de som jobbar där, de är oftast jättesnälla och trevliga mot kunderna, som betalar deras löner.

Att betrakta människor som investeringar, inte kostnader

Flyktingmottagning och invandring till Sverige utgör inte en negativ kostnad för landet, anser Michael Gajditza (L). Hur kan man påstå någonting sådant? Läs vidare så kommer förklaringen!

Sveriges befolkningspyramid. SCB

Fråga ”vanligt folk” om de är beredda att investera i att vi har en bra sjukvård i Sverige, eller en bra skola och utbildning. De allra flesta skulle säga att det måste vi givetvis. Ställ samma fråga om investeringar i järnvägar och broar, som Öresundsbron, och de flesta håller med även om det. Det kostar pengar, men alla är överens om att det är positivt. Det är investeringar för framtiden, för våra barn och barnbarn.

Michael Gajditza från  Liberaldemokraterna (som även är medarbetare på Motargument) har utvecklat ett resonemang kring detta som går ut på att visa att invandring är en fråga om investeringar.

Jag frågade honom om hur hans idé ser ut.  Gajditzas idé är i korthet så här.

Vi behöver investera i människor som kan utföra de arbeten som denna vård nu och i framtiden kräver, som ska bygga framtidens järnvägar och bli framtidens forskare, menar han, och det vi gör nu, i goda tider, är att investera i humankapital för framtiden.

Sveriges befolkning åldras. För att skapa resurser för framtiden behövs människor.

När staten använder pengar till ett sjukhus, en bro eller en järnväg, köper maskiner eller flygplan så talar man om att vi investerar. Hur kan det komma sig att människor kostar när döda ting är investeringar?

Att satsa pengar på våra barn måste vara en riktigt god investering, liksom att satsa pengar på de flyktingar som kommer hit. Med en så bra och smidig integration som möjligt börjar investeringen generera pengar till statskassan inom en överskådlig framtid.

Det finns många som anser att rasisterna har fel när de ser invandrare som parasiter. Det är bra, men många försöker bemöta detta med att ”vi ska vara snälla”, idka välgörenhet, och ta emot flyktingarna, trots att det kostar mycket. Frågan är om inte det tänkandet, hur välmenande det än är, spelar rasisterna i händerna. Då gör vi också invandringen till en kostnad, som vi kan välja att skära ner på om vi vill, om vi inte har råd att vara ”snälla” längre.

Men tänk om det inte är så? Tänk om invandringen fungerar som investeringar på järnvägsnätet. Att om man inte nysatsar och tar in mer framtida arbetskraft, och om man inte satsar på dem när de kommit hit, då riskerar delar av ekonomin att förfalla.

Om vi ser på invandring och flyktingmottagning som en investering så försvinner mycket av denna fokusering på kostnader. Det är ett positivt och livsbejakande budskap som jag är övertygad om att det kan få positiva spin-offs och synergieffekter vad gäller såväl attityder som inställning till våra medmänniskor. Visst är man väl mer rädd om en investering än om en kostnad!?

Jamen, de som inte integreras då eller de som hamnar i fängelse, kanske du frågar. Tja, hört talas om reservfonder, är Gajditzas svar?

Jag är övertygad om att om man inte bara ger upp om om människor utan är övertygade om att ifall de bara ges rätt förutsättningar och betingelser, så kommer deras påverkan samhälleligt att bli ett stort plus över tid.

Om de inte gör det då? Då får vi väl göra en avskrivning på investeringen så småningom men så länge totalen är positiv så får man även acceptera att vi inte kommer att lyckas med exakt alla. Ju fler lyckade investeringar desto bättre avkastning, vilket även leder till att omgivningen ser ett starkt (egen)intresse i att se till att investeringen lyckas.

Gajditza avslutar:Jag skulle vilja att människor ser den glasklara och knivskarpa skillnaden mellan en Jimmie Åkesson som ser människor som en belastning och en kostnad och vi andra, som ser människor som en tillgång och en investering!

