Etikettarkiv: brottslighet

Tiggarna som ”försvann”?

Moderaterna i Lidingö kommun påstår att tiggarna har försvunnit i och med det lokala tiggeriförbudet som hösten 2019 klubbades igenom med knapp marginal, 26-25. Kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) säger:

”Det har varit väldigt bra. Tiggarna har försvunnit. Så det är väldigt tryggt och trivsamt på gatorna, samtidigt som exploateringen av de här människorna har minskat.” (Källa: SR.se)

Lidingö styrs sedan 2018 av en koalition bestående av Moderaterna, Lidingöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Liberalerna valde att rösta nej till ett lokalt tiggeriförbud, medan Sverigedemokraterna röstade ja.

Den nya svenska regeringen med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stödpartiet Sverigedemokraterna har i det s k Tidöavtalet lovat att utreda ett nationellt tiggeriförbud. Redan idag har ett antal kommuner i bl a Stockholms län, nämligen Lidingö, Täby, Danderyd, Ekerö och Nynäshamn, lokala tiggeriförbud. Det är förbjudet att tigga på torg och i centrum. Brott mot förbudet kan ge böter från polisen.

Lidingö har inte utrett effekterna av förbudet, men enligt kommunen har tiggarna försvunnit nästan helt och hållet.

Vi på Motargument har flera gånger tidigare berört ämnet tiggeri och tiggeriförbud. Vi har berört konsekvenser av eventuella förbud och vad de kan komma att innebära för individen och för det svenska samhället.

Det finns tre saker som jag vill ifrågasätta i uttalandet från Källenfors:

  • ”Tiggarna har försvunnit”.
  • ”Det är väldigt tryggt och trivsamt på gatorna”.
  • ”Exploateringen av dessa människor har minskat”.

För det första: Har tiggarna verkligen försvunnit? Eller har de bara flyttat på sig? Det kan vara så att de har ”försvunnit” från de platser där det råder tiggeriförbud. Om de inte har flyttat sig från dessa platser riskerar de att få böter, dvs de bryter mot ett förbud. Jag vill å det bestämdaste hävda att det inte någonstans kan vara brottsligt att be om hjälp. Enligt tiggeriförbudsförespråkare ska det vara så.

För det andra: Har det, i och med att tiggarna anses ha ”försvunnit”, blivit väldigt tryggt och trivsamt på gatorna? Uttalandet insinuerar att det inte sker några brottsliga handlingar i Lidingö kommun. Det stämmer naturligtvis inte. Så länge det finns människor, begås också brott. Jag undrar också hur ett tiotal tiggare utanför butiker, utspridda i Lidingö kommun kan skapa ”otrygghet och otrivsel”?

För det tredje: Har exploateringen av tiggarna minskat? Vi vet inte hur många människor som ”exploateras”, dvs tigger mot sin vilja eller åt någon annan. Vi vet att många tiggare samarbetar, men att det inte behöver innebära att någon far illa. De tiggare som utnyttjas av kriminella aktörer kommer att tvingas fortsätta tigga någon annanstans. Så nej, exploateringen av utnyttjade tiggare har knappast minskat.

Jag välkomnar Källenfors att styrka sina påståenden.

Förbud sparkar på dem som redan ligger

Tiggeriförbud utgår ifrån att man kan förbjuda fattigdom. Det är en omöjlighet att förbjuda fattigdom så länge världen ser ut som den gör med diskriminering, rasism, fördomar och ojämlikhet. Målet ska vara att utrota fattigdom, inte förbjuda den. Idag känns det som en utopi. Salig Hans Roslings värv ger oss hopp om att det blir bättre och bättre: fattigdomen minskar.

Tiggeriförbud är fel väg att gå för att bekämpa fattigdom. Det behövs andra insatser och resurser. Mycket resurser. Vi vet att det sker en utveckling, men vi vill naturligtvis se att den utvecklingen går snabbare. Arbetet med att stärka fattigas rättigheter i EU måste intensifieras. ”Vägen framåt är inte förbud utan hårt arbete och samverkan mellan hemländernas regeringar, EU-parlamentet, svenska och andra länders många biståndsorganisationer och kyrkor.” (Källa: Dagen)

Vidare kan vi konstatera att förbud inte gör att tiggeriet försvinner. Däremot kommer situationen för tiggare att försämras, i och med att hetsjakt och tvång legitimeras mot tiggare för att de ska tvingas upphöra med att be om hjälp. Utifall att de ändå väljer att fortsätta tigga kommer de framöver att begå brottsliga handlingar. Många kommer att begå annan brottslighet för att finansiera sin försörjning eller sitt missbruk.

Redan idag, då tiggeriförbud är verklighet på vissa utvalda platser i vissa utvalda kommuner, är tiggeri ytterst stigmatiserat. Denna stigmatisering ökar vid ett nationellt tiggeriförbud. Det finns även en stor risk för att hat och hot kommer öka emot de utsatta grupper som räcker ut en hand.

Tiggeriförbud är att sparka på den som redan ligger, och strider mot den oantastliga tanken om människovärdet och allas lika värde.

De resurser som krävs för att efterleva ett tiggeriförbud är oändliga och orimliga. Vidare kan vi konstatera att tiggeriförbud eliminerar (i viss mån) ett lokalt symptom, men orsaken består.

