I fokus

SD:s återvandring blir regeringspolitik

Att SD har stort inflytande på förd politik i Sverige har vi fått vänja oss vid. Nu har SD:s starka åsikter om repatriering blivit regeringspolitik. SD har under ett par år trappat upp diskussionen om återvandring, något som alltid stått högt på agendan i den s k nationella rörelsen, dvs fascister, nazister och antisemiter.

26 oktober 2023 presenterade regeringen i ett pressmeddelande att arbetet med s k repatriering, återvandring, ska intensifieras. Nästa sommar ska utredningen presenteras.

I pressmeddelandet läser vi:

En särskild utredare ska se över hur återvandring kraftigt kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige med anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Det gäller särskilt personer som inte har integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer. (Källa: Regeringen)

Alla bör väl idag vara medvetna om att  återvandringsbidrag har funnits sedan 1984. Migrationsverket bistår redan idag och sedan många år tillbaka med hjälp till att lämna Sverige för de som vill återvända till sina ursprungsländer.  Att sittande regering nu aviserar att en utredning om återvandring ska genomföras skapar stress och oro hos många av oss. Retoriken och politiken stramas nu åt. Tidigare var det SD som pratade varmt om repatriering. Nu är det regeringen som drar åt tumskruvarna. Anledningen är tydlig: fler människor ska tvingas återvända till sina hemländer.

Återvandring är kostsamt. Beroende på i vilken utsträckning regeringen och SD har tänkt sig så kan det bli mer eller mindre kostsamt.

Nya lagar skapas, kraven för medborgarskap och för att få lov att stanna i Sverige ökar. Det finns ett par frågor som medborgarna har rätt att få svar på:

  • Vilka är kriterierna regeringen tänker sig för återvandring?
  • Hur ska ni förflytta människor?
  • Hur ska det finansieras?

Regeringen och SD har sedan valet förra hösten aviserat att uppehållstillstånd ska rivas i större utsträckning. De har också aviserat en utredning om återkallelse av medborgarskap:

Bortsett från de undantag som följer av grundlag så har svenska medborgare ett absolut grundlagsskydd för sitt svenska medborgarskap. Frågan om att införa en möjlighet till återkallelse av svenskt medborgarskap i vissa fall kräver därför en grundlagsändring. Vilka omständigheter som ska kunna ligga till grund för återkallelse behöver noga utredas och regeringen kommer inom kort återkomma om en sådan utredning. (Källa: Regeringen)

Anser regeringen och SD att Venezuela, Palestina, Afghanistan, Syrien eller Ukraina är ”säkra” länder mogna för att återta människor som en gång flytt landet av en anledning? Vän av ordning vill påminna om att dessa länder alltjämt är krigshärjade, att människor förföljs och förtrycks samt att de i många fall har förhöjd risk att utsättas för terror och brott mot mänskliga rättigheter.

Det finns människor som, av olika anledningar, gärna återvänder till sina hemländer. Men dessa människor behöver inga påtryckningar, inga incitament. De flyttar ändå. De har möjligheter, resurser och förutsättningar. Det går inte att komma ifrån att pressmeddelandet om återvandring kan komma att uppfattas som ett tvång, oavsett hur regeringen och SD väljer att formulera sig. Att svepande peka ut flyktingar som föremål för återvandring bidrar enbart till polarisering.

Att regeringen, nu tillsammans med SD, väljer att skärpa retoriken och politiken kommer att skapa stark oro hos människor som är direkt berörda. Frågor som ”är det min tur nu?”, ”får jag stanna?” eller ”vad kommer att hända i hemlandet?” kommer att ställas. Den tillspetsade retoriken, och kommande politiken, om återvandring får den ofrånkomliga konsekvensen att människor, som bott, levt, verkat och till och med fötts i Sverige ändå pekas ut som främlingar. Vi vet ännu inte riktigt vad kommande lagstiftning gällande återvandring kommer att innefatta.

Vi pratar om människor, och människors livsöden.

Ökad återvandring kommer att kosta Sverige och svenska företag. Hur ska vi nationalekonomiskt hantera kompetenstapp och färre konsumenter?

