Etikettarkiv: motargument

Artiklar

”Kriget i Syrien är slut” – kan vi neka syrier asyl och kan vi skicka tillbaka dem som redan är i Sverige?

En del av oss vill göra gällande att kriget i Syrien är slut. Detta ska enligt de personerna då betyda att hela Syrien är ett säkert land och att vi kan börja skicka tillbaka flyktingar – och att alla från Syrien som söker asyl här ska nekas asyl. Detta är en felaktig uppfattning.

Syrien är, till viss del, bedömt som relativt säkert. Men i många delar av landet finns fortsatta risker för att invånare utsätts för ”urskillningslöst våld”. Vi kan INTE skicka tillbaka människor som har ett uppehållstillstånd i Sverige, och Sverige kan inte neka alla syriska asylansökningar.

Migrationsverket offentliggjorde nyligen ett nytt ”rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien”. I detta dokument läser vi att säkerhetsläget i landet har förändrats. Vi saxar följande ur dokumentet om det nuvarande säkerhetsläget:

”Konflikten i Syrien har pågått i cirka sju års tid och har under denna tid utvecklats till en internationaliserad inre väpnad konflikt. Ryssland, Iran, Turkiet, Israel och USA (jämte flera allierade) är direkt involverade i krigföringen om än i olika grad och på olika nivåer.
Konfliktnivån har under senare tid dämpats i stora delar av landet och risken för civila att drabbas av urskillningslöst våld med anledning av konflikten har minskat i flera provinser.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 17-18)

Vidare i dokumentet läser vi att det finns en förväntad konflikteskalering i staden Idlib, vilket ”sannolikt [kommer] att leda till ett mycket stort antal offer och i övrigt förhöjda risker för civila” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 18). Det finns en risk att detta kan få påverkan på provinser i närområdet, exempelvis Aleppo, Latakiya och Hama.

Rättslig bedömning av säkerhetsläget i Syrien just nu:

Det får anses föreligga en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i hela Syrien med undantag för provinsen Tartous.

”Såsom nämnts ovan måste ett helhetsperspektiv intas där både kvantitativa och kvalitativa aspekter tas hänsyn till vid bedömningen av säkerhetsläget. Bland annat måste den kumulativa effekten av en långvarig väpnad konflikt beaktas vid bedömningen enligt artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 17)

Det finns flera faktorer att beakta gällande bedömningen av säkerhetsläget, som i sin tur ligger till grund för utredning av asylansökningar. Grunden i bedömningen utgörs av den rådande konfliktintensiteten och våldsnivån. Det görs en avvägning av hur det sett ut tidigare och prognoser för framtida prognoser eller risker. I prognoserna kikar man på huruvida en pågående väpnad konflikt kan komma att eskalera och huruvida nya konfliktsituationer kan komma att uppstå. Nya konflikter kan uppstå mot bakgrund av instabiliteten i Syrien eller delar av Syrien.

I vilka delar av landet finns det risk för att drabbas av ”urskillningslöst våld”?

Migrationsverket sammanfattar säkerhetsläget i Syrien:

”Sammantaget är Migrationsverkets rättsliga bedömning att risken att drabbas av urskillningslöst våld med anledning av den väpnade konflikten i Damaskus/Rif Dimashq, Dara’a, Hassakah, Latakiya, Quneitra eller Suwayda inte är så allvarlig att alla och envar riskerar att drabbas. Vid bedömningen av om en sökande med hemvist/vanlig vistelseort i dessa provinser är att anse som alternativt skyddsbehövande måste därför en individuell prövning av den sökandes utsatthet och personliga förhållanden göras i enlighet med Elgafaji-domens kriterier. Det innebär att vid prövning av skyddsbehov ska konfliktnivån bedömas på så sätt att ju högre konfliktnivån är desto lägre krav ställs på den sökandes individuella utsatthet för att personen ska bedömas vara skyddsbehövande (”den glidande skalan”). Härvid bör särskilt beaktas t.ex. barns utsatta situation i Syrien. Den som vid en individuell prövning bedöms vara skyddsbehövande på grund av säkerhetsläget omfattas av artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.

I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Hama, Homs, Idlib och Raqqa får det alltjämt anses föreligga en personlig risk för alla och envar att drabbas av urskillningslöst våld. Det finns därför grundad anledning att förmoda att en civilperson genom att bara vistas i någon av dessa provinser, utan att det föreligger ett specifikt hot mot personen, löper en verklig risk att utsättas för sådan skada som avses i artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen är därmed uppfyllda. ” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 20)

Av Syriens 13 provinser som Migrationsverket nämner i sitt rättsliga ställningstagande bedöms 6 stycken vara så pass osäkra att vem som helst löper en stor risk att drabbas av s k urskillningslöst våld. I ytterligare 6 provinser bedöms säkerhetsläget någorlunda stabilt. Vidare läser vi att provinsen Tartous , som under många år varit under regeringskontroll, har tagit emot en ansenlig mängd internflyktingar. Vad gäller Tartous läser vi följande:

”Det synes för närvarande i provinsen saknas väpnade grupper som för vapen mot den syriska regimen eller andra grupper. De tendenser till oppositionell gruppering som har funnits har slagits ner hårt av regimen. I Tartous bedöms det därmed föreligga andra svåra motsättningar i enlighet med 4 kap. 2 a § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 20-21)

Skärmdump från Migrationsverkets dokument ”Rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien”

Kan vi neka asyl eftersom ”kriget är slut i Syrien”?

