Sverigedemokraternas radikala ideologi påminner i delar om Daesh. Likt terroristorganisationen skapar de förtryckta människor som sedan är så utsatta att de med löften om guds förlåtelse och till och med 72 jungfrur radikaliseras. När de väl utfört sina dåd så har det otänkbara redan skett.
Det förefaller ibland som om de två olika, och så vitt skilda ideologierna ändå grundar sig i närliggande radikal syn på skillnader mellan grupper i ”Vi mot dom”, och konservativa traditionella könsroller. Detta ser vi gott av exempel på där Sverigedemokraterna önskar ta bort eller åtminstone radikalt skära ner på aborträtten eller när de kallar nya svenskar för kackerlackor eller smuts.
Detta gäller även andra grupper populistiska extremister, som Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och andra radikaliserade grupper. Om en människa känner sig åsidosatt och ouppskattad är det lätt för den personen att fångas upp av radikala grupper som lockar med tillhörighet. Sedan fylls personen med hat som riktas åt en specifik grupp.
Jag gick för några år sedan en kurs vid Stockholms universitet som heter ”Is multiculturalism good for women?”. Kursen var givande och jag fick upp ögonen för nya aspekter kring multikulturalism som exempelvis att människor från samma länder ofta samlas inom samma geografiska område. Det kan ge möjlighet för exempelvis så kallade ”shariapoliser”, män som stirrar och registrerar vilka vanor kvinnor från samma land har. Detta ska på intet vis förminskas, men samtidigt ska det inte heller göras någon höna av en fjäder heller. Dessa så kallade ”shariapoliser” är inget som tillhör vardagen, men det skrivs väldigt mycket om de få fall som förekommer.
Vad SD inte inser är att deras politik skulle riskera att skapa en grogrund för nya terrorister, på liknande vis som hur Daeshs eller talibanernas ageranden skapar grogrund för nya terrorister
Det är nu oerhört viktigt att använda hjärnan inför nästa val. Vill ni verkligen skicka hela familjer tillbaka från vad de en gång flytt från? Eller kan det kanske vara så att även nya svenskar också kan vara ensamma galningar som det är så snabbt att hänvisa till om gärningsmannen är europeisk eller, gud förbjude, till och med svensk.
Vill ni skapa det som Sverigedemokraterna påstår redan pågår eller kan vi enas om att en rasistisk politik inte är rätt väg att gå?
Krönikor på Motargument.se är åsikts-texter där krönikören står själv för innehållet i sin krönika.
I debatten har den högerkollektivistiske debattören Ivar Arpi ofta anklagats för att vara rasist. Det är osant och felaktigt att anse att det vore så samtidigt som fallet är att Arpi vid flera tillfällen inte har tagit avstånd från all rasism och därmed agerat selektivt. Det senaste exemplet är Arpis samverkan med den rasistiske akademikern Eric Kaufmann som bland annat förespråkar att vita individer ska ha förtur och privilegier i samband med migration.
Den 20 juni gjorde den tidigare SvD-ledarskribenten Ivar Arpi ett podcastsamtal med akademikern Eric Kaufmann som bland annat har skrivit boken “Whiteshift: Populism, Immigration and the Future of White Majorities” som även Arpi har skrivit om. Som akademiker har Kaufmann gjort sig känd i diskussioner angående migration och identifikation. Bland annat menar att Kaufmann att vita människor har ett “rasligt självintresse” (racial-self interest) att skydda sin vita identitet och kultur som enligt Kaufmann, absurt nog, inte är lika med rasism.
Mycket av samtalet mellan Arpi och Kaufmann handlar om argumentationen att motstånd och reaktioner emot invandring som i Sverige främst handlar om demografiska förändringar och inte om rasism. Kaufmann menar bland annat att människor reagerar negativt när man upplever att till exempel “gatubilden” liksom ens sociala värld på lokal nivå förändras i samband med att det flyktingar och migranter kommer till ens ort eller stad.