Fram till dagen då Tidöavtalet såg sitt ljus hade M, KD och L inte pratat om repatriering, dvs återvandring. Nu när de är beroende av SD:s stöd för att kunna regera, måste de blidka SD i många frågor. Konsekvensen av detta är att SD-politik också blir regeringspolitik. Återvandringen är ett av flera exempel på detta.

Källor:

Regeringen: Fler ska välja att återvända frivilligt

Migrationsverket: Återvandringsbidrag

Regeringen: Arbetet med återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd stärks

Regeringen: Regeringens arbete med att stärka det svenska medborgarskapet

Artiklar, I fokus

SD:s problemkommuner

Det har gått ett år sedan senaste politiska valet i Sverige. Motargument kollade in landets alla kommunfullmäktigesalar.

28 tomma stolar med partisymbol SD står lediga, utan en politiker, i hela Sveriges kommunfullmäktigesalar. (Det finns även tre andra tomma ordinarie mandat från övriga partier; M och KD)

38 partilösa, partipolitiskt oberoende ”vildar” har antingen hoppat av eller uteslutits från SD, men sitter trots det kvar i sin kommun och ”ockuperar” varsitt ordinarie mandat. För SD är det främst kommunen Klippan som är största huvudvärk där nio ordinarie ledamöter och fyra ersättare sitter kvar utan att vara medlem i SD.

SD har även liknande problematik i kommunerna Borlänge, Forshaga, Oskarshamn, Svenljunga med tre eller fler vildar per kommun.

Totalt sett, sammanlagt i alla Sveriges kommunfullmäktige, är 82 politiskt oberoende, partilösa vildar idag innehavare av varsitt ordinarie mandat. Åtta av dem är avhoppare från mindre, lokala partier, 36 är från de övriga stora partierna som är representerade i riksdagshuset.

Hälften av landets alla politiska vildar i kommunerna härrör från Sverigedemokraternas valsedlar, där SD-väljare röstade på dessa, för tretton månader sedan. Lägg även märke till att SD redan har tappat ett riksdagsmandat till en ny riksdagsvilde, i Elsa Widding.

(med reservation för att eventuella förändringar skett senaste veckorna vilka ej återspeglats i kommunernas egna websidor)

Metodbeskrivning: våra researchers gick till hela landets kommuners websidor, slog upp förtroendevalda-registren och adderade samtliga ordinarie ledamöter som saknar partibeteckning i mitten av oktober 2023. Ledamöters namn jämfördes mot valsedlar, diarier i den kommunen, lokala nyhetsartiklar och SD:s egna lokalföreningar.

Artiklar

Myt: ”Utomeuropéer söker arbetstillstånd istället”

Det finns en uppfattning i den migrationspolitiska debatten att utomeuropéer – läs personer från Mellanöstern och Nordafrika – väljer att söka arbetstillstånd i Sverige när de har fått avslag på sin asylansökan. Anledningen sägs vara att det skulle vara enkelt att få arbetstillstånd och att det är ett ”nytt” sätt att komma till Sverige och utnyttja bidragssystemet.

Detta är fel av ett flertal anledningar.

För att kunna vara i Sverige och arbeta krävs BÅDE arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Skärmdump från X 231010

På Skatteverkets hemsida läser vi följande:

”En arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige behöver både ha ett arbetstillstånd och ett uppehållstillstånd. För att kunna få ett uppehållstillstånd gäller, precis som för arbetstillstånd, att personen ska visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige.” (Källa: Skatteverket)

För att erhålla arbetstillstånd finns sex kriterier som ska uppfyllas. Kriterierna innefattar anställningsavtal, giltigt pass, anställningsvillkor förenliga med svensk lag, lön förenlig med svenska kollektivavtal, månadslön på minst 13 000 och att arbetsgivaren tecknat de försäkringar som arbetstagaren har rätt till. Regeringen har aviserat en åtstramning av vilka krav som ska ställas för att erhålla arbetstillstånd. Bland annat ska minimilönen höjas till minst 27 360 kronor, dvs 80 % av den medianlön som Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterar för Sverige.

