Motargument har återbesökt 1990-talets mediadrev emot immigration och varningar om befolkningsutveckling. Syftet var att försöka gå till botten med varifrån alla argument om påstådd befolkningsexplosion egentligen kommer från.
Fokus hamnade på en bok: ”Invandring, Sammanbrott eller utveckling?” som vi lånade från Uppsala Universitetsbibliotek, skriven av en trio som då utgav sig för att värna om svenskt bistånd till de fattigaste länderna, som kallades för ”tredje världen”. Författarna var Ingrid Björkman, Jan Elfverson, Åke Wedin.
Denna bok är intressant för den innehåller dels matematiska uträkningar och även flera ‘nyord’ vilka vi idag finner använda på internets sociala medier i årets valkampanj, år 2022. En annan poäng är att boken skrevs 1993-1994 i en kontext som är intressant ur migrationssynpunkt: kriget på Balkan, då stort antal personer flydde från Jugoslavien. Ny Demokrati var då ett nystartat populistiskt parti, med en del extrem retorik och intolerans. SD hade också nyligen grundats.
Viktigaste punkten på baksidan av den lilla, lätta 90-sidiga boken:
Befolkningsexplosion på planeten
I bokens inledning nämns en bok av en amerikansk professor i historia, Paul Kennedy. Främst skrev han om miljöförstöring och problem med att odla livsmedel till växande befolkning, vilket skulle kunna orsaka enorm kris. Allt innehåll i hans tjocka bok om planetens klimat har dramatiskt förkortats ner i denna svenska bok till att avhandlas på ungefär 12 rader!
Kapitel 1 av boken vi granskar inleds med diagram från FN:s befolkningsfond UNFPA (1990) över prognoser om befolkningstillväxt, enligt dåvarande känd forskning och folkräkningar. Sida 9 pryds med ”mediumalternativet” ur FN:s prognoser som indikerade att eventuellt kan planetens befolkning kunna bli 10 miljarder människor redan år 2050 för att stabiliseras vid max 11,6 miljarder. Men i text varnar författarna om att det inte stannar där. Det påstås att planetens befolkning skulle kunna bli uppåt 28 miljarder människor vid år 2150, ”om en stabilisering inte är möjlig”.
Författaren till kapitlet har skrivit flera andra texter, där det hänvisas till en bok, skriven av Gunnar Jervas, ”Flyktingexplosionen”, utgiven av Utrikespolitiska Institutet. En andra version av den blev sedan utgiven av SNS, år 1995: ”Migrationsexplosionen”. En av källhänvisningarna däri är till ett litet obskyrt häfte producerat på skrivmaskin, år 1966, vilken gör den extraordinära uträkningen att man skulle kunna extrapolera befolkningstillväxten genom att endast titta på tillväxten på vår planet under en kort tidsperiod (då det samtidigt var kraftig befolkningsökning, och allt färre avled per år, kring andra världskrigets slut) och därmed automatiskt räkna ut vad som skulle ske om den fördubblingen av befolkningen skulle fortsätta i samma takt.
Uträkningen såg ut såhär:
Fördubbling av planetens befolkningsmängd ägde då rum under ungefär 35 år. Det påstås vara ”konservativt antagande”. Fördubblingen av planetens invånarantal i ‘babyboomen’ antogs automatiskt kunna fortsätta ske per automatik i cykler om 35 år. Det påstås kunna leda till att det kunde bli allt från 52 miljarder invånare till ända uppåt 15 000 miljarder invånare. (fotnoten nämner känslokallt att det skulle motsvara nästan en invånare per varje kvadratmeter land, om man inkluderar ”obeboelig mark”.)
Känner ni igen detta? Är det månne baserat på rasistiska myten om promiskuösa vilden? Elaka stereotypa bilderna av somaliska mammorna som alla påstås vilja ha 8 barn?
FN reviderar, uppdaterar ständigt sin forskning och prognoser. Idag, i nutid, indikerar FN att huvudscenariot för befolkningsprognoserna på vår planet skulle kunna bli cirka 11 miljarder som mest, kring år 2065. Deras nuvarande prognos har även den en viss osäkerhetsmarginal. Men de projicerar att antingen kan det långsamt stiga upp mot 12,5 miljarder till år 2100 eller så planar det av på en nivå, efter 2055 för att sakta börja sjunka från år 2070 och framåt.
Är skrämselpropaganda från 1966 eller 1994 relevant? Sann? Nej, för barnafödande på hela planeten sjunker långsamt ner mot globalt genomsnitt om bara cirka 2,4 barn per kvinna. I västeuropeiska länder behövs minst 2,1 barn per kvinna, för att befolkningsantalet ska kunna fortsätta ligga stilla och inte sjunka.
Källor:
Björkman, I., Elfverson, J., Wedin, Å. (1994) Invandring – sammanbrott eller utveckling? – Bistånds och flyktingpolitik i global samverkan. Samfundet för nationell och internationell utveckling, Stellan Ståls Tryckerier, Uppsala.
Edberg, Rolf (1966) Spillran av ett moln, Norstedts
Jervas, Gunnar. (1993) Flyktingexplosionen, Utrikespolitiska Institutet.
Jervas, Gunnar. (1995) Migrationsexplosionen, SNS.
FN Befolkningsframskrivningar (Summary 2022)
https://tobiashubinette.wordpress.com/category/ake-wedin/
https://tobiashubinette.wordpress.com/2018/03/14/gunnar-jervas-ny-demokrati-extremhogern/
Gilla detta:
Gilla Laddar in …