Tala inte om valfusk

Alla bör sluta tala, skriva om misstänkt valfusk i Sverige. Det är extremt få incidenter. Valmyndigheten har sammanställt alla anmälda incidenter som misstänktes i valen september 2022 — siffrorna gäller summan från hela landets vallokaler sammanlagt.


”75 incidentrapporter där partiers valsedlar har lagts framför andra partiers valsedlar och på så vis dolt annat partis valsedel.”

”Sverigedemokraternas valsedlar har mest frekvent dolt andra partiers valsedlar” — (47% av alla rapporterade incidenter)

”Den sammanlagda bilden är att sabotage av valsedlar, såväl för att gynna som för att missgynna enskilda partier, är den mest frekvent förekommande avvikelsen från föreskriven ordning…”

”I 239 olika incidenter identifieras 29 partier som påverkats av valsedlar som stulits, saknats, omflyttats eller dolts. SD 23%, M 9%, S 8%, V 8%, L 3%, Mp 3%”

Vår uträkning visar att SD alltså drabbades av ungefär 55 sådana inrapporterade incidenter sammanlagt i hela valet september 2022 — i hela landet totalt sett. De olika anmälningarna av misstänkta incidenter behöver inte vara bevis för faktiskt sabotage. Det kan också eventuellt röra sig om enstaka fall där valsedlar ej ännu hunnit levererats av SD till vallokalen, eller att de tagit slut i valsedelstället och därför har sett ut som att ett eventuellt valfusk skulle ha inträffat. (Och det i själva verket då kanske endast handlat om att det ej hunnit fyllas på.)

Varje försök att fuska är fel och olagligt. Allt fusk måste elimineras. Men det har i Sverige varit hög tillit till valsystemet, och mycket få antal incidenter av valfusk och incidenter i vallokalerna.

Vi bör alla sluta tala om och sluta skriva om misstänkt valfusk i Sverige, då det är extremt få misstänkta problem. Och alla partier måste försöka få sina sympatisörer att aldrig försöka fuska, inte försöka manipulera eller dölja några valsedlar.

Prat om fusk leder endast till en ökad risk att någon missförstår och får bilden av att det skulle existera storskaligt fuskande. Missförstånd om valsäkerheten och missuppfattningar kan riskera att minska väljarnas tillit till valsystemet, valsedeln, vår rösträtt, vår demokrati och våra myndigheter. Väljare bör inte medverka i att sprida rykten om fusk, om incidenter i valen eller om sin oro kring val. Ta reda på fakta och statistik direkt från www.val.se eller din kommuns valnämnd istället för att chatta utan kunskap.


Källa:

valmyndighetens rapport sidan 18-19 i VAL-686 (publicerad september 2023.)
www.val.se

Är ”From the River to the Sea” antisemitism?

Tre forskare skriver på DN Debatt om den växande antisemitismen som blir extra tydlig under Israel-Palestina-konfliktens våldstoppar. Alarmerande exempel den senaste tiden är uppmaningar om våld mot judar, eldbombningen av en synagoga i Tyskland och brännandet av den israeliska flaggan framför en synagoga i Malmö.


Medan förövarna av dessa antisemitiska hatbrott uppenbarligen saknar vett att skilja judar som folkgrupp från den israeliska staten, gör debattörerna rätt som lyfter behovet av en djupare insikt kring de antisemitiska föreställningar som på olika vis döljer sig i en normaliserad diskurs. En mängd exempel skulle kunna belysa vidden av detta. Olyckligtvis ägnar sig artikelförfattarna istället åt att blanda samman antisemitism med saklig, legitim kritik av staten Israel. Detta sker på flera sätt men ett av dem är särskilt oroande.

”Från floden till havet, skall Palestina bli fritt” är en fras som frekvent skanderas vid olika demonstrationer. Debattörerna menar att frasen syftar på att staten Israel ska upplösas och slår fast att det därför är ett uttryck för antisemitism. Båda påståenden är grova förenklingar och kräver nyansering.

För det första syftar frasen inte nödvändigtvis på att Israel ska upplösas som stat. Som den palestinska författaren Yousef Munayyer beskriver i tidsskriften Jewish Currents kan det handla om att palestinier ska åtnjuta lika rättigheter och friheter oavsett var i Israel-Palestina de bor. Den amerikansk-judiska organisationen Jewish Voice for Peace delar denna syn på uttrycket och har försvarat aktivister som blivit kritiserade för att ha använt det. Även israeliska människorättsorganisationen B’Tselem har använt frasen för att beskriva vad man menar är Israels systematiska förtryck av palestinier.

