Alla inlägg av Robin Bankel

Arbetar som forskare företagsekonomi på MDU. Brett forskningsfokus på sociala frågor, konsumtion och styrning/management. För Motargument skriver jag sedan sommaren 2016.
Korta motargument, satir

Tidöpriset — Satir om folkuppvigling

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi fortsätter med Richard Jomshof i kategorin

ÅRETS SVERIGEDEMAGOG

Richard Jomshof (SD), riksdagsledamot och Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson

Det tycks pågå en intern tävling inom Sverigedemokraterna om vem som kan bli rikspolitikens främsta demagog. Vi på Motargument vill därför uppmärksamma detta genom att dela ut utmärkelsen Årets Sverigedemagog – ett pris till den sverigedemokrat som gjort det lilla extra för att splittra landet och undergräva grundläggande mänskliga rättigheter.

Från partiets toppskikt har det kommit utspel om rivning av moskéer och förbud mot islamiska attribut i stadsbilden – förslag som uppenbart kolliderar med Europakonventionens skydd för religionsfriheten. Men trots den hårda konkurrensen finns det en självklar vinnare i årets kategori: Richard Jomshof (SD), tidigare ordförande i riksdagens justitieutskott.

Under det senaste året har Jomshof intensifierat sina försök att göra livet svårare för Sveriges muslimer. Förbud mot slöjor, böneutrop och nybyggnation av moskéer hör till de frågor han drivit. Men hetsen stannar inte där. Årets Sverigedemagog vill dessutom förbjuda muslimska symboler eftersom dessa, enligt honom, kan jämföras med nazistiska symboler.

Inte heller begreppet islamofobi går säkert, då Jomshof menar att termen bör avskaffas. För den vars bild av muslimer reflekteras i de rasistiska satirteckningar som vår eminente pristagare spred till svenska folket framstår naturligtvis rädsla för islam och muslimer som fullt rationell.

Trots att Jomshof av outgrundliga skäl undkom åtal efter denna publicering står det klart bortom rimligt tvivel att han gjort sig väl förtjänt av utmärkelsen Årets Sverigedemagog.

satir

Tidöpriset — Satir om lag och rättvisa

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi fortsätter med Gunnar Strömmer i kategorin

ÅRETS RÄTTSAKROBAT

Vinnare: Gunnar Strömmer (M), justitieminister

Motivering: Från att bilda Centrum för Rättvisa till att omvandla Sverige till att omvandla Sverige till ett center för orättvisa. Gunnar Strömmer har under sin tid som justitieminister visat sig vara en sann akrobat. Hans tidigare värderingar tycks kunna böjas obehindrat. Gunnar har även en förmåga att böja på sedvanliga lagberedningsformer och han flyger högt över tunga instanser såsom Lagrådet och Justitieombudsmannen med deras stelbenta syn på grundlag och rättssäkerhet, jämte vilka ministerns imponerande framfart uppfattas som ”hastverk”.

Ministern tar entusiastiskt en tur i den berömda ”slippery slope” mot en fascistisk stat genom att upphäva medborgarskap, kriminalisera det vaga vandelsbegreppet och utvisa personer för dessa och andra småbrott, givet förstås att de härstammar från ett land utanför Europa.

Ministerns akrobatiska konster kommer väl till pass när det gäller att följa Sverigedemokraternas melodi och takt. För dessa oöverträffade förmågor får Gunnar Strömmer priset som årets rättsakrobat.

satir

Tidöpriset — Satir om rasideologi

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi fortsätter med Jimmie Åkesson i kategorin

ÅRETS RASIDEOLOG

Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna

Motivering: Jimmie Åkesson har under det gångna året gjort en stor insats för att upphöja vad det innebär att vara svensk till en helt ny nivå.

Tidö-ledaren fortsätter sitt partis ansträngningar att bit för bit försöka förklara för (svenska?) folket vad det innebär att vara svensk. Sedan tidigare vet vi att Sverigedemokraterna varken räknar samer eller judar som svenskar. Nu har Jimmie själv slagit fast att man inte heller kan vara muslim och svensk.