Det som är intressant i samspelet mellan Arpi och Kaufmann är att Arpi liksom flera andra borgerliga och högerorienterade debattörer inte tar avstånd eller kritiserar rasism samt omänskliga förslag som Kaufmann faktiskt står för. Vilket är extra problematiskt med tanke på att Arpi själv har skrivit emot rasism genom åren, men bara när rasismen kommer från “vänstern”. Istället har Arpi och flera andra högerorienterade accepterat påståendet att motstånd mot invandring inte handlar om rasism, rasistiska attityder och sociala fobier som faktiskt finns hos många européer även i länder som Ungern som har väldigt få invånare som kan kategoriseras som utrikesfödda.
Till exempel är fallet att Kaufmann har föreslagit att “vitas rasliga självintresse” ska bli policy rörande invandring. Det handlar om förslag som bland annat existerade under första delen av 1900-talet i Kanada (White Canada policy) och i USA med tanke på raslagarna. Eftersom Kaufmanns tanke är att vita individer som invandrar som till Storbritannien ska få “extra poäng” i ett poängbaserat invandringssystem.
Som ekonomen och migrationsexperten Jonathan Portes har beskrivit, Kaufmanns förslag bygger på rasistiska idéer som har tidigare funnits i Storbritannien som under 1960-talets debatter om invandring och rasism. För genom att presentera begreppet rasigt självintresse försöker Kaufmann att rättfärdiga och normalisera rasism just genom att leka med orden.
Utöver fixeringen vid poäng menar Kaufmann också att en sådan policy där den “vita identiteten” ska skyddas är viktig för att till exempel vita i Storbritannien inte ska känna sig rädda och oroliga på grund av invandringen som från Mellanöstern och Afrika. På det sättet lägger Kaufmann förslag som i praktiken skulle innebära brutala, omänskliga och förfärliga offentliga åtgärder emot människor som även strider emot internationella lagar, Europakonventionen och andra konstitutionella regler. Till exempel att asylsökande blir inlåsta på godtyckliga grunder, att människor stoppas vid gränsen på basis av hudfärg eller att muslimer blir utsatta för systematiskt repression.
Alltså, det vore osant och problematiskt att kalla Arpi för rasist, men däremot är fallet att Arpi med flera inte har beskrivit faktumet att Kaufmanns resonemang bygger just på rasism. Att medvetet ignorera och blunda för rasism blir även ett indirekt sätt att stödja rasism. För själva tanken att mänsklig rörlighet och framtidens migration ska baseras på en kombination av hudfärg och poäng är inget annat än rasism.
I veckan har Danska Folketinget klubbat igenom en lagförändring som gör det juridiskt möjligt att skicka asylsökande till asylcentrum i tredje land. Syftet är att flytta asylprocessen utanför EU. Ännu har inget avtal upprättats med något mottagarland men samtal har förts med bland annat Egypten, Tunisien och Rwanda.
I Aktuellt i torsdags uppgav danska invandrings- och integrationsministern Mattias Tesfaye (S) följande:
– Vår tanke är att om man söker asyl i Danmark så ska man uppehålla sig utanför Europa medan asylansökan behandlas. Om man har ett skyddsbehov så ska man få asyl utanför Europa. (Källa: SVT)
Tesfaye förklarar vidare att Danmark endast ska ta emot kvotflyktingar via FN och menar att det nya lagförslaget vilar på en humanitär grund.
Förslaget har mött hård kritik från bland andra FN, EU och Amnesty för att undergräva internationellt samarbete och strida mot asylrätten. Hur det kan argumenteras för att vara mer humanitärt är också obegripligt. Ett skäl som angivits är att det skulle slå undan benen för människosmugglare, även om åtgärder mot just människosmuggling saknas i förslaget. Det ska inte heller vara möjligt att söka asyl vid centret, istället ska de som når Danmarks gräns och vill ansöka om asyl skickas till centret. Oavsett personens ursprungsland.