Vi kan konstatera att föreställningen att kriget i Syrien är slut är en sanning med stor modifikation. I 6 av Syriens 13 provinser råder inre väpnad konflikt, där det föreligger risk för alla och envar att drabbas av det urskillningslösa våldet. I ytterligare 6 provinser råder inre väpnad konflikt. I en (1) provins råder andra svåra motsättningar.

Migrationsverket utför primärt en prövning huruvida den asylsökande är flykting i enlighet med 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Här ska beaktas huruvida personen tillhör en särskilt utsatt grupp i Syrien.

Har det gjorts en bedömning att den asylsökande inte är flykting ska det bedömas huruvida den sökande är alternativt skyddsbehövande i enlighet med artikel 15 a-b skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen.

Vad gäller sökande från de 6 provinser där det råder inre väpnad konflikt, där det föreligger risk för alla och envar att drabbas av det urskillningslösa våldet, uppfyller alla sökande kriterierna för alternativt skyddsbehov. Vad gäller sökande från de 6 provinser där det råder inre väpnad konflikt ska en individuell prövning göras.

Vad gäller sökande från provinsen Tartous råder andra svåra motsättningar och ansökan ska prövas för att utreda om den sökande är övrigt skyddsbehövande.

Rättsskyddet i Syrien är så svagt att det inte är möjligt att hänvisa människor till syriska staten för myndighetsskydd. I nuläget finns inte heller någon annan instans eller organisation som kan sörja för detta.

Vidare finns inte laglig grund att återkalla statusförklaring, dvs uppehållstillstånd och beviljad asyl, mot bakgrund av ett förbättrat säkerhetsläge i Syrien. Undantag görs om det framkommer att den sökande har uppgett felaktiga uppgifter eller bedömts vara bortom skyddsstatus.

Vad gäller repatriering även i relativt fredliga områden finns det mycket som talar för att Syrien bryter mot FN:s konvention om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I klartext innebär det att vi inte får utvisa människor som mer eller mindre garanterat hamnar under eller nära gränsen för svält, eller att de hamnar i bostadslöshet och att barnen inte får utbildning. Eller att de alla får leva i tältläger under överskådlig framtid, alternativt i utbombade ruiner.

Vilka grupper bedöms som utsatta?

Det finns, i enlighet med såväl Lifos som UNHCR:s rapport, ett antal riskgrupper, som anses utsatta. Människor som ingår i en eller flera av dessa kategorier, riskerar att utsättas förföljelse. Ett antal av dessa kategorier är:

  • Motståndare eller förmodade motståndare till regimen (här ingår t ex läkare, vårdpersonal, MR-personer, akademiker, journalister, konstnärer, aktivister, medborgarjournalister, mediepersoner och hjälparbetare
  • Motståndare eller förmodade motståndare till grupperingar som är regimmotståndare
  • Politisk uppfattning
  • Desertörer från regimstyrkorna
  • Religiösa och etniska minoriteter, t ex yezidier, druser och kristna samt statslösa palestinier och statslösa kurder. Beroende på område även sunniter och shiiter
  • Kvinnor, särskilt kvinnor utan manligt nätverk och kvinnor som riskerar att utsättas för våld i hemmet, sexuellt våld, tvångsgifte och trafficking
  • HBTQ-personer

Det finns röster i debatten som vill göra gällande att kriget i Syrien är slut, eftersom IS anses besegrat. Det råder emellertid inre väpnade konflikter i 12 av Syriens 13 provinser, och människor som flyr från dessa provinser har rätt att söka asyl och har rätt att få sin asylansökan prövad. Det finns inte heller laglig grund för att återkalla beviljade asylansökningar eller beviljade uppehållstillstånd.

Svaret på frågorna i rubriken blir, mot bakgrund av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien, att vi inte kan neka alla asylsökande från Syrien asyl. Vi kan inte heller skicka tillbaka de som beviljats asyl respektive uppehållstillstånd med motiveringen att ”kriget är slut”.

Krönikor

Prideflaggan stoppas i Sölvesborg pga Samstyrets förlegade traditionstänk

Nu kan jag inte hålla tyst om saken. Här kommer min inre folkbildare med en rant.

Blekingska Sölvesborgs kommunalråd Louise Erixon (SD) har här en mycket tarvlig ursäkt bakom att stoppa prideflaggans plats på de kommunala flaggstängerna. Hon pratar om tradition, att prideflaggan inte ingår i det traditionella.

So sit down and let me give you a history lesson, if you please. Traditioner är sällan statiska. Tittar man på de flesta traditioner har det skett små eller stora modifieringar med tidens gång. Tradition i sig behöver det inte vara något fel på alls, så länge den är inkluderande, dvs att alla är välkomna i traditionen om de vill. En gång i tiden tillät inte den svenska traditionen (förlängt via lagstiftning förstås) att kvinnor skulle få bli präster, att katoliker skulle få ha lika möjligheter till olika ämbeten som lutheraner, att judar skulle få bo var de ville i Sverige på samma vis som övriga svenskar, att samiska barn skulle få gå i samma skolor som övriga svenska barn och att romska barn skulle överhuvudtaget ens få gå i skolan som övriga svenska barn. Det var tradition att exkludera.