Men allt detta bleknar inför Jimmies största uppoffring. Genom att i praktiken utesluta att en svensk kan vara nazist har han därmed uteslutit sig själv och sitt partis ursprung ur svenskheten. Motargument ser denna uppoffring som ett bevis för att Jimmies rasideologi står över hans självbild som den ultimate svensken. För detta tilldelas han priset som Årets Rasideolog.

satir

Tidöpriset — Satir om folkmord

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi fortsätter med Ebba Busch i kategorin

ÅRETS FOLKMORDSENTUSIAST

Vinnare: Ebba Busch (KD), vice statsminister samt energi- och näringslivsminister

Motivering: Visst ska man tänka positivt? I en tid när världen sjunker allt djupare ner i mörkret behöver vi ledare som sprider ljus genom ett positivt förhållningssätt.

Ebba Busch har valt att se det positiva i Israels folkmord. I stället för att göra som Nederländerna, Island och Belgien m fl och ansluta sig till Sydafrikas rättsprocess mot Israel i den internationella domstolen i Haag, väljer Tidö-regeringen att se det positiva med Israels aktioner.

Ebba utmärkte sig lite extra med sitt uttalande om att ”Israel gör hela världen en tjänst” apropå Gaza. Denna förmåga att se allt från den positiva sidan gör henne till en värdig vinnare som årets folkmordsentusiast.

satir

Tidöpriset — Satir om vilseledning

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi fortsätter med Benjamin Dousa i kategorin

ÅRETS VILSELEDARE

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister

Motivering: Benjamin Dousa har visat upp ett stort ledarskap i sin förmåga att leda väljarna vilse. Benjamin har förespråkat ökad transparens i biståndet samtidigt som omläggningen av biståndet mot svenska affärsintressen har försämrat möjligheterna till transparens, med strypt finansiering av oberoende granskare såsom Swedwatch. Regeringen har dessutom instruerat SIDA att strypa finansieringen till FN-organet UNRWA ”utan paper trail” i beslutsgången, slutit en tveksam överenskommelse med Somalias regering och utövat påtryckning på SIDA att godkänna medel till SD:s egna biståndsorganisation Hepatica, i strid med SIDAs regelverk. Allt detta under Benjamins föredömliga ledning.

Inte nog med detta. Benjamin har även besökt svenska universitet och där övertygande redogjort för behovet av ett kunskapsbaserat bistånd samtidigt som anslaget till oberoende utvecklingsforskning minskat drastiskt.

Vi på Motargument vill uppmärksamma Dousas intensiva arbete med att leda omläggningen av den svenska biståndslinjen och samtidigt leda väljargrupper vilse. Dessa imponerande insatser föräras av oss på Motargument med utmärkelsen Årets Vilseledare.

satir

Tidöpriset — Satir om kappvändning

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi fortsätter med Simona Mohamsson i kategorin:

ÅRETS KAPPVÄNDARE

Vinnare: Simona Mohamsson (L), utbildnings- och integrationsminister

Motivering: Simona Mohamsson lyckades på ett förtjänstfullt sätt vända kappan efter vinden och vände samtidigt partiet Liberalerna emot sina egna värderingar.
Under många år och så sent som i höstas avfärdade Mohamsson bestämt möjligheten att sitta i regering tillsammans med SD-ministrar.

Med isande vindar vänder Mohamsson med bara hälften av sitt partis stöd, och plötsligt var det otänkbara inte bara möjligt, utan det enda ansvarsfulla valet.

Denna förmåga att matcha Liberalernas politik efter läget snarare än dess värderingar är oöverträffad och Mohamsson föräras med utnämningen som årets kappvändare.

satir

Tidöpriset — Satir om moral

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi börjar med Johan Forssell i kategorin

ÅRETS MORALVÄKTARE

Vinnare: Johan Forssell (M), migrationsminister

Motivering: Johan Forssell har uppvisat ett stort mått av moral då han under året uppvisade dubbel moral. Johan har länge moraliserat kring föräldraansvar och vikten av att man som förälder ser till att ens barn sköter sig. När det framkom att hans son deltagit i den nynazistiska ”Aktivklubb” visade Johan upp en helt annan typ av moral, då han visade prov på enormt stor förståelse för sin egen roll som förälder.

Detta tyckte vi i Motargument var oerhört fint av honom. Att Johan Forssell har en moral för sig själv och en annan moral när det gäller andra innebär att han har dubbelt så mycket moral som andra!

Migrationsministern är således en välförtjänt vinnare i kategorin moralväktare.