För det andra är det historielöst att likställa kritik mot den israeliska statens existens med antisemitism. Den israeliska historikern Ilan Pappé har i sina studier detaljerat beskrivit hur den israeliska statens tillkomst möjliggjordes genom en etnisk rensning av 750 000 palestinier, vad
palestinier kallar för katastrofen, ”al-Nakba”. Är dessa palestinier, som under Israels statsbildning fördrivits från sitt land och därför anser att denna saknar legitimitet, per definition antisemiter? Är Ilan Pappé själv antisemit eller ”självhatande jude” för att han stödjer en växande folkrörelses krav på en enstatslösning ”från floden till havet” där alla invånare har samma rättigheter?

Enligt många kritiker är tvåstatslösningen död, inte minst på grund av de nu 700 000 israeliska bosättarna. Personligen ser jag fortfarande en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten som den enda politiskt gångbara vägen. Samtidigt har jag respekt både för det historiska narrativ som beskriver den fundamentala orättvisa som ”al-Nakba” innebar och för de som ser en alternativ, rättighetsbaserad lösning på konflikten, från floden till havet.

Att stämpla detta som antisemitism är inte bara en diskvalificering av palestiniernas rätt till sin egen historia och legitim politisk kritik. Det riskerar också att bidra till vitt skilda idéer om vad antisemitism är. Antisemitism är ett alltför allvarligt problem för att behäftas med sådan förvirring.


Källor:

DN: ”Många svenskar är blinda för antisemitiska budskap”

SVT: Stor ökning av antisemitiska hatbrott i Europa

DN: Antisemitiska hatbrott ökar runtom i världen – i Paris har Davidsstjärnan målats på fasader

Jewish Currents: What does ”From the River to the Sea” really mean?

Jewish Voice for Peace: The Wire JVP took over the Statue of Liberty

B’Tselem: A regime of Jewish supremacy from the Jordan River to the Mediterranean Sea: This is apartheid

University of Exeter: Ilan Pappé

Al-Jazeera: Why Israel wants to erase context and history in the war on Gaza

UN Human Rights: Human Rights Council Hears that the Current Israeli Plan to Double the Settler Population in the Occupied Syrian Golan by 2027 is Unprecedented, and that 700,000 Israeli Settlers Are Living Illegally in the Occupied West Bank


Photo Attribution: https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/deed.en
Photo Credit: https://www.flickr.com/photos/joegaza/

Israel-Palestina: Generalisera inte om judar och muslimer!

Vad gäller konflikten Israel-Palestina vill vi på Motargument reda ut några självklarheter.


Judar i Israel och världen ska inte skuldbeläggas, svara för eller behöva ta ansvar för de krigsbrott som regeringen i Israel gör sig skyldig till. Det är bara regeringen i Israel som ska stå till svars för dess handlingar.

Att generalisera om judar på grund av vad regimen i Israel gör är antisemitism.

Muslimer i Palestina och världen ska inte skuldbeläggas, svara för eller behöva ta ansvar för de krigsbrott som terrororganisationen Hamas gör sig skyldig till. Det är bara Hamas som ska stå till svars för sina handlingar.

Att generalisera om muslimer på grund av vad Hamas gör är islamofobi.

Båda sidor i kriget begår krigsbrott och brott mot internationell humanitär rätt. Varken Hamas eller Israel följer krigets lagar. Enligt definitionen av folkrätt är Hamas en terrororganisation och Israel en apartheidstat.

En ofattbart stor mängd oskyldiga civila drabbas och dödas på grund av dessa krigsbrott och brott mot internationell humanitär rätt. Hamas terrorattack mot civila i Israel 7 oktober 2023 är den dödligaste dagen i Israels historia, med 1 400 civila offer. Under de tre första veckorna sedan 7 oktober har det dödats fler barn i Gaza än det har gjorts i konflikter i hela världen per år sedan 2019, enligt Rädda Barnen. Det finns uppgifter på över 10 000 dödsoffer i Gaza sedan kriget inleddes.

27 oktober krävde en stor majoritet av världens länder i FN:s generalförsamling ett omedelbart eldupphör. Kriget har trots detta fortsatt.

Varken det politiska styret i Gaza, dvs Hamas, eller på Västbanken, dvs Fatah, har legitimitet då det inte har hållits politiska val på snart tjugo år. Stödet för Hamas i Gaza varierar, en del stödjer kanske Hamas på grund av israeliska bombningar, medan andra motsätter sig Hamas på grund av att de anser att Hamas har orsakat dem. Hur starkt stödet för Hamas respektive Fatah är vet vi egentligen inte förrän nästa politiska val hålls. Före terrorattacken 7 oktober genomfördes en opinionsundersökning av Washington Institute, som visade att en majoritet, 62 % av Gazaborna, ville se vapenvila mellan Hamas och Israel.