För att erhålla uppehållstillstånd råder samma förutsättningar som det har varit senaste åren. Nuvarande regering har aviserat ett kommande paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

Om vi tar fram statistik från 2023 över medborgarskap på personer som erhållit arbetstillstånd hittills under året ser vi topp 5-listan:

  • Thailand 6 395
  • Indien 3 336
  • Kina 631
  • Turkiet 631
  • Iran 583

Därefter följer länder som Pakistan, Storbritannien och Brasilien.

Att många personer som fått avslag på sin asylansökan istället skulle välja att söka arbetstillstånd och sedan lyckas få det : stämmer inte.

Källor:

Skatteverket: Rättslig vägledning

Migrationsverket: Krav för arbetstillstånd

Regeringen: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Sveriges nya migrationspolitik

Migrationsverket: Beviljade arbetstillstånd 2023

Artiklar, I fokus

Regeringen och SD om medborgarskapet

Sverige, känt för sin öppna dörrar-politik och generösa flyktingmottagning, står nu inför en kontroversiell lagändringsdiskussion. Ett förslag har lagts fram av ett parti med nationalistiska rötter, vilket har väckt en del oro och debatt bland medborgare och experter.

Förslaget består av flera delar, men några av de mest framstående punkterna inkluderar:

  • En lojalitetsförklaring: Denna innebär ett medborgarskapssamtal eller något liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som avslutning på medborgarskapsprocessen. Den underliggande tanken kan vara att bekräfta individers engagemang och tillhörighet till Sverige. Men kritiker menar att en sådan förklaring kan vara exkluderande och skapa en känsla av ”vi” och ”dom”.
  • Återkallande av medborgarskap: En av de mest debatterade punkterna. I dagsläget är medborgarskapet i Sverige grundlagsskyddat, vilket betyder att det inte kan återkallas. Förslaget skulle dock göra det möjligt att återkalla medborgarskap under vissa omständigheter. Detta skulle kräva en grundlagsändring – inget litet steg.
  • Skärpta krav: Dessa inkluderar längre hemvisttid i Sverige, krav på egenförsörjning och skärpta krav på ”hederlig vandel”. Samtidigt som dessa krav kan ses som ett sätt att säkerställa att individer som blir svenska medborgare är ”integrerade”, finns det en risk att de skapar ytterligare hinder för invandrare.
  • Språkkrav och kulturkunskapskrav: Denna punkt verkar vara inriktad på att stärka medborgarskapets status genom att kräva kunskap i svenska och samhällskunskap. Detta kan ses som en positiv strävan efter integration, men det är viktigt att implementera det på ett sätt som inte är diskriminerande.

De djupare implikationerna

På ytan kan dessa förändringar verka som en strävan efter att stärka medborgarskapets värde och främja integration. Men givet det parti som har lagt fram förslaget och dess rötter kan det vara svårt att inte se vissa av dessa förslag i ljuset av en mer exkluderande och nationalistisk agenda.

Historiskt sett har liknande förslag i andra länder lett till djupa samhällsskador. Det mest framstående exemplet är Nürnberglagarna från 1935 i Nazityskland, som strikt definierade tyskt medborgarskap baserat på ”ras” och uteslöt judar från att vara tyska medborgare. Medan det svenska förslaget inte direkt gör några sådana rasbaserade uteslutningar, är det viktigt att alltid vara vaksam på de potentiella konsekvenserna av att inskränka rättigheterna för vissa grupper.

Medan Sverige granskar detta förslag är det avgörande att landet håller fast vid sina värderingar av inkludering, jämlikhet och rättvisa. Medborgarskap är en grundläggande rättighet, och medan det är förståeligt att vilja ha vissa krav på plats, bör dessa inte användas som verktyg för att exkludera eller diskriminera.

Debatten kring detta förslag kommer troligtvis att fortsätta. Men det är viktigt att komma ihåg att medborgarskap inte bara handlar om lagar och regler, utan om människors liv, drömmar och hopp om en bättre framtid.

Lästips:

Regeringen: Skärpta krav för att förvärva svensk medborgarskap

Migrationsverket svarar: Hur får man svenskt medborgarskap

Regeringens åtgärder för att stärka det svenska medborgarskapet

Artiklar

Myt: ”Det är inte krig i Syrien”

Emellanåt hörs röster i den migrationspolitiska debatten att eftersom det inte längre är krig i Syrien, ska människor återvända för att bygga upp sitt land. Vad många inte vet är att det fortfarande pågår stridigheter i flera delar av landet, och att säkerhetsläget i landet fortsatt är mycket dåligt.