Nils Muižnieks, Europe Director vid Amnesty International, säger:
– Föreställningen om att rika länder kan betala sig ur internationella åtaganden och frånta asylsökande människor deras rätt att ens få sin sak prövad i Danmark är djupt oroande. (Källa: Reliefweb)
Förslaget är extremt i sin utformning men bör inte komma som någon större överraskning. Danmarks asyl- och invandringspolitik har länge kantats av kontroverser och inhumana förslag. Beslutet har också föregåtts av liknande åtgärder som kraftigt begränsar asylrätten både i EU och globalt. Bland annat ingick EU ett avtal med Turkiet 2016 som innebär stora befogenheter för Turkiet att stoppa flyktingströmmen mot Europa mot ersättning från EU. Ett samarbete som hittills kostat EU runt 60 miljarder kronor. Liknande avtal har upprättats mellan Australien och angränsande ögruppsnationer där hårt kritiserade asylcentrum upprättats för att hantera asylansökningar utanför Australiens gränser.
Utöver det humanitärt förkastliga i att Danmark nu kringgår grundläggande mänskliga rättigheter och utövar direkt osmaklig signalpolitik, så tappar de också kontrollen över asylprocessen. Förslaget tydliggör inte hur Danmark ska kunna säkerställa en rättssäker prövning i tredje land, och inte heller hur de asylsökandes säkerhet ska garanteras i väntan. De riskerar också att hamna i beroendeställning till mer eller mindre autoritära stater. Detta är något som Motargument tidigare har belyst där EU:s beroendeställning till transitlandet Marocko diskuterades. Marocko uttryckte då sitt missnöje över politiska beslut i EU genom att öppna upp sina gränser under 24 timmar och släppa igenom de migranter man mot betalning åtagit sig att hålla kvar utanför EU.
Det danska förslaget är således i linje med tidigare åtstramningar, men tar den rättsliga våldsföringen mot migranter till nya nivåer. I slutändan handlar det om att avskräcka människor från att fly och migrera över landsgränser, ett beteendemönster som sträcker sig lika långt tillbaka som människans historia.
Motargument granskar återigen myten med det ständigt återkommande och upprepade påståendet om att Pew Research anses ha visat att muslimer kan komma att bli i majoritet i Sverige.
Korta svaret till påståendena = Nej.
Pew Research Center och PewForum.org skriver själva att deras statistiska undersökningar och datormodeller om projiceringar och prognoser EJ visar på att muslimer kommer kunna bli en majoritetsgrupp i Sverige eller i Europa (med undantag för Albanien, Kosovo och Turkiet).
Läs ett intressant citat ur en intervju med Michael Lipka, Pew-centrets redaktör inom religionsfrågor, i Expressen:
”Inget av detta är förutsägelser eftersom det är omöjligt att förutsäga framtida migrationsmönster; inget kommer att gå exakt så här.” (Källa: Expressen)
Vad har Pew Forum visat i prognoserna?
Om invandringen till Sverige skulle fortsätta pågå i det högst tänkbara scenariot, alltså lika stor som under rekordstora migrationen år 2015-2016, då skulle procentandelen muslimer eventuellt kunna bli ungefär 30% av befolkningen i Sverige.
Men invandringen har inte fortsatt vara ”stor”, eller ”High”, som under den rekordstora tillströmningen 2015-2016. Så om migrationen fortsätter ungefär som den gjort år 2019-2020, skulle det alltså INTE kunna bli ens en befolkningsandel om 30 procent muslimer i Sverige.
Blir det fortsatt ”medelstor” invandring till Sverige kommer procentsiffran i Sverige att fortsätta ligga lite högre än övriga europeiska länder. I reella tal leder det scenariot till att det kan bli ungefär 2,4 miljoner muslimer i Sverige 2050 eller eventuellt lite fler, enligt Pew-rapporten.
Den mest viktiga frågan till alla som hört myten:
Kommer fler än 6-7 miljoner svenskar att emigrera inom 20 år? För det är vad som skulle krävas för att gruppen muslimer skulle kunna komma i närheten av att bli i majoritet i Sverige.
