Kategoriarkiv: Artiklar

SD är ett kvinnofientligt parti

Gästinlägg av sd_skandalerna

Sedan grundandet av Sverigedemokraterna har majoriteten av både politiker, medarbetare och väljare som röstat på partiet varit män, och det finns goda grunder till att partiet haft svårt att få grepp om de kvinnliga väljarna.


Partiet har tidigare, som enda parti, velat begränsa den svenska aborten genom att sänka fri abortmöjlighet från vecka 18 till vecka 12. Detta var dock en mjukare linje jämfört med deras tidigare starkt abortfientliga politik i partiprogrammet mellan 1989-1999. Även om partiet idag valt att lägga sig bakom dagens abortgräns fortsätter partiet att samarbete med en rad högerextrema och högerradikala partier i Europa som antingen kraftigt vill inskränka aborträttigheten eller totalt förbjuda möjligheten att utföra en abort. Ett flertal SD-politiker på både lokal och nationell nivå fortsätter dessutom att publicera abortfientligt material sedan partiet ändrat linje. Partiet har ytterligare röstat fram motioner för att tillåta vårdpersonal att vägra utföra aborter i Kronoberg, Stockholm och Blekinge.

Partiet står som enda svenskt riksdagsparti utan politikområdet ”våld mot kvinnor” i sitt partiprogram. SD (tillsammans med KD) vill ytterligare avskaffa; de så kallade ”pappamånaderna” vilket experter varnar kan leda till en högre grad av återvändande av traditionella kvinnoroller.

I den ”feministiska valkompassen” som tas fram av organisationen Kvinna till kvinna, får partiet som enda parti inte godkänt i en enda kategori. I kategorierna runt abortfrågan och exploatering av kvinnors kroppar får partiet en varning, i de resterande fem kategorierna får partiet underkänt. Kvinna till kvinna varnar för att SD-politik hotar jämställdheten, både i Sverige men även i Europa.

SD har i EU-parlamentet bland annat röstat emot att göra könsbaserat våld till ett EU-brott och som enda svenska parti röstade man emot EU:s handlingsplan för jämställdhet i biståndet. Det kanske säger tillräckligt att SD representerades i EU-parlamentet i 8 år av Peter Lundgren som 2018 sexuellt ofredade en partikollega och sedermera dömdes i hovrätten för brottet.

#sd_skandalerna#sd#sverigedemokraterna#politik#rasism

Följ sd_skandalerna på Instagram


Besök Kvinna till kvinna, där du bl a finner den feministiska valkompassen

Extremhögern avslöjar sig själva, igen

Avsky mot sossar, ’vänstern’ och skrämselpropaganda mot immigranter avslöjar extremhögern. Igen. Återigen är SD helt öppna med sin tro om ’folkutbyte’ — vilket är exakt likadan som i alla vitmakt-grupper och i nazism.

Nu kan ingen tvivla längre.
Nu kan ingen försöka bortförklara eller vara ’apologet’ med tomma undanflykter, bortförklaringar, ’whataboutism’.
Nu kan ingen längre tillåtas normalisera eller förringa avskyn, fientligheten, hatet i SD:s ideologi.

SD normaliserade först rasism. Nu normaliserar de nazism.

Den här reklambilden från SD vi visar nedanför är glasklar, rasistisk propagandalögn som är rakt av kopierad från nazister.

SD menar de är rädda för det som står i texten i deras propagandabild. Texten i den och lögnerna från SD:s påverkansavdelning som TV4 avslöjade är helt central och det primära fokuset i SD:s nutida och dåtida principprogram. SD uppviglar helt öppet nu gentemot alla immigranter och mot alla som röstar ’vänster’ eller på S.

SD är öppna i sin egen reklamkampanj med att SD är extremhöger idag, år 2025.

SD:s parallella universum – Avsaknaden av HBTQ-politik

På Sverigedemokraternas hemsida finns numera inte någon information alls om HBTQ, det avsnittet är bortplockat. SD är fortsatt det parti i riksdagen som har den sämsta politiken för HBTQ-personer och deras rättigheter och möjligheter. 


Inför valet 2014 gjorde jag en valspecial om partiernas ståndpunkter i frågan om HBTQ-personers rättigheter. Bland intervjufrågorna som jag ställde för drygt 10 år sedan återfinner vi bl a frågorna om ett tredje juridiskt kön, samkönad adoption och insemination för lesbiska par.

