Den 17:e januari 2018 uppmärksammar SVT Nyheter oss om hur den strukturella rasismen kan slå mot minoritetsgrupper och migranter i Sverige. Här berättar man om en kvinna vid namn Samira som nekats att skaffa internetbank hos Swedbank i dels Tranås och dels Mjölby efter att de ”över disk” bedömt att hennes språkkunskaper inte var tillräckliga. SVT rapporterar att samma sak hände en man på Swedbanks kontor i Gävle. Mannen önskar dock att inte medverka i artikeln. På frågan om Swedbanks personals behörighet att avgöra en persons språkkunskaper svarar man att det åligger handläggarens uppgifter att göra dessa bedömningar för kundens säkerhet.

Den strukturella rasismen är oftast osynlig för de av oss som den inte berör vilket medför att en del av oss är omedvetna om hur diskrimineringen slår mot olika folkgrupper. Det gör det svårt att identifiera problematiken och att sätta fingret på konkreta exempel. Det är först när solklara exempel dyker upp som den strukturella rasismen påvisas i samhället, ofta dock med bemötandet att det görs en höna av en fjäder. Frågan vi bör ställa oss är dock, vem ska äga frågan? Är det den som utsätts för diskrimineringen eller gärningsmannen?

Definitionen av strukturell rasism är att det ska finnas samhälleliga strukturer som nedvärderar och/eller diskriminerar en folkgrupp i samhället. Med folkgrupp avses etnicitet, sexualitet och även religiös tillhörighet enligt åklagarmyndigheten.

Källor

SVT Nyheter

Åklagarmyndigheten