Det är ett alarmerande underbetyg till övriga riksdagspartier, men sanningen är att även media har skuld i utvecklingen.
Tyvärr är det så att många i min närhet och på nätet sympatiserar med SD. Jag kan inte se det på utsidan, men jag kan till viss del förstå vilka det rör sig om. Jag förstår det utifrån hur människor uttrycker sig och hur övertygade de är om saker som faktiskt inte stämmer.
Den bild av Sverige som partiet målar upp är inte korrekt. Vi har en förkärlek för att tro och känna det som beskrivs runt omkring oss. SD:s Sverigebild är fylld av lögner, myter och halvsanningar.
Framför allt spelar partiet på människors rädsla, oro och otrygghet. Ju mer partiet hamrar in hur illa ställt det är i Sverige, desto mer verkar människor lyssna. Även media bär ansvar.
Du, just du, där i mitt flöde som redan röstar på SD, eller funderar på att göra det, vad är det som lockar dig?
Var kritisk, ifrågasätt den där bilden, ta reda på fakta och granska de artiklar, FB-inlägg och historier som cirkulerar. Du kommer snart bli varse att väldigt mycket inte stämmer. Rena lögner sprids för att misskreditera minoriteter i allmänhet, muslimer och invandrare i synnerhet.
Många personer som i mina ögon alltid varit humana och omtänksamma människor, har gått på SD:s lögner och propaganda.
Fotot är från 1991. Sverigedemokraternas årliga 30 novembermarsch. Attribution: Expo.
Det knyter sig i magen och känns tomt i bröstet när jag hör människor i min närhet eller på nätet uttrycka SD-åsikter. Det händer dagligen, många gånger.
Tyvärr är jag troligtvis mer än nödvändigt misstänksam, då en ogenomtänkt tanke uttalas öppet. Varje gång det händer försöker jag intala mig att det är en för personen enstaka åsikt baserad på missförstånd och okunskap. Jag vill inte acceptera att personen jag håller av hyser rasistiska tankar och åsikter. Samtidigt innebär din röst på SD att du godkänner deras förkastliga människosyn, tankar och åsikter.
Jag har svårt att bortse från att personer jag håller av faktiskt sympatiserar med ett parti grundat av nazister och rasister, och som dessutom inte har förändrat sin politik sedan starten.
Jag är medveten om att jag i stunden kanske dömer dig för snabbt. Som en ryggradsreflex antar jag att din uttalade ”SD-åsikt” per automatik innebär att du sympatiserar med SD.
Det vi måste ha med oss är att SD är samma parti som de alltid har varit. Under 80- och 90-talen var SD öppet nazistiska. Tankegodset idag är detsamma. Förpackningen och outputen är annorlunda. Fokus har ändrats från judar till muslimer. Idag är det muslimer som utmålas som det STORA HOTET mot Sverige.
SD saluför ständigt den rasistiska konspirationsteorin och myten om Eurabia, dvs muslimernas skickligt iscensatta övertagande av Europa.
SD-propaganda 90-tal.
Myten om Eurabia (uppstod på 70-talet) och folkutbytesmyten (uppstod långt tidigare, hade sin storhetstid under Nazityskland) salufördes förr enbart av fascister, nazister och rasister, men nu har de accepterats alltmer.
Även ett demokratiskt valt parti som SD saluför nu dessa myter och konspirationsteorier helt öppet. Och gemene man går på deras lockbete.
Richard Jomshof på Twitter 2017.
För SD är en (1) invandrare en (1) för mycket. SD har alltid fört en extrem migrationspolitik, oavsett hur flyktingströmmarna har sett ut under åren de existerat som parti.
Vi minns Balkankriget på 90-talet och Syrienkriget på 10-talet. Men dessförinnan och däremellan har flyktingströmmarna varit små. SD:s syn på migration har aldrig förändrats.
SD kräver numera stopp för kvotflyktingar – de allra mest utsatta som Sverige är skyldiga att ta emot – och flyktingstopp. I deras vilja är numera nettoåtervandring, dvs fler ut än in vad gäller människor, högprioriterad. Förr kallades detta repatriering, men ordet är stigmatiserat och därför väljer man ordet återvandring.
Mattias Karlsson på Facebook 2017.
SD pratar ständigt om massinvandring och islamisering, att Sverige befinner sig på avgrundens kant. Man pratar om att Sverige befinner sig i inbördeskrig.
Partiet har påverkat opinionen så till den grad att media (såväl mainstream- som alternativ) förmedlar samma Sverigebild.
Fakta säger något annat:
Sverige är fortsatt ett av världens bästa länder att leva i.
Kriminaliteten ökar INTE.
Massinvandringen existerar inte.
Den största delen invandrare är återvändande svenskar, arbetskraftsinvandring (samt deras anhöriga) och gäststudenter.
Den s k islamiseringen existerar inte. På vilket sätt islamiseras Sverige? På vilket sätt har DU påverkats av att muslimer också är svenskar?
Jag vet att många argumenterar utifrån att välfärden är under all kritik. Ja, det stämmer. Det vi glömmer bort är att det inte är något nytt orsakat av den påstådda massinvandringen. Det har genom åren funnits stora brister i välfärden.
Orsaken är inte invandring. Orsaken är fördelning. Fördelning av resurser (skattepengar) och fördelning av människor. Vissa kommuner tar emot massor av flyktingar, medan andra knappt tar emot några. Självklart belastas då välfärden.
Svaret är inte invandringsstopp. Svaret är att vi måste förändra fördelningen av resurser och människor.
22% av invandringen till Sverige är asyl- och flyktingrelaterad. Egentligen är siffran lägre, då EU-medborgare inte räknas in i siffrorna.
SD och Jimmie Åkesson vill göra gällande att 120 000 invandrare 2019 är flyktingar.
Det är lögn. Strax över 26 000 personer beviljades uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder.
Vi ska vara på det klara med att den mest stigmatiserade och utskällda invandringsgruppen, ensamkommande, utgör 0,2% av totala antalet beviljade uppehållstillstånd. Totalt 254 ensamkommande beviljades uppehållstillstånd förra året.
Mattias Karlsson på Facebook 2014.
Det är skrämmande hur SD:s propagandaapparat och undergångsretorik attraherar människor. SD talar sällan korrekt fakta. SD säger sig vara ”sverigevänner”. I själva verket hatar de Sverige. SD lyfter ALDRIG fram något positivt med Sverige.
Jag vägrar tro att ca 25% av svenskarna har anammat SD:s Sverigebild. Jag har svårt att greppa att så många människor ser partiets enformiga, monotona och sverigehatande politik som bra.
Såväl partiets företrädare som politik fastställer att minoriteter, oavsett om det är hbtq-personer, kvinnor, samer, judar, romer, muslimer eller andra invandrargrupper, är andrahandssortering. Sverige är för svenskarna, och det gamla slagordet ”Bevara Sverige svenskt” från 80-talet lever i allra högsta grad.
* I TV4:s sammanvägning av flera väljarbarometrar är SD största parti med 24,0%. S får 23,5%.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Rasism kan inte utgå från vithetsnormen där man menar att rasism inte kan förekomma om offret är vit. Vi har mängder av folkgrupper i Sverige som är vita men trots sin hudfärg varit utsatta för rasism i hundratals år. Att använda hudfärg som utslagsfaktor för huruvida en diskriminering är rasism eller ej är problematiskt och lurar in oss i en smygrasistisk diskurs.
Vi har ett problem med begreppet rasism i Sverige där en del tycks tro att rasism är något som endast vita kan begå som brott mot mörkhyade. Detta är dock en felaktig bild av hur begreppet används. Vi har en mängd olika folkgrupper som fallit offer för rasism. Bara i Sverige har vi exempelvis judar, finländare, romer och samer bland många andra.
Begreppet rasism får inte begränsas till att enbart utgå från hudfärg.
Vi har dessvärre en lång historia av rasism i Sverige där förföljelse av romer började redan på 1500-talet och samerna har varit utsatta för rasism sedan åtminstone 1800-talet. Att då låta hudfärgen få monopol för att avgöra huruvida det rör sig om rasism är problematiskt eftersom det då utesluter stora grupper av minoriteter.
Hudfärg inte nödvändigt kriterium för rasism
Folkgrupper har utsatts för rasism i flera hundra år och det är inte hudfärgen som varit utgångspunkten för rasismen utan snarare att det finns något hos gruppen nyanlända som skiljer sig från vad man uppfattar som normen för samhället man lever i. Under 90-talet var det polackerna som var annorlunda och kom för att stjäla våra jobb. Strax innan muslimerna kom i fokus för rasismen hade vi människor från diverse baltstater som samtliga var kriminella och stal allt som inte var fastskruvat i golv eller väggar.
Ett argument som jag nyligen använde mig av i en debatt i en Facebook-grupp var att jag som svensk med finländsk mor inte fick lära mig finska under mina uppväxtår. Min mor ansåg att det var en stark nackdel att kunna tala finska i Sverige under 70-80-talen. Vidare minns jag också synen på finländare i Sverige för den här tiden som personer som super och slåss samt använder kniv. Även detta kan man läsa mer om på Forum för levande historia.
Under denna debatt med en påstådd antirasist så hävdade hen att hudfärg var ett absolut kriterium för huruvida man kunde tala om rasism. Han sa att ”är du vit har du aldrig upplevt rasism”. Jag frågade då om min fru som är kurd från Irak kunde bli utsatt för rasism. Det kunde hon givetvis, hon var ju rasifierad, menade personen. Jag talade om att min fru är blekare än jag och frågade då hur det förhöll sig med hens första kriterium för rasism. Denna fråga vägrade personen att svara på. Jag upprepade min fråga flera gånger och när jag sedan valde att posta min fråga i en annan del av hens tråd som följdfråga på en annan persons frågeställning så hävdade personen att han hade svarat på min fråga redan. Kort efter detta blev jag utslängd ur gruppen.
Till att börja med vill jag bemöta påståendet att vita aldrig kan utsättas för rasism. Detta är en kraftig förenkling som är problematisk när man börjar kika på vilka implikationer en sådan definition får. Om vi börjar med att kika på folkgruppen samer i Sverige så har de under hundra tals år rapporterat om hur de utsätts för rasism, såväl systematisk som mer personlig sådan. Vill man läsa mer om hur den här typen av rasism kan se ut så finns en hel del att läsa på Forum för levande historia.