I en diskussion på min arbetsplats häromdagen fick jag höra att ”det är inte krig i Syrien”. Detta skulle vara en anledning till att människor som flytt landet nu skulle återvända, eftersom det är säkert där. Samtidigt visade personen förståelse för att människor som flytt Afghanistan och Somalia inte kunde återvända, eftersom inget av dessa länder är säkra nu.

Vi ska vara medvetna om att det förr eller senare inträffar att svenska medier inte skriver om länder som det tidigare har skrivits mycket om. Detta innebär inte på något sätt att det är lugnt och fridfullt i dessa länder.

På Swedenabroads hemsida läser vi att UD avråder alla svenskar att åka till Syrien, samtidigt som de råder alla svenskar som befinner sig där att lämna landet:

”Striderna eller oroligheter fortsätter särskilt i de nordvästra, norra, sydvästra, södra och nordöstra delarna av landet. Läget är instabilt också på andra håll i landet, men särskilt i de nämnda områdena och i andra gränstrakter. Risken för strider och våldsamheter kan inte uteslutas i någon del av landet. Kidnappning utgör fortfarande ett hot”. (Källa: Swedenabroad.se)

För den som vill fördjupa sig i flyktingkrisen i Syrien finns information på UNHCR:s hemsida.

På denna sida finns en live-karta över situationen i Syrien.

Instabila säkerhetslägen

Afghanistan, Venezuela, Turkiet och Colombia är de ursprungsländer, efter just Syrien som toppar listan över varifrån flest människor söker asyl i EU.

Säkerhetsläget för Afghanistan är fortsatt mycket instabilt, den främsta orsaken är splittringar inom talibanregimen, regionala och globala terror- och extremistorganisationer och anti-talibanska motståndsrörelser. För den som vill läsa mer om situationen i Afghanistan finns en bra sammanfattning på UNHCR:s hemsida.

I Venezuela finns ett flertal faktorer som påverkar säkerhetsläget: terrorism, hög kriminalitet, kidnappningar och naturförhållanden/-katastrofer. För den som vill läsa mer om säkerhetsläget i Venezuela finns bra information på IOM:s hemsida.

Turkiet är ett land där säkerhetsläget varierar beroende på region. Det är framför allt områden som gränsar till Syrien, Irak, Iran, Georgien och Armenien som bedöms farliga att befinna sig i. I Turkiet är risken för terror- och extremistattacker mycket hög. Andra faktorer att ta i beaktning är naturförhållanden/-katastrofer.

I Colombia råder ett instabilt säkerhetsläge. Faktorer som påverkar säkerhetsläget är terror- och extremistorganisationer, hög kriminalitet och kidnappningar. Mer om säkerhetsläget i Colombia finns på UNHCR:s hemsida.

Argumentet ”Det är inte krig i Syrien” är synnerligen ogrundat och är inte med sanningen överensstämmande.

Vi ska komma ihåg att asylskäl innefattar mycket mer än att det är krig i hemlandet. I artikel 1 i FN:s Flyktingkonvention från 1951 läser vi:

Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person “som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet…” (Källa: UNHCR)

I 1967 års tilläggsprotokoll läser vi:

”1967 års protokoll fastslår att 1951 års konvention ska omfatta alla flyktingar utan geografisk begränsning och utan begränsning i tid, dvs. utan hänsyn till om händelser som lett till flyktingskap har inträffat före tidpunkten 1 januari 1951.” (Källa: UNHCR)

Vi gör klokt i att inte dra slutsatser om huruvida det är ”rimligt” att människor flyr sina hemländer. Vi ska inte heller agera folkdomstol och ha synpunkter på huruvida människor ska återvända. Vi har Migrationsverket som har i uppgift att bedöma asylansökningar.