Vad gäller resultatet i det israeliska valet i november 2022 skiljde endast 30 000 röster mellan de två blocken. Likuds partiledare, tillika premiärminister, Benjamin Netanyahu fick fortsatt förtroende. Likud ingick efter valet en koalition med Religious Zionism, Shas, UTJ och Jewish Home. På grund av det elektorala systemet blev fördelningen av platserna i Knesset 64 platser för det högerextrema blocket, medan oppositionen, anti-Netanyahu-blocket, fick nöja sig med 56 platser.

Vi måste hålla i huvudet att eventuella opinionsundersökningar och resultat i politiska val gäller människor som befinner sig mitt i konflikten, inte människor som befinner sig i andra delar av världen. Detta kan spela roll i utfallet av eventuella sympatier med den israeliska regimen och Hamas.

Kollektiv skuldbeläggning av judar och muslimer i Israel, Palestina och världen mot bakgrund av vad Hamas och den israeliska regimen gör är antisemitism och islamofobi.


Lästips:

Utrikespolitiska institutet: Konflikten Israel-Palestina

CNN: Israel and Palestine death toll

BBC: Israel commiting crimes of apartheid and persecution – HRW

SVT: Hamas mål – Utplåna Israel och starta flerfrontskrig

SVT: Israels mest högerorienterade regering hittills

Washington Institute: Polls Show Majority of Gazans Were Against Breaking Ceasefire; Hamas and Hezbollah Unpopular Among Key Arab Publics

The Israel Democracy Institute: The 2022 Elections

Jimmie Åkesson (SD) talar arabiska: ”Du är inte välkommen här”

För en tid sedan publicerades Jimmie Åkessons omtalade tal till nationen. Talet har både hyllats och ifrågasatts. Motargument har lyssnat igenom talet. Att Sverigedemokraterna har en besatthet av arabiska vet vi sedan länge. Nu har partiet kommit fram till den lysande idén att få Åkesson att, med hjälp av AI, tala arabiska i ett försök att nå ut till människor de inte tycker ska vara i Sverige. Åkessons tal till nationen på arabiska riktar sig troligtvis inte till SD:s kärnväljare eller potentiella väljare.

Åkesson talar först storsvulstigt om och till ‘Sverige’, ‘svenskar’ och ‘sverigevänner i hjärtat’. Han målar upp ett land som håller på att ‘gå fullständigt åt helvete’.

När SD-ledaren talar direkt till invandrare blir han konfrontativ, nedlåtande och sarkastisk.

Han ångar på om att invandrare har kommit till ‘svenskarnas land’, ‘vårt land’, ‘vårt hem’. Han poängterar, på sedvanligt SD-manér, att människor som kommer till Sverige ska ‘anpassa sig’ och ‘ta seden dit de kommer’. Han raljerar anklagande om respekt, normer och värderingar. Mantrat spinner högtravande vidare med centrala ”svenska” företeelser som natur, kultur, traditioner, seder och lagar.

Åkesson påstår svepande att hundratusentals människor inte vill integrera sig. Han lägger skulden om den misslyckade integrationen på kollektivet invandrare.

Ganska snart skiftas fokus till dem som, enligt SD, är problemet. Inte helt oväntat pekar han ut invandrare som orsak till ”helvetet”. Han kräver att invandrare ska uttrycka sin tacksamhet, och understryker att invandrare är ”gäster i vårt land”.

Retoriken i brandtalet är skarp, och syftar till att misstänkliggöra kollektiv, genom att skuldbelägga grupper för vad enskilda individer gör.

Åkesson pekar ut invandrare som brottslingar, bidragstagare och snyltare:

”Du har kanske kommit hit bara för att begå brott. Du har kanske kommit hit för att leva på bidrag, leva på pengar som hårt arbetande svenskar slitit ihop till den gemensamma skattkistan”.

SD-ledaren gasar vidare, nu med falska påståenden om vad han tror att invandrare tycker och tänker:

”Du kräver att vi svenskar ska anpassa oss till dina seder, din kulturs syn på rätt och fel. Att vi ska underkasta oss påbud från din gud eller dina heliga skrifter. Att vi ska ändra våra lagar, att ändra vårt sätt att leva för att du ska känna dig mer hemma.”

”För mig är du inte välkommen i Sverige”

Åkessons sammanfattning är tydlig och glasklar:

”Jag ska vara helt rak och ärlig. Jag tycker inte att du ska vara här, för mig är du inte välkommen i Sverige. Jag tycker att du allvarligt ska fundera på att flytta någon helt annanstans. Varför inte tillbaka till ditt hemland, där du förmodligen trivs bättre?”

Åkessons pompösa retorik, liksom hela SD:s ideologi och politik, är sprungen ur den nationella rörelsen.