Ett nationellt tiggeriförbud – även lokala – är inte samhällsekonomiskt effektivt. Det är inte heller en långsiktigt fungerande lösning. Det finns studier som vittnar om hur svårt det är att övervaka tiggare samt att rättsprocesserna är kostsamma. Dessutom har rättsprocesserna dålig effekt – tiggeriet upphör inte. (Källa: No Safe Place – The Criminalization of Homelessness in U.S. Cities – A Report by the National Law Center on Homelessness & Property)

Resurserna som måste läggas vid ett eventuellt nationellt tiggeriförbud skulle istället kunna användas till flera så mycket bättre saker: vi kan använda de pengarna till att bekämpa, och utrota, fattigdom. Att poliser ska bedriva hetsjakt på människor som räcker ut en hand är slöseri med skattepengar.

Vän av ordning undrar om välgörenhetsorganisationer, politiska partier, enskilda bloggar, idrottsföreningar och andra organisationer ska tillåtas fortsätta be om donationer? Är inte detta tiggeri? Är inte detta organiserat tiggeri?

Att be andra människor i offentligheten om hjälp kan i grunden inte kriminaliseras.


Lästips:

Artiklar om tiggeri och tiggeriförbud på Motargument.se

Civil Rights Defenders: Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter enligt ny dom från Europadomstolen – https://crd.org/sv/2021/01/22/tiggeriforbud-strider-mot-manskliga-rattigheter-enligt-ny-dom-fran-europadomstolen/?fbclid=IwAR02ScyY11ZlHnLVnPWqaKuImgksi7dtmwo6Eb0jB0CGixg0tW9009faC_k

Källor:

SR.se: Efter lokalt tiggeriförbud – tiggarna borta från Lidingö

Lidingö stads författningssamling

Lidingö stad: Politik och nämnder

Tidöavtalet

Myt: Mörkar Motargument?

Det förekommer ständigt nya kreativa försök att hävda att Motargument och andra personer skulle försöka mörka brottslighet, eller att det pågår ett ”förringande av invandringens stora påverkan på den enormt stora kriminaliteten” i Sverige.

En hel del som spekulerar om detta konstruerar ofta en paradox eller retorisk rävsax, som det ibland blir komplext att diskutera om. Men, det enkla svaret blir nästan alltid till att börja med att påvisa att den anklagande personen har fel.

Motargument har visat upp statistik över antal polisanmälda brott vilka redovisas av t ex BRÅ – Brottsförebyggande rådet. Per definition så har Motargument då visat upp statistik över brott, och påvisar därmed att det förekommer brott i Sverige. De publiceringarna är bevisen för att Motargument inte förvanskar statistik. Därför kan inte någon påstå att Motargument mörkat eller försökt förringa eller undanhålla fakta.

Varken har Motargument haft för avsikt eller syfte eller ambitionen att ignorera, ljuga om eller förringa något enda brott – vi som driver projektet är kategoriskt emot alla brott och andra handlingar som orsakar lidande. Vi som driver Motargument som folkbildning och upplysning emot desinformation, önskar att människor kunde sluta försöka konstruera myter och felaktiga anklagelser.

Den som påstår en anklagelse om att det skulle pågå mörkning, det är den som har bevisbördan. Det är enkel logik.

Så om någon försöker påstå att Motargument försöker mörka något, då är det den personen som måste visa upp belägg på att det finns publicerad text som explicit betyder att Motargumentredaktionen anser att det inte har inträffat så många polisanmälda brottsliga handlingar i Sverige som faktiskt visas i statistiken.

Motargument: De polisanmälda brotten har inte ökat under 2010-talet

Läs gärna fler mytknäckare på Motargument, och artikelserien om logiska felslutledningar och retoriska rävsaxar.

Fråga: “Försöker Motargument mörka fakta om brottsligheten i Sverige?”

Fråga: “Jag undrar varför ni på Motargument ständigt försöker tysta ned brottsligheten? T ex så lyckas Maria Robsahm på något sett trolla bort sprängningar o få det att verka som vi alltid haft det, att få det att låta som en myt. På t ex SVT kan vi läsa om den totala motsatsen ungefär vid samma tidpunkt. Vad är vitsen med det?”


Detta undrar signaturen “Richard”, som utnyttjat möjligheten att kontakta oss på Motargument genom att maila sin fråga till fraga@motargument.se. Han får nedan svar av Jan Kjellin. Undrar du över något, eller saknar en artikel om något som ligger inom vårt område; gör som Richard och lägg en virtuell lapp i “Frågelådan”!


Hej Richard!

Du ställer en intressant och tänkvärd fråga. Den typ av reaktion du beskriver i din frågeställning – att vi eller andra verkar försöka blanda bort korten med hjälp av lögn och förbannad statistik – är inte ovanlig och jag tänker att den är symtomatisk för vad som händer när två väldigt olika sätt att förmedla information krockar med varandra. Jag inser dessutom att det är både viktigt och värdefullt att vi försöker förklara vad vi gör när vi presenterar brottsstatistik på Motargument för att minska fortsatta missförstånd.

I ditt mail hänvisar du bland annat till hösten 2019 och nyheten på SVT om att antalet sprängdåd mer än fördubblats sedan året innan. Det är dystra nyheter och alla kan med rätta bli upprörda av sådan information. Det blir förstås även vi på Motargument. Men det är inte den här ökningen i sig som skaver och får oss att, som du uttrycker det, försöka “tysta ned” den. Det som skaver – och som även ligger inom ramen för vårt generella syfte – är hur nyheter som denna dels tilltalar den klickjagande kvällspressen och dels gärna missbrukas av så kallat “alternativa” medier som ett bevis för det falska påståendet att Sverige står på randen till en systemkollaps (inte sällan underblåst av en, enligt dessa medier, okontrollerad invandring).