2019 gjorde jag en uppföljning för att se om SD hade förändrat sitt förhållningssätt. SD hade då gett med sig rörande frågan om insemination för lesbiska par. De visade då ett fortsatt motstånd till samkönad adoption.

Nu, 6 år senare, är det hög tid för en uppdatering. Nog borde SD vid det här laget ha börjat ta HBTQ på allvar, det är ju ändå 2025? Jag kontaktade återigen SD:s informationsavdelning för att få en uppdatering. I mailet ställde jag följande frågor:

  • SD utesluter ”Q:et” i HBTQ. Erkänner SD inte begreppet ”queer”?
  • Hur ser SD på ett tredje juridiskt kön?
  • Hur ser partiet på könsbyten?
  • Hur ser ni på samkönad adoption?

Informationsassistenten svarade:

”Hej David!

Jag bifogar avsnittet ur vår valplattform angående HBT+ nedan”

Resten av mailet är ett inklistrat dokument från SD:s valplattform inför valet 2022. Under rubriken ”Vad vi vill” på partiets hemsida listar SD sina ”viktigaste frågor” och ”andra viktiga frågor”. Under rubriken ”övriga dokument” finner vi ”valplattformen 2022”, med ett avsnitt om ”HBT+”. Det är detta avsnitt som informationsassistenten klippt och klistrat in i sitt mailsvar.

Här läser vi skrivelser som:

”Men på många platser och sammanhang har normerna för hur det i praktiken är tillåtet att leva sitt liv rullats tillbaka. En omfattande invandring från kulturer med en reaktionär och religiöst strikt syn på privatlivet och könsroller har gjort att hatbrotten ökat och att många begränsas i möjligheten att offentligt vara öppen med vem man är. Hedersförtryck och kulturella normer gör att rätten att leva som den man är eller att välja partner begränsas för många unga.” (Källa: SD:s valplattform 2022)

”Barn och unga ska inte heller av offentliga institutioner ledas till att problematisera kring sexualitet och identitet -det viktigaste måste vara att alla barn växer upp med en positiv självbild. Samhällets hantering av barn med könsdysfori och dess långsiktiga konsekvenser ska utredas.” (Källa: SD:s valplattform 2022)

Dokumentet avslutas med fyra punkter om vad SD vill. Punkterna är luddiga och man tar inga egentliga ställningstaganden. Det vi ser i dokumentet om ”HBT+” är egentligen bara ett bevis på SD:s paradgren, nämligen att beskylla invandringen. Inte heller denna gång kan de undanhålla sin besatthet av att peka ut invandrare och andra kulturer.

Istället för att svara på mina konkreta frågor snöar partiet in på hedersförtryck. En sak är i alla fall tydlig: SD erkänner inte ”Q:et” i HBTQ. Vad ”+:et” står för i SD:s parallella universum är oklart. Att jag får en klipp och klistra-text som svar är symptomatiskt, och bevisar hur oviktig frågan om HBTQ-rättigheter är för partiet.

I ett tidigare mailsvar nämner informationsassistenten Pride:

”Gällande Pride så känner vi att om det hade handlat om det som det borde handla om, det vill säga HBT-personers rättigheter och inget annat, så hade vi som parti gärna deltagit. Tyvärr upplever vi att Pride mer och mer blivit ett politiskt arrangemang, där kampen för HBT-personers rättigheter bara kommit att omfatta de HBT-personer som har ”rätt” politisk åsikt. Det verkar som att man som socialkonservativ och HBT-person inte är värd samma rättigheter som andra HBT-personer, då man inte ens välkomnas i tåget för att man har ”fel” politisk åsikt och i samband med Pride också tillskrivs åsikter man inte har och därefter hånas och kritiseras för dessa påstådda åsikter. Vi har flera HBT-personer som företrädare och medlemmar, som tar väldigt illa vid sig av hur de blir bemötta av de som arrangerar och deltar i Pride.”

Vän av ordning påminner om att Pride handlar om just det SD påstår att det inte handlar om, nämligen HBTQ-personers erkännande och rättigheter, oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Att SD själva valt att ställa sig utanför Pride, istället för att omfamna HBTQ-rättigheter, är deras eget val och kan inte belastas Pride. Pride är politiskt och religiöst obundet.