Källor:

Sweden Abroad Syrien

Europeiska Kommissionen

UNICRI Afghanistan

GOV.UK Venezuela

GOV.UK Turkiet

Travel.State.Gov Colombia

UNHCR: Flyktingkonventionen

Lästips:

UNHCR: Syrien

UNHCR: Afghanistan

IOM: Venezuela

UNHCR: Colombia

Myter

Myt: ”Svenskar” snart i minoritet

”Invandringskritiker” målar gärna upp bilden av att Sverige, inom en snar framtid, kommer att vara ett land där ”svenskarna” är i minoritet. Konspirationsteorin om folkutbytet kan sammanfattas som den, av ”eliten” iscensatta, illvilliga och medvetna planen, att byta ut den svenska befolkningen mot icke-svenskar. Motargument synar siffror över Sveriges befolkningssammansättning utifrån olika kriterier vad gäller ursprung.

Siffrorna för slutet av 2022 ser ut på följande sätt:

  • Sveriges totala befolkning 10 548 336 personer
  • Utrikes födda 2 145 674 = 20,5 % av befolkningen
  • Svensk bakgrund 7 694 434 = 73 %
  • Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 6 878 225 = 65 %
  • Inrikes födda som har en inrikesfödd förälder och en utrikesfödd förälder 816 209 = 8 %
  • Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 681 448 = 6,5 %

Vissa svartmålar specifikt Malmö som ett ”skräckexempel”; siffrorna för slutet av 2021:

  • Malmö stad, antal invånare: 351 749 personer
  • Utrikes födda 123 290 = 35 % av invånarna
  • Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 151 926 = 43 %
  • Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 31 589 = 9 %
  • Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 44 944 = 13 %

Lägg märke till att Malmö ligger vid gränsen till Danmark, med stor arbetspendling och migration över sundet. Jämför gärna med Haparanda kommun, som ligger vid gränsen till Finland, med folkmängd på 9 496 personer och 3 852 utrikes födda invånare. Att välja ut Malmö stad som enda exempel, är ett bedrägligt argument som brukar kallas ”Cherry picking/Plocka russin ur kakan”.

Siffrorna som redovisar svenska medborgares ursprung används av ”invandringskritiska” pga en mix av olika fördomsfulla anledningar. Bland annat används siffrorna för att skrämmas med att ”de riktiga svenskarna” inom en snar framtid definitivt kommer att bli förtryckta, i minoritet – av någon hemsk, onämnbar, homogen massa av ”de där andra” som är i maskopi och vill ta över landet.

”Invandringskritikernas” logik haltar: det finns felaktiga fördomar om att alla utrikes födda personer enbart skaffar barn med andra utrikes födda – och väldigt många barn per kvinna (fördjupa er gärna i Nativitet). Vid tillfällen då dessa argument används faller det ju alltid, för redan vid tidpunkten då varje utrikes född person föder ett barn i Sverige är detta en person som kommer ”räknas” i kategorin inrikes född. Naturligtvis skaffar inte utrikes födda personer barn enbart med andra utrikes födda – liksom personer som föddes i Sverige (av svenskfödda föräldrar) inte enbart skaffar barn med endast partners som också är födda i landet.

Enligt SCB:s prognoser beräknas Sveriges befolkning år 2070 ha ökat med en tredjedel till 12,7 miljoner, varav ca 24 % av dessa beräknas vara utrikes födda. Idag ligger den andelen på ca 20 %.

I Svenska Akademiens ordlista definieras etnisk på följande sätt: ”som gäller eller utmärker folkstam”. Det är en, i mina ögon, både vag och svårtolkad definition. Om vi bortser från den luddiga definitionen, och försöker oss på att vara lite kreativa: Vad innefattar vi i begreppet etnisk? Pratar vi om nationalitet, språk och kultur? Eller pratar vi om den heta potatisen ras?

Det kan vara på sin plats att ställa sig frågan om vem som egentligen gynnas av att specificera – enligt en ytterst godtycklig och luddig definition – människor utifrån ”etnicitet”. Jag är av åsikten att det är farligt att dela upp människor i samhället utifrån egenskaper som den enskilde inte har möjlighet att påverka. Det skapar hierarki mellan oss människor, hierarki som ger dåliga vibbar om man betraktar det i ett historiskt, sociologiskt och kulturellt perspektiv.

Och hur många generationer, mellan tummen och pekfingret, dröjer det innan en människa som har föräldrar med utländskt ursprung, kan föräras med benämningen ”svensk”? Är det så att dessa människor aldrig kommer att bli betraktade som ”svenskar” av de som ”bara är lite kritiska mot förd invandringspolitik”?