Jag klickar mig därför vidare från SVT:s artikel och jämför det som där skrevs med vad Maria Robsahms statistik över polisanmälda brott visar under perioden 1975 fram till och med 2019. Samma år som sprängdåden mer än fördubblades, så polisanmäldes 196 färre brott per 100 000 invånare, än året innan. Det vill säga det var en marginell minskning med 0,196%. Den totala brottsligheten var alltså i princip oförändrad och har varit så de senaste tio åren. Det är typen av brottslighet som fluktuerar, men brottsligheten i sig är alltså mer eller mindre densamma i omfattning.

Statistik över polisanmälda brott 1975 - 2019

Och det är just det som är grejen. Den fluktuation som ofta rapporteras i olika medier kan se dramatisk ut när man tittar på bara den och inte kopplar ihop den med det övergripande sammanhanget. Men ges man inte möjlighet att se hela bilden riskerar den att inte bara bli missvisande, den kan bli helt obegriplig.

En fördubbling av antalet sprängdåd låter som början på ett inbördeskrig. En minskning av den totala brottsligheten ger lite andra associationer.

Det är nästan precis som i det gamla talesättet om att inte se skogen för alla träd. Med lite tur kan vi på Motargument, med god hjälp av bl a Maria Robsahms statistik, göra skogen lite synligare för våra läsare.

Mvh, Jan Kjellin

Göteborg inför ”Sluta skjut” i kampen mot gängen

Projektet ”Sluta skjut” i Malmö, som pågått sedan 2017 och förlängts med ytterligare tre år, har rönt framgång. Projektet bedöms av myndigheter vara en starkt bidragande faktor till att den grova våldsbrottsligheten sjunkit drastiskt i staden.

Att Göteborg är nästa stad på tur är en god nyhet för oss som anser att kriminalitet ska bekämpas. I onsdags valde Alliansen, i sista stund före onsdagens kommunstyrelse, att ansluta sig till förslaget att införa projektet.

Förslaget initierades i september 2020 av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Övriga partier, dvs S, SD och Demokraterna, har hela tiden varit positiva till förslaget.

”Sluta skjut” är ett projekt som bygger på en väl beprövad metod från USA, Group Violence Intervention. Metoden har gett goda resultat i USA och även i Malmö. Metoden går i korthet ut på dialog mellan gängen och polisen, kriminalvården och kommunen.

Socialdemokraternas gruppledare sammanfattar:

– Det vi gillar med den här metoden är att man sätter press på gängen. De ska veta att det bara kan sluta på tre sätt, en gänguppgörelse med dödlig utgång, kåken eller ett avhopparprogram. Ju fler som väljer det sistnämnda desto bättre. (Källa: Dagens Nyheter)


Lästips:

”Saft och bulle” framgångsfaktor för att minska antalet skjutningar

Regeringens plan mot segregation

Den 18:e December 2020 publicerade regeringen en handlingsplan mot segregation och för att förbättra förutsättningar för godare livschanser för alla. Här följer en summering av handlingsplanen – nya insatser och tidigare insatser som förstärks med nya medel och statsbidrag.


Vill du läsa handlingsplanen i sin helhet kan du göra det här:

Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla


Boende

Fler bostäder

Investeringsstöd för att öka byggande av hyresrätter med rimligare hyreskostnader ska förstärkas.

Motverka diskriminering på bostadsmarknaden

Boverket ska analysera om det förekommer diskriminering, bedöma hyresvärdar och förmedlingsplattformar.

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Ett samlat arbetssätt införs för att offentliga aktörer och kommuner samverkar i analyser av bostadsbrist och inför motåtgärder.

Renovering och underhåll av bostäder

Fortsatt satsning för energieffektiviserande åtgärder i flerbostadshus, och fortsatta renoveringar och underhåll.

Gröna och trygga samhällen

För att främja stadsgrönska och ekosystemtjänster införs stöd för gröna, tryggare och inkluderade utemiljöer.

Stärkt samhällsservice

Utbyggnaden av statliga servicekontor ska fortsätta i socioekonomiskt utsatta områden.

Motivera flytt till icke-segregerade områden

Sedan 1:a Januari 2020 får asylsökande inte rätt till dagersättning om de skaffar boende i ett socioekonomiskt utsatt område. Asylsökande ska motiveras att välja bo i områden med större möjligheter för socialt mottagande och minska segregation och trångboddhet.

Översyn av folkbokföring

Skatteverket ska se över folkbokföring för att öka kunskap om trångboddhet, brott mot välfärdssystem och stärka rätten till skolgång.


Utbildning

Stärkt likvärdighet och höjda kunskapsresultat i skolan

Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan fördelas mer proportionerligt med hänsyn till antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Behörighet till gymnasium och godkänd examen

Fler elever ska bli behöriga till gymnasieskola och uppnå gymnasieexamen genom lovskola och läxhjälp. På grund av coronapandemin kommer statsbidraget stärkas ytterligare.

Höjd lön till lärare

På skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska förstelärare och lektorer få löneökningar.

Förbättra arbetsmiljön för lärare

Arbetsvillkor och arbetsmiljö för lärare på skolor i områden med socioekonomiska utmaningar ska förbättras.

Fler lärarassistenter

Fler lärarassistenter ska anställas till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Språkutveckling i förskola 

Nyanlända och deras barn ska få stärkt språkutveckling i svenska, för barnens mer jämlika förutsättningar inför skolstart.

Yrkesutbildning med svenska som andraspråk

SFI ska kombineras med yrkesutbildningar för ökad koppling mellan språkutbildning och kontakter till arbetsmarknad. Folkhögskolornas allmänna och särskilda kurs har utökats.

Utbildningsstöd

De kommunala Lärcentrumen ska främja studerandes tillgång till stöd i utbildning.