I SD:s parallella universum är vi alla lika, vi ska alla passa in i SD:s mall för hur en människa ska vara, se ut, känna, tycka och tänka. Personer som bryter normer ska pekas ut och problematiseras. Inte heller vad gäller HBTQ kan SD undvika att peka ut invandrare som roten till allt ont i Sverige. Samtidigt sviker de en stor andel av befolkningen, genom att inte vara tydliga i vad de faktiskt vill. Vet de inte, eller vill de inte berätta?


Källor:

Motargument: HBTQ – en bortglömd valfråga?

Motargument: SD sämst i klassen på HBTQ

Sverigedemokraternas hemsida: Vad vi vill

SD:s valplattform 2022

Jomshofs (SD) hangup på böneutrop

Med jämna mellanrum publicerar Sverigedemokraterna en propagandabild i sociala medier med ordalydelsen: ”Böneutrop hör inte hemma i Sverige”. I textem till postningen läser vi:

”Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit ett nationellt förbud mot böneutrop eftersom vi anser att böneutrop inte hör hemma i Sverige. Alla människor har rätt till frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet. Förbjud böneutrop nu!” (Källa: SD:s Facebooksida)


På riksdagens hemsida går det att läsa motioner bakåt i tiden till 2012/2013. Varje år, med undantag av 22/23 och 23/24 har Richard Jomshof (SD) skrivit motionen ”Förbud mot böneutrop”.

Hittills har Jomshof inte fått särskilt stort gehör för sin åsikt. Ytterligare ett parti, Kristdemokraterna, har sedan 2018 också motionerat om ett nationellt förbud mot böneutrop. KD har dock inte varit lika explicita i debatten som SD, även om partiledare Ebba Busch redan 2018 också uttryckte sig positivt om ett förbud mot böneutrop.

I motionen, som haft i princip samma innehåll varje gång den lämnats in, läser vi bl a:

”Denna skillnad [dvs att kristna klockringningar är oartikulerade budskap till skillnad från böneutrop som är artikulerade, min anm.] är av avgörande betydelse vad gäller religionsfrihetens rätt till frihet från religiösa budskap på offentlig plats. Religionsfrihet innebär nämligen inte att man har rätt att göra vad som helst. Religionsfrihet innebär också en frihet från tvång, en frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet.” (Källa: Riksdagen.se)

Motargument har vid flera tillfällen redogjort för att Jomshofs återkommande motion om förbud mot böneutrop skulle kräva en grundlagsändring, då religionsfriheten som den står skriven inte proklamerar att religionsfrihet skulle innebära frihet från religion i det offentliga rummet. I Europakonventionen, som står över svensk lag, finns inte heller stöd för att kunna förbjuda böneutrop. I FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna åberopas rätten att ensam eller i gemenskap med andra utöva sin religion i det offentliga rummet. Också Diskrimineringslagen stödjer rätten till böneutrop i det offentliga rummet. I länkarna nedan kan du läsa mer om hur dessa lagar värnar religionsfriheten.

”Med anledning av vad som framförs ovan bör det vara förbjudet med böneutrop från moskéer. Frågan är dock större än så. En medborgares rätt till frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet gäller naturligtvis inte bara islam. Därför bör förbudet mot böneutrop gälla alla religioner.” (Källa: Riksdagen.se)

Detta avsnitt är ett sätt för Jomshof att ge sken av att han inte vill peka ut specifikt islam och muslimer. Det är en skenhelig manöver, då det är just det han repetitivt, i hätska ordalag, gjort under hela sin politiska karriär. Han har också varit föremål för att åtalas för hets mot folkgrupp. Det finns ingen annan religiös grupp i Sverige som önskar rätten till att kunna utföra böneutrop.

Som lagarna står skrivna idag är decibel-argumenten (böneutrop kräver polistillstånd) angående förbud mot böneutrop den enda möjligheten att stoppa böneutrop. Det är polisen som beviljar tillstånd till böneutrop med ljudnivån som avgörande faktor.


Lästips:

Sverigedemokraternas FB-sida

Expressen: Ebba Bush Thor: ”Böneutrop hör inte hemma i Sverige”

Riksdagen: Motion 2024/25:231 av Richard Jomshof (SD) Förbud mot böneutrop

Motargument: Att förbjuda böneutrop är förbjudet

Motargument: SD:s besatthet av böneutrop

Motargument: Myt: Religionsfrihet innebär ”frihet från religion”

Sverigedemokraternas bokbål i Höör

Gästinlägg av sd_skandalerna

Sverigedemokraterna står stadigt som det enda svenska riksdagsparti där representanter från partiet har anordnat ett bokbål där man bränt judisk litteratur. Böcker om andra världskriget, Winston Churchill, socialism, judendom och förintelsen bränns, samt böcker skrivna av kommunister, socialister eller judar.