Eller är det så att det inte finns någon logik eller saklighet bakom argumentationen, och att det inte heller finns någon rimlighet i myten och konspirationen om att de ”riktiga svenskarna” snart kommer att vara i minoritet?

Om vi, Gud förbjude, låter den ”invandringskritiska” logiken skapa spelreglerna och begreppsdefinitionerna så har vi redan idag väldigt många medmänniskor som av vissa inte anses som ”svenska”.

Jag är av den ”anmärkningsvärda” uppfattningen att det inte spelar någon som helst roll vilket land man är född i. Om man vill folkbokföra sig i Sverige så ska man få göra det, älskar man någon och vill skaffa barn med sin partner, ska man få göra det – oavsett hur många procentandelar utrikesfödda det är som redan bor i Sverige.

Så nej, svenskfödda kommer inte att vara i minoritet i Sverige snart, eftersom befolkningen förändras. Och det är inte farligt eller skadligt att ha t ex en morförälder eller en farförälder som är född utanför landets gränser.

Lästips:

Expo: Myten om det stora utbytet

Korta motargument: Födsloöverskottet

SCB:s Sveriges nuvarande befolkningsstatistik

SCB:s Sveriges framtida befolkning 2070

Bo Löfvendahl: Finns det etniska svenskar?

”Etnisk svensk”

”Ny DNA-teknik visar att det finns inga raser”

I fokus, Korta motargument

Korta Motargument: Salafist?

Myter och påståenden cirkulerar. Ibland skrivna av okunniga. Här citerar vi en expert, som beskriver salafist och salafism.

En av de främsta experterna på politisk islam och ideologier i Mellanöstern är Jan Hjärpe som beskriver:

”En term som används både av och om extremistgrupperna är salafiyyun (salafiter, salafister). Det är lite förvirrande eftersom termen också används om helt andra företeelser.
Beteckningen syftar på as-salaf, ’fäderna’, de två första generationerna muslimer, d.v.s. Muhammeds följeslagare (al-ashab, as-sahaba, ’sahiberna’) och efterföljarna till dem (at-tabi’un).
En ’salafist’ är en som åberopar sig på deras ’sunna’, ser dem som normerande föredömen, och tar deras ’sunna’ som argument för att förkasta senare utvecklad religiös sed.” citat från s.13 i Jan Hjärpes bok Islamismer.

Fortsättningen på sida 14:

”…en rad olika reformrörelser, med mycket olika program och målsättningar, har sett sig som anhängare av as-salaf och kallar sig själva för salafiyyun.
Men under 2000-talets början har termen knutits till vissa av extremistgrupperna som då benämns ’salafiyya-jihadister’. Poängen är att man markerar en olikhet i förhållande till ’vanliga muslimer’.”

För mer fördjupning, läs gärna om jihad, jihadism och andra av våra kortfattade lästips till Jan Hjärpes böcker.

Källor:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

Hjärpe, Jan. Övriga utgivna böcker i Libris

Artiklar, I fokus

Skjutningar i Malmö har minskat med 50 %

Antalet skjutningar i Malmö är i genomsnitt 50 % lägre sedan 2018. Det finns troligtvis ett antal faktorer som ligger bakom det minskade skjutvapenvåldet i Malmö. Även antalet sprängningar har minskat under samma period. År 2017 inledde Malmö, som första stad i Sverige, det av en hel del människor kritiserade projektet ’Sluta skjut’.

Projektet baseras på en i USA framgångsrikt beprövad metod kallad GVI (Group Violence Intervention). GVI används för att minska våld i grovt kriminella miljöer. Motargument har berört denna metod i artiklarna ”Malmö: ”Saft och bulle” framgångsfaktor för att minska antalet skjutningar” och ”Bjuder Malmöpolisen kriminella på pizza?”

GVI går i korta drag ut på:

  • Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
  • Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
  • Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus. (Källa: BRÅ)

Statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) visar att Malmö sticker ut på ett positivt sätt jämfört med bl a Stockholm och närliggande polisområden i region Syd. Även Kriminalvården uppmärksammar den nedåtgående trenden vad beträffar det dödliga skjutvapenvåldet och minskat antal sprängningar.