Att SD nu vill använda sig av artificiell intelligens, AI, för att få Åkesson att tala arabiska i sitt tal till nationen är uppseendeväckande. För drygt ett år sedan uttryckte SD-ledaren att nyhetssändningar på kurdiska, somaliska och arabiska ska slopas.

Kommer SD:s drag med den arabisktalande ledaren att generera fler röster?

Det är svårt att se att SD:s grepp att få sin ledare att tala arabiska inte skulle vara en strategi för att polarisera, att tydliggöra SD:s syn på vi och dom, på svenskar och invandrare, på kristna och muslimer. Ingen av SD:s måltavlor ska missa budskapet att de inte är välkomna i Sverige. De arabisktalande som ser Åkessons tal till nationen på arabiska kommer att känna sig än mer som främlingar, marginaliserade och misstänkliggjorda.


Källor:

Jimmie Åkessons tal till nationen (svenska)

Jimmie Åkessons tal till nationen (arabiska)

Wikipedia: Nationella rörelsen i Sverige

Svenska Dagbladet: SD satsar på AI – ”arabisktalande” Åkesson ska sprida SD-budskap

SVT: SD vill slopa nyhetssändningar på tre språk: Måste lära sig svenska

SD:s återvandring blir regeringspolitik

Att SD har stort inflytande på förd politik i Sverige har vi fått vänja oss vid. Nu har SD:s starka åsikter om repatriering blivit regeringspolitik. SD har under ett par år trappat upp diskussionen om återvandring, något som alltid stått högt på agendan i den s k nationella rörelsen, dvs fascister, nazister och antisemiter.


26 oktober 2023 presenterade regeringen i ett pressmeddelande att arbetet med s k repatriering, återvandring, ska intensifieras. Nästa sommar ska utredningen presenteras.

I pressmeddelandet läser vi:

En särskild utredare ska se över hur återvandring kraftigt kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige med anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Det gäller särskilt personer som inte har integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer. (Källa: Regeringen)

Alla bör väl idag vara medvetna om att  återvandringsbidrag har funnits sedan 1984. Migrationsverket bistår redan idag och sedan många år tillbaka med hjälp till att lämna Sverige för de som vill återvända till sina ursprungsländer.  Att sittande regering nu aviserar att en utredning om återvandring ska genomföras skapar stress och oro hos många av oss. Retoriken och politiken stramas nu åt. Tidigare var det SD som pratade varmt om repatriering. Nu är det regeringen som drar åt tumskruvarna. Anledningen är tydlig: fler människor ska tvingas återvända till sina hemländer.

Återvandring är kostsamt. Beroende på i vilken utsträckning regeringen och SD har tänkt sig så kan det bli mer eller mindre kostsamt.

Nya lagar skapas, kraven för medborgarskap och för att få lov att stanna i Sverige ökar. Det finns ett par frågor som medborgarna har rätt att få svar på:

  • Vilka är kriterierna regeringen tänker sig för återvandring?
  • Hur ska ni förflytta människor?
  • Hur ska det finansieras?

Regeringen och SD har sedan valet förra hösten aviserat att uppehållstillstånd ska rivas i större utsträckning. De har också aviserat en utredning om återkallelse av medborgarskap:

Bortsett från de undantag som följer av grundlag så har svenska medborgare ett absolut grundlagsskydd för sitt svenska medborgarskap. Frågan om att införa en möjlighet till återkallelse av svenskt medborgarskap i vissa fall kräver därför en grundlagsändring. Vilka omständigheter som ska kunna ligga till grund för återkallelse behöver noga utredas och regeringen kommer inom kort återkomma om en sådan utredning. (Källa: Regeringen)

Anser regeringen och SD att Venezuela, Palestina, Afghanistan, Syrien eller Ukraina är ”säkra” länder mogna för att återta människor som en gång flytt landet av en anledning? Vän av ordning vill påminna om att dessa länder alltjämt är krigshärjade, att människor förföljs och förtrycks samt att de i många fall har förhöjd risk att utsättas för terror och brott mot mänskliga rättigheter.

Det finns människor som, av olika anledningar, gärna återvänder till sina hemländer. Men dessa människor behöver inga påtryckningar, inga incitament. De flyttar ändå. De har möjligheter, resurser och förutsättningar. Det går inte att komma ifrån att pressmeddelandet om återvandring kan komma att uppfattas som ett tvång, oavsett hur regeringen och SD väljer att formulera sig. Att svepande peka ut flyktingar som föremål för återvandring bidrar enbart till polarisering.