Uppsökande insats till utrikesfödda kvinnor

Fler insatser riktade till utrikesfödda kvinnor och andra målgrupper som ska främja de skaffar utbildning och arbete.


Arbetsmarknad

Bättre stöd till arbetssökande

Förstärkning av Arbetsförmedlingen för deras lokala närvaro och service i hela landet, öka deltagande i åtgärder och arbetsmarknadsutbildningar.

Studera med ersättning

Arbetssökande får studera med bibehållen ersättning på kurser och utbildningar som krävs där efterfrågan är stor på arbetsmarknaden.

Kvinnors företagande

Tillväxtverket ska öka sitt arbete inom det tidigare påbörjade uppdraget att främja nyanlända och utrikesfödda kvinnors företagande, främja nyanlända kvinnors nätverkande.

Fler vägar in på arbetsmarknaden

Ytterligare medel till introduktionsjobb och extratjänster för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Intensivår för nyanlända

Arbetsförmedlingen inför ett intensivår för att nyanlända ännu snabbare ska komma in på arbetsmarknad.

Stöd för föräldralediga utrikesfödda kvinnor

Utrikesfödda kvinnor får möjlighet fortsätta lära sig svenska under föräldraledighet.


Demokrati och civilsamhälle

Stärkt demokrati

Statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att alla ska få ökad kunskap om demokrati och hur man deltar i demokrati.

Ökat intresse för demokratifrågor

Stockholms universitet ska stärka landets gymnasieelevers kunskaper om vår demokrati, bidra till ökat intresse för demokratifrågor.

Bibliotek

Ökat utbud och tillgänglighet av biblioteksverksamhet i hela landet.

Nya demokrativillkor

Statliga bidrag till civilsamhällets organisationer kommer ställa fler villkor, för att hindra dem från diskriminering eller kränkande av friheter och rättigheter.

Mer kultur till barn och unga

Alla skolelever ska ta del av och samverka med professionella kulturlivet.

Fler fritidsaktiviteter

Fler fritidssysselsättningar till barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden.

Allmänna samlingslokaler

Utöka bidrag till samlingslokaler för långsiktigare verksamheter.

Mer idrott

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) ska förstärka befintliga idrottsföreningar (och bilda nya) i socioekonomiskt utsatta områden. Öka kunskap om föreningars demokratiska grunder, utveckla former för att barn och unga deltar i idrottsföreningars demokrati.

Information om det svenska samhället

Asylsökande och nyanlända ska få mer relevant info om svenska samhället, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.


Brottslighet

Brottsförebyggande arbete

Statens skolverk, Socialstyrelsen fortsätter förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Särskilda insatser mot riskgrupper i socioekonomiskt utsatta områden. Fler sociala insatser ska komplettera kommunernas arbete.

Nationellt avhopparprogram

Utökade medel till stöd för de som vill lämna kriminella eller extremistiska miljöer och grupper.

Identifiera parallella samhällskulturer

BRÅ ska ta fram stöd för identifiering av parallella samhällsstrukturer, klanstrukturer och analys av motåtgärder.

Centrum mot våldsbejakande extremism

Nya medel till Centrum mot våldsbejakande extremism, ska förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism.

Fler anställda inom Polismyndigheten

10 000 fler ska anställas under perioden 2016-2024.

Bekämpa narkotikabrottsligheten

Polismyndigheten förstärker bekämpningen av illegal handel med narkotika och narkotikaklassade läkemedel, samt narkotikaproduktion.

Skärpta påföljder för unga brottslingar

Ungdomsövervakning för unga lagöverträdare, där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt straff.

Skärpta straff för illegala vapen och sprängningar

Skärpt straff sedan 2020 mot de allvarligare formerna av vapenbrott, explosiva varor, smuggling av sådana. Flera lagförslag för att öka kontrollen över alla explosiva varor.

Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersvåld

Regeringen kompletterar sin 10-åriga nationella strategi för att förebygga, bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution. Åtgärdsprogram med en rad insatser, bl.a. mot könsstympning.

Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete blir permanent

Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete, förebyggande, bekämpande av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, prostitution, människohandel blir permanent från och med 2021.

Nationellt kompetenscentrum mot hedersförtryck

Ett permanent centrum mot hedersförtryck inrättas.

Utökad kompetensstöd till socialtjänst och hälso- och sjukvård

Utökat kompetensstöd till arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt mot prostitution och människohandel.

Förebygga och motverka könsstympning

Jämställdhetsmyndigheten ska se över arbetssätten hur man förebygger och motverkar könsstympning av flickor och kvinnor, metoder för attitydförändring och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor samt sprida kunskap.

Strängare straff för hedersrelaterat våld

Den 1:a Juli 2020 blev det strängare straff för hedersrelaterad brottslighet. Barnäktenskapsbrott infördes och skärpta straff för brott med hedersmotiv. Utreseförbud finns som ska skydda barn från att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympas.

SD är rasister, men alla som röstar SD är inte rasister

I debatten ställs inte sällan de retoriska frågorna ”Är [infoga valfri siffra] svenskar rasister?” och ”Varför vill [infoga valfritt parti] locka tillbaka rasistiska SD-väljare?”. Frågorna försöker begränsa dina svar till något som gynnar frågeställarens agenda. Antingen ”medger” du att SD-väljare inte är rasister, eller så ”bevisar” du att alla SD:s belackare drar alla SD:are över en kam (första frågan), eller att andra partier är hycklare (andra frågan). Frågorna antar att SD inte kan förlora väljare. Naturligtvis är det inte så enkelt. 