Malmö universitet har tagit fram en utvärdering på uppdrag av BRÅ. Utvärderingen ”Uppföljning av ’sluta skjut’: En strategi för att minska det grova våldet i Malmö” visar också att färre människor skadas eller dödas.

Det finns mycket som tyder på att polisens arbete med att knäcka Encrochat-kommunikation kan vara en bidragande faktor till att det dödliga skjutvapenvåldet och antalet sprängningar minskat i Malmö.

I utvärderingen beskrivs hur den särskilda händelsen Operation Rimfrost och coronapandemin har förbättrat möjligheterna att arbeta med ’Sluta skjut’. Karin Svanberg, chef på enheten för brottsförebyggande arbete på BRÅ, utvecklar:

− Det finns inga andra insatser varken i Sverige eller internationellt som visar på lika tydliga nedgångar i våldet […] minskningar i Malmö är i linje med vad man kan se på andra ställen där strategin införts. Rapporten från Malmö universitet visar att det finns mycket goda skäl att fortsätta utvecklingen av arbetet med strategin, både i Malmö och i andra städer i Sverige. (Källa: BRÅ)

Utvärderingen från Malmö universitet är den tredje i ordningen. Malmö var pilotkommun för ’Sluta skjut’ åren 2018-2022. Sedan dess har man valt att fortsätta arbeta med strategin, då den uppenbarligen är en bidragande faktor till det minskade skjutvapenvåldet och antalet minskade sprängningar.

Fler kommuner i Sverige har inlett projekt ’Sluta skjut’: Göteborg, Uppsala, Örebro, Huddinge och Järfälla/Upplands-Bro.

För den som vill veta mer om metoden GVI kan läsa på BRÅ:s hemsida och på Malmö stads hemsida.

Källor:

BRÅ

TT

Kriminalvården

Malmö universitet

Expressen

Stockholms universitet

Malmö stad

Myter

Myt: ”Förbjud halalslakt, djuren lider”

Det cirkulerar ständigt myter om hur djur som halalslaktas får utstå lidande. Detta skulle, enligt mytförespråkarna, vara anledning att förbjuda halalslakt i Sverige. Sanningen är att alla djur som slaktas i Sverige ska vara bedövade före avlivning. Dock skiljer sig halalslakt från andra tillåtna slaktningsmetoder i Sverige. I själva verket skapar halalslakt eventuellt mindre lidande för djuren än vad andra slaktningsmetoder gör.

I Djurskyddslag (2018:1192) 5 kap 1§ läser vi:

1 §   När djur förs till slakt eller när de slaktas, ska de skonas från onödigt lidande och obehag. Detsamma gäller när djur avlivas i andra fall. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

Ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning ska vara bedövat. Innan djuret är dött får inte några andra åtgärder vidtas. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009. (Källa: Riksdagen.se)

Det finns oseriösa aktörer som inte utför bedövning före avlivning. Detta förfarande förekommer vid alla slaktningsmetoder, men det är svårt att veta hur utbrett detta är.

Däremot är koscherslakt (den judiska slaktmetoden) och annan traditionell slakt av obedövade djur förbjuden i Sverige.

Många muslimer accepterar bedövning med el. Bedövning med el sker vid slakt av fjäderfän och får. Nötkreatur kan inte bedövas med el, utan med bultpistol. Vissa muslimer accepterar detta också. Detta innebär att det är tillåtet att halalslakta i Sverige, om man följer svensk lag och regleringar, och det finns efterfrågan för att detta sköts.

Vad skiljer då halalslakt från andra slaktningsmetoder? Den som ska utföra slakten ska vara muslim, utan att göra avkall på erfarenhet och kunskap om hur bedövning och avlivning sker. Djuret ska vändas mot Mekka och tillägnas Allah. Djuret ska vara helt och friskt, det ska erbjudas mat och vatten. Andra djur ska inte behöva se ett djur dö, och djuren ska behandlas med medlidande och värdighet.