Sedan Pew Forum publicerat prognoserna har mycket ändrats när det gäller krig och fred i mellanöstern samt migrationsmönstren till EU och till Sverige.
”Baserad på nuvarande omständigheter med vanlig migration i kombination med att ett något minskat antal flyktingar fortsätter att komma, kan den mest realistiska slutpunkten för Europa ligga någonstans mellan scenarierna för medelstor och stor migration. Det innebär att muslimer kan utgöra mellan 11,2 procent och 14 procent av Europas befolkning 2050.” (Källa: Expressen)
Pew Research Center bedömer att scenariot med fortsatt hög invandring är osannolik, så även noll-invandring-prognosen.
Så kallat kulturella och etniska svenskar kommer fortsätta vara en procentandel om minst 70% i Sverige, kanske uppåt 80%. Samtidigt spelar religiös trosuppfattning inte någon som helst roll i sekulära Sverige, då vi skiljer stat och kyrka/religion från varann allt mer och alla har frihet att utöva sin egen valda religion enligt grundlagen.
Pew Research Center har gjort en ny stor, global undersökning, där de gör kontroller av hushålls-storlek. Rönen de gör och deras diskussion kan användas som motargument emot alla som påstår saker som att hushåll och kärnfamiljer som är muslimer skulle ha jättemånga barn.
Globala genomsnitt över antal personer boende tillsammans i gemensamt hushåll: 6,4 personer per hushåll där religiösa trosuppfattningen är muslimsk 5,7 personer per hushåll i hindu-familjer 4,5 personer per hushåll i kristna familjer 3,9 personer buddhistisk trosuppfattning 3,7 personer i hushåll där de anser sig höra till judendom 3,7 personer per hushåll i genomsnitt, där de anser sig inte ha någon religiös trosuppfattning.
Ett globalt genomsnitt av samtliga hushåll på planeten indikerar på ungefär 4,9 personer per hushåll. Det motsvarar alltså ungefär en mamma, en pappa och ungefär 2,9 barn per hushåll, som genomsnitt på hela planeten.
Sluta sprida vidare de gamla myterna om att familjer från någon viss trosuppfattning eller invandrad familj skulle vara överdrivet många fler än den så kallade ”svenska normen” eller ”etniskt svenska kärnfamiljerna”.
En gammal lögnaktig stereotyp om invandrare som har muslimsk religionstillhörighet återkommer om och om igen, tyvärr, år efter år i kommentarsfälten. Motargument tar upp detta gamla ämne ännu en gång. Det finns tyvärr en ihärdig myt, som har lite varierande utformning och ordalydelse. Men, en del ur kärnan i rasistiska lögnerna som kallas för ”livmoderbomben” eller ”muslimska folkutbytet” har vi spårat.
I Motarguments granskning av flertalet olika påståenden och elakartad skrämselpropaganda emot muslimer, så nämner många Pew Research. Så vi hittade spår i bland annat en prognos om befolkningsökning i Sverige fram till år 2050, som tagits fram av högt respekterade Pew Research.
Få eller inga av personerna som hänvisar dit verkar ha läst hela texterna, än mindre förstått helhetsbilden i dem, då de försöker ”bevisa” lögnerna om ”massfödslar av muslimska barn”. En av redaktörerna på Pew förklarar själv att deras datormodeller inte kan användas som förutsägelser. (Läs mer längst ner i denna artikel) De har utfört tre olika prognos-modeller med scenarierna: noll-invandring, medium-invandring samt med en mycket hög invandring. (Högsta scenariot baserade de på fortsatt immigration i nivå med den rekordstora flyktingströmmen under 2015-2016.)
Pew Forum har skrivit mycket text om de här statistiska befolkningsprojektionerna. Så det är klart att man måste ta sig mycket tid för att läsa allting, även det viktigaste som beskrivs om nativiteten, alltså födslotal per kvinna i barnafödande ålder. Undvik alltid att bedöma en lång artikel utifrån vad du tror om rubriken!