Att regeringen, nu tillsammans med SD, väljer att skärpa retoriken och politiken kommer att skapa stark oro hos människor som är direkt berörda. Frågor som ”är det min tur nu?”, ”får jag stanna?” eller ”vad kommer att hända i hemlandet?” kommer att ställas. Den tillspetsade retoriken, och kommande politiken, om återvandring får den ofrånkomliga konsekvensen att människor, som bott, levt, verkat och till och med fötts i Sverige ändå pekas ut som främlingar. Vi vet ännu inte riktigt vad kommande lagstiftning gällande återvandring kommer att innefatta.

Vi pratar om människor, och människors livsöden.

Ökad återvandring kommer att kosta Sverige och svenska företag. Hur ska vi nationalekonomiskt hantera kompetenstapp och färre konsumenter?

Fram till dagen då Tidöavtalet såg sitt ljus hade M, KD och L inte pratat om repatriering, dvs återvandring. Nu när de är beroende av SD:s stöd för att kunna regera, måste de blidka SD i många frågor. Konsekvensen av detta är att SD-politik också blir regeringspolitik. Återvandringen är ett av flera exempel på detta.


Källor:

Regeringen: Fler ska välja att återvända frivilligt

Migrationsverket: Återvandringsbidrag

Regeringen: Arbetet med återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd stärks

Regeringen: Regeringens arbete med att stärka det svenska medborgarskapet

SD:s problemkommuner

Det har gått ett år sedan senaste politiska valet i Sverige. Motargument kollade in landets alla kommunfullmäktigesalar.


28 tomma stolar med partisymbol SD står lediga, utan en politiker, i hela Sveriges kommunfullmäktigesalar. (Det finns även tre andra tomma ordinarie mandat från övriga partier; M och KD)

38 partilösa, partipolitiskt oberoende ”vildar” har antingen hoppat av eller uteslutits från SD, men sitter trots det kvar i sin kommun och ”ockuperar” varsitt ordinarie mandat. För SD är det främst kommunen Klippan som är största huvudvärk där nio ordinarie ledamöter och fyra ersättare sitter kvar utan att vara medlem i SD.

SD har även liknande problematik i kommunerna Borlänge, Forshaga, Oskarshamn, Svenljunga med tre eller fler vildar per kommun.

Totalt sett, sammanlagt i alla Sveriges kommunfullmäktige, är 82 politiskt oberoende, partilösa vildar idag innehavare av varsitt ordinarie mandat. Åtta av dem är avhoppare från mindre, lokala partier, 36 är från de övriga stora partierna som är representerade i riksdagshuset.

Hälften av landets alla politiska vildar i kommunerna härrör från Sverigedemokraternas valsedlar, där SD-väljare röstade på dessa, för tretton månader sedan. Lägg även märke till att SD redan har tappat ett riksdagsmandat till en ny riksdagsvilde, i Elsa Widding.

(med reservation för att eventuella förändringar skett senaste veckorna vilka ej återspeglats i kommunernas egna websidor)


Metodbeskrivning: våra researchers gick till hela landets kommuners websidor, slog upp förtroendevalda-registren och adderade samtliga ordinarie ledamöter som saknar partibeteckning i mitten av oktober 2023. Ledamöters namn jämfördes mot valsedlar, diarier i den kommunen, lokala nyhetsartiklar och SD:s egna lokalföreningar.

Myt: ”Utomeuropéer söker arbetstillstånd istället”

Det finns en uppfattning i den migrationspolitiska debatten att utomeuropéer – läs personer från Mellanöstern och Nordafrika – väljer att söka arbetstillstånd i Sverige när de har fått avslag på sin asylansökan. Anledningen sägs vara att det skulle vara enkelt att få arbetstillstånd och att det är ett ”nytt” sätt att komma till Sverige och utnyttja bidragssystemet.


Detta är fel av ett flertal anledningar.

För att kunna vara i Sverige och arbeta krävs BÅDE arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Skärmdump från X 231010

På Skatteverkets hemsida läser vi följande:

”En arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige behöver både ha ett arbetstillstånd och ett uppehållstillstånd. För att kunna få ett uppehållstillstånd gäller, precis som för arbetstillstånd, att personen ska visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige.” (Källa: Skatteverket)

För att erhålla arbetstillstånd finns sex kriterier som ska uppfyllas. Kriterierna innefattar anställningsavtal, giltigt pass, anställningsvillkor förenliga med svensk lag, lön förenlig med svenska kollektivavtal, månadslön på minst 13 000 och att arbetsgivaren tecknat de försäkringar som arbetstagaren har rätt till. Regeringen har aviserat en åtstramning av vilka krav som ska ställas för att erhålla arbetstillstånd. Bland annat ska minimilönen höjas till minst 27 360 kronor, dvs 80 % av den medianlön som Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterar för Sverige.