Att inkludera Pride i vår kultur och tradition handlar däremot om att inkludera ALLA oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Det handlar om en markering för allas lika värde, något som vi i Sverige vunnit mark i gång på gång om man komparerar med många andra delar av världen (som t.ex. andra sidan Östersjön och Finska Viken). Sverige är idag ett land som står upp för jämlikhet, jämställdhet och mångfald. T.ex. Karlstad Pride har redan blivit något av en tradition i Karlstad. Det handlar inte om att exkludera straighta, utan att inkludera alla andra, att DU har all rätt att få vara den DU är oavsett din läggning könstillhörighet, etniskt bakgrund, teologisk tillhörighet, funktion, ålder eller annat.

Ergo, tradition är något vi människor själva skapar, en dynamik där påfyllnaden är kontinuerlig. Så låt oss göra något konstruktivt och inkluderande av det istället för att slikt som SD agera motsträvigt, bakåtsträvande och kontraproduktivt (ifall vi skall tala om det där med traditioner, svenskhet och sådant där). End of rant.

Och förresten, till sölveborgsmoderaterna och sölvesborgskristdemokraterna har jag bara ett kort meddelande; Shame on you!

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Denna krönika skrevs ursprungligen som ett Facebook-inlägg 190913.

Korta motargument

Kraftig minskning av bilbränder i storstäderna

Jag har de senaste veckorna sett att väldigt många går omkring och tror att bilbränderna hela tiden ökar.

Troligen är det en effekt av medias beskrivning. När det ökar slås det på stora trumman – men när det minskar kraftigt så nämns det i en bisats.

Jag kollade upp statistiken på MSB. Deras verktyg IDA gör siffrorna lättåtkomliga.

Detta handlar om antal räddningsinsatser till avsiktlig brand eller brandtillbud i personbil.

Den första grafen beskriver faktiska antal 2004 – 2018.
Den andra återger åren 2009 – 2018 hur det ser ut om man tar hänsyn till att dessa tre storstäder är olika stora och istället anger antal räddningsinsatser per tusen invånare.

Sedan 2016 har antalet bilbränder i de tre svenska storstäderna minskat mycket kraftigt. Antalet bilbränder var förra året det lägsta sedan 2007. Allra mest har det minskat i Malmö där det har gått ner från 213 till 89, (58%), på två år 2016-2018.

Räknat per tusen invånare har Malmö haft flest antal bilbränder, men det är också där som minskningen är störst.

Krönikor

Att passivt möta intolerans

Vi på Motargument har länge bistått med verktyg att möta intoleransen. Bland annat genom texter som slår hål på myter, och vassa argument att möta fördomar med. Ett viktigt och beundransvärt arbete som bygger helt på ideella krafter.

Samhället blir mer polariserat. Konflikten intensifieras mellan de som tror på att mångkultur berikar, och de som tror på motsatsen. Avståndet mellan människor verkar öka.

Om vi verkligen vill främja tolerans är det dock av hög vikt att kunskapsbasen och argumenten används på rätt sätt. Risken att möta fördomar med offensiva motargument är att vi pressar in personen längre in i det intoleranta hörnet. Personen vi försöker övertyga med våra argument kommer istället söka stöd för sin världsbild hos andra likasinnade. Frågan vi behöver ställa oss är om det viktiga är att vinna argumentationen, eller om vinsten är att erbjuda alternativa sätt att tänka?

I mitt arbete som föreläsare möter jag gymnasieungdomar som ger uttryck för en stor frustration att samhället förändras. Flera förklarar att de är osäkra på hur de kan diskutera integrationsproblem. Vissa uttrycker uppriktig oro för resursbrist och hur välfärdssamhället klarar av flyktingmottagande, men med en i grunden human människosyn. Andra har en mer aggressiv inställning och en till synes obefintlig förmåga att sätta sig in i situationen hos den som flyr.

Oavsett ställs jag inför valet om jag vill slå hål på den intoleranta världsbilden med vassa faktabaserade argument, eller om jag faktiskt vill få personen att själv reflektera kring varifrån världsbilden kommer och vad den kan få för konsekvenser.

Jag använde mig länge av den första lösningen. Att rappt gå till attack med fakta om hur mycket invandring gynnar Sverige. Eller offensivt förklara hur vår kultur alltid varit en smältdegel av olika kulturer och därför omöjligt kan vara under hot.

Jag har det senaste året börjat tänka om. Startskottet kom vid en föreläsning i en gymnasieskola under vintern. Jag höll en föreläsning om flyktingars rättigheter med utgångspunkt i verkliga livsöden från Medelhavet. Plötsligt blev jag avbruten av en ung kille som suckade uppgivet att människorna vars berättelse jag framförde förtjänade att dö då de själva valde att korsa havet utan visum.

Hans uttalande genererade spridda applåder i aulan och följdes av flera instämmande påståenden om allt ifrån kostnader för invandring till en hotad svensk kultur. Det råa språkbruket och den bubblande frustrationen tog mig på sängen.

Jag tog sats för att gå till motattack med mina argument, men hade svårt att veta i vilken ände jag skulle börja. Vilken av alla åsikter skulle jag börja att bemöta?

I sökandet efter motargument backade jag ett par steg på scenen och satte mig på en stol. Jag tog ett par djupa andetag och bad eleverna förklara hur de tänkte.

Gymnasieskolan låg på en mindre ort med hög avbefolkning till större städer. Arbetslösheten var stigande. Ett äldreboende hade nyligen byggts om till flyktingboende. En kille förklarade att skolan börjat servera halalslaktat kött. En annan var upprörd över hur resurser lades på hemspråksundervisning. Frustration över samhällets förändring kanaliserades till de som flyttade in.