Rasism är rasism oavsett vem som utsätts för den eller vem som utövar den, alla människor oavsett vilken nationalitet hen har kan vara rasist. Det finns människor som kommer från Chile som är rasister lika mycket som att det finns människor som kommer från Kenya eller Thailand som är rasister. En sak ska jag dock ge personen rätt i och det är att i Sverige finns ingen strukturell rasism riktad mot människor som är ursprungligen svenska. Detta är dock inte synonymt med att det i Sverige inte förekommer rasism mot vita eller bleka människor.
Det finns mängder av folkgrupper i Sverige som är utsatta för rasism men som inte har hudfärgen som talar emot dem. Deras lidande är dock inte mindre och ska inte relativiseras för att det finns andra grupper som anses vara mer utsatta. Att som den här personen mena att rasism endast finns mot människor med brun hudfärg är direkt rasistiskt. Hen fastnade dessutom i ett resonemang om att bleka människor från olika geografiska områden ändå omfattas av begreppet då man väljer att gradera människors lidande efter ett upplevt utanförskapskriterium. Jag har även mött argumentet att vithet inte är synonymt med att ha ljus hudfärg. Om vi ska börja fundera i dessa banor och använda oss av rasisters retorik landar vi i att den vita automatiskt är gärningsmannen. Men viktigast i sammanhanget blir då att den färgade personen alltid är ett offer, vilket i sin tur leder till begrepp som omvänd rasism. Omvänd rasism är en tanke att färgades diskriminering mot vita skulle vara en form av omvänd rasism. Detta är dock helt fel eftersom all diskriminering är ett uttryck för rasism.
Strukturell rasism mot svenskar?
Som vän av ordning måste jag här klargöra för mitt ställningstagande i en tidigare artikel jag skrivit på Motargument där jag menar att strukturell rasism mot svenskar inte finns i Sverige. Detta menar jag fortfarande är gällande, men det finns flera former av rasism där den strukturella ofta slår hårdast och är mest skoningslös mot den som drabbas. Detta gäller eftersom det handlar om hela samhällsstrukturer som agerar diskriminerande mot människor av annat ursprung än majoriteten. Det finns däremot även en mer personlig rasism, den rasism som utförs av individer och riktas mot individer. Den här formen av rasism finns bland alla nationaliteter och är riktad mot alla möjliga folkgrupper och individer.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Det finns en allmän föreställning om att Sverige har haft allmän rösträtt i över 100 år. Det stämmer INTE. Vi fick allmän rösträtt för alla myndiga först 1989, i bemärkelsen alla över 18 års ålder. När vi firar 1918 som året då medborgarna ”fick” allmän rösträtt så osynliggör vi alla de grupper, som fattiga, romer och funktionsnedsatta, som inte ansågs fina nog att få rösträtt 1918.
Den allmänna rösträtten firar i år 30 år. 1989 fick vi allmän rösträtt för alla över 18 års ålder. I historieböckerna framställs året 1918 som det år då vi fick allmän rösträtt.
1989 fick intellektuellt funktionsnedsatta rösträtt. Fysiskt funktionsnedsatta (de s k ”rörelsehindrade”) fick den rätten 1964/65. Båda grupperna fick för övrigt rätt att gå i skola först på 60-talet. Det stämmer alltså inte som det står i våra historieböcker att alla barn fick rätt att gå i skola 1845. De ”rörelsehindrade” fick rätt att gå i skola i och med lagändringar 1962 och 1965, och de intellektuellt funktionsnedsatta fick rätt att gå i skola först 1969.
Ungefär samtidigt avvecklades institutionerna där ”rörelsehindrade” och personer med intellektuella funktionsnedsättningar hållits fängslade. Först med datorrevolutionen på 90-talet och 1993 års LSS-lag fick personer med funktionsnedsättningar en möjlighet till liv på lika villkor som andra.
Att grupperna med funktionsnedsättningar fick rösträtt 1964/65 respektive 1989 beror på att omyndighetsförklaringen togs bort då.
Det betydde även att funktionsnedsatta fick rätt att gifta sig med vem de ville.
Dessutom sänktes myndighetsåldern till 18 år 1974. Runt 1920 fick de flesta kvinnor (1918) och de som vägrat värnplikt (1922) rösträtt. År 1937 infördes rösträtt för fängelseinterner eller f d fängelseinterner. De flesta män fick rösträtt 1909 och de flesta rika män fick rösträtt 1866. (Källa: Riksdagens historia)
Den allmänna rösträtten har vi alltså bara haft i 30 år. Då, 1989, fick den sista gruppen rösträtt. Det handlar om en grupp som tvångssteriliserats, internerats och förtryckts under efterkrigstiden: de med funktionsnedsättningar. 1991 var första gången de kunde utöva sin nya rättighet och rösta i valet.
Grupper som var diskriminerade eller i utanförskap fick alltså sin rösträtt senare än 1918. Kvinnor var diskriminerade och fick rösträtt efter män. Fattiga var diskriminerade och fick det efter de flesta kvinnor och män. Romer, renskötande samer, resande saknade i regel en folkbokföringsadress, vilket medförde att de inte gavs rösträtt. I romernas fall gavs de rätten till fast bostad 1959, varpå de först då i praktiken beviljades rösträtt. och fysiskt funktionsnedsatta var bespottade och fick rösträtt efter fattiga till och med. Sist kom den mest diskriminerade gruppen, intellektuellt funktionsnedsatta.
Vi fick allmän rösträtt 30 november 1988
Ska vi fira något datum så är det den 30 november 1988 vi ska fira. Det var då riksdagen klubbade igenom den allmänna rösträtten. Ingvar Carlsson var statsminister och regeringen socialdemokratisk, men beslutet togs av en enig riksdag.
Laila Freivalds (S) var utrikesminister och öppnade debatten med dessa ord:
”Herr talman! En människa som har blivit omyndigförklarad har blivit fråntagen i stort sett allt inflytande över sitt liv. Hon förlorar så gott som helt rätten att bestämma över sin ekonomi. Men inte nog med det: omyndigförklaringen rör också hennes personliga rättigheter. Den allmänna rösträtten tas ifrån henne, och hon får inte heller gifta sig utan förmyndarens samtycke. En omyndigförklaring uppfattas vidare ofta som nedvärderande, både av den omyndigförklarade själv och av omgivningen.
Det är hög tid att ändra på detta. I stället för alt ta ifrån en utsatt grupp dess rättigheter skall vi tillföra den något positivt. I ett demokratiskt och människovärdigt samhälle är det en självklarhet att stötta de svaga i stället för att stämpla dem.
Institutet omyndigförklaring har sina rötter i en förgången tid. Då rådde en helt annan syn på den enskilda människan och hennes förmåga att klara sig själv. Vad som bör vara utgångspunkten för dagens lagstiftning är respekten för varje enskild människa och tilltron till hennes möjligheter att på egen hand klara sina angelägenheter. I dagens samhälle har vi andra möjligheter än tidigare att ge hjälp och stöd utan att behöva ta till en så ingripande åtgärd som en omyndigförklaring…
Avslutningsvis vill jag säga att detta är en betydelsefull reform som sätter begrepp som demokrati och människovärde.i centrum. Genom åtskilliga brev och andra kontakter med regeringskansliet har människor genom åren redovisat de känslor av förnedring och mindervärdighet som en omyndigförklaring väckt hos dem. Det är hög tid att nu visa dessa människor och deras omgivning att samhället har respekt för deras människovärde och deras förmåga att själva styra sina liv.” (Källa: Riksdagen.se)
Martin Olsson från Centerpartiet sa detta:
”Herr talman! Alla människor skall ha lika värde och rättigheter. Detta måste vara en viktig grundsats i värt demokratiska samhälle. Så långt det är möjligt skall alla tillförsäkras samma medborgerliga rättigheter. Samhället skall emellertid samtidigt garantera att den enskilde ges det stöd och det skydd han eller hon är i behov av.
Genom att riksdagen i dag skall fatta ett beslut om avskaffande av systemet med omyndigförklaring och införa en ny form av hjälp och stöd till dem som inte kan vårda sig själva eller sin egendom tas ett viktigt steg i riktning mot att uppnå denna grundsats. Motivet för avskaffande av systemet med omyndigförklaring är bl.a. att det anses att både den omyndigförklarade och dennes omgivning kan uppleva omyndigförklaringen som en nedvärdering. Det anses även kunna inträffa att den enskildes psykiska tillstånd påverkas negativt av en omyndigförklaring, liksom att vederbörandes sociala anpassning försvåras. Mot bakgrund av strävandena att så långt som möjligt respektera allas självbestämmanderätt och integritet är det naturligt att vi nu avskaffar systemet med omyndigförklaring. Från Centerns sida har vi med hänsyn till våra grundläggande värderingar slött denna utveckling och föreliggande förslag.” (Källa: Riksdagen.se)
Rösträtten är viktig att försvara! Men rätt ska vara rätt. Vi fick inte allmän rösträtt 1918, utan först då alla grupper i utanförskap erhöll den rätten, och det var långt senare!
SD-kopplade lögnfabriken, Socialdemokraterna och sanningen, skriver om Socialdemokraterna bl a på 30-talet. Man gör en stor poäng av de s k ”J”-passen, närmare bestämt det som skedde när Sverige och Schweiz fick Tyskland att stämpla ett ”J” i judiska pass, för att förhindra att de kom in i länderna. Vad skedde egentligen? Och har Sverigedemokraterna någon anledning att slå mynt av den historien?
Hur västvärlden hanterade de judiska flyktingarna på 30-talet är ingen snygg historia. I praktiken alla länder införde begränsningar för att förhindra en ”massinvandring” av judar. Så även Sverige. Alla internationella konferenser om hur man skulle lösa ”problemet” med de flyende judarna slutade i katastrof, som Evian konferensen. Hitler ”erbjöd” sig till och med att förvisa alla judar men omvärlden ville inte ta emot dem.
Och i Sverige som i alla andra länder var den politiska enigheten stor, från höger till vänster.
Det är om det som denna artikel handlar. Nej, INGET av de politiska partierna betedde sig snyggt. Inte heller Socialdemokraterna. Göran Persson bad om ursäkt för detta 2005.
Men de som minst ska brösta sig i denna fråga är SD eftersom de idag använder exakt samma argument mot invandring av flyktingar som alla svenska partier gjorde på 30-talet.
”J”-passen
1936 till 1938 skärptes den svenska flyktingpolitiken. En ny utlänningslag skrevs och tullens befogenheter att avvisa flyktingar skärptes. Bakom den nya utlänningslagen låg en rädsla för att judiska flyktingar skulle söka sig till Sverige från Nazityskland. Det finns många paralleller mellan 30-talets flyktingpolitik och dagens flyktingpolitik. Många av dagens sverigedemokratiska argument för stängda gränser återfinner man i debatten från 30-talet.