Det finns röster som påstår att halalcertifieringen finansierar islamism och terror. Halalcertifiering säkerställer att produktion, förpackning, lagring och transport av livsmedlet utförts enligt muslimskt religiösa regler. Huruvida certifieringen skulle finansiera islamism och terrorism är omtvistat. Att certifieringen gagnar islamiska organisationer vet vi, men att det skulle finansiera terrorism är däremot dementerat. Det vi med säkerhet vet är att certifieringen gynnar de organisationer som certifierar. Att halalcertifieringen finns för att utgöra en garant för att produktionen utförts enligt konstens regler kan vi läsa om här.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att rent tekniskt är det ingen skillnad på halalslakt och andra slaktningsmetoder i Sverige. Kraven, enligt svensk lag, är likadana oavsett slaktningsmetod. Däremot kan det anses vara förknippat med mindre lidande för djuren vid halalslakt än vid andra slaktningsmetoder.

Källor:

Riksdagen.se

Jordbruksverket

Världen idag

Djurens Rätt

ABC.net: Does halal certification fund terrorism?

Herald Sun: Halal food outrage from anti-Islam critics

Mer läsning:

http://www.halalslakt.se/

www.halalcertifiering.se

Myter

Samnytt sprider myter om köttjuvar

I den medvetet (?) spekulativa artikeln ”Kräsna köttjuvar i Karlskrona – stjäl endast nötkött, ratar fläsk”, från 18 juni 2023, insinuerar Mats Dagerlind troligen att det skulle vara muslimer som stjäl kött i butiken. Det finns ett par faktorer som pekar på att han har fel i sin ”analys”.

I artikeln om köttjuvarna i Karlskrona framför Samnytt egentligen bara ett argument. Det är nötkött som stjäls i butiken, och tjuvarna ”ratar” fläskköttet. Ingenstans i artikeln nämner Samnytt specifikt ordet ”muslimer”. Däremot hävdar Dagerlind, efter eget huvud, att tjuvarna har ”en specifik matkultur”.

I en artikel på SVT, som Dagerlind länkar till, läser vi följande:

”– Den här mängden är inte för eget bruk. Det är ohållbart för oss att förlora kött för tusentals kronor varannan dag, säger Håkan Thiberg, butiksägare.” (Källa: SVT.se)

Ingenstans i SVT-artikeln, och inte heller i klippet där Thiberg intervjuas, finns belägg för Dagerlinds påstående: ”Spekulationer har därför uppstått på orten om vilka tjuvarna kan vara med utgångspunkt i deras selektiva stjälande och inom vilka grupper det är som man äter nötkött men inte fläskkött.” (Källa: Samnytt) Det hade varit klädsamt om Samnytt hade kunnat styrka detta påstående.

UPPDATERING 230622: Samnytt har efter Motarguments publicering av denna artikel lagt till ett fåtal skärmdumpar från Twitter som troligtvis är tänkta att utgöra ett styrkande av påståendet om spekulationerna. Problemet är att ett fåtal tweets skrivna av random personer, som vi inte ens vet var de bor, inte kan sägas styrka påståendet om spekulationer ”på orten”. Fotsoldater på Twitter är inte trovärdiga källor. För den som vill se skärmdumparna (som blir till citat i Wayback Machine, vilket vi använder för att länka bl a till Samnytt och andra vi inte vill ge klick) kan ni klicka HÄR. Citaten finns i slutet av Samnytts artikel.

Samnytts artikel kan högst troligt vara skriven för att spä på misstro och hetsa mot muslimer. Samnytts läsare består i mångt och mycket av muslimhatare, vilket det finns belägg för i kommentarerna till artikeln.

Vad är det då som går att ifrågasätta i Samnytts artikel om köttjuvarna?

Vanliga butiker säljer i begränsad omfattning halalslaktat kött. Köttjuvar som vill tjäna snabba pengar bryr sig inte om huruvida köttet är halalslaktat.

Nötkött är dyrare än fläskkött, särskilt de styckdetaljer som nämns i såväl Samnytts som SVT:s artiklar. Detta implicerar att köttjuvarna, troligen på beställning från tredje part, väljer att stjäla dyrare styckdetaljer av nötkött.

Att Samnytt väljer att, utan belägg, demonisera och sprida myter om muslimer visar tydligt vilken agenda den SD-kopplade nätbloggen har.

Kuriosa: Likt rättrogna muslimer äter inte heller rättrogna judar fläskkött. Att Samnytt syftar på judar i sin artikel är osannolikt.