Utan att direkt opponera mig mot det någon av eleverna tog upp lyckades vi få en bra diskussion. Nyckeln blev just frågorna istället för förmaningar och motargument.

Vad är bakgrunden till att människor flyttar härifrån? Varför stiger arbetslösheten? På vilket sätt påverkar det dig att skolan serverar halalslaktat kött? Finns möjligheten för dig att välja annan mat? Påverkas din egen undervisning av att skolan också erbjuder hemspråksundervisning? Hur påverkar det dig i vardagen att andra söker en fristad här? Ekonomiskt? Socialt?

Att lägga locket på frustration och berätta att individen inte får tänka på ett visst sätt kommer skapa en situation där frustrationen pyser ut i andra sammanhang. Många gånger på nätet där den fångas upp av extrema organisationer, blir bekräftad, och får näring att växa sig starkare. Att möta frustration med offensiva motargument kan möjligtvis få oss själva att känna oss som vinnarna för stunden, men om målet är förståelse och tolerans blir vi i förlängningen förlorarna.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Krönikor

Volymmål för asylinvandringen – varför vi måste sätta tak för antalet canceroperationer

När någon talar om ”volymmål” för asylinvandringen behöver vi tala om ”volymmål” på mycket annat också. Pratet om ”volymmål” missar vad asylrätt handlar om. ”Volymmål” överensstämmer inte heller med de internationella förpliktelser som Sverige tagit på sig.

Man kan tala om att andra länder bör ta emot fler asylsökande som Sverige idag tar emot. Exempelvis.

Precis på samma sätt som man kan ha mål att minska sjukskrivningar genom att göra fler människor friska, men inte genom att säga att fler sjuka människor skall bedömas som friska.

Att som moderaterna gör, prata i liknande stil som SD om att vi skall ha ungefär samma antal asylsökande som våra nordiska grannländer, är att ta noll hänsyn till orsakerna till att fler söker asyl i Sverige. Eller för den delen att färre söker asyl i andra länder.

Det handlar varken om att förbättra situationen i flyktingars hemländer eller att jämnare fördela antalet asylsökande inom EU.

Det handlar enbart om avslag, avslag och åter avslag. Och enbart för att minska antalet asylsökande, oavsett vad asylrätten säger. Då visar man att man struntar i rättssäkerheten.

Att tala om ”volymmål” är att helt missa vad asylrätt handlar om.

Svenska polisen har en budget på cirka 24,4 miljarder. Dess verksamhet är dyr och har det högsta antalet anställda bland svenska myndigheter. Är det inte dags att sätta gränser för polisens lagstadgade verksamhet?

Nej, för alla förstår, självklart och omedelbart, att vi inte kan sätta volymmål på hur många mordutredningar svenska polisen skall bedriva. Svenska staten har liksom andra stater med ambition att skydda sin befolkning, att försöka lösa brott och skydda liv. Dess verksamhet måste anpassa sig till den brottslighet som sker och stoppa den oavsett hur hög den kan bli. Och den måste skydda alla som utsätts för brott, oavsett vilka brottsoffren är.

Artikel 7 och 8 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna ålägger bland annat de stater som har undertecknat deklarationen följande:

”Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.” (Källa: FN)

Foto: Andrew

Hur är det med sjöräddning då? Kan det vara ett område där det kan sparas in pengar genom att den svenska kustbevakningen sätter en volym på hur många förlista fartygsbesättningar som skall räddas?

Nej, alla förstår, självklart och omedelbart, att Sverige inte kan sätta volymmål för hur många utländska fartyg som hamnar i sjönöd som svenska kustbevakningen skall rädda. Om vi plötsligt skulle få hundrafalt fler fartyg som förliser på svenskt territorialvatten så är kustbevakningen fortfarande skyldiga att rädda dess besättningar. Återigen måste Sverige som stat rädda liv på människor som befinner sig på svenskt territorium. Detta oavsett hur många det råkar röra sig om år efter år.

Artikel 98 i Förenta nationernas havsrättskonvention förpliktigar nämligen alla stater som skrivit under konventionen följande:

”Skyldighet att lämna bistånd
1. Varje stat skall kräva att befälhavare på fartyg som för dess flagg, i den mån så är möjligt utan allvarlig fara för fartyget, dess besättning eller passagerare
a) bistår varje person som anträffas på havet och befinner sig i sjönöd,
b) så snabbt som möjligt vidtar åtgärder för att rädda personer som råkat i sjönöd, om han underrättats om deras behov av bistånd, i den mån sådana åtgärder skäligen kan förväntas av honom,
c) efter kollision bistår det andra fartyget, dess besättning och passagerare och, där så är möjligt, meddelar det andra fartyget namnet på sitt eget fartyg, dess hemort samt närmaste hamn, som fartyget avser anlöpa.” (Källa: Regeringen)

Distressed persons from a sea-tossed raft in the Mediterranean Sea are transferred from the amphibious transport dock ship USS San Antonio to a Maltese offshore patrol vessel, Oct. 17, 2013. U.S. Navy photo

För att inte tala om sjukvården. Hur många miljarder kostar inte den? Är det inte rimligt att spara in på, säg cancervården? Cancerpatienter kanske skall finna sig i att bara en viss volym patienter får opereras och resten får dö?

Varken staten eller landstingen får sätta volymmål på hur många canceroperationer som skall genomföras. Det förstår alla.