Det är ganska känt idag att Sverige och Schweiz fick nazisterna i Tyskland att stämpla ett ”J” i judarnas pass så att man lättare skulle kunna avvisa dem vid gränsen. Men få har undersökt VARFÖR Sverige ville detta och hur det motiverades i debatten.
Svaret är att det motiverades med att myndigheterna var fulla av skräck. Hela 5 000 flyktingar fanns i Sverige. Många av dem var politiska flyktingar men en del var här av andra skäl, till exempel judarna. Med nazisternas politik hotade Sverige att översvämmas av icke-politiska flyktingar, som judar, ansåg man. Därför behövde Sverige reglera flyktingmottagandet.
Var man förföljd jude på 30-talet ansågs man inte ha flyktingskäl, man var ju ”bara” religiöst förföljd. ”Lyxflyktingar” som det hävdades då.
De nya lagarna gällde från 1937. Lagarna föregicks av intensiv debatt i riksdag och media. Det gav ut en Statlig utredning 1936 (1936:53) som man kan läsa också.
Asyllagen och judeproblemet
Den nya asyllagen 1937 klubbades igenom med stor enighet mellan Högern (idag Moderaterna), Bondeförbundet (idag Centerpartiet), Folkpartiet (idag Liberalerna) och Socialdemokraterna.
Syftet med lagen var att stärka skyddet mot ovälkomna flyktingar och reglera mottagandet av politiska flyktingar. I synnerhet Folkpartiet och Socialdemokraterna månade om att politiska flyktingar skulle få fortsatt skydd i Sverige. Men förföljda judar ansågs INTE vara politiska flyktingar.
Dessa ville de flesta stänga ute från Sverige. Så 1937-38 stärktes gränsskyddet, speciellt över Öresund, för att mota bort ovälkomna flyktingar, dvs judarna.
SOU 1936:53 är fascinerande läsning. Det som slog mig mest när jag läste den är hur snävt lagstiftningen definierade vilka som har rätt till asyl. Som flykting med asylrätt definierades bara de som arbetat POLITISKT i ett annat land.
Asylrätten har utvidgats sen dess. Men än idag utvisar man homosexuella, förföljda kristna och ateister för att de inte anses ha asylskäl. Att vara kvinna som hotas av hedersförtryck och förföljelse, på grund av att hon är kvinna, anses inte heller vara ett giltigt asylskäl. Ekonomiskt förtryck och misär är givetvis varken nu eller då sett som giltigt asylskäl.
Om vi kikar på utredningen ser man en tes upprepad gång på gång:
”Den stora omfattning, flyktingproblemet antagit, har aktualiserat begreppen politisk flykting, politiskt brott och asylrätt.” (Källa: SOU 1936:53, s. 54)
Före första världskriget var migrationen liberal och i stort sett fri. De stora flyktingströmmarna, i synnerhet bestående av ryssar och östeuropeiska judar, gjorde att Sverige, liksom de andra europeiska länderna, var tvungna att begränsa invandringen. Många har velat öppna gränserna igen, men den senaste tidens politiska händelser har visat varför det inte går:
”Nu anförda, allmänt kända förhållanden visa med all tydlighet, att de förhoppningar, man en gång vågade hysa om en återgång till det tidigare skedets fria folkutbyte, icke gått i uppfyllelse.” (Källa: SOU 1936:53, s. 8-9)
Vilka är då de händelserna? Jo, naziförföljelsen av judar som lett till en ökning av ”icke önskvärd invandring” av judar.
”I samband med den nationalsocialistiska regimens upprättande i Tyskland och under tiden därefter infördes, såsom bekant, stadganden, som dels stämplade vissa politiska rörelser som illegala, dels ock i hög grad inskränkte den tyskjudiska befolkningens förvärvsmöjligheter inom landet. Följden av denna lagstiftning har blivit en omfattande utvandring från Tyskland. Denna utvandring har förorsakat betydande svårigheter för ett stort antal länder. De spärrar, som överallt rests mot icke önskvärd invandring, ha ej kunnat upprätthållas mot denna emigrantström. Särskilt ha det tyska rikets grannstater nödgats öppna sina gränser för att mottaga ifrågavarande flyktingar. Men även vårt land har fått känning av denna nya faktor på folkutbytets område. Spörsmålet om asylrätten, som vid tiden för utlänningslagens tillkomst var av huvudsakligen teoretiskt intresse, har fått en oanad aktualitet. Ett icke ringa antal politiska flyktingar ha sökt sig hit, och även den judiska utvandringsströmmen har vänt sig mot vårt land. (Källa: SOU 1936:53, s. 8. Fetstilen har jag lagt till)
Asylrätten som den tolkas i internationell lag omfattar enbart politiska flyktingar. Inte dessa massor av människor som nu håller på att fly, förklarade man. Att vara förföljd jude gjorde INTE personen till flykting med asylrätt.
I svensk debatt kom dessa flyktingar ofta att beskrivas som ekonomiska migranter. I vissa fall som lyxflyktingar.
Lägg märke till att förutom de judiska flyktingarna ansåg utredningen även att de som flydde från de just då pågående massmorden i kommunistiska Sovjetunionen inte heller hade giltiga asylskäl.
”Enligt standardauktorerna på folkrättens område menas med politisk flykting en person, som flytt till utlandet, därför att han i sitt hemland sannolikt skulle bliva tilltalad eller straffad för politiskt brott.” (Källa: SOU 19536:53, s. 55)
”Det framstår som klart, att den inom folkrätten utbildade definitionen å politisk flykting ej numera är tillräckligt omfattande. I fråga om en del av de ryskfödda personer, vilka sedan länge vistats här i landet, torde det näppeligen kunna antagas, att de i sitt hemland skulle riskera ansvar för politiskt brott. Antalet tyska politiska flyktingar enligt nämnda bestämning lärer visserligen vara stort i och för sig. Men i förhållande till hela mängden av flyktingar är deras antal ringa. Man har skäl att antaga, att av det hundratusental personer, som under de senaste fyra åren lämnat Tyskland, blott en mindre del tillhöra denna grupp (kategori I). Som politiska flyktingar enligt hävdvunnen terminologi lära icke de kunna anses, vilka i sitt hemland ej begått något brott men som på grund av sin politiska åskådning eller andra politiska skäl riskera att bliva intagna i koncentrationsläger eller att drabbas av andra liknande åtgärder (kategori II). Än mindre kunna de, som lämnat hemlandet därför att de på grund av sin ras eller eljest inskränkts i sina försörjningsmöjligheter eller där känna vantrevnad, betraktas såsom politiska flyktingar (kategori III). Man rör sig alltså här med helt nya flyktingsbegrepp. Detta förhållande har också kommit till uttryck i förenämnda internationella överenskommelser.” (Källa: SOU 1936:53, s. 56. Fetstilen har jag lagt till)
Som ett eko av debatten igår läser man att man inte kan utsträcka asylrätten till judarna (det är de som åsyftas i texten) eftersom vår svenska ekonomi inte skulle klara av det.
”Men det är även tydligt, att asylrätten, vilken utformats för beredande av skydd åt politiska flyktingar, icke kan utan vidare eller i sin fulla utsträckning tillämpas på det hundratusental personer, varav flyktingsströmmen består. Att i ett land för en längre tid mottaga och där genom hjälpåtgärder eller beviljande av arbetstillstånd underhålla ett begränsat antal främlingar är en sak. En annan sak är att på liknande sätt mottaga stora skaror utlänningar, i synnerhet om man genom tillträde till internationella överenskommelser giver utåt bindande verkan åt ett sådant förfarande. En dylik politiks återverkningar ur arbetsmarknads- och immigrationssynpunkt förtjäna för visso att allvarligt begrundas.” (Källa SOU 1936:53, s. 57)
De judar Sverige inte tog in kom i de flesta fall att förintas eller dö i kriget.
Judeproblemet diskuteras i riksdagen
Trycket mot Sverige har varit för hårt. För många flyktingar söker sig hit och risken är stor att ännu fler kommer att söka sig hit. Det håller inte längre. Vår ekonomi klarar det inte. ”Ett uppskov borde gott kunna åstadkommas” i flyktingpolitiken så att trycket mot Sverige minskar. Det var riksdagsmannen Karl Wistrands (Högern) åsikt i debatten om den nya utlänningslagen i Riksdagens första kammare 22 maj 1937.
Debatten rörde sig om de politiska flyktingarna. 1937 skulle man fatta beslut om det som den offentliga utredningen föreslog. En statlig proposition hade lagts fram. Vi ska kika på den strax, den är intressant. Men först debatten.
Debatten är intressant eftersom man diskuterade var gränsen går mellan politisk flykting och icke politisk flykting. Dessutom angav riksdagsmännen sina argument om varför man måste begränsa mängden flyktingar. Argumenten pendlade mellan rasbiologiska skäl (rädslan för främmande folktyper med konstiga kulturer) till ekonomiska skäl. Vi ska kika lite på debatten här.
Vi tar ett exempel, riksdagsman Birger Gezelius (Högern). Han gjorde en stor poäng av att Sverige översvämmats av flyktingar. 5 000 har kommit hit de senaste åren, från Sovjet och Nazityskland främst, sa han.
Ett ensamt land kan inte ta på sig uppgiften att vara en humanitär stormakt, sa han. För övrigt verkar de flesta av flyktingarna vara lyxflyktingar som söker sig hit på grund av vårt välstånd.
Jo, det sa han i riksdagen. Eftersom han pratar om ”internationella regleringar” så vet man att han menade judarna. Att flyende judar sökte sig till Sverige berodde alltså på att de ville ta del av svenskt välstånd.
Känner ni igen argumenten idag?
Sveriges asylpolitik har varit för liberal. Alltså har folk sökt sig hit som egentligen saknar flyktingskäl eller som påstår sig vara politiska flyktingar. Jo, han menar judarna utan att skriva det. Judarna saknade asylskäl och det hände att flyende judar försökte förklara att de var POLITISKT förföljda i landet. Men se nej, den gubben gick Gezelius inte på!
Gezelius vill gå ännu längre och begränsa till och med antalet politiska flyktingar till Sverige. Deras problem (risken att få en kula i huvudet av Hitlers eller Stalins bödlar) borde lösas av Nationernas Förbund och Europa i samarbete.
Vi har inte tid att gå igenom hela debatten. Men vi ska kika på justitieminister Westmans svar.