Bålet som de anordnat för sin nazistiska träff ligger strax utanför Höör på mark ägd av Anders Westergren, sverigedemokrat som under 1990-talet satt i SD-partistyrelsen, som även han deltar (vilket han senare kommer att förneka).

Arrangörerna för bokbålet var paret Tina Hallgren Bengtsson och Jan Bengtsson. Tina satt under denna tid i SD-partistyrelsen. Jan var tidigare SD-politiker men hade nyligen lämnat SD för Nationalsocialistisk Front, som han under denna bokbränning representerar. Medan Jan kastar olika böcker på bålet skanderar han “Adolf Hitler, sträck ut din hand från Valhall och visa oss den enda och sanna vägen! Sieg heil!”.

Klädda i matchande bruna nazistiska skjortor, svarta stövlar och blågula hakkors-armband står de tillsammans och skriker “sieg heil”. Gården är prydd med olika flaggor; blågula hakkors, Nazitysklands statsvapen, Nazitysklands örlogsflagga och även självklart den svenska flaggan. SD-politikerna är nämligen inte ensamma på gården, tillsammans med dem finns flertalet medlemmar och representanter från Nationalsocialistisk Front, den största nazistgrupperingen under 1990-talet.

När Tina sedan lämnar partiet får hon en varmt skriven avtackning i medlemsbulletin där hon uppskattas för sin mångåriga kamp mot invandring. Jan Bengtsson lämnade partiet strax innan bokbålet men valde att återkomma till SD Höör igen år 2013, där Anders Westergren fortfarande satt kvar. Då kunde han inte minnas denna bokbränning alls, när han blev intervjuad av Expo. Om Jan Bengtsson fortfarande är kvar är oklart, men Anders Westergren lämnade partiet år 2015.

#sd_skandalerna#sd#bokbål#nazism#sverigedemokraterna#höör

Följ @sd_skandalerna på Instagram


Källor:

Expo: Då bokbål – nu i SD-styrelse www.expo.se/nyhet/da-bokbal-nu-i-sd-styrelse/

Sydsvenskan: Sverigedemokrater bakom bokbål www.sydsvenskan.se/2002-09-05/sverigedemokrater-bakom-bokbal

Vi har redan släppt frågan om folkutbyte

Gästinlägg av sd_skandalerna

För 13 år sedan begick den högerextrema Anders Behring Breivik det värsta terrordådet begått av en ensamvarg i vår världs historia. Han mördade 77 personer.

2018 sköt Robert Gregory Bowers ihjäl 11 personer i en synagoga.

2019 begick den högerextrema Brenton Harrison Tarrant Nya Zeelands värsta terrordåd där han mördade 51 personer.

Samma år mördade högerextremisten Patrick Wood Crusius 23 personer i El Paso, John Timothy Earnest mördade en person i en attack på en synagoga och Philip Manshaus mördade sin adoptivsyster samt begår en attack på en moské.

2021 kör Nathaniel Veltman ihjäl en muslimsk familj på 4 personer och lämnar kvar en 9-årig pojke utan sin pappa, mamma, syster eller farmor.

2022 mördade Payton S. Gendron 10 svarta amerikaner i en mataffär.

Till sist, framme vid 2023, mördade Ryan Christopher Palmeter 3 svarta amerikaner i en affär.

9 högerextrema män har tillsammans mördat 181 personer.

Dessa män har en sak gemensamt, de alla tror på det stora folkutbytet. De tror antingen att judar, muslimer, mexikaner, eller svarta är en fara för den vita rasens överlevnad. De tror att den så kallade massinvandringen till Europa och USA kommer att leda till att vita personer blir en minoritet. För att hindra detta, väljer de att döda.

Denna ideologi, konspirationsteori och rörelse leder till mord, trauman och förstörelse.

Denna ideologi, konspirationsteori och rörelse representeras nu av Sveriges näst största riksdagsparti, och vi har redan slutat prata om det.