Artikel 12 i Förenta Nationernas internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ålägger bland annat de stater som skrivit under konventionen följande:

”1. Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
c) förebygga, behandla och bekämpa alla epidemiska och endemiska sjukdomar, yrkessjukdomar och andra sjukdomar, samt
d) skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i händelse av
sjukdom.” (Källa: manskligarattigheter.se)

surgery-708507_1280

Så länge sakerna ovan sker på svenskt territorium eller i övrigt är anhängigt till svenska statens suveränitet och myndighetsutövning, är vi skyldiga att vidta åtgärder i varje enskilt ärende.

Så vad har flyktingar med saken att göra? Kan det vara en stor skillnad på flyktingar som kommer till Sverige? Måste Sverige ta hand om dem bara för att de sätter sin fot på svenskt territorium?

Jo, internationell flyktingrätt och huvudsakligen uttryckt i flyktingkonventionen, ålägger stater att rädda människor på flykt från förföljelse. Det räcker med att de människorna befinner sig på svenskt territorium och inte omfattas av Dublinförordningen. Då är Sverige skyldigt att ta emot asylansökningar och pröva asylskälen.

Ok, men du kanske fortfarande inte vill att flyktingar skall ges samma rätt till skydd för sitt liv som alla andra. Den åsikten kan du ha, men asyllagstiftningen kan inte ändras hur som helst ensamt av Sverige. De internationella rättsakter som Sverige har skrivit på styr vår nationella lagstiftning. Sverige kan inte ändra de rättsakterna på egen hand. Om Sverige drar sig undan den internationella rättsordningen kan Sverige isoleras och drabbas av sanktioner. Något som har skett andra länder tidigare och som drabbar en del länder även idag.

Du kanske fortfarande inte bryr dig? Ok, men då tror du inte på alla människors likhet inför lagen och får räkna med att dina åsikter kritiseras som sådana.

Att dessutom börja tala om ”volymmål” på det sättet skulle ge signaler till Migrationsverket att tillämpa asylprövningarna mer restriktivt, oavsett vad lagen och rättspraxis säger.

Vad händer om det blir inbördeskrig i t ex Ryssland och vi får hit massor av ryssar som söker asyl? Vad gör vi om Polen förvandlas till en diktatur och vi liksom under kalla kriget får en massa polacker som flyr hit? Skall ”volymmålen” vara kvar då, eller skall vi fortsätta att blint tillämpa vår lagstiftning?

Grundproblemet i denna debatt är att det saknas förståelse för att prövning av asylansökningar inte beror på att Sverige är ”snällt” eller att vi som land utav god välvilja ”känner för” att utföra de prövningarna. Det handlar om internationella förpliktelser som Sverige har tagit på sig.

Flyktingkonventionen, också kallad Konvention angående flyktingars rättsliga ställning

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

FN:s internationella havsrättskonvention

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

Lögnaktig statistik om dödligt våld

Jodå.

Jag har ju fått höra den där ranten om ”Lögn, förbannad lögn och statistik” några gånger.

Jag är hjärtligt trött på den. (Och det är alltså INTE Mark Twain som har myntat det.)

Men eftersom jag då och då ändå ramlar över uppenbart lögnaktig statistik så tror jag att det kan vara bra att klargöra några saker och ge ett exempel.

Statistik är ett språk.

Och som på alla språk går det att ljuga även med statistik. Men det är förstås inte språkets fel att någon väljer att fara med osanning. Inge skulle få för sig att anklaga svenska språket om någon ljuger på svenska.

Lögnen är alltid lögnarens ansvar, ingen annans – och inte heller språkets.

Alla osanningar är förstås inte avsiktliga lögner. Men det är alltid viktigt att påpeka det som inte är sant när det gäller fakta av betydelse.

Här är ett av många exempel som jag har stött på kring det här med dödligt våld. Det handlar om fantastiskt höga siffror på antalet mord och dråp i Sverige. Det är från en blogg vars skriverier jag blev uppmärksammad på av en person som trodde att detta var dagsens sanning. Att vi I Sverige har haft flera hundra mord om året det senaste decenniet.

Så är det inte.

Det handlar om remarkabla siffror på att det numera skulle vara farligare att leva i Sverige än i New York. Utgångspunkten var bifogade siffror, som alltså är rent hittepå.

Dessa siffror är tre gånger högre än de korrekta.

Riktigt var skribenten Göran Fröjdh har hämtat sina siffror är inte helt klart. Det troligaste är att han har utgått från polisanmälningar. Vilket alltså inte är detsamma som faktiska fall av dödligt våld. Där finns olyckshändelser och överdoser och självmord. Men de måste utredas och eftersom mord ofta inte kan uteslutas i ett tidigt skede så blir det en polisanmälan om mord.

Jag tänker återkomma till hur det kan gå till när det blir så här fel. Och låt mig bara i all enkelhet påpeka att vi alltså är mycket långt från amerikanska siffror när det gäller dödligt våld.

En enkel tumregel är att vi i Sverige har haft omkring 1 fall av dödligt våld per 100 000 i många decennier. Som högst i modern tid var det 1989 när det var ca 1,5 per 100 000.

Här är bloggen som jag hämtat siffrorna från:

https://www.frojdh.se/?s=Dystert+facit

Krönikor

När ska Ivar Arpi åka hem till Göteborg för gott?

Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi har sällat sig till dem som tycker att man ska börja skicka hem invandrare, med och utan uppehållstillstånd och medborgarskap.

Återvandring, s k repatriering, är något som allt fler människor talar om allt mer. Fram till ganska nyligen är återvandring något som bara ett fåtal nazister och aktivister i Alternativ för Sverige vågat lufta. Inte ens Sverigedemokraterna vågar prata om återvandring, trots att det var en central punkt i deras partiprogram för 15 år sen.