Westman svarar att han anklagats för att vilja öppna dörren så att hela världens flyktingar kan komma till Sverige, Det stämde inte, påtalade han.
Westman sa att han var flyktingvän. Han ville att Sverige ska fortsätta ta emot ”riktiga” flyktingar. Med det menade han politiskt förföljda, inte alla flyktingar. För att reglera migrationen till Sverige behövde man stärka gränskontrollerna. Det skulle göras genom bilaterala avtal och genom stärkta gränskontroller.
I synnerhet var det viktigt att förstärka skyddet över Öresund. Passfrihet rådde mellan Danmark och Sverige så risken fanns att personer med ”utländskt utseende” tog sig över till Sverige utan lov.
Eftersom Westman skriver om gränsen söderut mot Danmark och Tyskland (färjorna i Trelleborg till exempel) så kan ni ju ana vilka flyktingar Westman tänkte på när han sa att man måste avvisa personer ”vilka ur ingen synpunkt kunna anses böra mottaga i vårt land”.
Så kan man fortsätta. Tidsbrist och resursbrist gör att jag inte kan referera till samhällsdebatten vid denna tid. Men debatten 1936-38 såg ut ungefär som den ser ut idag. Skillnaden är ganska minimal.
En del sa att flyktingkatastrofen var judarnas eget problem och påstod att den judiska kulturen och religionen hotade den svenska kulturen. En del gnällde på judarna som lyxflyktingar. En del sa att ”vi inte har råd”. En del sa att de borde stanna i ”närområdet”, dvs i Nazityskland självt och att Nationernas Förbund borde hjälpa dem ”på plats” ekonomiskt. En del sa ”vi får inte stöta oss med Nazityskland”. En del ville öka flyktingmottagandet av flyende judar och hitta internationella lösningar för att hjälpa fler. Med andra ord, ganska likt dagens debatt.
Efter kriget försökte en del av de ansvariga svenska politikerna urskulda sig genom att anföra det som bevis (ur Hanssons bok).
Lagen då?
Hur såg då lagen ut?
Det var med hänvisning till 4 kap, paragraf 19 och 20 man avvisade judarna och lät en del politiska flyktingar komma in i landet. ”Om han har för avsikt att här i riket söka sitt uppehälle”….
Men lägg märke till första punkten om romerna.
En del grupper var värre ute än judarna i svensk asyllagstiftning. Det fanns extremt få i debatten (Skånska Socialdemokraten var ett undantag) som ansåg att romer skulle kunna söka skydd här. Som synes var det prio ett att avvisa dem. Så prioriterat att inte ens riksdagsdebatterna eller Statens Offentliga utredning med ett ord nämner eller ifrågasätter detta.
Så hur var det med detta ”J” i passet. Ja, efter att lagen klubbades igenom stärktes gränskontrollerna, speciellt i Skåne och då i synnerhet över Öresund. Bilaterala kontakter togs, med Nationernas Förbund och med Nazityskland samt Schweiz.
Legitimationstvånget stärktes (en del politiska flyktingar och judar hade tagit sig hit utan ID åren innan) och som ett led i att man stärkte det tvånget bar Schweiz och Sverige Tyskland att stämpla ett ”J” i passet som alla judar hade.
Om passen var stämplade med ett ”J” kunde ju passmyndigheterna i Sverige lättare se vem som var riktig politisk flykting och vem som ”bara” flydde för att denne var jude.
De svenska politiska partierna visade i sin retorik en hel del medkänsla med de förföljda judarna i Nazityskland. Nazismen var hatad bland socialdemokrater och liberaler och de flesta konservativa. Men när det gällde den praktiska solidariteten med de förföljda och hatade var det annorlunda. Då, när det verkligen gällde liv och död, fegade de svenska antinazistiska politikerna ur.
Sen var ju en och annan i debatten smygnazist.
Högerriksdagsmannen Reuterskiöld deltog i debatten och ville begränsa invandringen. Som synes i denna artikel var han inte utan nazisympatier.
Så nej, Socialdemokraterna skötte inte det där med ”J”-stämplade pass fint. Tvärtom. Men alla länder hade blod på sina händer på 30-talet. Varför tror ni att politiska ledare som Olof Palme, Gösta Bohman och Thorbjörn Fälldin senare kom att förespråka invandring på 60-talet och 70-talet? Jo, de växte upp väl medvetna om misstagen på 30-talet och var fast beslutna att inte göra om dem!
En höggravid svart kvinna behandlas av ordningsvakter i tunnelbanan på ett sätt som för många av oss är svårt att förstå. En av de inblandade vakterna har avslöjats med att under tio års tid ha skrivit grovt rasistiska och våldsbejakande inlägg på ett anonymt Flashback-konto. Detta väcker en brinnande fråga: Bör människor med mandat att upprätthålla lag och ordning vara grova våldsbejakande rasister? Mitt svar är ”NEJ”.
För några månader sedan gick nyheter, sociala medier och debatten varma över en händelse som inträffade på Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm. I ett antal filmsekvenser, som i alla fall delvis, bevittnar vi ett skeende som hos de flesta av oss väcker starka känslor. Upprinnelsen till händelsen ska ha varit att kvinnan inte hade kunnat uppvisa en giltig resebiljett. Åsikterna kring huruvida kvinnan hade en biljett eller inte går isär, men det är i sammanhanget irrelevant.
Det som skedde den där dagen i slutet av januari är skrämmande. Det finns massor av bra ordningsvakter. MEN det är trots allt en relativt kort och enkel utbildning med låga krav där människor, uppenbarligen, med vidrig människosyn släpps igenom och ges mandat att uppehålla lag och ordning i samhället.
Incidenten i tunnelbanan på Hötorgets station minns vi alla alltför väl. Ett flertal nyhetsförmedlare avslöjar nu att en av vakterna, under tio års tid, har spridit grov, ibland våldsbejakande, rasism från ett anonymt Flashback-konto. Det som han har skrivit är fruktansvärd läsning.
”Vad hade egentligen hänt om polisen fick befogenheter att skjuta ihjäl aporna?”
”Någon gång måste ju snuten sätta ner foten och skjuta skallen av någon apa där ute så dom blir tysta liksom.”
”gruppvåldtäktsblod”
”tiggarblod”
”Vid ett flertal tillfällen mellan åren 2014 och 2019 görs inlägg via kontot där ord som ”sv*rting”, ”bl*tte” och ”n*ger” används och resonemang om skillnader mellan svarta och vita förs.” (asteriskerna är mina, då Motargument har en policy att inte skriva ut vissa ord)
”DN har tidigare avslöjat att vakten varit våldsam vid ett annat ingripande mot ett kompisgäng på Fridhemsplan. Även kort efter det ingripandet skriver han att ”bl*tteungen säkert fått attityd” och att han blivit ”avvisad men inte lyssnat”. Han skriver också att man får ta spelets regler och inte lägga sig i tjänsteutövningar. Han menar att det i så fall kan ”innebära smärta, i värsta fall kanske en kula i sig””. (asterisken är min, då Motargument har en policy att inte skriva ut vissa ord)
När ordningsvakten blev konfronterad av DN så sent som förra veckan om händelsen på Hötorgets tunnelbanestation uttryckte han följande svar:
”- Jag skiter väl i vad hon har för hudfärg eller bakgrund eller vad det nu är. Jag utgår ifrån hur hon agerar eller vad hon gör.”
Förundersökningen lades ner och ordningsvakten har fått fortsätta sitt yrkesutövande. Han kommenterar det på följande sätt:
”– Jag har inga problem med det alls. Jag är ganska bekväm med vad jag gjorde både när det gäller Fridhemsplan och när det kommer till Hötorget.”
Rasismen finns även bland de människor som givits mandat att skydda oss i samhället. Har du fötts som ”icke-svensk”, gärna svart, rom eller muslim, är risken större än för en ”etnisk svensk” att du utsätts för övervåld baserat på vakters vidriga människosyn. Det är en människosyn baserad på generaliserande, fördomsfulla och rasistiska stereotyper
Jag har länge varit starkt kritisk till hur enkelt det är att ”utbilda” sig till ordningsvakt. Jag kommer aldrig att acceptera att rasister ska vara de som skyddar oss i samhället.
Rasism innebär att man ser på människor med förutfattade meningar baserade på etnicitet, ursprung eller religion. MEN lagen ska se varje människa precis som hen är, utan fördomar. Alla ska vara lika inför lagen. Men om den som representerar lagen är rasist är det tveksamt om det verkligen är likhet inför lagen. Varför inte tillämpa samma som vid begreppet ”jäv”? Finns misstanke om att någon inte är objektiv så är det i sig skäl för att personen anses jävig, dvs olämplig i sammanhanget.
Tyvärr är rasismen bland lagens väktare mycket mer utbredd än vad vi både vill tro och hoppas. Jag ställde en fråga i början av denna krönika. Mitt svar är ”NEJ”, man bör inte ges förtroendet att upprätthålla lag och ordning om man är rasist. Särskilt inte en våldsbejakande
Alla människor har rätt till sin människosyn. MEN det är svårt, för att inte säga omöjligt, att undantrycka en vidrig och rasistisk människosyn i situationer då man i sitt yrke som lagens väktare ställs inför situationer som dessa. Efter detta avslöjande har ordningsvakten valt att säga upp sig själv.
Mer om Polismyndighetens utbildning för ordningsvakter kan vi läsa om på polisens hemsida.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Debatten om tiggeriförbud tycks aldrig ta slut. Vad är det som får en majoritet av svenskarna att vilja se ett nationellt tiggeriförbud? Motargument har kikat lite på en mängd orsaker. Slutsatsen är tyvärr att rasismen mot romer är den huvudsakliga orsaken till att vi vill förbjuda människor att räcka ut en hand.
Tiggeridebatten har pågått i många år. Den har intensifierats de senaste åren eftersom det på många ställen i Sverige har blivit en del av stadsbilden. Utanför livsmedelsbutiker, intill bankomater och utmed gågator sitter människor och räcker ut en hand. Varför gör de det, tänker ni? Borde de inte ”klippa sig och skaffa ett jobb?”.
Om det ändå vore så enkelt.
Det finns massor av anledningar till att människor inte har möjlighet att på egen hand försörja sig själva eller sina familjer. Det finns också människor som pga missbruk, social utsatthet och psykisk ohälsa tvingas att be andra människor om hjälp. Jag tänker inte gå in på orsaker till vad som driver människor att komma till Sverige och tigga. Jag kommer inte heller att försöka bena ut varför missbrukare, socialt utsatta och psykiskt sjuka har valt att tigga.