För att erhålla uppehållstillstånd råder samma förutsättningar som det har varit senaste åren. Nuvarande regering har aviserat ett kommande paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

Om vi tar fram statistik från 2023 över medborgarskap på personer som erhållit arbetstillstånd hittills under året ser vi topp 5-listan:

  • Thailand 6 395
  • Indien 3 336
  • Kina 631
  • Turkiet 631
  • Iran 583

Därefter följer länder som Pakistan, Storbritannien och Brasilien.

Att många personer som fått avslag på sin asylansökan istället skulle välja att söka arbetstillstånd och sedan lyckas få det : stämmer inte.

Källor:

Skatteverket: Rättslig vägledning

Migrationsverket: Krav för arbetstillstånd

Regeringen: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Sveriges nya migrationspolitik

Migrationsverket: Beviljade arbetstillstånd 2023

Regeringen och SD om medborgarskapet

Sverige, känt för sin öppna dörrar-politik och generösa flyktingmottagning, står nu inför en kontroversiell lagändringsdiskussion. Ett förslag har lagts fram av ett parti med nationalistiska rötter, vilket har väckt en del oro och debatt bland medborgare och experter.


Förslaget består av flera delar, men några av de mest framstående punkterna inkluderar:

  • En lojalitetsförklaring: Denna innebär ett medborgarskapssamtal eller något liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som avslutning på medborgarskapsprocessen. Den underliggande tanken kan vara att bekräfta individers engagemang och tillhörighet till Sverige. Men kritiker menar att en sådan förklaring kan vara exkluderande och skapa en känsla av ”vi” och ”dom”.
  • Återkallande av medborgarskap: En av de mest debatterade punkterna. I dagsläget är medborgarskapet i Sverige grundlagsskyddat, vilket betyder att det inte kan återkallas. Förslaget skulle dock göra det möjligt att återkalla medborgarskap under vissa omständigheter. Detta skulle kräva en grundlagsändring – inget litet steg.
  • Skärpta krav: Dessa inkluderar längre hemvisttid i Sverige, krav på egenförsörjning och skärpta krav på ”hederlig vandel”. Samtidigt som dessa krav kan ses som ett sätt att säkerställa att individer som blir svenska medborgare är ”integrerade”, finns det en risk att de skapar ytterligare hinder för invandrare.
  • Språkkrav och kulturkunskapskrav: Denna punkt verkar vara inriktad på att stärka medborgarskapets status genom att kräva kunskap i svenska och samhällskunskap. Detta kan ses som en positiv strävan efter integration, men det är viktigt att implementera det på ett sätt som inte är diskriminerande.

De djupare implikationerna

På ytan kan dessa förändringar verka som en strävan efter att stärka medborgarskapets värde och främja integration. Men givet det parti som har lagt fram förslaget och dess rötter kan det vara svårt att inte se vissa av dessa förslag i ljuset av en mer exkluderande och nationalistisk agenda.

Historiskt sett har liknande förslag i andra länder lett till djupa samhällsskador. Det mest framstående exemplet är Nürnberglagarna från 1935 i Nazityskland, som strikt definierade tyskt medborgarskap baserat på ”ras” och uteslöt judar från att vara tyska medborgare. Medan det svenska förslaget inte direkt gör några sådana rasbaserade uteslutningar, är det viktigt att alltid vara vaksam på de potentiella konsekvenserna av att inskränka rättigheterna för vissa grupper.

Medan Sverige granskar detta förslag är det avgörande att landet håller fast vid sina värderingar av inkludering, jämlikhet och rättvisa. Medborgarskap är en grundläggande rättighet, och medan det är förståeligt att vilja ha vissa krav på plats, bör dessa inte användas som verktyg för att exkludera eller diskriminera.

Debatten kring detta förslag kommer troligtvis att fortsätta. Men det är viktigt att komma ihåg att medborgarskap inte bara handlar om lagar och regler, utan om människors liv, drömmar och hopp om en bättre framtid.

Lästips:

Regeringen: Skärpta krav för att förvärva svensk medborgarskap

Migrationsverket svarar: Hur får man svenskt medborgarskap

Regeringens åtgärder för att stärka det svenska medborgarskapet

Myt: ”Det är inte krig i Syrien”

Emellanåt hörs röster i den migrationspolitiska debatten att eftersom det inte längre är krig i Syrien, ska människor återvända för att bygga upp sitt land. Vad många inte vet är att det fortfarande pågår stridigheter i flera delar av landet, och att säkerhetsläget i landet fortsatt är mycket dåligt.


I en diskussion på min arbetsplats häromdagen fick jag höra att ”det är inte krig i Syrien”. Detta skulle vara en anledning till att människor som flytt landet nu skulle återvända, eftersom det är säkert där. Samtidigt visade personen förståelse för att människor som flytt Afghanistan och Somalia inte kunde återvända, eftersom inget av dessa länder är säkra nu.