För att svara Arpi. Varför återvänder inte invandrare i större utsträckning?

Svaret är att invandrare inte är en enhetlig klump av människor där alla tänker lika. Alla funkar olika. En del har blivit integrerade, de flesta har fått vänner här och har kanske släkt här, många har jobb här, VÄLDIGT MÅNGA trivs här och tycker Sverige är fredligt, demokratiskt och lugnt. Kvinnorna är oftast förtjusta i att kvinnor har starka rättigheter här. Många är rädda att det ska bli oroligt igen. När det gäller Syrien är inte alla förtjusta att återvända till ett land styrt av en diktator som har blod på sina händer, även om det är fred just nu. Men för Arpi spelar väl sånt som demokrati och mänskliga rättigheter mindre roll, kan man anta. Eller? Samma sak med tanken att återvända till diktaturens Iran och förtryckets Afghanistan.

Bidrag då? Ja, en liten del är nöjda med att inte jobba och bara ta del av pengar från staten. Men det är få jämfört med de som är arbetslösa och ledsna att inte de kan hitta jobb. Rötägg finns bland alla folk.

”Go home Arpi!” (?)

Men jag ska förklara så enkelt så att till och med Arpi förstår det.

Varför återvände inte flyktingarna från Kroatien, Bosnien och Kosovo efter det blev fred i forna Jugoslavien? Om det verkligen är fred och demokrati borde man väl kunna återvända, eller? Svaret på det är samma som varför Arpi inte bor i Göteborg. Arpi bor i Uppsala, men föddes 1982 i Göteborg. Varför bor han i Uppsala och inte i Göteborg där han är född?

Svaret är att Arpi har ett jobb i Östsverige. Han har kontakter, vänner, familj och kanske till och med barn. Han har kanske rotat sig och älskar att strosa runt Carolina Rediviva eller mata ankorna vid Fyrisån. Han kanske har barn till och med, som har vänner, och en fru som inte kommer från Göteborg och har vänner, liv och jobb där. Han har med andra ord INTEGRERATS i sin nya miljö.

Vi vill att nya svenskar ska integreras så mycket som möjligt. Men då det sker börjar de trivas i den nya miljön och slå rot här. För många nya svenskar är det lika otänkbart att flytta tillbaka till de gamla länderna, alldeles oavsett förtryck och diktatur, för att de börjat slå rot här. Precis som Arpi slagit rot i Östsverige.

Så enkelt är det. Och jag tror inte att Arpi gillar att höra att han bör ”åka hem”. Han vill nog bestämma detta själv!

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Featured image:
Foto: Jesper Sandström
https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.sv

Artiklar

Slöjförbud bryter mot religionsfriheten

Moderaterna har nyligen kommit med ett förslag om utredning av slöjförbud i skolan. Ett införande av slöjförbud bryter mot svensk lag på flera punkter. Framför allt strider det mot svensk grundlag och regeringsformen. I denna artikel förklarar vi varför det är förbjudet att förbjuda slöja i skolan.

Moderaternas partistyrelse vill statligt utreda huruvida ett slöjförbud kan införas i grundskola och förskola. Inför partistämman i oktober har hittills sex motioner i ämnet kommit in. Det genomgående argumentet i motionerna är att man vill motverka hedersförtryck. Slöjförbud är dock en fråga som splittrar M.

M vill däremot ta det lugnt, då förslaget kan komma att få konsekvenser huruvida även andra religiösa symboler ska förbjudas.

Det är svårt att se att detta utspel skulle vara något annat än populism och signalpolitik från M.

Ett eventuellt förbud mot slöja i skolan strider mot svensk lag, inklusive grundlagen.

Jag kommer här att punkta upp vilka lagar som är aktuella i sammanhanget. Vi börjar med skollagen och diskrimineringslagen. Dessa lagar kan Sverige förvisso ändra i, men som de ser ut idag skulle ett eventuellt slöjförbud i skolan inte vara möjligt.

Skollagen

Vi saxar följande ur 1 kap. 8 § i skollagen:

”Lika tillgång till utbildning

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960).” (Källa: Riksdagen.se)

Diskrimineringslagen

Vi saxar följande ur diskrimineringslagen 1 kap. 3 § och 4 §:

”Lagen är tvingande

3 §   Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Diskriminering

4 §   I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet” (Källa: Riksdagen.se)

I diskrimineringslagen 2 kap. 5 § läser vi:

”Utbildning

Diskrimineringsförbud

5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.
Lag (2014:958).” (Källa: Riksdagen.se)

Som jag nämnde tidigare så kan Sverige utan större åthävor ändra i såväl skollag som diskrimineringslag. Däremot finns ytterligare lagar att ta hänsyn till. En av dem är Barnkonventionen, som enligt beslut 13 juni 2018 kommer att bli svensk lag 1 januari 2020.

Barnkonventionen blir svensk lag 2020

I Barnkonventionen artikel 2 läser vi följande:

  • ”Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.

  • Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro” (Källa: Unicef)

Och i Barnkonventionen artikel 14 läser vi följande:

”1. Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

2. Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.