Det jag vill att vi funderar över är varför en majoritet av svenskarna vill förbjuda tiggeri, och varför jag anser att ett tiggeriförbud av så många anledningar är fel.
Förbud sparkar på dem som redan ligger
Tiggeriförbud utgår ifrån att man kan förbjuda fattigdom. Det är en omöjlighet att förbjuda fattigdom så länge världen ser ut som den gör med diskriminering, rasism, fördomar och ojämlikhet. Målet ska vara att utrota fattigdom, inte förbjuda den. Idag känns det som en utopi. Salig Hans Roslings värv ger oss hopp om att det blir bättre och bättre: fattigdomen minskar.
Tiggeriförbud är fel väg att gå för att bekämpa fattigdom. Det behövs andra insatser och resurser. Mycket resurser. Vi vet att det sker en utveckling, men vi vill naturligtvis se att den utvecklingen går snabbare. Arbetet med att stärka fattigas rättigheter i EU måste intensifieras. ”Vägen framåt är inte förbud utan hårt arbete och samverkan mellan hemländernas regeringar, EU-parlamentet, svenska och andra länders många biståndsorganisationer och kyrkor.” (Källa: Dagen)
Vidare kan vi konstatera att förbud inte gör så att tiggeriet försvinner. Däremot kommer situationen för tiggare att försämras, i och med att hetsjakt och tvång mot tiggare att upphöra att be om den hjälp de behöver legitimeras. Utifall att de ändå väljer att fortsätta tigga kommer de framöver att begå kriminella handlingar. Många kommer att begå annan brottslighet för att finansiera sin försörjning eller sitt missbruk.
Redan idag, då tiggeriförbud är verklighet på vissa utvalda platser i vissa utvalda kommuner, är tiggeri ytterst stigmatiserat. Denna stigmatisering ökar vid ett nationellt tiggeriförbud. Det finns även en stor risk för att hoten och hatet mot de utsatta grupper som fortsatt räcker ut en hand kommer att öka.
Tiggeriförbud är att sparka på den som redan ligger, och strider mot den oantastliga tanken om människovärdet och allas lika värde.
De resurser som krävs för att efterleva ett tiggeriförbud är oändliga och orimliga. Vidare kan vi konstatera att tiggeriförbud eliminerar (i viss mån) symptomen, men orsaken består.
Resurserna som måste läggas vid ett eventuellt nationellt tiggeriförbud kan användas till så mycket bättre saker: vi kan använda de pengarna till att bekämpa, och utrota, fattigdom. Att poliser ska bedriva hetsjakt på människor som räcker ut en hand är slöseri med skattepengar.
Vän av ordning undrar om välgörenhetsorganisationer, politiska partier, enskilda bloggar, idrottsföreningar och andra organisationer ska tillåtas fortsätta be om donationer? Är inte detta tiggeri? Är inte detta organiserat tiggeri?
Att be andra människor i offentligheten kan i grunden inte kriminaliseras.
Varför vill vi förbjuda människor att räcka ut en hand?
Det finns siffror på att en majoritet av folket är för tiggeriförbud(Källa: SR). 62 % är för ett nationellt förbud, medan 20 % är mot. Hur kan det komma sig att de politiska partierna inte håller med folket i denna fråga? I dagens läge är det Moderaterna och Sverigedemokraterna som är för ett nationellt tiggeriförbud. Jag är rädd att människor inte har funderat särskilt mycket på varför de ställer sig positiva till tiggeriförbud.
På folklig nivå tror jag att anledningen till att så många är för ett tiggeriförbud har sina orsaker i en rad olika faktorer:
rasism mot romer, dvs antiromism/antiziganism
vi stör oss på tiggarna (i logikens namn: ska vi då förbjuda allt och alla som vi stör oss på?)
kriminalitet – vi utgår ifrån att tiggarna är kriminella och utsatta för människohandel, trots att de flesta inte är det
estetik – vi vill inte se misären individerna befinner sig i, och det ”ska inte finnas i Sverige”
egoism – ”det är mina pengar”
dåligt samvete – vi har svårt att acceptera att människor är tvingade att räcka ut en hand och be om finansiell hjälp samtidigt som man själv är på väg in på ICA för att handla det där lilla extra.
”Polisens bedömning är att de flesta av de utsatta EU-medborgare som kommer till och befinner sig i Sverige för att tigga gör det frivilligt, utan kriminella syften och utan koppling till organiserad brottslighet. De flesta samarbetar i mindre grupper av familjemedlemmar, släktingar eller vänner som gemensamt organiserar resan till Sverige och boendet under vistelsen här.”
Är DU för tiggeriförbud? Kan du förklara för mig varför du vill kriminalisera tiggeri?
Och om du anser att tiggeriförbud enbart ska gälla EU-migranter och inte ”våra egna”: DU HYSER RASISTISKA ÅSIKTER.
Jag vill hävda att de flesta som vill se ett tiggeriförbud menar att det enbart ska gälla icke-svenska medborgare. Nästan alla av dessa är romer från andra EU-länder, framför allt Rumänien och Bulgarien. Det finns en (1) accepterad rasism kvar i Sverige, och det är den mot romer. Den baserar sig på fördomar, generaliseringar och rädsla. Fördomar om romer som kriminella, generaliseringar om att ”alla vet hur romer är”, och rädsla för främlingar – dvs de som är annorlunda. Det är rasism. Och det är det som till största del orsakar svenskars vilja att förbjuda tiggeri.
Tiggeriförbud har obehagliga historiska konnotationer. Det vi upplever idag är dessa historiska konnotationer på ”repeat”. Motargument rekommenderar de lästips som jag länkar i slutet av denna krönika. Där kan vi förstå hur dessa historiska konnotationer ser ut, och varför det är en farlig utveckling vi står inför.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Är tiggeriet organiserat eller inte? I den svenska polariserade debatten är det mest två röster som hörs, de som säger att tiggeriet är organiserat av kriminella och därmed att tiggarna är kriminella, och de som säger att det inte är det. Den polariseringen är farlig. Den gör att man missar en massa saker. Mänskliga tragedier utspelar sig i gråzonerna mellan de två polerna.
Jag har skrivit om nazismen och deras kamp mot organiserat tiggeri på 30-talet. Nazisterna ville piska upp hat mot romer och fattiga och de grupper som gav hjälp till romer och fattiga, och drog igång en kampanj mot ”organiserat tiggeri”. precis som Sverigedemokraterna idag drog de likhetstecken mellan tiggare och kriminella och tiggeri och kriminalitet, och stigmatiserade hela folkgrupper.
Att SD gör samma idag är typiskt för tidsandan.
Är tiggeriet organiserat?
Men betyder detta att tiggeriet INTE är organiserat? Ska man tro de i den motsatta polen i debatten, och många antirasister, så är det så. Eller så pratar man inte alls om hur det är.
Svaret är: nej absolut inte. Det är organiserat, i värsta fall av kriminella, men oftare av personer som ser sig som entreprenörer som vill hjälpa tiggare och tjäna en hacka själv. Ganska ofta av släktingar eller av personer som vill hjälpa till av ideella skäl också.
Ska vi kunna hjälpa de som är utsatta, och framför allt om vi vill råda bot på missförhållandena för romerna i hemländerna, som Bulgarien och Rumänien, måste vi ta med det i beräkningarna. Vi kan inte ha skygglappar eller anpassa debatten efter ideologiska betänkligheter. Men allt måste givetvis debatteras utan rasistiska generaliseringar om romer.
Hur vet vi detta? Ja, man kan ju prata med dem, till exempel. Men man förstår det även om man inte pratar med dem. Om man tittar så ser man sällan bråk om platserna tiggarna sitter på. Och ofta är det en och samma tiggare som sitter där. Ofta har äldre personer med noll möjlighet att hävda sin rätt till en plats en och samma plats i flera månader, och det kan vara en riktigt lönsam plats, utan att någon annan gör anspråk på den. Antalet som tar sig hit och själva hittar en plats utan att luta sig mot någon form av organisering är nog ganska få.
Historien upprepar sig
Om man tittar på fenomen som tiggeri förr och nu har den ofta varit organiserad. Det måste man göra, annars skulle det bli krig om de bra platserna. Man kommer överens inbördes, man tilldelas en plats av en entreprenör, en grupp eller familj man tillhör eller av personer som arbetar ideellt. Ofta är det en mix av alla dessa faktorer.
Och tyvärr, eftersom vi pratar om en organisering i det fördolda, kan i värsta fall kriminalitet vara inblandat.
Om man vill kan man dra liknelser med svenskarna som emigrerade och hamnade i USA:s städer på 1800-talet. De sökte ofta hjälp från andra landsmän. Informell hjälp oftast, även om det fanns arbetsförmedlingar och liknande för skandinaver. Denna hjälp var inte alltid hederlig. Hamnade man i Chicago riskerade man att behöva hjälp från den svenska maffian i staden. På östkusten hamnade man ofta i det som kallades skandinaviska maffian om man sökte jobb i en hamn. Hamnarna på östkusten var nämligen till stor del kontrollerade av skandinaver. grupperna ville tjäna pengar svart, och hjälpa varandra socialt, men hamnade inte så sällan i kriminalitet.
Det betyder inte att det är rätt att dra alla tiggare eller rumänska romer över en kam, lika lite som det hade varit rätt att dra alla svenskar i USA över en kam bara för att maffian där var svensk (Läs om Fred Lundin t ex). De flesta svenskar som flyttade till USA organiserade sig utan att hänfalla till grov kriminalitet.
Men i dagens polariserade Sverige är det svårt att diskutera en sån här sak. Å ena sidan har vi rasistiska skränhalsar som hävdar att alla tiggare är kriminella, och å andra sidan personer som inte vill diskutera problem och dilemmat i tiggeriet av rädsla att det gynnar de rasistiska skränhalsarna.
Tiggeri är ofta organiserat, men inte nödvändigtvis kriminellt
Så, ja, tiggeriet är organiserat, vilket var och en själv kan se på hur välfungerande systemet fungerar, utan slagsmål och krig om platserna. Men nej det betyder inte att alla tiggare är kriminella eller att man bör förbjuda tiggeri. Människor organiserar sig, ofta med släktband och vänskapsband som grund men ofta också med vinst och pengar som drivkraft, för så fungerar vi människor. Vi är inte ensamvargar, vi är sociala varelser.
Men en del tiggare hamnar riktigt illa ut. Och ska vi kunna hjälpa dem måste vi ha en öppen diskussion om alla aspekter av tiggeriet. Dessutom behövs det om vi ska stoppa den kriminalitet som en del av de som organiserar tiggeriet sysslar med.