Artiklar, I fokus

Tidös arbetslinje – att utvisa arbetande barnfamiljer

Gabriella är 8 år. Hon har levt hela sitt liv i Forsbacka, Gävle. Nu ska hon utvisas till El Salvador eftersom hennes pappa inte beviljats förnyat arbetstillstånd. Anledningen är att han tjänar 25 000 kronor, vilket regeringen anser är för lite för att ha rätt att vistas i landet.

Sedan den nya lagstiftningen infördes 2023, kan den som tjänar mindre än 80 procent av medianlönen i Sverige inte få förnyat arbetstillstånd och ska därför utvisas, oavsett hur länge personen befunnit sig i landet. Enligt SCB:s lönestatistik ligger genomsnittslönen för exempelvis barnskötare, vårdbiträden och hemtjänstpersonal långt under den månadslön på ca 29 600 kronor som krävs för att få uppehållstillstånd baserat på arbete. Med andra ord kommer regeringen att utvisa i stort sett alla som arbetar inom dessa yrken om de lever i Sverige baserat på arbetstillstånd. Men regeringen nöjer sig inte med detta. I år kommer kravet höjas till 90 procent av medianlönen, alltså 33 390 kronor i månaden.

Att detta slår sönder tryggheten för många barn som är födda och uppväxta i Sverige är, enligt migrationsminister Johan Forssell, ”känslosamt”. Samtidigt förklarar han att krav som ställs måste följas för att ha någon betydelse. Det är således rimligt att fråga sig: vad betyder egentligen de krav som regeringen infört tillsammans med Sverigedemokraterna?

Det officiella motivet till att just lågavlönade utvisas är att minska fusk men framför allt att de luckor som uppstår vid utvisningarna ska fyllas av personer som idag står utanför arbetsmarknaden.

Vad gäller det förstnämnda är den nya lagen ett trubbigt sätt att motverka fusk. Till exempel slår den mot alla berörda yrken, inklusive den offentliga sektorn. Dessutom fanns det sedan tidigare krav på god försörjningsförmåga för arbetstillstånd, där villkoren för anställningen kopplades till gällande kollektivavtal.

Det huvudsakliga argumentet bakom lagstiftningen—att utvisade arbetande ska ersättas av individer som idag står utanför arbetsmarknaden—förbryllar om möjligt ännu mer. Regeringens parallella attack på a-kassan bygger nämligen på argumentet att det redan idag finns ett betydande utbud av lediga tjänster. Den som accepterar regeringens logik bör fråga sig varför det behövs fler lediga tjänster när de som finns idag inte tillsätts.

I praktiken innebär lagen att regeringen önskar utvisa och ersätta hårt arbetande men lågavlönade invandrare med personer som har svårt att arbeta men ändå tvingas ta samma jobb. Detta trots att regeringen anser att jobben inte ger tillräcklig försörjning för att få rätt att leva i Sverige.

I sammanhanget kan nämnas att flera tunga arbetsgivarorganisationer avstyrkte förslaget i sina remissvar när lagen utreddes. Svenskt Näringsliv ansåg exempelvis att det var missvisande att lagförslaget utgick ifrån ”god försörjningsförmåga”. Man insåg att innebörden av det enkelt kan tolkas som att regeringen anser att rådande marknadslöner inte lever upp till definitionen av god försörjningsförmåga.

Vad gäller frågan om lagstiftningens uttalade syften lär de knappast uppnås. Förutom att människor utanför arbetsmarknaden tenderar att slussas runt i spillrorna av vårt välfärdssamhälle, så gäller lönekraven i lagstiftningen inte EU-medborgare, vilket innebär att rekryteringen möjligen kan komma att riktas mot EU:s inre marknad. Vad lagen däremot otvivelaktigt uppnår är att barnfamiljer utvisas om de har fel ursprung, såsom i 8-åriga Gabriellas fall. Kanske är det själva syftet.

Källor:

Aftonbladet: Gabriella, 8, utvisas från Sverige – har levt hela livet här

Regeringen: Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjs

SCB: Lönestatistik – Hur mycket tjänar…?