3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.” (Källa: Unicef)

Barnkonventionen utgör än så länge inte svensk lag, och likt Europakonventionen, är Barnkonventionen ”ett rättsligt bindande  internationellt avtal”. Detta innebär att det i princip kommer att bli omöjligt för Sverige att på egen hand ändra i avtalet. Således kommer det som står i Barnkonventionen från och med 1 januari 2020 vara rättsligt bindande. (Källa: Unicef)

Europakonventionen utgör svensk lag sedan 1995. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och ingår därmed i den svenska grundlagen. Detta innebär att det i princip är omöjligt för Sverige att göra ändringar i denna lag. Det innebär också att eventuella förändringar i skollagen respektive diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen inte går att genomföra. Europakonventionen ingår i regeringsformen.

Europakonventionen står över svensk lag och ingår i regeringsformen

I regeringsformen 1 kap. 2 § läser vi följande:

”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi saxar följande ur regeringsformen 2 kap. 1 §:

 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen 2 kap. 12 § hittar vi följande stycke:

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen  2 kap. 19 § läser vi följande om Europakonventionen:

”19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).” (Källa: Riksdagen.se)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Moderaternas förslag om utredning av slöjförbud i skolan strider mot en mängd lagar. I första hand strider ett eventuellt förbud mot slöja i grundskolan respektive förskolan mot skollagen och diskrimineringslagen. Eventuella ändringar i dessa lagar som strider mot Europakonventionen kan inte genomföras. Vidare strider ett slöjförbud mot såväl Barnkonventionen som Europakonventionen. Barnkonventionen kommer att inkorporeras i svensk lag 2020 och Europakonventionen är överordnad svensk svensk lag, och är således en grundlag och ingår samtidigt i regeringsformen. Sverige får inte på egen hand ändra en enda bokstav eller ett enda kommatecken i Europakonventionen.

Vi kan konstatera att det kommer att bli svårt för Moderaterna att införa slöjförbud i skolan.

Det beror på att det strider mot religionsfriheten samt ett flertal lagar, inklusive regeringsformen.

Källor:

SVT: Moderaternas ledning vill utreda slöjförbud i skolan

Riksdagen: Skollagen

Riksdagen: Diskrimineringslagen

SKL: Barnkonventionen blir svensk lag

Unicef: Barnkonventionen

Lawline: EKMR och rättighetsstadgan

Riksdagen: Regeringsformen

Korta motargument

Svenskar är den vanligaste invandrargruppen

Enligt ny statistik från Statistikmyndigheten SCB är Sverige det vanligaste födelselandet bland invandrade.

Under första halvåret 2019 invandrade 55 222 personer till Sverige. 5 753, drygt 10 % av dessa, har Sverige som födelseland.

Under samma period utvandrade 21 492 personer. Siffrorna ger ett invandringsöverskott på 33 730 personer. Detta är en minskning med 15 % jämfört med motsvarande period 2018. Invandringsöverskottet är den största orsaken till att Sveriges befolkning ökar.

I tabellen nedan finner vi siffrorna för de vanligaste födelseländerna bland in- och utvandrade under första halvåret 2018 och samma period 2019.

Skärmdump från SCB.se 190820

Antalet invandrade från länder utanför Norden och EU/EES har minskat första halvåret 2019 (totalt 35 312) jämfört med samma period 2018 (39 964). För att människor från dessa länder ska kunna bosätta sig i Sverige krävs uppehållstillstånd.

I tabellen nedan ser vi att andelen invandrade relaterat till flykting-/asylskäl (inklusive anhöriga) har minskat. Om vi jämför första halvåret 2018 med samma period 2019 ser vi att anhöriginvandringen har minskat med knappt 50 %. I en jämförelse mellan de två tidsperioderna ser vi att invandring relaterat till flyktingskäl och skyddsbehov har minskat med drygt 10 %.

Arbetskraftsinvandrare är den enskilda grupp som ökar mest. 14 % fler personer fick tillstånd under första halvåret 2019 för att arbeta här under en tidsbestämd period, jämfört med samma period år 2018.

Skärmdump från SCB.se 190820

Relaterat denna artikel har jag i två mytknäckare redovisat att asyl- och flyktinggrundade orsaker – inklusive anknytning – står för ca 1/4 av alla beviljade uppehållstillstånd:

Myten om de 132 696 uppehållstillstånden

Myten om alla uppehållstillstånden

Källa:

SCB.se

Myter

Myt: Invandrarkvinna får mer i bidrag än svenskar

Det sprids ständigt rykten och myter om hur mycket bidrag invandrare ges och oftast är det direkta felaktigheter blandat med någon del sanning. I ett inlägg som just nu sprids via sociala medier görs det gällande att man som invandrare får ett oproportionerligt mycket större bidrag än svenskar får. Detta stämmer inte.

Det finns en vilja hos en del att sprida myter, lögner och halvsanningar om invandrare och bidrag. Allt som oftast blandar man uppgifter om bidrag som man får i början av asylprocessen och bidrag som man kan ansöka om när man väl fått uppehållstillstånd samt lån som man kan söka via CSN. Skaparen till bilden gör det sedan till en sanning att samtliga dessa bidrag är pengar man som invandrare har rätt till. Personen gör alltså ingen åtskillnad mellan om man är asylsökande eller om man redan uppbär uppehållstillstånd.

I ett inlägg som har spridits på sociala medier sedan en längre tid påstås att en invandrarkvinna med tre barn har rätt till mycket större bidrag än en svensk kvinna under samma premisser. För att bena ut vad som verkligen gäller ska jag gå igenom samtliga påståenden som görs i inlägget och lista vad som verkligen gäller.

PÅSTÅENDE: En arbetslös svensk kvinna med tre barn har mindre försörjningsstöd än en invandrarkvinna med tre barn.