Myt: SFI-bonus (uppdaterad september 2014)

Har ni sett denna myt?

MYT:

”Varje invandrare får 12 000:- från SFI!”

”Alla invandrare får 12 000 kronor per person i skattefri SFI-bonus.”

Det här har varit en välspridd myt, som ingått i en välkänd och felaktigt uträknad ”paket-myt”, som ännu idag verkar vara lätt att skicka vidare på nätet. Kanske litar många automatiskt på att denna myt stämmer till 100%, utan att ens fundera över att kolla upp fakta själv.

Uppdatering: SFI-bonus är nedlagd och existerar ej!

INFO på Skolverket.se

Fakta: (som gällde före augusti 2014)

SFI-bonus innebar att nyanlända invandrare som slutförde en av SFI-kurserna på svårighetsnivå 1B, 2C eller 3D kunde bli beviljade en bonus. Den enskilde kan inte själv välja vilken svårighetsnivå man ska gå, ett lämplighetsprov görs och varje person blir därefter placerad i kurs med passande nivå.

Bild av Ove Waldemarsson

Beroende på vilken nivå på kurs som varje studerande har slutfört kan hen ansöka om bonusen på 6 000, 8 000 eller 12 000 kronor. För att få den högsta summan, 12 000 kronor, ska personen ha klarat av nivå 3D inom ett år. Den kursen vänder sig till personer som har 9 år skolutbildning eller mer, alltså högutbildade som har vana att studera samt har förkunskaper hur man lär sig ett nytt språk.

År 2011 gick 31 401 elever på SFI-kurs 3D, av totalt sett 102 400
20% avbröt 3D-kursen under året, 47% blev godkända.
Cirka 4 av 10 SFI-elever har högst 9 års skolutbildning i sitt hemland.

Bonusen har införts enbart för att motivera fler invandrare att lära sig svenska i snabbare takt. För att de ska kunna komma in på arbetsmarknaden något fortare.

Invandrare har ej rätt till studiestöd under tiden de läser svenska på SFI.

Övriga villkor:
Gäller endast folkbokförda i Sverige efter 1 juli 2010.
Gäller endast vuxna, 18-64 år, de som är yngre än 18 ska ej gå SFI, de ska lära sig svenska i grundskolan eller gymnasieskolan.
Man måste slutföra godkänd SFI-kurs på 12 månader, eller senast inom 15 månader från första folkbokföringen i en svensk kommun.
Man behövde ha erhållit betyg E eller högre, före den 31:a juli 2014.

UPPDATERAD september 2014 : Ingen kan längre få SFI-bonus, eftersom SFI-bonusen har lagts ner.

Hur mycket ersättning får invandrare i etableringsreformen

Det cirkulerar en text på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet. (Uppdatering: SFI-bonus finns inte längre)

Påståendet lyder som följer:

-”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning
4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning

12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalades ut efter avklarad kurs, men endast före hösten 2014.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.”

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon, underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, sfi-bonus var ett engångsbelopp, som inte längre existerar. ( 12 000 kronor var högsta bonus, som bara betalades ut till den som klarade den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.)

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.

Med tack till Fredrik Malm (Fp) för att vi får låna texten, som skrivits av Arbetsmarknadsdepartementet.  

Läs även artikeln ”invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda

Vad är det som saknas – inte känsloargument i allafall

Gästinlägg från Tuva Lind. Även publicerat på hennes blogg.

När människor köper SD:s retorik och diskuterar flyktingpolitik med oss som tillhör så kallade PK-vänstern eller mångkulturälskarna brukar de anklaga oss för att använda känsloargument. De talar om gigantiska kostnader, klappar sig själva på axeln och framhåller att det minsann är de som står för hårda fakta i debatten, medan vi tillsammans med PK-Media vill dölja sanningen och sprida lögner. De menar ofta att vi vill sälja ut välfärden för att spela barmhärtiga samariter.