Men ska vi lyckas med det måste vi kunna skilja mellan två begrepp: ”en del” och ”alla”. Att dra alla romska tiggare över en kam är rasism, att prata om något en del romska tiggare gör är inte rasism. Så enkelt är det. Precis som det inte var rasism att tycka att den svenska maffian i Chicago var ett problem för 110 år sedan, men det var rasism att antyda att alla svenskar var kriminella.
Vi behöver mindre polarisering och mer öppen dialog om ALLA problem vi har i samhället, utan skygglappar. Och nej, jag vill inte förbjuda tiggeri. Sättet man kan stoppa tiggeriet bäst på är att vrida om näsorna på de styrande i Bulgarien och Rumänien så de tar krafttag mot utanförskap och fattigdom bland romer, och mot den rasism mot romer som grasserar i de länderna.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu gjort det möjligt för kommuner att själva införa tiggeriförbud. Genom att slå undan benen på de mest utsatta människorna har man i en handvändning nu sopat undan problemen med den synliggjorda fattigdomen i landet.
Enligt en artikel i bland annat Aftonbladet menar Högsta förvaltningsdomstolen är det kommunerna själva som bäst håller ordning i sina kommuner och ger därför klartecken till Vellinge att införa tiggeriförbud. Rösterna som hörts och hörs kring ett tiggeriförbud menar att tiggeri inte medför någon positiv förändring för den som tigger samt att tiggare ändå är medlemmar i ligor som ägnar sig åt människohandel och prostitution.
För att svara på det första argumentet vill jag ställa följande fråga: På vilket sätt kommer tiggarnas liv att förbättras genom att man tar bort den sista livlinan för dem? Vem kommer att anställa någon av dessa människor istället för att de ska tillåtas tigga? Det som kommer att hända nu med ett tiggeriförbud i Sverige är att alla människor som har som sista utväg att be om en slant nu istället kommer att sakta svälta ihjäl och i vissa fall även frysa ihjäl då dessa människor nu med frenesi kommer att jagas från sina läger. Som svar på det andra argumentet att tiggare skulle vara medlemmar i organiserade kriminella gäng som ägnar sig åt prostitution och människohandel så har vi i Sverige som juridisk praxis att döma gärningsmännen och inte offren för brottet, det är därför det är olagligt att köpa sex men inte att sälja, det är redan förbjudet att ägna sig åt människohandel och sexköp det som behöver göras är att se till att fler människor lagförs för dessa brott.
I Högsta förvaltningsdomstolens dom från 17 december 2018 står att läsa att rätten menar att kommunen har full frihet att oavsett vilka nationella lagar vi har diskriminera hur kommunen vill och mot vem den så vill.
Lokala ordningsföreskrifter måste ha till syfte att upprätthålla ordningen i kommunen eller delar av denna. Avgörande i detta avseende är att regelns ändamål är att komma till rätta med någon typ av störning i det offentliga rummet. Härvid krävs inte att kommunen genom viss utredning visar att något har kommit att utgöra en störning av viss omfattning eller grad för att den aktuella företeelsen ska få regleras. Om ett sådant krav uppställs skulle en kommun inte kunna införa föreskrifter i förebyggande syfte avseende sådant som typiskt sett kan innebära störningar.
Motarguments David Ehle skrev i ett Facebook-inlägg hösten 2017 om Moderaternas utspel om ett nationellt tiggeriförbud för ungefär ett år sedan och han pekar på ett flertal punkter som jag kan ställa mig bakom. Han påpekar bland annat att ett tiggeriförbud inte på något sätt eliminerar grundproblemet med tiggeri samt att ett förbud mot tiggeri enbart är en attack mot symptomen. Att motsätta sig tiggeri av dessa anledningar utgör inget annat än populism och är ett sätt att försöka fiska röster i ett mer än grumligt vatten.
Vidare pekar Ehle på ett par viktiga punkter som du som person som förespråkar ett tiggeriförbud bör fundera över, bland annat rör det sig om antiziganism/antiromism (rasism mot romer), är det så att du stör dig på tiggarna, eller handlar det om egoism (handlar det om att det är dina pengar), handlar det om den estetiska aspekten (du vill inte se tiggarna sitta där och deras misär), eller handlar det helt enkelt om att du är övertygad om att tiggarna är utsatta för kriminalitet (du är övertygad om att tiggarna är offer för människohandel)? Oavsett vilket av dessa argument du använder när du slår ifrån dig en utsträckt hand som ber om hjälp så har du fel, om vi börjar med att titta på argumentet med kriminalitet kopplat till tiggeri så har vi till att börja med redan idag lagar som syftar till att få bukt med människohandel och varför ska vi lagstifta bort offren till ett brott? Om du blir rånad antar jag att du inte anser att vi ska sätta dig i fängelse eftersom rån är ett brott?
Avslutningsvis vill jag bra säga att om man stör sig så mycket på att någon sitter utanför butiken där man brukar handla kanske man borde ta sig en titt i spegeln först och fråga sig vilken människosyn man har. Vi har ett antal olika tiggare som sitter utanför vår Ica-butik och jag har sällan pengar över att ge, men jag hälsar alltid glatt på människan som sitter där och ibland har jag ett par kronor över att ge.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Den 25 oktober antog EU-parlamentet, med 355 röster för och 90 emot, en resolution i 32 punkter som uppmanar medlemsstaterna att förbjuda nyfascistiska och nynazistiska grupper samt agera hårdare och mer resolut mot hatbrott och främlingsfientlighet i samhället för att på så sätt värna demokratin.
Innehållet i resolutionen bygger bland annat på uppfattningen att den relativa straff- och rörelsefrihet som nyfascistiska organisationer åtnjuter i en del EU-länder är en viktig anledning till den ökning av hat och våld som syns i samhället som helhet och som man noterar drabbar såväl politiker och medlemmar i politiska partier som minoritetsgrupper, t ex “svarta européer/personer av afrikansk härkomst, judar, muslimer, romer, tredjelandsmedborgare, hbti-personer och personer med funktionsnedsättning”. *
Detta föregås av en mängd exempel. Här nämns bl a NMR, som förutom att regelbundet demonstrera runt om i Skandinavien även står bakom våldsamma attacker mot civila och polisen, liksom mordbrands- och bombattentat mot flyktingförläggningar. (I samband med detta är det intressant att reflektera över att den hotbild det innebar ledde till att den svenska regeringen valde att hemlighålla platserna för blivande flyktingförläggningar, vilket Sverigedemokraterna aktivt motarbetade genom att avslöja dessa platser.)
NMR och polisen drabbar samman under Falu Pride 2017. (Foto: Jan Kjellin)
Resolutionen uppmanar medlemsstaterna att “effektivt förbjuda nyfascistiska och nynazistiska grupper och andra stiftelser eller sammanslutningar som förhärligar och glorifierar nazism och fascism” och förespråkar även att ”inleda överträdelseförfaranden” mot de medlemsstater som ännu inte efterlevt rambeslutet från 2008 (pdf). Angående detta skriver man att:
”…(e)uropaparlamentet påminner om att rådets rambeslut 2008/913/RIF om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, vars tidsfrist för genomförande var i november 2010, utgör rättslig grund för att införa påföljder för juridiska personer som offentligt uppmanar till våld eller hat riktat mot en minoritetsgrupp, såsom fråntagande av offentliga förmåner, näringsförbud, rättslig övervakning och rättsliga beslut om avveckling av verksamhet.”
Man konstaterar även att de ”nyfascistiska grupperna använder och missbrukar våra demokratiska verktyg för att sprida hat och våld”. Man uppmanar därför medlemsländerna att klart och tydligt fördöma hatbrott, hatpropaganda och utpekandet av syndabockar – vilket även en del politiker och offentliga tjänstemän gör sig skyldiga till på alla nivåer och i alla typer av medier – då detta enligt propositionen bidrar till att ytterligare normalisera och förstärka hat och våld i samhället. För att ytterligare understryka allvaret i detta skriver man även att:
”(e)uropaparlamentet erinrar om att den fascistiska ideologin och intoleransen alltid är förbunden med ett angrepp på själva demokratin.”
Resolutionen röstades igenom med siffrorna 355 för och 90 emot (39 röster saknades).
För åtta år sedan rådde inga större tveksamheter om Sverigedemokraternas rasism. Sedan dess har bilden av dem förändrats, men partiets rasism har bestått. Inför valet 9 september 2018 lanserar Motargument därför en artikelserie med syfte att en gång för alla slå fast att SD är ett rasistiskt parti.
I förra delen av artikelserien om SD:s rasism tog vi del av rasistiska uttalanden från några av partiets ledande företrädare, vilka visar på den rasism som genomsyrar deras människosyn och politik. I denna artikel frågar vi oss hur det kommer sig att dessa personer kunnat stanna kvar i SD, trots partiets uttalade nolltolerans mot rasism.
I denna del av artikelserien fokuserar vi på SD:s rasism i debattartiklar, insändare, intervjuer, bloggar, möten och sociala medier.
Vi vill poängtera att det vi presenterar i denna artikel enbart är en liten bråkdel av all den rasism som uttalats av sverigedemokratiska politiker under årens lopp.
Gemensamt för denna sammanställning är att de som citeras är riksdagsledamöter och trots partiets påstådda nolltolerans mot rasism har tillåtits stanna kvar.
Denna sammanställning kommer att göra det smärtsamt tydligt att den ideologiska kärnan i SD är rasism, och att attityderna har inte förändrats. Muslimhatet, som nästintill helt ersatt judehatet, är idag SD:s starkaste bränsle i den populistiska jakten på röster.
Ledare Åkesson, en ulv i fårakläder
Partiledare Jimmie Åkesson kan, vid en första anblick, förefalla diplomatisk och icke-konfrontativ i sin framtoning, men skenet bedrar. Det som genom åren har blivit mest uppmärksammat från herr Åkesson är den notoriska debattartikeln i Aftonbladet från 2009, då han förklarade att muslimer och islam är ”vårt största utländska hot”. Debattartikeln bygger på konspirationsteorier och kan ses som en krigsförklaring mot muslimer.
Förra året kom så Åkessons och Mattias Karlssons omtalade debattartikel i Wall Street Journal. I korta drag appellerar artikeln till president Donald Trumps gamla naziretorik om ”America First”, då herrar Åkesson och Karlsson tydligt markerar att de vill ”sätta svenska medborgares säkerhet och välfärd först” – America First. Den islamofobiska retoriken underblåses med stora åthävor. I debattartikeln får vi lära oss att judar är internflyktingar i deras födelseland. Underförstått är det den muslimska ”massinvandringen” som är orsaken till detta populistiska och alarmistiska påstående.