FALSKT. Reglerna för försörjningsstöd är beräknade på den sökandes ekonomiska förutsättningar och kommunen som är den som beviljar försörjningsstödet gör ingen skillnad i personens geografiska bakgrund. I Socialstyrelsens uppräkning av riksnormen som börjar gälla 1 januari 2021 går att läsa mer om vad som gäller och vilken storlek på bidrag man kan få.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna får retroaktiv föräldrapenning.

FALSKT. Myten om den retroaktiva föräldrapenningen har Motargument tidigare behandlat. I den undersökningen kom man fram till att man som förälder har rätt att söka föräldrapenning max 90 dagar bakåt i tiden.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får SFI-bonus.

FALSKT. SFI-bonusen som har varit uppe för diskussion tidigare har vi redan bemött på Motargument. SFI-bonusen var belagd med en motprestation att man skulle klara kurserna med godkända betyg under en kort tid, men är sedan flera år borttagen.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får subventionerade läkemedel, sjukvård, tandvård och gratis glasögon för upp till 3 000 kronor.

MIX. LMA-kort ger rätt till subventionerade läkemedel. Om man är över 18 år betalar man en egenavgift om 50 kr medan om man är under 18 år inte betalar egenavgiften. LMA-kortet ger även rätt till akutvård och akut tandvård som inte kan vänta.

Vidare så är LMA-kort något man har under tiden som personens uppehållstillstånd handläggs. När man väl har blivit beviljad uppehållstillstånd så upphör också de rättigheter man hade i och med LMA-kortet. Man kan heller inte uppbära försörjningsstöd innan man har uppehållstillstånd vilket göra att den sammanställning man gjort i bilden som bäst kan ses som ett missförstånd.

Glasögon kan Migrationsverket gå in och ge ekonomiskt stöd för, men då handlar det om de billigaste glasögonen, 800 kr.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna får subventionerad hushållsutrustning och möbler.

FALSKT. Som flykting kunde man tidigare få låna pengar till hushållsutrustning och möbler. Sedan 1 januari 2022 har hemutrustningslånet upphört..

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får subventionerad spädbarnsutrustning.

FALSKT. Vad gäller påståendet om spädbarnsutrustning, så är det så att man genom försörjningsstödet i särskilda fall kan få stöd med spädbarnsutrustning om man inte på annat sätt kan ordna det genom äldre syskon eller anhöriga.

PÅSTÅENDE: En arbetslös invandrarkvinna med tre barn får subventionerade kollektiva resor.

FALSKT. När vi kikar på asylsökande och möjligheten till subventionerade kollektiva resor, så finner vi på Motargument att man i Kalmar 2015 fattade ett beslut om att samtliga asylsökande skulle få gratis busskort. Denna satsning var en förhoppning om en större integration i samhället. Dock skiljer sig denna satsning mellan olika landsting och jag kan inte hitta något liknande projekt i något annat landsting.

Subventioner av installation av telefoni är ett rent påhitt som dessutom skulle innebära motsvarande avdrag från försörjningsstödet. Samma sak gäller subventionerade telefonsamtal.

Vidare menar bildskaparen att uppgifterna finns hos Försäkringskassan, men Försäkringskassan har inte hand om några av dem uppräknade bidragen eller lånen. Försörjningsstöd administreras och utbetalas av respektive kommuns socialnämnd eller motsvarande.

Någon som skrivit om samma ”faktaruta” är Petra Hall. Det Petra kommit fram till är  det samma som jag listat här. Hon listar även att tidningen Metros Viralgranskaren har bemött flertalet av dessa påståenden tidigare.

Anledningen till att man som asylsökande har en rad subventioner är att man inte har någon form av inkomst. Man får under den här tiden ett mindre bidrag om 61 eller 71 kronor om dagen om man är över 18 år eller 12 kronor om dagen om man är under 18 år. Motargument har skrivit mer om asylsökandes olika bidrag tidigare.

Ett par bidrag som personen bakom bilden glömt att redovisa är att barnbidrag utbetalas ut till alla föräldrar i Sverige samt att när man söker försörjningsstöd så kräver socialnämnden att man även söker bostadsbidrag.

För att sammanställa vilka bidrag man som asylsökande har rätt till samt vilka bidrag man som svensk och tillika invandrarkvinna med tre barn har rätt till har jag sammanställt dessa nedan.

bidrag svensk

bidrag asylsökande

bidrag totalt

Så länge myter, lögner och halvsanningar sprids på sociala medier och i verkliga livet kommer vi på Motargument och andra att göra allt för att bemöta dessa.

Källor:
CSN
LMA-kort, Migrationsverket
Länsstyrelsen, Tidiga insatser för asylsökande
Migrationsverket, Ekonomiskt stöd dör asylsökande
Migrationsverket, Glasögon till personer som sökt uppehållstillstånd
Migrationsverket, Hälso- och sjukvård för asylsökande
Migrationsverket, LMA-kort för asylsökande
Petra Hall, Ser att en bild snurrar runt – igen – på internet som försöker antyda att en arbetslös invandrarkvinna får ut mer pengar än motsvarande arbetslös svensk
Socialstyrelsen, Riksnormen för försörjningsstöd
Socialstyrelsen, Regler kring ekonomiskt bistånd

Relaterade artiklar skrivna av Motargument:
Motargument, Myt: Asylsökande och bidrag
Motargument, Myt: Invandrare får barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt
Motargument, Myt: SFI-bonus