Följ sd_skandalerna på www.instagram.com/sd_skandalerna/

SD pekar gärna åt andra håll

I dagens debatt brukar inte SD:s historia refereras till lika frekvent som tidigare. Men när partiet först tog sig in i riksdagen 2010 samt vid flera nazistavslöjanden har SD ofta valt att peka på de andra partierna och deras historia.


Under 1990-talet försvarade Anders Klarström nazistskandalerna med att man högst troligt skulle hitta liknande siffror i de andra partierna men att ingen nyhetskanal eller tidning velat undersöka detta. Under 2010-talet hördes samma retorik fast nu istället från Jimmie Åkesson, att man måste komma ihåg hur Socialdemokraterna och de andra riksdagspartierna har en nazistbelastad historia, men att media aldrig fokuserar på detta.

Det som de flesta SD-anhängare glömmer bort är att samtliga av dessa beslut har varit riksdagsbeslut som flera partier supportat. Exempelvis lades Rasbiologiska Institutet fram som förslag under 1920-talet och godkändes av ledamöter från alla riksdagspartier; S, C, M och V.

Vidare påstås det att Socialdemokraterna inte bara startade Rasbiologiska institutet utan att de också skulle inspirerat Nazitysklands ledare Adolf Hitler att införa rasbiologi i landet. Detta påstående tillbakavisas av forskare som pekar på att rasbiologin var en internationell rörelse och inget som Socialdemokraterna ska vara ensamt ansvariga för. Om någon land “startade” rasbiologin ska det isåfall varit England som år 1905 startade det första dokumenterade rasbiologiska institutet.

Utöver att faktan i mång mån är fel presenterad eller rent ut lögnaktig så kommer återigen perspektivet av tiden in. När SD grundades 1989 hade det det gått omkring 45 år sedan Rasbiologiska Institutet slutat med rasbiologi, medan en större majoritet av SD-grundarna hade bakgrund i partier som ville bevara rasbiologin. För omkring 80 år sedan hade S vissa kopplingar till Nazityskland, för knappt hälften av den tiden, för 34 år sedan, ville SD införa rasbiologin igen.

Gå inte på lögnerna, låt inte SD peka åt andra håll.

#sd_skandalerna

Följ SD_skandalerna på Instagram www.instagram.com/sd_skandalerna/

Sverigedemokraternas första landshövding

Gästartikel av sd_skandalerna

SD-politikern och riksdagsledamoten Carina Ståhl Herrstedt har utsetts till ny landshövding i länet Gävleborg. Detta är Sverigedemokraternas första landshövding och ett viktigt steg för partiet att klättra i statliga befattningar, varpå Herrstedt bland annat får flytta in i Gävle slott.


SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson; “Det är en historisk utnämning i och med att det är första gången en sverigedemokrat utnämns till en hög statlig befattning av detta slag”. Herrstedt kommer att vara landshövding över Gävleborg län ända fram till 2031.

Herrstedt är däremot inte en fläckfri politiker utan har kantats av ett antal kontroverser genom åren.

Hon har vid två tillfällen (2008, 2010) dömts för brottet förtal gentemot en politiker i vänsterextrema Sveriges kommunistiska ungdomsförbund samt dennes pappa (tidigare aktiv i Sveriges kommunistiska parti) för att ha spridit lögner om dessa via hennes blogg.

2009 påstod hon i en intervju att män “har mer skinn på näsan än kvinnor”.

2016 läckte en mejlkonversation mellan henne och en partikollega ut, varpå hon skämtat om hur Landskronas fotbollslag hade kunnat förbättras med hjälp av bland annat judar, svarta, homosexuella och romer.

Mejlet löd:

“Först skaffar man 2 st judar, eftersom det enligt lag är förbjudet att förfölja dem. Anfallet förstärks med en neger, en kines o en indian för att bli mer färgstarka. Som backar värvas 2 bögar för att få mer tryck bakifrån. Till målvakt värvar man en 40-årig nunna, hon har inte släppt in något på 40 år! Som reservmålvakt skaffar man en zigenare, de tar ju allt!”