Signaturen ”swempa dempa” skriver i en insändare i Dalademokraten i samband med valet 2018 följande:

”Vad har Sverigedemokraterna med rasism att göra? Det är helt befängt! Enligt din verklighet så är 1.1 miljoner väljare rasister?” (Källa: Dalademokraten)

På Twitter hittar vi följande:

De retoriska frågorna ”Är [infoga valfri siffra] svenskar rasister?” och ”Varför vill [infoga valfritt parti] locka tillbaka rasistiska SD-väljare?” är båda exempel på argumentationsfelet komplex fråga, retorisk rävsax eller ledande fråga.

Om du får någon av frågorna bör du istället ifrågasätta de antaganden som görs i frågorna.

De retoriska frågorna utgår ifrån att vi som inte röstar på Sverigedemokraterna, dvs röstar på ett annat riksdagsparti, påstår att sverigedemokratiska väljare per automatik är rasister. Det stämmer inte, även om det finns en del personer som gör det. Det stämmer såtillvida att det naturligtvis finns en andel som ÄR rasister. Enligt forskningsrapporten ”Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? (Forskningsrapport 2018/2)” är att knappt hälften (43 %) av SD-väljare främlingsfientliga, och hälften av dessa är rasister.Question mark

Många orsaker till att personer röstar på SD

Du behöver inte vara rasist för att rösta på ett rasistiskt parti. Att SD är ett rasistiskt parti har många fastställt, bl a skrev vi på Motargument inför valet 2018 artikelserien ”SD är ett rasistiskt parti” som på punkt efter punkt belägger varför partiet är rasistiskt. Den består av sju delar samt en sammanfattande åttonde del. Varje del står att finna i länken i slutet av denna krönika.

Det kan finnas många orsaker till varför en person väljer att rösta på SD; missnöje, okunskap, rädsla, oro, rasism/främlingsfientlighet och yttre påverkan är ett par av dessa. Märk väl att rasism/främlingsfientlighet utgör en av flera anledningar, och att det inte är ett villkor för att en person ska välja SD.

  • Missnöje/misstro. Det har i alla tider funnits misstro med den för tiden sittande regeringen. Det kommer, och ska, alltid finnas. På det sättet hålls demokratin vid liv och politikerna tvingas utmana varandra och på så sätt får vi förhoppningsvis en utveckling av hur det ser ut i landet. Det finns också en misstro till etablissemanget, dvs makthavare, beslutsfattare, myndigheter och samhälle. Det finns en lägre tilltro till att välfärdsstaten levererar. SD är populister, och spelar på folks missnöje.
  • Okunskap. Många röstar på partier utan att veta vad de egentligen står för. Det framkommer inte sällan att personer inte har koll på SD:s historia (historielöshet) eller hur de ser på invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Tyvärr finns det en andel invandrare som röstar på SD, utan att förstå att de i praktiken röstar mot sig själva.
  • Rädsla och oro. Alla människor besitter en i grunden naturlig och sund inbyggd rädsla och oro. Det är när rädslan och oron tar sig orimliga proportioner och inte förankras i hur samhällets faror verkligen ser ut som det kan bli farligt. Även här spelar SD:s populism en viktig roll, de älskar att måla upp en Sverigebild av ett land som befinner sig i fritt fall eller krig.
  • Rasism/främlingsfientlighet. Att rasism är en av anledningarna till att en person väljer att rösta på ett rasistiskt parti kräver inte någon större analys. Rasister tilltalas av rasistisk politik och rasistisk övertygelse.
  • Yttre påverkan. Massmedia, såväl TV och radio som gammelmedia och alternativa media/bloggar/poddar, förstärker Sverigebilden som SD ihärdigt målar upp. Dagens teknik tillåter ett snabbare nyhetsflöde och samma nyhet förmedlas gång på gång. Om vi kikar på statistik över t ex kriminalitet ser vi snabbt att det inte står i rimlig proportion till hur det ser ut i media. Sensation och populism genererar klick, tittare och lyssnare. SD-väljare har ett större medieflöde och kommunikationsdynamik än andra.

Förr röstade människor i Sverige i stor utsträckning efter klasstillhörighet. Under senare tid har människor alltmer övergett det, något som har gynnat SD. Partiet poängterar ofta att de företräder alla, oavsett klass eller bakgrund.

För de allra flesta har det historiskt funnits ett motstånd till att rösta på partiet. Partiets koppling till nazism, Bevara Sverige svenskt och vit makt avskräckte tidigare. Numer finns inte den effekten i samma utsträckning, vilket gör att fler ser partiet som ett alternativ.

Det finns studier som visar på att SD-sympatisörer i större utsträckning än sympatisörer till andra partier

  • hyser misstro till politiker
  • vill minska invandring
  • är oroligare för sin säkerhet
  • är mer främlingsfientliga

Det är inget självändamål att rasister i Sverige röstar på Sverigedemokraterna. Det finns personer med rasistiska åsikter som röstar på andra partier. Rasister finns i alla läger, oavsett partitillhörighet. Enligt en forskningsrapport från 2018 instämmer knappt hälften (43 %) av SD-sympatisörerna i påståendet ”Jag vill inte få en invandrare ingift i familjen” – vilket enligt rapporten är främlingsfientlighet. Motsvarande siffra för socialdemokrater är knappt 1/10 (8 %) och för moderater knappt 1/5 (19 %). Drygt 1/5 (22 %) av alla SD-sympatisörer, dvs hälften av de främlingsfientliga 43 % SD-sympatisörerna, instämmer också i påståendet att det finns raser som är mindre intelligenta än andra – vilket enligt rapporten är rasism.

Skärmdump från forskningsrapporten ”Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg?”, sid. 72.

