Eftersom det finns somliga som vill tro att brottsligheten ökar när den inte gör det utan minskar, väljer jag att återkomma till detta. Någon gång ska väl poletten trilla ner.
De närmaste dagarna tänker jag lägga ut fem delar där jag uppmärksammar denna myt om den ökande brottsligheten. Jag tänker bemöta de särskilda argument som har lagts fram. Och jag tänker visa att de smulas sönder till ingenting.
Om vi tittar på siffrorna över den polisanmälda brottsligheten så kan vi se att brott som faller under Brottsbalken har minskat sedan 2014. Mellan 2015 och 2022 minskade den totala polisanmälda brottsligheten med 13 %. 2014 – 2015 och 2022 – 2023 ökade brottsligheten något men fortfarande är det en minskning 2014 – 2023 med 5 %.
… men vilken typ av brott har minskat?
Vi kan se att egendomsbrott (kap 8-12) totalt sett har minskat med närmare en femtedel. Den som vill sprida det falska narrativet om att brottsligheten har ökat väljer att fokusera på Brott mot person, kap 3-7.
I det följande tänker jag titta närmare på detta.
Faktum kvarstår:
Den polisanmälda brottsligheten har minskat de senaste tio åren…
Hanif Bali, Moderaternas egen bad boy, har genom åren gjort sig ökänd på X, tidigare Twitter, för sina minst sagt kontroversiella inlägg. Ofta är hans inlägg främlingsfientliga. Han har också en förkärlek för att hänga ut meningsmotståndare, t ex Fatemeh Khavari och Bachar Garar. Men denna gång handlar det om funkofobi.
Den f d moderate riksdagsledamoten petades 2022 och är nu istället invald i kommunfullmäktige i Österåker. I ett inlägg 22 april uttrycker Bali grov funkofobi riktad mot Mattias Irving, journalist och debattör. Länk till tweeten:
Trots att många X-användare svarar Bali och påpekar olämpligheten i att uttrycka sig funkofobiskt svarar Bali på kritiken med ytterligare en funkofobisk tweet.
Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.
Förutom att sitta i kommunfullmäktige för Moderaterna Österåker är Bali ständig kolumnist på Expressens ledarsida. Det återstår att se om Moderaterna och Expressen anser att Balis värdegrund stämmer överens med deras.
Idag, onsdagen den 17:e april, röstade riksdagen i klar majoritet ja till en ny lag som bland annat reglerar juridisk könstillhörighet. Det florerar många missförstånd, fördomar och rena påhitt om denna lag, så låt oss reda ut vad det är lagen reglerar.
Lagen består av flera delar som reglerar olika saker. Den delen som fått mest uppmärksamhet är delen om hur juridiskt kön skall kunna ändras. Så som lagen sett ut blandas det fysiska medicinska ihop med det juridiska och det är uppenbart även i debatten att många tror att det är medicinska ingrepp som förändrats. Så är inte fallet. Den som idag vill ändra juridiskt kön måste gå genom vården och få en medicinsk diagnos. Därefter kan personen ansöka till socialstyrelsen där rättsliga rådet tittar på läkarens diagnos och journaler och gör en bedömning om de tror att personen kommer leva med sitt nya juridiska kön under en längre tid. Efter bedömning kan byte av juridiskt kön avslås eller beviljas.
Skillnaden med den nya lagen som börjar gälla i juli nästa år är att diagnoskravet tas bort. Den som nu vill byta juridiskt kön tar kontakt med vården för ett utlåtande och skickar in det till Socialstyrelsen ihop med ansökan om byte av kön. Sen är det rättsliga rådet precis som nu som godkänner eller avslår denna ansökan.
Vad gäller medicinska ingrepp gäller samma gränser som idag även fortsatt. Det vill säga att du måste vara minst 18 år gammal för alla kirurgiska ingrepp och när det gäller att t ex ta bort testiklar eller äggstockar är åldersgränsen 23. Det lagen förändrar är att du vid rätt ålder inte längre behöver särskilt tillstånd för att genomföra de operationer du vill.
Slutligen gör lagen det striktare vad gäller operationer av barn som fötts med någon intersexvariation. Operationer blir nu strikt medicinskt motiverade, t ex operationer nödvändiga för att slippa smärta eller för att kunna kissa utan hjälp. Operationer till för det rent estetiska för att barnet ska vara mer likt ”bara pojke” eller ”bara flicka” är inte längre tillåtet. Detta är en förändring som helt kommit i skuggan av debatten om juridiskt kön men som är ett efterlängtat skydd som personer med intersextillstånd lobbat för länge. (Not: Intersextillstånd innebär barn som föds utan att ha en tydligt maskulin eller tydligt feminint kodad kropp. Ibland syns det direkt t ex för att könsorganet är en blandning av snopp och snippa, ibland upptäcks det först i tonåren eller t om ännu senare när kroppen inte utvecklas som förväntat. Ungefär 2% av befolkningen har någon form av intersextillstånd).
Kort och gott: Lagen separerar viljan att byta juridiskt kön från viljan att eventuellt göra medicinska ingrepp på sin kropp. Medicinska ingrepp fortsätter vara för vuxna och 16 års gränsen gäller enbart för möjligheten att ändra bokstaven för kön i sitt pass/på sitt ID-kort.