Antal födda barn per kvinna sjunker
I alla grupper av människor som undersöks i Europa, både bland icke-troende och bland de med muslimsk trosuppfattning och de som kallar sig muslim, minskar barnafödandet.
Bland muslimska kvinnor i Sverige föds ungefär 2,8 barn per kvinna, i genomsnitt, år 2015-2020, enligt Pew. Kvinnor i Sverige som inte är muslimer hade genomsnittsnativitet i samma undersökning på 1,8. Differensen är alltså liten, endast ungefär ett barn mer i hushåll där föräldrarna är muslimer.
Sjunkande ökningstakt för muslimer till 2030, klicka på diagrammet för att förstora det.
Nu kommer vi till det allra viktigaste av allt, samma forskningsrapporter från Pew och många andra vetenskapliga bevis visar att över tid är nativitet för genomsnittliga muslimska kvinnorna något sjunkande. Det här beror på att de föräldrar som invandrade hit som unga, och deras svenskfödda barn och barnbarn kommer att leva i allt högre grad liknande den övriga befolkningen, i värderingar och hur de tillbringar sin fritid och familjeliv i sitt nya hemland.
Man skulle även kunna använda projiceringarna från Pew och kombinera dem med projektioner inom nativitet från flera andra olika research-organisationer.
Nativiteten i Nordafrika och Mellanöstern har legat på ett genomsnitt som är något under 3 barn per kvinna sedan år 2002.
Det finns ingenting som pekar på att immigranter eller flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern skulle förändra sina levnadssätt så mycket av att komma till Sverige att genomsnittliga barnafödandet skulle bli mer än 3 barn per kvinna i den gruppen. Det finns inga indikationer från någon forskare på att globala genomsnittliga nativiteten skulle öka, eller att nativitet i Mellanöstern och Nordafrika skulle öka.
Nativiteten i Sverige rör sig något, rent marginellt, mellan rekordlåga 1,7 och som mest ungefär 1,9 i nutid. Men det behöver vara ett stadigt tal över 2, under en längre tidsperiod för att befolkningen ska öka av barnafödandet. På 1970-talet så talades det i Sverige ibland om att genomsnittsfamiljer hade 2,1 barn. Kvinnor i Sverige som var födda på 1700-talet och under första hälften av 1800-talet fick i genomsnitt mellan fyra och fem barn.
En helt annan aspekt kan vi finna i statistik om den stora immigrationen och stora flyktingströmmen som kom på kort tid till Sverige. Pew har beräknat att av alla flyktingar och alla invandrare till EU från sommaren 2010 till sommaren 2016 så var nästan hälften av alla de personerna inte muslim.
Motarguments granskning och mytknäckning handlar INTE om att vi riktar kritik mot Pew Forum. Det är snarare så att deras prognoser verkligen bygger på massor av statistik. Det man kan kritisera är olika uttolkare av den statistiken som valt att basunera ut att det högsta scenariot i datormodellerna skulle förbli den konstanta verkligheten. I skrivande stund kan vi se att det scenariot föll och statistik över antal beviljade asylansökningar i Sverige gått ner till en relativt låg nivå, 2019 och 2020.
”Baserad på nuvarande omständigheter med vanlig migration i kombination med att ett något minskat antal flyktingar fortsätter att komma, kan den mest realistiska slutpunkten för Europa ligga någonstans mellan scenarierna för medelstor och stor migration. Det innebär att muslimer kan utgöra mellan 11,2 procent och 14 procent av Europas befolkning 2050”, säger Michael Lipka, redaktör för religionsfrågor hos Pew Forum, i en intervju i Expressen.
Tänk även på att det endast är kvinnor mellan ungefär 15 och 49 år som föder barn. Det finns tyvärr en och annan ”debattör” som använder underlig matematik som verkar visa att samtliga muslimer kommer föda barn i Sverige. Män föder inga barn alls – oavsett deras religiösa trosuppfattning.
Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, och tar i dagsläget emot 5 000 flyktingar per år via flyktingkonventionen. Detta innebär att vi har en skyldighet att ta emot kvotflyktingar.
Sverige fick under 2020 in 12 991 stycken ansökningar om asyl, varav 4 922 fick beviljat uppehållstillstånd. Tittar man på statistik för åren sedan 2017 så har runt 2 000 personer sökt asyl i januari månad varje år; 2021 var det bara 700 som sökte asyl i januari, vilket förmodligen till största delen kan tillskrivas Covid-19. De 5 000 personer per år som får asyl är en försvinnande liten procentandel av hela befolkningen.
De flesta flyktingar stannar i ett grannland till sitt eget; oftast är det fråga om ganska fattiga länder, som ofta tar emot väldigt många flyktingar på väldigt kort tid. Det är mycket få flyktingar som söker sig till Europa, och ännu mindre till Sverige.
Helt oberoende av ovanstående så är kostnaderna för varje flykting avsevärt mycket mindre än vad de är för en svensk innan hen börjar arbeta. Vissa saker i samhället måste även få kosta pengar utan att de ställs emot varandra.
I arbetslöshetsfrågan så är den högre i gruppen utrikesfödda om man jämför med gruppen inrikes födda. Det är dock skillnader beroende på var i världen den utrikesfödde kommer från; är hen född i Nordamerika, Sydamerika eller Europa så är arbetslösheten på ungefär samma nivå som för inrikes födda. Är en person född i Asien eller Afrika så är arbetslösheten högre. Detta kan bero på att en större del personer i dessa grupper endast har förgymnasial utbildning, och att de generellt har varit i Sverige kortare tid. Det tar tid att lära sig språket, eventuellt utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden. Det förekommer även diskriminering i jobbansökningarna.
När det kommer till anhöriginvandring så finns det idag regler som säger att det finns ett försörjningskrav, som ska täcka kostnaden för att försörja alla i sin kärnfamilj. De ska alltså kunna styrka att de kan försörja sig själva, vilket innebär att den ekonomiska belastningen blir betydligt mindre.
Ungefär 57 % av alla flyktingar och invandrare lämnar dessutom så småningom Sverige. Många återvänder till sina hemländer när den möjligheten finns. Att bryta upp, fly till ett annat land och rubba kanske en hel familjs liv är inget beslut som tas lättvindigt.
Enligt SCB:s rapport Tillsammans – integration i svenska samhället, så är integrationsprocessen en ömsesidig process för alla människor i samhället, inte bara de som är utrikesfödda. Att stoppa asyl- eller anhöriginvandring är i sig ingen lösning. Fokus borde istället ligga på en positiv integration.
Pensionspengar som går till äldre personer som inte är födda i Sverige verkar alltid vara en stor stötesten när det diskuteras de så kallade ”kostnaderna för invandringen”.
Motargument har tagit reda på exakt hur många personer det är som fått uppehållstillstånd i Sverige och är äldre eller pensionärer.
Antal personer som fått uppehållstillstånd i Sverige, för asylgrundade skäl:
2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
39 977 (i genomsnitt 3 998 per år)
och alla som har fyllt 65 år:
5 083 (i genomsnitt 508/år)
Antal personer som fått uppehållstillstånd för familjeanhörig-kärleksanknytning i Sverige, 2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
42 296 (4 230/år)
och som har fyllt 65 år:
1 519 (152/år)
Summa samtliga personer i ovanstående grupper, alla som fyllt 40 år eller mer, och som fått uppehållstillstånd för asylgrundande skäl under de tio åren, 2010-2019, från hela världens länder:
88 875 personer totalt.
Genomsnittet är alltså 8 887,5 personer per år som har fått uppehållstillstånd under de senaste tio åren i Sverige, och då de varit äldre än 40 år!
Vi vet inte hur många av dessa som ansöker om svensk pension, eller hur många invandrare som INTE ansöker om svensk pension när de fyllt 65, eller hur mycket skatt eller hur många kronor de betalat in i sociala arbetsgivaravgifter från sina anställningar.