Forskningsrapporten visar att SD-sympatisörer i omfattande utsträckning är främlingsfientliga eller rasister. Oavsett om en SD-väljare är rasist, främlingsfientlig eller inget av det, så är varje enskild väljare en presumtiv väljare för alla partier.

De retoriska frågorna i ingressen insinuerar att alla som röstar på SD är rasister, och att icke-rasistiska partier inte vill att dessa skulle rösta på dem är ett ohederligt argumentationsfel, en komplex fråga, även kallat retorisk rävsax eller ledande fråga. Den är medvetet ställd på ett sätt som gör den svår att svara på. Den tar också sin utgångspunkt i att SD inte kan förlora väljare. Naturligtvis kan SD förlora väljare till andra partier, dels pga att alla SD-väljare inte är rasister, dels pga att alla väljare, rasister, främlingsfientliga och icke-rasister, är presumtiva väljare för alla partier. Alla partier har sympatisörer som hyser rasistiska eller främlingsfientliga åsikter. Det vi med säkerhet kan säga är att SD är ett rasistiskt parti, som i större utsträckning lockar rasister.


Lästips:

Motargument: SD är ett rasistiskt parti

Expo: Vem röstar på Sverigedemokraterna?

Institutet för framtidsstudier: Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? (Forskningsrapport 2018/2)

Att bygga för integration (del 2) – M och SD i Malmö spelar med människors känslor

Den senaste tiden har det pågått en debatt i Malmö som i stort rör integration och segregation. På Limhamn, närmare sagt Limhamns sjöstad, drivs sedan ett par år en integrationssatsning som innefattar att bostadsrätter och radhus mixas upp med hyresrätter. Malmömoderaterna säger sig vara integrationsförespråkare, men i realiteten uttrycker de annat.


Oppositionspartierna M och SD underblåser den oro och otrygghet som vissa boende på Limhamn känner, genom att ständigt hamra i vanligt folk att kriminaliteten på Limhamn ökar som konsekvens av integrationssatsningen, trots att brottsligheten i stadsdelen sjunkit den senaste femårsperioden. Om detta vittnar såväl den årliga trygghetsundersökningen från BRÅ som polisen på Limhamn. Detta hindrar inte M och SD att sprida populistisk skräckpropaganda.

Malmömoderaterna väljer i ett par debattartiklar i lokaltidningen Kvällsposten att rikta fokus bort från sakfrågan, nämligen den lokala brottsutvecklingen på Limhamn och i dess sjöstad, och istället fokusera på hur det ser ut på Sverigenivå.

Faktum kvarstår: Både stölder och våldsbrott har minskat på Limhamn de senaste fem åren, enligt såväl polisens statistik över anmälda brott som den nationella trygghetsundersökningens statistik över självrapporterad utsatthet för brott. Är detta anledningen till att malmömoderaterna väljer att flytta sin argumentation till Sverigenivå? På den nivån kan de låtsas att argumentationen håller. På Limhamnnivå håller den inte. Malmömoderaterna säger sig vara för mixade boendeformer, men på deras hemsida står inget om att M skulle vara för mixade boendeformer. Däremot står det att läsa om fri hyressättning och en ökad omvandling från hyresrätter till bostadsrätter. Malmömoderaterna skarvar betänkligt när de påstår att detta skulle vara ett uttryck för att de är för mixade boendeformer.

I en debattväxling mellan malmömoderaten Torbjörn Tegnhammar och Motarguments David Ehle i lokala Kvällsposten jämför malmömoderaterna kriminaliteten i mångmiljonprogrammen med kriminaliteten i Limhamns sjöstad. Problemet är att denna argumentation kan ge sken av att situationen är likvärdig i de olika områdena. Vidare ifrågasätter malmömoderaterna politiska motståndare som uttrycker vikten av att främja integration, och motverka segregation. De som faktiskt sprider missvisande uppgifter i debatten är delar av oppositionen, nämligen M och SD. Utan belägg målar de upp en skräckbild av hur det ser ut på Limhamn.

Trots att allt pekar på att brottsligheten på Limhamn, och i hela Malmö, sjunker, så är oron och känslan av otrygghet fortsatt hög. Anledningen till att människors oro och känsla av otrygghet inte står i relation till den faktiska situationen är ett tecken på att media och oppositionspartier tillåts styra debatten. På Malmö stads hemsida läser vi:

”Brottsligheten i Malmö går ner, det visar data från polisen. Färre Malmöbor uppger att de utsätts för brott och antalet polisanmälningar om brott minskar. Samtidigt är oron för att bli utsatt för brott stor och känslan av otrygghet hög. Utvecklingen ser likadan ut i många andra delar av landet.” (Källa: Malmo.se)

Det argument som malmömoderaterna lyfter, som skulle kunna vara avgörande i debatten om Limhamn, är Crime Harm Index, en analysmetod som ännu inte applicerats i Sverige. Tanken med Crime Harm Index är att vikta olika typer av brott mot varandra. Det vi har att tillgå är än så länge en skiss på analysmetoden. Det finns inget material, och analysmetoden är således inte ett giltigt argument.

Jag, och många med mig, kommer aldrig att acceptera den nidbild av Limhamn som M, tillsammans med SD, målar upp. Fakta trumfar populistisk propaganda och argumentation om påstådd kriminalitet, oro och känsla av otrygghet, som på ett märkligt sätt tillåts sätta agenda på debatten om Limhamn.

Media bär ett ansvar i att vanligt folk känner oro, då de med sitt sensationsjournalistiska narrativ manifesterar nidbilden. I otaliga artiklar tillåts M och SD sprida sin populistiska propaganda.