Vi ska vara medvetna om att det förr eller senare inträffar att svenska medier inte skriver om länder som det tidigare har skrivits mycket om. Detta innebär inte på något sätt att det är lugnt och fridfullt i dessa länder.

Swedenabroads hemsida läser vi att UD avråder alla svenskar att åka till Syrien, samtidigt som de råder alla svenskar som befinner sig där att lämna landet:

”Striderna eller oroligheter fortsätter särskilt i de nordvästra, norra, sydvästra, södra och nordöstra delarna av landet. Läget är instabilt också på andra håll i landet, men särskilt i de nämnda områdena och i andra gränstrakter. Risken för strider och våldsamheter kan inte uteslutas i någon del av landet. Kidnappning utgör fortfarande ett hot”. (Källa: Swedenabroad.se)

För den som vill fördjupa sig i flyktingkrisen i Syrien finns information på UNHCR:s hemsida.

denna sida finns en live-karta över situationen i Syrien.

Instabila säkerhetslägen

Afghanistan, Venezuela, Turkiet och Colombia är de ursprungsländer, efter just Syrien som toppar listan över varifrån flest människor söker asyl i EU.

Säkerhetsläget för Afghanistan är fortsatt mycket instabilt, den främsta orsaken är splittringar inom talibanregimen, regionala och globala terror- och extremistorganisationer och anti-talibanska motståndsrörelser. För den som vill läsa mer om situationen i Afghanistan finns en bra sammanfattning på UNHCR:s hemsida.

I Venezuela finns ett flertal faktorer som påverkar säkerhetsläget: terrorism, hög kriminalitet, kidnappningar och naturförhållanden/-katastrofer. För den som vill läsa mer om säkerhetsläget i Venezuela finns bra information på IOM:s hemsida.

Turkiet är ett land där säkerhetsläget varierar beroende på region. Det är framför allt områden som gränsar till Syrien, Irak, Iran, Georgien och Armenien som bedöms farliga att befinna sig i. I Turkiet är risken för terror- och extremistattacker mycket hög. Andra faktorer att ta i beaktning är naturförhållanden/-katastrofer.

I Colombia råder ett instabilt säkerhetsläge. Faktorer som påverkar säkerhetsläget är terror- och extremistorganisationer, hög kriminalitet och kidnappningar. Mer om säkerhetsläget i Colombia finns på UNHCR:s hemsida.

Argumentet ”Det är inte krig i Syrien” är synnerligen ogrundat och är inte med sanningen överensstämmande.

Vi ska komma ihåg att asylskäl innefattar mycket mer än att det är krig i hemlandet. I artikel 1 i FN:s Flyktingkonvention från 1951 läser vi:

Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person “som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet…” (Källa: UNHCR)

I 1967 års tilläggsprotokoll läser vi:

”1967 års protokoll fastslår att 1951 års konvention ska omfatta alla flyktingar utan geografisk begränsning och utan begränsning i tid, dvs. utan hänsyn till om händelser som lett till flyktingskap har inträffat före tidpunkten 1 januari 1951.” (Källa: UNHCR)

Vi gör klokt i att inte dra slutsatser om huruvida det är ”rimligt” att människor flyr sina hemländer. Vi ska inte heller agera folkdomstol och ha synpunkter på huruvida människor ska återvända. Vi har Migrationsverket som har i uppgift att bedöma asylansökningar.


Källor:

Sweden Abroad Syrien

Europeiska Kommissionen

UNICRI Afghanistan

GOV.UK Venezuela

GOV.UK Turkiet

Travel.State.Gov Colombia

UNHCR: Flyktingkonventionen

Lästips:

UNHCR: Syrien

UNHCR: Afghanistan

IOM: Venezuela

UNHCR: Colombia

Myt: ”Svenskar” snart i minoritet

”Invandringskritiker” målar gärna upp bilden av att Sverige, inom en snar framtid, kommer att vara ett land där ”svenskarna är i minoritet. Konspirationsteorin om folkutbytet kan sammanfattas som den, av ”eliten” iscensatta, illvilliga och medvetna planen, att byta ut den svenska befolkningen mot icke-svenskar. Motargument synar siffror över Sveriges befolkningssammansättning utifrån olika kriterier vad gäller ursprung.


