Ibland väljer och vrakar en del ur statistik och forskningsrapporter för att endast använda sig av ett begränsat urval som belägg och bevis för sitt påstående eller sin tes. Detta logiska felslut och argumentationsfel brukar kallas för ”att plocka russinen ur kakan”, ”cherry-picking” eller även ”Texas sharpshooter”.

SNARF 1962 / Foter / CC BY

Om du misstänker att någon har gallrat grovt och kanske valt ut enbart vissa, och valt bort andra, data till sitt åsiktsunderlag, kan du begära att få länkar till deras beslutsunderlag, för att kunna kolla upp om den statistiken ursprungligen innehåller en mycket större mängd information. Det kan visa sig att de utvalda siffrorna endast är en mindre del av helhetsbilden – dessutom kan det finnas motsägelsefulla uppgifter utanför den utvalda statistiken, eller finnas andra, oberoende källor, som motsäger delar av eller hela slutsatserna. I vissa fall nämner även upphovspersoner bakom statistik eller forskning just sådant.

Försök att alltid läsa fotnoter till diagram, läs igenom det kapitel i forskningsrapporter som har rubriken ”Abstract”

Om helheten och översiktsbilden är en helt annan och man skulle kunna göra helt andra tolkningar – men inte den slutsats som din åsiktsmotståndare har gjort – så har hen antingen oavsiktligt glömt eller avsiktligt utelämnat delar. Hela hens argumentation tappar trovärdighet, blir svagare eller opålitliga.

Avväpna metoden

Det kan ibland bli mycket tydligt att de utvalda bevisen pekar mot en sak och att de ‘ignorerade’ databitarna runtom talar emot argumentationen. Du behöver inte vara expert på statistik, eller, för den delen, det aktuella forskningsområdet, för att upptäcka bristerna och på så sätt kunna knäcka hela argumentationskedjan. Du bör med lätthet kunna motbevisa och falsifiera din åsiktsmotståndares argumentation enkom genom att nämna detta och du bör tvivla på hens slutsatser som utgår ifrån den ”bevisningen”. Ett lämpligt motargument kan formuleras ungefär så här:

”Dina källor innehåller mycket mer information/data/statistik, vilket motbevisar din egen slutsats och argumentation.”

Dessa argumentationsfel kan också bero på ”Konfirmering/Confirmation Bias” – om en person valt ut enbart ett fåtal belägg som stödjer dennes egna förutfattade åsikter, istället för att se till helheten och inkludera även andra argument. Försök att visualisera en person som själv tar på sig skygglappar inför vissa fakta och som enbart accepterar de fakta som bekräftar och understryker hens världssyn och fördomar. Det du då kan begära är att personen inkluderar samtliga delar och också ser till helhetsbilden, alternativt letar upp mer likadan forskning och/eller statistik så att det blir en större mängd data som kompletterar bilden och gör det svårare att bara plocka russinen.

Det humoristiska ursprunget bakom namnet ”Texas sharpshooter” förklaras ungefär så här: ”Skjut ett flertal patroner med en hagelbössa mot en ladugårdsvägg. På den del av väggen som träffats av störst mängd hagel målar du måltavleringar. Om du ser till att placera centrum av ringarna runt den mest koncentrerade ”målbilden” kan du sedan skryta om hur pricksäker skytt du är”.

Denna artikelserie avser att förklara de vanligast förekommande argumentationsfelen som syns i debatter och i kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till denna artikelserie när du, i debatter, upptäcker någon som försöker använda respektive argumentationsfel.