Jag välkomnar brottsbekämpning och att sätta buset på plats. Men jag accepterar inte att det sprids lögner och propaganda om Limhamn, på det sätt som Moderaterna och Sverigedemokraterna gör. Jag vill hävda att media och oppositionspolitiker är ansvariga för den oro och den känsla av otrygghet som finns hos vissa människor på Limhamn.

Det är djupt beklagligt att folkvalda populister som M och SD  spelar med människors känslor.


Mer läsning i debatten:

David Ehle, Motargument: Att bygga för integration – hyresrätter på Limhamn skapar konflikt

David Ehle, Kvällsposten: Malmömoderaterna sprider ogrundad rädsla och oro

Torbjörn Tegnhammar (M), Kvällsposten: M accepterar inte en skönmålande verklighetsbild


Fakta vad gäller brottslighet, trygghet och säkerhet i Malmö står att läsa på Malmö stads hemsida.

Malmö Stad

Samhällsnytt påstår: ”Inbrott i fritidshus och bedrägeri är avkriminaliserat”

I två artiklar skriver den högerextrema nätbloggen Samhällsnytt att polisen skulle ha avkriminaliserat två brott. De brott det handlar om är ”inbrott i fritidshus” och ”bedrägeribrott”.

Rubriksättningen i dessa två artiklar är lögnaktiga. Polisen har inte avkriminaliserat något av dessa brott. Det framkommer med all önskvärd tydlighet om vi går till källorna som Samhällsnytt använt sig av.

Bloggens skribent Simon Kristoffersson skriver att inbrott i fritidshus numer är avkriminaliserat, dvs inte längre är straffbelagt. Det som stämmer är att polisen i Laholms kommun inte har tillräckligt med resurser att prioritera inbrott i fritidshus. Flertalet av de tolv anmälningar som gjorts i Skummeslövsstrand har lagts ner i brist på teknisk bevisning. Det finns helt enkelt inte resurser att skicka ut polisens tekniker till brottsplatserna.

Mr Samhällsnytt, Mats Dagerlind, skrev i slutet av 2018 en blänkare om att bedrägeribrott skulle ha avkriminaliserats, dvs inte är längre är straffbelagt. Det som faktiskt stämmer är att fram till årsskiftet 18-19 skulle bevismaterial i ärenden där summan understeg 5 000 kronor i normalfallet inte inhämtas. Orsaken var att arbetsbördan för utredning av mindre bedrägeribrott var för hög.

Den högerextrema nätbloggen fortsätter att sprida desinformation. Att hävda att det inte skulle vara straffbelagt att göra inbrott i fritidshus och att utsätta andra för bedrägeri är skamligt.

Att bygga för integration – hyresrätter på Limhamn skapar konflikt

Limhamns sjöstad är ett f d industriområde i utkanten av Limhamn i Malmö.  De senaste åren har industrierna successivt ersatts med radhus, bostadsrätter och hyresrätter. I enlighet med rådande bostadspolitik syftar mixen av boendeformer till att stävja segregation och främja integration. Hyresrätterna har upprört en del av dem som har investerat i radhus och bostadsrätter.  Oro och känsla av otrygghet sprids i stadsdelen. Dessa känslor är inte fakta. De orsakas av rasism och fördomar om andra sociala grupper.


Andreas Schönström (S), ordförande för tekniska nämnden i Malmö säger i en intervju med Expressen att:

– Det är sedan många år tillbaka en uttalad strategi i Malmö att bygga en blandstad för att inte upprepa gamla misstag. I områden som Rosengård och Holma byggdes villaområde, hyresområde och bostadsrättsområde vid sidan av varandra utan att blandas. När vi nu bygger nytt är vi väldigt måna om att boendeformerna ska blandas och att människor ska hitta sina nya hem utan sociala eller fysiska barriärer. (Källa: Expressen)

Expressens artikel ”Oron växer – hyresgäster flyttar in i rika stadsdelen” är onyanserad sensationsjournalistik. Förvisso nämns att kriminaliteten på Limhamn sjunker, men artikelns främsta budskap är att förmedla människors oro för områdets framtid.

Fördomar och rasism orsakar oro

En person som varit näringsidkare i området i 17 år uttrycker (felaktigt) att kriminalitet som våldsbrott och stölder ”visserligen alltid funnits här, men det har ökat sedan hyreskomplexen kom upp, men det får man inte lov att säga för då är man rasist”. (Källa: Expressen)

I den privata Facebook-gruppen ”Vi på Limhamn” är tongångarna polemiska, konspiratoriska och (delvis rasistiskt) fördomsfulla. Den generella uppfattningen i kommentarsfälten gällande inlägg om integrationssatsningen i Limhamns sjöstad är att kriminaliteten ökat i och med hyresrätterna. Flera av kommentarerna är att betrakta som rasistiska. Gruppen har med tiden kommit att glida från det som var syftet, dvs information om saker som händer och sker, till att i allt större utsträckning handla om oro, otrygghet och kriminalitet. Då gruppen har ca 10 000 medlemmar och sjöstaden ännu inte har nått 4 000 invånare kan slutsatsen dras att en stor majoritet av gruppmedlemmarna bor på Gamla Limhamn. Av trådarna i gruppen att döma har den blivit en näthatargrupp där fördomar om andra sociala grupper och rasism får stå oemotsagda.

De hyresrätter som byggts i Limhamns sjöstad har gjort att mindre köpstarka människor, ibland med hjälp av försörjningsstöd och andra sociala insatser, har beretts möjlighet att flytta till området.

Det är nu icke-faktagrundade föreställningar, som till viss del kan bero på en intressekonflikt, smyger sig in hos lokalbefolkningen. Flera lyfter risken för att bostadspriserna kommer att sjunka till följd av hyresrätterna i sjöstaden. Det finns inga belägg för det.