Regeringen: Ny lönenivå för arbetskraftsinvandring och skärpta krav för anhöriginvandring

Aftonbladet: Johan Forssell om utvisningen av Gabriella: ”Känslosamt”

Aftonbladet: Johan Britz (L) om nya a-kassan: Orimligt att leva på bidrag

Svenskt Näringsliv: Remiss av departementspromemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

I fokus

SD-företrädare i justitieutskottet blottar partiets hyckleri

Sverigedemokraterna har under lång tid profilerat sig som ett parti som kräver hårdare tag, nolltolerans och moraliskt fördömande mot dem som bryter mot lagar, normer eller ”svensk värdegrund”. Men gång på gång visar det sig att denna måttstock inte tillämpas lika när partiets egna företrädare hamnar i blåsväder. Justitieutskottet – den plats där kraven på ordning, straff och disciplin ofta formuleras – har blivit en särskilt tydlig arena för detta dubbla förhållningssätt.

UPPDATERING 260129: Transportstyrelsen har återkallat Nybergs körkort, eftersom hon var narkotika- och alkoholpåverkad när hon körde bil. Vice SD-ledaren Henrik Vinge säger att Nyberg inte kan företräda partiet efter detta.

UPPDATERING 260129: Nyberg lämnar Sverigedemokraterna, men sitter kvar på sin riksdagsplats.

Katja Nyberg är den senaste av SD:s toppolitiker att hamna i blåsväder. Hon har blivit av med körkortet och är enligt trovärdiga uppgifter till media misstänkt för rattfylleri och narkotikabrott, efter att en påse innehållande ett pulver hittats vid en kroppsvisitation.

Nyberg är inte enbart ledamot i riksdagen utan en tjänstledig polis som är förärad en stol i justitieutskottet. Detta utskott ägnar sig på högsta politiska nivå åt frågor om hur samhället ska bekämpa och förhindra brott.

Det kan därför framstå som särskilt anmärkningsvärt att en ledamot i Sveriges riksdags justitieutskott utreds för tämligen allvarliga brott. Men inte när det gäller SD:s riksdagsledamöter. Det är nämligen inte första gången som just de politiker som kräver hårdast tag mot andra själva hamnar under rättsväsendets lupp.

Kent Ekeroth (SD) satt i justitieutskottet samtidigt som han var inblandat i ett krogbråk. Ekeroth åtalades för misshandel, fälldes för ringa misshandel i tingsrätten men friades märkligt nog helt i hovrätten. Ekeroth hade sedan tidigare varit inblandad i den mycket uppmärksammade ”järnrörsskandalen” med två partikollegor.

För snart 1,5 år sedan var det justitieutskottets dåvarande ordförande, Richard Jomshof (SD), som hade brottsmisstankar riktade mot sig. Jomshof utreddes för hets mot folkgrupp efter att ha delat satirteckningar som anspelar på rasistiska stereotyper av europeiska muslimer, enligt kritiker sprungna ur den indiska fasciströrelsen. Åklagaren lade förvisso ner förundersökningen bland annat med hänsyn till Jomshofs politiska gärning, vilket gör frågor om yttrandefrihet särskilt känsliga. Även SD-kritiska analytiker har reagerat mot försök att förbjuda satir och i stället uppmanat läsare att snarare anmäla Jomshof för rasistiska politiska uttalanden. Hur man än ser på saken är det tydligt att Jomshof anser sig ha rätt att sprida kränkande bilder av en minoritet samtidigt som han anser att samma minoritets yttrandefrihet kraftigt bör inskränkas. ETC har tidigare uppmärksammat en del av SDs vitbok som beskriver hur Jomshof tog in ”nazireklam” under sin tid som chefredaktör för SD:s medlemstidning.

Genom Tidösamarbetet har SD och regeringen visat en strängare syn på vad som utgör klandervärt och straffvärt uppförande. SD har exempelvis drivit på för att det tvetydiga begreppet ”bristande vandel” ska ge grund för återkallande av uppehållstillstånd och utvisning, även utan att brott begåtts. Men partiet vill gå steget längre och — där möjligheten finns —riva upp medborgarskap vid bristande assimilering. Partiet vill även införa strängare straff mot de som som demonstrerar mot politik man ogillar. Exempelvis har Katja Nybergs kollega i justitieutskottet, Pontus Andersson Garpvall (SD), föreslagit att utöka terrorlagstiftningen till att inbegripa vissa former av klimataktivism.