Sverige har en migration, människor flyttar in i landet, personer flyttar till andra länder. Vi har en rörlig befolkning, med nettomigration som ger en tillväxt av antal personer som är folkbokförda i landet.
Invandringen kallas immigration, och det är personer som flytt hit och fått uppehållstillstånd, eller flyttat av alla andra skäl. Några har fått säsongsarbete, för att sedan flytta hem igen, eller hittar arbete i ett helt annat land.
Utvandringen kallas emigration, emigranter kan vara både svenskfödda och personer som inte fötts i Sverige.
Under detta sekel har utvandringen växt något, i en långsamt ökande trend, från 32 141 personer som emigrerat, till rekordåret, 2015: 55 830 personer.
Vi kan även titta på året då det var rekordmånga nya folkbokförda immigranter: 2016, då invandrade 163 005 personer samtidigt som 45 878 utvandrade. Nettomigrationen det året var alltså 117 127 immigranter.
Hela statistiken för helåret 2020 är ännu inte publicerad hos SCB, men immigrationen under första 11 månaderna var nästan 7 000 personer per månad i genomsnitt och emigrationen ca 4 000 personer/månad.
Personer som aldrig varit folkbokförda i Sverige finns ej med i dessa kategorier. Titta gärna lite mer på olika diagram och intressanta fakta-sidor på SCB. Motargument vill rekommendera statistik som källa till bredare kunskap och som diskussionsunderlag.
Det fanns en gång ett bidrag, som var en form av bonus till personer som slutförde sin SFI – Svenska för invandrare – inom ett visst antal månader från att de startade sina studier i svenska språket där. Mer detaljerad info längst ner i denna artikel. Den mytomspunna, och ständigt fortfarande, dagsaktuella frågan om SFI-bonusen behöver återigen motbevisas. För SFI-bonus existerade endast mellan åren 2010 och juli 2014.
Alla som gnällt om att SFI-bonus är hemsk och orättvis EFTER juli 2014 behöver lära sig mediagranskning och googling och få sig en mycket stor dos källkritik.
Alla som gnällde om det före juli 2014, behöver rannsaka sina egna känslor och åsikter. Kan vara så att du var emot försöket att förbättra integreringsåtgärden, som var avsedd att göra att immigranter kunde få sysselsättning lite fortare, på grund av att du tyckte det skulle vara onödigt att immigranter fick en anställning lite fortare? Eller låg det något korn av hat eller främlingsfientlighet bakom?
Skärmdump från Facebook. Observera att inlägget skrevs tre år efter att SFI-bonusen slopades.
Lita aldrig blint på vad som skrivits på internet – oavsett hur din magkänsla än må vara om texten du reagerar på.
SFI-bonus infördes för att immigranter som blev folkbokförda i Sverige, skulle lära sig svenska språket och få lite mer information om samhällets former och normer och förhållningsregler. Det var helt enkelt ett försök att snabba på integreringen och kursresultaten på ”Svenska för invandrare”.
SFI-bonus gällde endast immigranter som blev folkbokförda från 2010 och det krävdes att de klarade en viss svårighetsnivå av SFI inom 12 månader, eller inom 15 månader från datumet de blev folkbokförda första gången i Sverige.
SFI-bonusen avslutades permanent i juli 2014, vilket tycks ha gått obemärkt förbi för den minoritet av allmänheten som fortfarande gnäller om den kostnaden i sociala medier.
Och för er som tror att ingen någonsin har skrivit eller meddelat att SFI-bonusen upphört, kan googla. Det finns fler än ett dussin bloggare som varit tydliga med fakta och som gett rådet att sluta sprida lögnen att bonusen finns kvar. Det stod i morgontidningar och kvällstidningar och berättades i public service olika radio- och tv-nyhetsprogram att den lades ner.
Googla först, innan du rage-postar nåt som du senare kan komma att ångra.
Motargument 