Följ sd_skandalerna på Instagram: www.instagram.com/sd_skandalerna

Källa:

SVT: Carina Ståhl Herrstedt blir ny landshövding i Gävleborg

Politiseringen av antisemitism – Del 6: Sammanfattning och slutsats

Detta är den sista delen i en artikelserie om politisering av antisemitism. Det finns diskussioner om antisemitismens varierande uttryck och hur antisemitism politiseras på olika sätt. Den här artikelserien har fokuserat på hur antisemitism politiseras genom att sammanblandas med kritik mot Israel. Artikelserien framhåller bland annat vikten av kontext för att förstå. Huvudargumentet var att experter som bör bidra till ökad förståelse för detta, tyvärr ibland bidrar till motsatsen genom att osynliggöra eller vantolka den kontext som Israelkritik sker i och på så vis bidrar till en politisering av antisemitism.


Detta är olyckligt av många skäl. När begreppet antisemitism politiseras riskerar dess självklara moraliska kraft att gå förlorad och rädslan att bli anklagad för antisemitism avtrubbas. Till detta följer en risk att verklig antisemitism inte blir tagen på allvar. Samtidigt misstänkliggörs antikolonialism och kampen för självbestämmande.

Faktum är att antirasism och antikolonialism är förankrade i samma idé om ett grundläggande människovärde. Intolerans och fientlighet mot andra på grund av etnicitet och religion är främmande för denna rättighetsbaserade grundsats och där det förra tar form har det senare övergetts. Experter bör tydliggöra dessa skiljelinjer istället för att sudda ut dem.

Politiseringen av antisemitism – Del 5: Avlegitimering av politiska aktörer

Experter har en viktig uppgift i att identifiera stereotypa och antisemitiska föreställningar i vår samtid, hjälpa oss tolka dem, förstå historiska idéströmningar som gett upphov till dem. Tyvärr bidrar många experter istället till en politisering av antisemitismbegreppet genom att knyta det allt hårdare till kritik mot Israel. I föregående del av denna artikelserie beskrevs hur experter ofta antar en historierevisionistisk ansats när de sammanblandar antisemitism med Israelkritik. Genom att fördunkla historien sker ett skifte i perspektiv på hur olika ställningstaganden och handlingar kan förstås i relation till Israel-Palestina och antisemitism. I denna del beskrivs kortfattat hur detta leder till att politiska aktörer misstänkliggörs och framställs som illegitima.  


Att det totala perspektivskiftet inbegriper en avlegitimering av politiska aktörer märks av på många håll. Ett exempel är misstänkliggörandet av den palestinska solidaritetsrörelsen BDS för att den inte är ”för en judisk stat någonstans i det historiska Palestinaområdet”, som statsvetaren Anders Persson beskrev i en rapport för Segerstedtsinstitutet. I ett avgörande stycke noterade Persson att inte heller den liberala journalisten Peter Beinart är för en judisk stat i Israel-Palestina. Trots detta lät han Beinarts position kontrastera BDS-rörelsens underförstått antisemitiska (men snarlika) position. Det är svårt att tolka detta på annat sätt än en avlegitimering av palestinier och solidaritetsrörelsens politiska aktörer.

Avlegitimering av BDS har pågått under lång tid och har lett till politisk repression på olika håll i Europa. Bland annat antog tyska parlamentet en motion 2019 som fördömde BDS och landets politiker är nu i färd med att förbjuda rörelsen. I Frankrike har politiken gått i samma riktning.

I kontrast har inhemska instanser såväl som Europadomstolen för mänskliga rättigheter dömt ut bestraffning av personer som uttrycker stöd för BDS då detta inte utgör hatbrott utan kränker yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter. BDS, som förespråkar fredliga påtryckningsmedel (bojkott, avyttring och sanktioner), menar själva att de kämpar för palestinska rättigheter och håller öppet för olika lösningar, inklusive en tvåstatslösning där palestinier får åtnjuta lika rättigheter i enlighet med folkrätten.

Detta var del 5 av 6 i en artikelserie om antisemitismens politisering. I nästa del sammanfattas de argument som framförts i artiklarna och ett par av riskerna med politiseringen av antisemitism framhålls.


Källor:

Göteborgs Universitet: Anders Persson: Israel-Palestinakonfliktens påverkan på antisemitism i Sverige: världsbilder, delegitimering och tankestrukturer

The New York Times: German Parliament deems B.D.S. movement antisemitic

DW: Germany passes controversial antisemitism resolution

ELSC: German Case Law: A Coherent Set of Principles for Challenging Anti-BDS Resolutions

Amnesty: France: Landmark ECtHR judgement finds boycott campaign against Israel cannot be criminalized

BDS Movement FAQs