Mandaten som politiska partier SD erhållit i de senaste kommunvalen 2014, 2018, 2022 har inte det partiets kommungrupper lyckats behålla fullt ut under hela mandatperioderna. Kommer partiledare Jimmie våga utlova vallöfte en gång till om ”inga tomma stolar”?
2014 erhöll SD 1324 mandat i landets alla kommunfullmäktige.
81 tomma stolar hade SD i kommunernas KF i slutet av den mandatperioden. (Vi har ej hittat någon pålitlig summering av de partipolitiskt oberoende ’vildarna’ från slutet av sommaren 2018)
2018 erhöll SD 1806 mandat i kommunerna.
2022 erhöll SD 2091 mandat i landets kommuner. De har under blott de första 18 månaderna, redan tappat politisk kontroll över 4% av de mandaten i landets kommunfullmäktige. 31 tomma stolar och 53 vildar.
Metodbeskrivning över partipolitiskt oberoende: Motarguments frivilliga volontärer gick till alla landets kommuners offentliga web-register över förtroendevalda och summerade de som valts in på SD-stol, och som nu sitter kvar i KF utan att vara medlem i SD.
Apropå en fråga jag – återigen – fått från ”invandringskritiker”:
Nej, jag har inga flyktingar boende hos mig, trots att jag värnar om deras rättigheter. Men vet ni vad, jag har heller inga barn hos mig, trots att jag också värnar om deras rättigheter. Inte heller några pensionärer, friska eller sjuka, fattiga eller välmående, trots att jag också värnar om deras rättigheter. Inga sjuka, nyopererade, cancerdrabbade eller andra skadade eller medfarna, trots att jag också bryr mig om deras rättigheter och möjligheter till korrekt vård. Inga arbetslösa, inga hemlösa, inga fast i droger, inga prostituerade, ingen av alla de utsatta människor som jag vill ska ha det bra bor här.
Om du anser att man måste ha medlemmar ur en grupp man värnar om i hemmet, se för fan till att ha det själv innan du försöker guilt-trippa mig till att ha det. Annars är det inte jag som är hycklare, utan du.
Sverigedemokraternas språkpolitik har genom åren handlat om att marginalisera minoritetsspråk. De har (felaktigt) argumenterat för avskaffande av modersmålsundervisning med argument som att ”det försvårar inlärningen av svenska språket” och ”i Sverige talar vi svenska”.
SD har ännu inte sett möjligheten, och förmodligen inte vågat, att argumentera mot avskaffande av modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch).
Nu har SD börjat tala om att avskaffa dialekter, eller i detta fall sociodialekter. Ortensvenskan, eller förortssvenskan, Rinkebysvenskan, Rosengårdssvenskan etc är att betrakta som en dialekt som talas av vissa personer i vissa förorter.
Skärmdump från SD:s Facebookkonto 240404.
Ortensvenskan kännetecknas av en särskild språkrytm och rak ordföljd, t ex ”nu jag fattar” istället för omvänd ordföljd ”nu fattar jag”. I sammanhanget tål engelskan – och andra språk – med sin raka ordföljd, att nämnas. I ortensvenskan används både rak och omvänd ordföljd. Många är av missuppfattningen att ortensvenskan är en brytning, men den talas av såväl personer som har svenska som första- och andraspråk. Ortensvenskan varierar mellan områden och mellan grupper.
Ortenspråk finns även i andra länder och är på inget sätt unikt för Sverige. Motargument vill här nämna att det har förekommit ortensvenska förr. Mest känd är väl Ekensnacket, en sociodialekt som uppstod bland unga arbetare på Söder i Stockholm.
Vi ska vara på det klara med att det, likt andra dialekter, finns mer eller mindre utpräglad ortensvenska. Ortensvenska, likt andra svenska dialekter, är ett uttryck för identitet och tillhörighet. Många talare av ortensvenska väljer att tala sin dialekt med vissa, men inte med andra.
Språket är föränderligt, och det är människorna som förändrar språket med tiden. Dagens svenska är knappast densamma som den var för 100, 50 eller 30 år sedan.
Att Sverigedemokraterna nu vill bestämma hur vi ska tala är ytterligare ett bevis på hur de vill göra livet svårare för människor med annan bakgrund än de själva. ”I Sverige talar vi svenska” är ett synnerligen dåligt, och felaktigt, argument. Vi talar också finska, göteborgska, gotländska, romani och ortensvenska. Bland mycket annat.
Hur tänker SD att de ska se till att människor inte talar sin dialekt? Det kommer att krävas oändliga resurser för att skicka ut språkpoliser i förorten. Ska de stå förberedda med böteslappar och dela ut dem till människor som talar med varandra?
SD:s utspel om att ifrågasätta ortensvenskan är uttryck för deras radikala konservatism och etnonationalism.Detta är naturligtvis, som så många av utspelen från SD, symbolpolitik. Som mycket annat är det inte möjligt att genomföra. I SD:s parallella universum spelar det ingen roll, när deras väljare står på led och gör honnör är allt bra.
Motargument 