Vidare hävdar de två SD-topparna att Trumps sverigebild (#lastnightinSweden) inte alls skulle vara överdriven, tvärtom menar de att det snarare var så att Trump underdrev hur det egentligen ser ut: Kvinnor känner sig otrygga i sina egna stadsdelar och sexbrotten har ökat. För att förstärka den blödande rasismen konstaterar de att ”invandrarmän är mer benägna att våldta än svenska män”. Orsakerna till den ”ökande brottsligheten och upploppen” kopplas direkt till migration och flyktingkris. När Richard Jomshof tillfrågas om sina partivänners debattartikel är han till en början en aning försiktig, och medger att Trump kanske uttryckt sig felaktigt. I nästa andetag beskyller ändå Jomshof den s k ”massinvandringen” för maffialiknande uppgörelser, skjutningar, brinnande bilar och gängupprörelser. Utan någon vidare efterforskning maler Åkesson och Karlsson på om ”massinvandringen” i allmänhet, och om muslimer i synnerhet. Taktiken är solklar, och de är väl medvetna om att oroliga, arga och lättpåverkade människor inte bryr sig nämnvärt om det är sanning eller lögn:
”Our nation’s culture hasn’t been spared either. Artists accused of insulting Islam live under death threats. Dance performances and art exhibitions have been called off for fear of angering Islamists. Schools have prohibited the singing of traditional Christian hymns because they don’t want to “insult” non-Christian immigrants. Yet reports made with hidden cameras by journalists from Swedish public media show mosques teaching fundamentalist interpretations of Islam.” (https://www.wsj.com/articles/trump-is-right-swedens-embrace-of-refugees-isnt-working-1487807010)
Låt oss kika på ytterligare några citat signerade partiledare Åkesson. 1997 skrev han ett antal insändare till lokaltidningen Sölvesborgsposten. Innehållet i argumentationen var detsamma då som idag: ”massinvandringen” – ständigt denna ”massinvandring”, antalet spelar mindre roll, för SD är en (1) invandrare en för mycket – avhandlades, flyktingar misstänkliggjordes och främlingar med andra kulturer utmålas som konfliktmakare, rasister och främlingsfientliga.
”Vi är däremot övertygade om att ett kulturellt homogent samhälle har bättre förutsättningar att genomgå en fredlig och demokratisk utveckling än en etnisk heterogen statsbildning. I ett homogent samhälle uppstår inga etniska konflikter, ingen rasism, ingen främlingsfientlighet.” – (insändare Sölvesborgsposten1997)
Som vanligt när det kommer till SD är det egna gissningar och fördomar som blir sanning.
”Men sedan 1984 har en halv miljon etniska främlingar invandrat till vårt land och mellan 1990-1994 var invandringen till Sverige hela 15 gånger större än till Tyskland, per capita. Dessutom har endast en bråkdel av dessa varit flyktingar enligt FN:s konventioner. Det är fråga om massinvandring, hur kan ni påstå något annat?” – (insändare Sölvesborgsposten 1997)
Har Åkesson verkligen kollat upp fakta, så att han tvärsäkert kan fastställa att flyktingarna från gamla Jugoslavien inte var riktiga flyktingar? Eller är det av underordnad betydelse?
”Massinvandringen har omdanat ett etniskt homogent Sverige till ett mångkulturellt, med våld, droger och etniska motsättningar – ett land där framtiden ser allt mörkare ut…” – (insändare Sölvesborgsposten 1997)
Chefsideolog Karlssons ord väger tungt
Vi har redan berört Mattias Karlsson i samband med debattartikeln i Wall Street Journal. Karlsson har en hel del egna uttalanden som med enkelhet kan betraktas som rasistiska. 2007 förklarade Karlsson för oss att Zlatan Ibrahimovic inte är svensk. Henrik Larsson däremot är svensk, utvecklade Karlsson. Karlssons belägg för påståendet var:
”Han har en attityd som på många sätt inte känns svensk, han har ett kroppsspråk och ett språk i allmänhet som inte jag uppfattar som direkt svenskt.”
Vad är egentligen en svensk attityd, ett svenskt kroppsspråk och ett svenskt språk? Det allra mesta talar för att Ibrahimovic är svensk.
När Karlsson, och tidigare nämnde Jomshof, försöker sig på att recensera boken ”Ögonblick i själva verket” har de inga skrupler whatsoever beträffande spridning av främlingsfientliga myter. Efter att ha konstaterat att boken är ”based on a true story” fortsätter de:
”Bland de många roliga episoder som beskrivs kan nämnas: Somaliern som fångar och steker förläggningens halvtama igelkottar och den iranska prinsen som semestrar i Sverige på skattebetalarnas bekostnad, utan någon förhoppning eller önskan om att få stanna och som bjuder på en uppsluppen avskedsfest när han får reda på att han ska åka hem.”
År 2000 skriver Karlsson en debattartikel i Demokraten. Artikeln väljer han att ge rubriken ”Svenska muslimer – en motsägelse i sig självt”. I artikeln fastställer Karlsson helt sonika att muslimer inte kan assimileras, eller ens integreras i svenska samhället. Själva essensen i artikeln är att islam och muslimer inte har någon plats i väst, och att det pågår en ”islamisering”. Karlsson väljer att understryka tesen ”upprättandet av ett muslimskt samhälle i Sverige” med obelagd fakta (myter) om krav på vårdcentraler med könsstympning, separat lagstiftning, undervisning, slakt, sjukvård och arbetstider. SD har en förkärlek till att prata om hur Sverige och väst ”islamiseras”. Ständigt samma återkommande mantra rullas fram i bilden av Sverige i fritt fall. De sa det då, och de säger det nu.
”Den stora avgörande striden om vår civilisation, våra kulturers och våra nationers överlevnad har gått in i en ny mer intensiv och mer avgörande fas.”
Orden är symptomatiska för den sverigedemokratiska sverigebilden. Svenskarna, och den svenska kulturen, håller på att bytas ut mot främlingar och mångkultur. SD:s taktik är att skrämmas, raljera, spela på människors oro och vrida och vända på verkligheten. Man vill få väljarna att se ett Sverige i fritt fall, att domedagen är nära och att SD är de enda som kan rädda skeppet från att förlisa.
Partisekreterare Jomshof är inget undantag
Vi har redan varit inne på Richard Jomshofs rasistiska avtryck i den politiska kampen. En av hans mest ogenomtänkta sägningar är den då han försvarade f d vice ordförande i SD Karlskrona Michael Hess och numer petade Linus Bylunds uttalanden om att ”våldtäkt är djupt inrotat i islamisk kultur”, och att religionen accepterar våldtäkt. Detta säger han som en självklarhet, en sanning. Problemet är att han gör det utan täckning. Det finns inga belägg för att en domstol i ett muslimskt land har dömt ut våldtäkt som straff. Det finns en motsägelse i påståendet då man enligt sharia enbart får ha sex inom äktenskapet. Jomshof tar ingen notis i att flera experter dömer ut den rasistiska myten han odlar. Tidigare har Jomshof poängterat att människor som fastar i enlighet med sin religion inte har någon plats i Sverige:
”Nej, ramadan är ingen svensk tradition. Islams vanföreställningar har lika lite i Sverige att göra som nazism och kommunism”.
”Tidningen rapporterar om en mörk framtid där den europeiska kontinenten hyser en allt större andel muslimer, vilket – om ingenting görs – oundvikligen kommer att leda till en omfattande islamisering och en framtid där det sekulära och demokratiska Europa står inför det värsta hotet någonsin – långt värre än tidigare hot från nazism och kommunism.”
”Den låga nativiteten bland Europas folk kombinerat med en ökande massinvandring och en betydligt högre nativitet bland vissa invandrargrupper, kommer att ”fundamentalt” förändra vad vi i dag kallar Europeisk kultur och samhälle, om ingenting drastiskt görs.”
”Inte bara Sverige utan hela Europa håller på att gräva sig egen grav och förvandlas till oigenkännlighet. Det svenska folket riskerar en mycket dyster framtid där man förpassats till att vara ett minoritetsfolk i sitt eget land.” (wikiquote)
Jomshof har blivit omtalad för en bild han twittrade ut våren 2017. Bilden föreställer en trojansk häst som det står ”Islam” på. Hästen står utanför en borg med överskriften ”the West”. Symboliken går hand i hand med den klassiska konspirationsteorin om Eurabia. Teorin handlar om hur väst är på väg att tas över av illvilliga muslimer. Att högt uppsatta riksdagspolitiker utan skrupler sprider islamofobiska myter och konspirationer är farligt, samtidigt som det är en viktig del av SD:s populistiska taktik i jakten på nya röster.
I en intervju med Expressen 2015 diskuterar Jomshof judarnas eventuella farlighet i Sverige. När intervjuaren frågar Jomshof om han ser det som ett problem att vi har en judisk minoritet i Sverige, med synagogor, rabbiner och judiska skolor svarar han nej, men tillägger i nästa andetag att:
”Jag har aldrig sett det som ett problem eftersom den judiska gruppen är så pass liten.”
På en följdfråga svarar han:
”Hade vi bara haft 20 000 muslimer här hade jag antagligen inte tyckt att det var ett problem heller. Sen värderar jag som sagt religioner olika. Jag tycker att judendomen är en bättre religion än islam.”
Citaten visar på rasism mot såväl muslimer som judar. I samma stund begår Jomshof ett kardinalfel: han frångår essensen av begreppet religionsfrihet då han värderar religioner enligt en fiktiv skala. OM judarna skulle öka i antal blir de följaktligen farliga för Sverige, så som muslimer är eftersom de är så pass många individer?
Petade Ekeroth är sinnebilden av att nolltoleransen inte gäller alla
Den numer från riksdagslistan petade Kent Ekeroth förtjänar även han en helt egen artikel som med enkelhet skulle kunna fylla flera sidor med rabiat muslimhat. Det skulle komma att ta många år innan Ekeroth tvingades lämna partiet. Anledningen var dock inte hans rasism, utan att han hamnade i klammeri med rättvisan. Ekeroth har haft en betydande roll i det islamofoba Counterjihad-nätverket och har utan skrupler spridit våldsförhärligande propaganda från t ex Fjordman (Breiviks främsta inspirationskälla). Under SD:s landsdagar 2009 talade Ekeroth klarspråk:
”Islamiseringen är dagens viktigaste politiska fråga. Antingen går vi under med en suck, eller också gör vi motstånd. Nu är vi inne i en ny fas i ett uråldrigt krig som går 1 400 år tillbaka i tiden […] islam är en imperialistisk ideologi som arbetar för världsherravälde.”