Vi anklagas för att vilja ta hand om människor från andra länder men att strunta i våra egna äldre. Vi utmålas som hotet för Sveriges och svenskarnas framtid. Jag hävdar att de som använder känsloargument i denna debatt till stor del är SD och deras mer eller mindre extrema anhängare. Se bara kommentarerna efter detta avpixlatinlägg! (se bild till höger)

Eftersom jag är ekonom och gillar så kallade hårda fakta skulle jag vilja be er som inte redan gjort det att läsa Magnus Betnérs text om vad invandringen till Sverige kostar – för det är faktiskt inte alls så mycket som det hävdas. Ett av de stora felen som görs i debatten är att man blandar ihop utgifter med kostnader. Det stämmer att det finns utgifter i det svenska samhället som kan härledas till invandrare och flyktingar. Jag har inte tid eller plats att ta upp alla, men vi tar asylsökande och två utgifter som exempel. Till att börja med finns det något som heter dagersättning för de asylsökande som kommer hit utan pengar och som inte har arbete. Dessutom får asylsökande tak över huvudet.

Vi kan börja med tak över huvudet. Som asylsökande har du rätt till en säng, är du ensamstående får du räkna med att dela rum med andra. Har du familj har ni rätt att få bo i ett eget rum. Befinner sig rummet i en lägenhet får du däremot vara beredd att dela lägenheten med andra.

Känslomässigt tycker jag att det är ett problem och vill poängtera att jag själv inte hade varit förtjust i att dela rum med okända människor. Men strunta i känsloargumentet – ta den rena kostnaden. Det är sant att lägenheten kostar pengar. Men vi bortser än en gång från känsloargumentet, även det som får SD m.fl. att vilja skrika: Kolla det kostar skitmycket, de får ju bo gratis!!! – Vi tar istället hänsyn till det faktum att boendet ofta ligger i en del av en kommun där man inte kunnat hyra ut lägenheter – betänk även att många kommuner idag faktiskt har rivit miljonprogram-hus för att de inte kunnat hyras ut. Denna lägenhet hyrs nu av migrationsverket. Migrationsverket betalar hyra till det kommunala bostadsbolaget. Det är alltså inte en kostnad eftersom pengarna hamnar hos kommunen, det vill säga oss.

Och så har vi den där dagersättningen. Först börjar vi med att fastställa hur hög den är. Min exempelfamilj består av sex personer. Två vuxna personer och deras fyra barn som är 1,5 år, 3 år, 6 år och 8 år gamla. De har rätt till en dagersättning som motsvarar 7440kr i månaden. Denna ersättning fastslogs 1994 och har därefter inte ändrats trots att KPI stigit med 26,6% under samma tidsperiod. Den ska räcka till mat, kläder, hygien, sjukvård mm. Betänk även att flyktingar ofta kommer till Sverige med minimalt med ägodelar. De har alltså ingenting och måste skaffa allt på nytt.

Om vi jämför med vad en svensk medborgare med samma familjesammansättning skulle få i försörjningsstöd (utan hyra) blir det 14480kr för sex personer. Det är inte heller högt och den känslomässiga delen av mig vill säga ”Men för i helvete!”. Fast det gör jag inte. Jag vill istället förklara att denna så kallade kostnad inte heller är en kostnad. 7440kr räcker inte till att lägga på hög. Det räcker inte ens till att täcka upp socialbidrags-/försörjningstödsnormen för livsmedel och hygien. Dessa pengar går alltså tillbaka till samhället i direkt form av moms, i indirekt form av bidrag till löner, material, vinst etc i de företag de handlar. Dessa företag betalar dessutom in skatt på lön och vinst. Pengarna går tillbaka till samhället, människor får jobb och samtidigt får andra människor skydd.

Se där! Hårda fakta och ett känslomässigt slut. Jag personligen är stolt över att vi tar ansvar. Är du?

/Tuva Lind

/Tuva