Riktningen är tydlig. I teorin bygger Sverigedemokraternas rättspolitik på nolltolerans, även för beteende som anses normbrytande men kanske inte bryter mot lagen. I praktiken gäller uppenbarligen andra regler när misstankarna återkommande riktas mot partiets egna företrädare i justitieutskottet. Frågan är när SD-väljares allmänna missnöje kommer vändas mot partiets hyckleri.

Källor:

SVT: Uppgifter: Katja Nyberg (SD) misstänkt för rattfylla

Riksdagen: Justitieutskottet

SVT: Kent Ekeroth (SD) döms för ringa misshandel

Expressen: Almqvist och Ekeroth beväpnar sig med järnrör

SvD: Expert: Jomshofs bild är hets mot folkgrupp

SVT: Ursprunget till Jomshofs polisanmälda bild: Hindunationalistisk propagandasajt

Magasinet Konkret: Anmäl Jomshof för det han säger – inte för teckningarna!

Aftonbladet: Jomshof: Förbjud halvmånar likt hakkors

Dagens ETC: Jomshof tog in nazireklam i SD-tidning

Expressen: Jimmie Åkesson: ”Ingen annan lösning än att riva medborgarskap”

Supermiljöbloggen: SD vill att klimataktivister ska kunna dömas för terrorbrott

Krönikor

SD: Vi vill inte ha integration

Nu utvisar vi självförsörjande arbetare på löpande band. Varför? Jo, för att invandrare ses som ett problem just för att de är invandrare. Men det var inte så retoriken från SD och andra kritiker lät tidigare. Invandringens negativa stämpel handlade då i hög grad om hur problematiskt det är att invandrare inte integreras och försörjer sig själva. Så varför dessa utvisningar nu?

Anledningen är att den SD-ledda politiken går ut på att svartmåla invandrare oavsett om de jobbar eller inte. Hur förklarar man annars att tusentals personer vars uppehåll i Sverige är beroende av att de arbetar nu fråntas rätten att stanna kvar? Man har sedan tidigare tagit bort möjligheten till låglöneinvandring. Naturligtvis beror detta inte på den lönepress och exploatering som ofta medföljer. Vad dessa och liknande åtgärder går ut på är helt enkelt att ”bevara Sverige svenskt”. Huruvida invandrare är självförsörjande och talar språket eller ej är mindre viktigt. Kan staten inte tvinga bort dig erbjuds du 350 000 kronor för att återvandra.

Asylinvandringens rekordlåga nivåer gjorde att SD hittade nya sätt att motverka invandring. Övriga Tidöpartier agerar möjliggörare och Socialdemokraterna bistår genom att anamma den invandringsfientliga retoriken. Glidningen från påståenden om att vilja motverka de problem som uppstår med invandring till att motverka invandrare som grupp tycks ha skett närmast obemärkt.

Samtidigt blir skiftet allt tydligare av att SD själva önskar återupprätta den polemik som mer eller mindre försvunnit när det uppstått en blocköverskridande konsensus kring asylfrågan. Allt mer extrema utspel görs, bland annat av ledande Sverigedemokrater som Richard Jomshof som öppet tar avstånd från ”integration och tvångsblandning”. Det handlade aldrig om låg försörjningsgrad och bristfällig integration utan om en främlingsfientlighet där människor med fel bakgrund inte är välkomna.

Nästa gång du ser ett reportage om någon vars liv slås i spillror av ett utvisningsbeslut, vare sig det handlar om en självförsörjande arbetare eller ett barn som aldrig varit utomlands tidigare, är det värt att komma ihåg att detta är resultatet av en medveten politik.

Skärmdump från Richard Jomshofs (SD) X 250529.

Det kanske mest ovärdiga i omdaningen av den svenska invandringspolitiken är att många som först välkomnats till landet riskerar utvisas till konfliktområden där svenska vapen och vapensystem bidragit till förstörelsen, vilket skett i länder som Irak, Syrien och inte minst Jemen där en väststödd allians ledd av Saudiarabien begått grova krigsbrott.

Myten om Sverige som humanitär stormakt är död. Man får vara glad för det lilla.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Jag har tidigare skrivit en text om detta i artikeln ”SD:s populism synliggjordes”. Den kan du läsa här:

Motargument: SD:s populism synliggjordes