Siffrorna för slutet av 2022 ser ut på följande sätt:

  • Sveriges totala befolkning 10 548 336 personer
  • Utrikes födda 2 145 674 = 20,5 % av befolkningen
  • Svensk bakgrund 7 694 434 = 73 %
  • Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 6 878 225 = 65 %
  • Inrikes födda som har en inrikesfödd förälder och en utrikesfödd förälder 816 209 = 8 %
  • Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 681 448 = 6,5 %

Vissa svartmålar specifikt Malmö som ett ”skräckexempel”; siffrorna för slutet av 2021:

  • Malmö stad, antal invånare: 351 749 personer
  • Utrikes födda 123 290 = 35 % av invånarna
  • Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 151 926 = 43 %
  • Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 31 589 = 9 %
  • Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 44 944 = 13 %

Lägg märke till att Malmö ligger vid gränsen till Danmark, med stor arbetspendling och migration över sundet. Jämför gärna med Haparanda kommun, som ligger vid gränsen till Finland, med folkmängd på 9 496 personer och 3 852 utrikes födda invånare. Att välja ut Malmö stad som enda exempel, är ett bedrägligt argument som brukar kallas ”Cherry picking/Plocka russin ur kakan”.

Siffrorna som redovisar svenska medborgares ursprung används av ”invandringskritiska” pga en mix av olika fördomsfulla anledningar. Bland annat används siffrorna för att skrämmas med att ”de riktiga svenskarna” inom en snar framtid definitivt kommer att bli förtryckta, i minoritet – av någon hemsk, onämnbar, homogen massa av ”de där andra” som är i maskopi och vill ta över landet.

”Invandringskritikernas” logik haltar: det finns felaktiga fördomar om att alla utrikes födda personer enbart skaffar barn med andra utrikes födda – och väldigt många barn per kvinna (fördjupa er gärna i Nativitet). Vid tillfällen då dessa argument används faller det ju alltid, för redan vid tidpunkten då varje utrikes född person föder ett barn i Sverige är detta en person som kommer ”räknas” i kategorin inrikes född. Naturligtvis skaffar inte utrikes födda personer barn enbart med andra utrikes födda – liksom personer som föddes i Sverige (av svenskfödda föräldrar) inte enbart skaffar barn med endast partners som också är födda i landet.

Enligt SCB:s prognoser beräknas Sveriges befolkning år 2070 ha ökat med en tredjedel till 12,7 miljoner, varav ca 24 % av dessa beräknas vara utrikes födda. Idag ligger den andelen på ca 20 %.

I Svenska Akademiens ordlista definieras etnisk på följande sätt: ”som gäller eller utmärker folkstam”. Det är en, i mina ögon, både vag och svårtolkad definition. Om vi bortser från den luddiga definitionen, och försöker oss på att vara lite kreativa: Vad innefattar vi i begreppet etnisk? Pratar vi om nationalitet, språk och kultur? Eller pratar vi om den heta potatisen ras?

Det kan vara på sin plats att ställa sig frågan om vem som egentligen gynnas av att specificera – enligt en ytterst godtycklig och luddig definition – människor utifrån ”etnicitet”. Jag är av åsikten att det är farligt att dela upp människor i samhället utifrån egenskaper som den enskilde inte har möjlighet att påverka. Det skapar hierarki mellan oss människor, hierarki som ger dåliga vibbar om man betraktar det i ett historiskt, sociologiskt och kulturellt perspektiv.

Och hur många generationer, mellan tummen och pekfingret, dröjer det innan en människa som har föräldrar med utländskt ursprung, kan föräras med benämningen ”svensk”? Är det så att dessa människor aldrig kommer att bli betraktade som ”svenskar” av de som ”bara är lite kritiska mot förd invandringspolitik”?

Eller är det så att det inte finns någon logik eller saklighet bakom argumentationen, och att det inte heller finns någon rimlighet i myten och konspirationen om att de ”riktiga svenskarna” snart kommer att vara i minoritet?

Om vi, Gud förbjude, låter den ”invandringskritiska” logiken skapa spelreglerna och begreppsdefinitionerna så har vi redan idag väldigt många medmänniskor som av vissa inte anses som ”svenska”.

Jag är av den ”anmärkningsvärda” uppfattningen att det inte spelar någon som helst roll vilket land man är född i. Om man vill folkbokföra sig i Sverige så ska man få göra det, älskar man någon och vill skaffa barn med sin partner, ska man få göra det – oavsett hur många procentandelar utrikesfödda det är som redan bor i Sverige.

Så nej, svenskfödda kommer inte att vara i minoritet i Sverige snart, eftersom befolkningen förändras. Och det är inte farligt eller skadligt att ha t ex en morförälder eller en farförälder som är född utanför landets gränser.

Lästips:

Expo: Myten om det stora utbytet

Korta motargument: Födsloöverskottet

SCB:s Sveriges nuvarande befolkningsstatistik

SCB:s Sveriges framtida befolkning 2070

Bo Löfvendahl: Finns det etniska svenskar?

”Etnisk svensk”

”Ny DNA-teknik visar att det finns inga raser”