2009 startar Ekeroth, tillsammans med tvillingbror Ted Ekeroth, Anti-islamiseringsfonden. Fonden har som mål att samla in pengar för att motverka ”islamiseringen” av Sverige, och är resultatet av konspirationsteorier om islam och muslimer. För Ekeroth var ”islamiseringen” den viktigaste valfrågan för tiden:
”Varje civilisation kommer förr eller senare till ett vägskäl, och i det vägskälet så går man antingen under i krig eller i en stilla suck, eller så kämpar man för sin egen överlevnad …”
Till ett av Anti-islamiseringsfondens möten bjöds den brittiske extremisten och EDL (English Defence League)-aktivisten Alan Lake in. Lake uppmanade åhörarna vid mötet att sluta förbund med fotbollshuliganer. Han har också hotat politiker med avrättning och tortyr. Året efter bjöd Ekeroth in en annan kontroversiell gäst till Almedalen: Richard Spencer, en ökänd islamofob som bl a förnekar folkmordet i Srebrenica.
Vid ett möte i Tyskland våren 2010 där Europas ultrahöger har samlats är Kent Ekeroth en av talarna. Syftet med mötet är att lansera en namninsamling om en EU-lagstiftning mot byggande av moskéer. På mötet finns även politiker från det högerextrema Europa, som belgiska Vlaams Belang, österrikiska FPÖ, franska Nouvelle Droite Populaire (utbrytarparti från Front Naional), tyska Pro NRW och ett katalanskt parti. Även andra ökända högerextremister, bl a svenske Patrik Brinkmann och tyske Andreas Molau, båda med kopplingar till NPD, ett parti som sägs vara en modern variant av NSDAP (Hitlers nazistparti). Ekeroth slår åter an en svulstig ton och pratar alarmistiskt om ”islamiseringen” av Sverige. På SKMA läser vi följande om Ekeroths tal:
”Den unge Sverigedemokraten säger sig vara glad att få delta i ”försvaret av den västerländska civilisationen”. Hans förebild är Winston Churchill och dennes kamp mot Nazityskland.
— Vårt hem är återigen i fara, säger Kent Ekeroth och syftar på islam.
Han berättar om Sverige och pekar på hur ”illa situationen blivit”. Statsminister Fredrik Reinfeldt, oppositionsledaren Mona Sahlin och Maud Olofsson sviker svenskarna . I hans ögon är Sverige nästan som en ”diktatur”. Muslimerna är för många. Deras barn får till och med skolledigt under muslimska högtider.
— Islamiseringen av Sverige har också lett till våldsamheter, påstår Kent Ekeroth. Den judiska befolkningen i Malmö tvingas fly på grund av attacker från den muslimska befolkningen!
Han beskriver stadsdelen Rosengård som ”ett islamiserat territorium”.
— Om detta är tacken för att vi öppnat vårt land för dessa människor, så har jag bara en sak att säga: Tack så mycket och adjö. Åk hem!
Applåderna får nästan slottstaket att lyfta. Visserligen har judar i Malmö farit illa av ökande antisemitism, men Kent Ekeroth vill få det att se ut som att alla Malmös muslimer tvingat alla judar att lämna staden.
— Att det var så illa i Sverige visste jag inte, säger en förfärad FPÖ-politiker.”
I ett blogginlägg 2006 liknar Ekeroth invandring vid HIV. I samband med Breiviks massaker på Utöya 2011 twittrade Ekeroth ”Någon som vågar sig på en gissning vem som ligger bakom bomberna i Norge?”. Strax efteråt kom nästa tweet: ”Nej, jag kommer inte kalla er islamofober”.
Stabschef Bylund petad, men inte pga sin rasism
Linus Bylund, som en gång var Åkessons högra hand, har genom åren gjort sig skyldig till några rasistiska klavertramp. Det mest uppmärksammade är då han hävdade att koranen sanktionerar våldtäkt som straff mot otrogna kvinnor. När han blev varse att detta påstående var falskt valde han att omformulera sig och istället hävda att shariadomstolar utdömer våldtäkt som straff trots att det inte är sanktionerat av koranen. Bylund begår argumentationsfelet cherry picking då han använder ett unikt exempel – byn Meerwala (Pakistan) 2002, då ett byråd dömde en kvinna att våldtas av fyra män – som bevis för sin tes. Problemet för Bylund är att byrådet inte dömde enligt sharia, utan enligt stamtraditioner. Straffet var alltså inte religiöst sanktionerat.
Bylund är ytterligare ett exempel på en högt uppsatt SD-politiker som inte petats pga sin rasism. Bylund är petad mot bakgrund av andra orsaker.
Andre vice talman Björn Söder sprider sin rasism på flera minoriteter
Under Almedalsveckan 2011 uttryckte Söder samma sak som Åkesson gjorde i sin debattartikel i Aftonbladet två år tidigare. Vid tidpunkten var Söder SD:s partisekreterare.
”Islam är det största hotet mot västerlandet.”
I samband med att Loreen vann Eurovision song contest 2012 ifrågasatte Söder på Facebook huruvida det faktiskt var Sverige som hade vunnit. Efter att ha uttryckt missnöje med att Sverige ska behöva betala för ”skräpet” i och med vinsten övergår han till att skriva kommentaren ”Sverige?” som svar på att någon var glad för att Sverige vann.
”Alla muslimer är förstås inte fundamentalister, men de som inte är det protesterar ju inte. Precis som nazismen bekämpades måste nu islam bekämpas. […] Det är en ödesfråga för framtiden. Stoppar vi inte utbredningen av islam kommer muslimerna att ta över, och det kommer att gå fort”.
I ett Facebookinlägg 2012 ställer sig Söder frågan om det inte finns en anledning till att romer nekas hyra bil på mackar.
I en uppmärksammad artikel i DN 2014 uttalade sig Söder på ett sätt som fick honom att inta en inte så smickrande sjätteplacering på listan över de tio mest antisemitiska händelserna 2014. På frågan om man kan vara jude och svensk samtidigt svarar Söder:
”Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet. Men gör de inte det behöver inte det vara ett problem. Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige. Samer och judar har levt i Sverige under lång tid”.
Mer rasism från riksdagsledamöter
Riksdagsledamot Carina Herrstedt använde sin SD-mejl då hon skrev följande i en mejlkonversation med sin make, tillika SD-politiker:
”Först skaffar man 2 st judar, eftersom det enligt lag är förbjudet att förfölja dem. Anfallet förstärks med en neger, en kines o en indian för att bli mer färgstarka. Som backar värvas 2 bögar för att få mer tryck bakifrån. Till målvakt värvar man en 40-årig nunna, hon har inte släppt in något på 40 år! Som reservmålvakt skaffar man en zigenare, de tar ju allt!”
När Herrstedt konfronteras av Aftonbladet tycker hon mest att det är ”halvroligt” och ”Vill man så kan man läsa ironin i det”.
”Fy fan det va det värsta jag sett!! vad i helvete nu blir jag förbannad”
”satans jävla aphelveten”
”efterblivna jävla pensionsrädder!”
”det gör att jag vill döda folk”
Wiechel har i efterhand försökt bedyra sin oskuld genom att säga:
”Ja, är det så måste det vara någonting som jag måste ha skrivit när jag var antagligen berusad, eller nåt. Jag vet inte. Det är absolut inte någonting som jag skulle skriva i dag, eller stå bakom över huvud taget”.
”Skulle vi återsända 500.000 av de värsta parasiterna i Sverige skulle alla den här typen av problem vi pratar om vara borta.”
Åkerlund syftade på invandrare utan ”något som helst skyddsbehov som enbart utnyttjar Sverige”. I efterhand har Åkerlund hävdat att han var politiskt omogen vid tidpunkten. Åkerlund var 53 år gammal 2002.
Oscar Sjöstedt, riksdagsledamot och finansministerkandidat, uttrycker sig antisemitiskt i en sekvens troligtvis filmad 2011 på en fest. Även Mattias Karlsson syns i klippet. Sjöstedt berättar en historia om två nazistiska f d arbetskamrater.
Vi måste ständigt och jämt påminna oss om att SD har kommit på något de tycker är fräscht, unikt och nyskapande: som enda parti har de något de väljer att kalla nolltolerans mot rasism. Trots detta har ingen av de som tagits upp i artikeln uteslutits ur partiet pga sin rasism. Ju högre upp i hierarkin du befinner dig desto mer rasistiskt kan du uttrycka dig. SD-politiker lägre ner i hierarkin har uteslutits för lindrigare uttalanden än de jag valt ut här.
SD är ett rasistiskt parti.
På en av bilderna syns Björn Söder med en partivän, tillika KKK-sympatisör, Mattias Karlsson syns med GFP-ordförande tillika förintelseförnekare Martin Pfeiffer. Vi ser Henrik Vinge tillsammans med Giuliano Moggi, partiledare för nyfascistiska La destra. Vi ser också Björn Söder sitta på på samma tillställning som Moggi. Ett tidningsurklipp med Karlsson som visar att han skrev för fascistiska Motpol. I flera år i rad så har högt uppsatta Sverigedemokrater åkt till den högerextrema balen i Wien. I SD:s EU-grupp finner vi antisemiten Beppo Grillo och hans Femstjärnerörelse. Sist så ser vi att Oscar Sjöstedt varit på nazikonsert och att Karlsson försvarar honom.
I sista delen av vår artikelserie om SD:s rasism kommer vi att visa prov på SD:s muslimhat.
Bildkällor:
1. Foto på Gustaf Ekström, upphovsman John Leffmann.
2. Foto på riksdagen, upphovsman Johannes Jansson.
3. Foto på Jimmie Åkesson, upphovsman Sverigedemokraterna.
Rasism är rasism oavsett vem som utsätts för den eller vem som utövar den, alla människor oavsett vilken nationalitet hen har kan vara rasist. Det finns människor som kommer från Chile som är rasister lika mycket som att det finns människor som kommer från Kenya eller Thailand som är rasister. En sak ska jag dock ge personen rätt i och det är att i Sverige finns ingen strukturell rasism riktad mot människor som är ursprungligen svenska. Detta är dock inte synonymt med att det i Sverige inte förekommer rasism mot vita eller bleka människor.
Motargument 