I stor utsträckning beror oron och känslan av otrygghet hos boende på Limhamn på fördomar om andra sociala grupper och rasism. Vissa tror att hyresrättsgäster per automatik innebär ökad kriminalitet och försämring av området. Konflikten grundar sig delvis i en fråga om klass. Dagens arbetarklass består till stor del av invandrare.

En anonym man utvecklar sin känsla av oro för Expressen:

– Det är mycket ungdomar som är ute och hänger, och även om det inte hänt något så skapar det ändå en otrygg känsla när man är ute och går om kvällarna. Man kommer inte ifrån det. (Källa: Expressen)

I den privata Facebook-gruppen ”Limhamns sjöstad” har Expressens artikel varit föremål för diskussion. Kommentarerna varierar från att intyga att den bild som artikeln förmedlar eventuellt kan stämma, i alla fall till viss del, till att ifrågasätta Expressen, och deras onyanserade rapportering från stadsdelen.

De tre personer som i Expressens artikel fått möjlighet att uttrycka sin ilska och oro, samt den stämning som står att finna i Facebook-gruppen ”Vi på Limhamn” är inte representativ för hur människorna i sjöstaden upplever faktumet att sjöstaden har en mix av boendeformer.

Allt färre människor utsätts för brott

Människor på framför allt Gamla Limhamn har börjat kalla Limhamns sjöstad ”Rosengård by the sea”. Detta grundar sig i en upplevd känsla av oro och otrygghet, och inte för att det begås fler brott här än tidigare.

Den årliga trygghetsundersökningen som polisen på Limhamn utför visar att folk i allmänhet upplever att utomhusmiljön har blivit skräpigare och stökigare den senaste femårsperioden. Folk i allmänhet känner också en större otrygghet.

Fakta i samma undersökning visar att den faktiska utsattheten för brott har minskat. En mindre andel boende på Limhamn utsätts för fysiskt våld och stölder idag än för fem år sedan. Polisen bekräftar att denna fakta stämmer överens med hur de upplever Limhamn idag. De förklarar att det kan ha sin grund i att Limhamns sjöstad är ett nytt område med en blandad befolkning, vilket kan leda till ökad oro. Kommunpolis Göran Holmgren tror att det kommer att bli mindre oroligt när det väl har satt sig att människorna i området är en mix av samhällsklasser och ursprung.

Det finns röster i området som ser positivt på att inte enbart köpkraftiga människor flyttar till området. De uttrycker en stolthet i att området är en föregångare vad gäller integration:

– Det känns tryggt här! Många rara barn av olika nationaliteter. (Källa: Expressen)

Mix av boendeformer är bra för integrationen

Carina Listerborn är professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet. Hon är av uppfattningen att fördomar om andra sociala grupper, är orsaken till oron:

– Att man har låg inkomst eller är invandrare innebär ju inte att man kommer med problem. Många som får sociala bostadskontrakt i dag har inte några andra sociala problem än svårigheten att hitta just bostad. (Källa: Expressen)

Listerborn betonar hur viktigt det är på lång sikt för Malmö att integrationen sker i alla stadsdelar. Integrationen bör ske såväl i miljonprogrammen (i t ex Rosengård, Holma, Lindängen och Kroksbäck) som i de rikare områdena.

Våren 2020 beslutade tekniska nämnden i Malmö om en ny markpolicy, vilken innefattar att minst 60 % av nyproducerade hyreslägenheter öronmärks för bostadskön Boplats Syd. 15 % av nyproducerade lägenheter får kommunen hyra ut i andra hand i bostadssocialt syfte. Kommunen ska åta sig att prioritera de byggherrar som arbetar med sociala åligganden, så som trygghetsskapande lösningar, och som har höga ambitioner vad gäller klimat och miljö.

Limhamns sjöstad är ett område i Malmö där det satsas på integration. Många fler områden i Malmö kommer att anpassas efter rådande bostadspolitik. Detta innebär att många områden kommer att följa i sjöstadens spår, där radhus och bostadsrätter blandas med hyresrätter.

Delar av lokalbefolkningen på Limhamn vill ge sken av att kriminaliteten i stadsdelen ökar. Media hakar på och bidrar till att oron ökar. Fakta säger att brottsligheten på Limhamn minskar.


Det är obehagligt att människor i allmänhet, och politiker och media i synnerhet manipulerar människor med sina fördomar, personliga åsikter samt brist på argument och fakta. Det är då oro och känsla av otrygghet skapas, som i sin tur skapar segregation, polarisering och hat.


Jag delade i morse denna artikel i Facebook-gruppen ”Vi på Limhamn”, dvs den grupp med en agenda som uttrycker ilska, rasism och fördomar och där moderatorn och de som kommenterar öppet är starkt kritiska mot styret i Malmö. Moderatorn valde att radera mitt inlägg ganska omedelbart.

De polisanmälda brotten har inte ökat under 2010-talet

Idag kom kriminalstatistiken över polisanmälda brott under 2019. Därmed kan vi också summera hela decenniet 2010-talet.

Sedan tidigare visste vi att de polisanmälda brotten ökade successivt 1975 – 2009. Nu kan vi konstatera att de inte har ökat under 2010-talet.

Faktabanken ska återkomma till fler detaljer, bl a polisanmäld misshandel, sexualbrott och bedrägerier. Men också vad vi vet om polisanmälda sprängningar och skadegörelse.

Men för nu – slutsatsen är entydig: Den polisanmälda brottsligheten har inte ökat under 2010-talet.