Etikettarkiv: Sverige

Myter

Myt: Muslimer blir majoritet

Motargument granskar återigen myten med det ständigt återkommande och upprepade påståendet om att Pew Research anses ha visat att muslimer kan komma att bli i majoritet i Sverige.

Korta svaret till påståendena = Nej.

Pew Research Center och PewForum.org skriver själva att deras statistiska undersökningar och datormodeller om projiceringar och prognoser EJ visar på att muslimer kommer kunna bli en majoritetsgrupp i Sverige eller i Europa (med undantag för Albanien, Kosovo och Turkiet).

Läs ett intressant citat ur en intervju med Michael Lipka, Pew-centrets redaktör inom religionsfrågor, i Expressen:

”Inget av detta är förutsägelser eftersom det är omöjligt att förutsäga framtida migrationsmönster; inget kommer att gå exakt så här.” (Källa: Expressen)

Svenska flaggan

Vad har Pew Forum visat i prognoserna?

Om invandringen till Sverige skulle fortsätta pågå i det högst tänkbara scenariot, alltså lika stor som under rekordstora migrationen år 2015-2016, då skulle procentandelen muslimer eventuellt kunna bli ungefär 30% av befolkningen i Sverige.

Men invandringen har inte fortsatt vara ”stor”, eller ”High”, som under den rekordstora tillströmningen 2015-2016. Så om migrationen fortsätter ungefär som den gjort år 2019-2020, skulle det alltså INTE kunna bli ens en befolkningsandel om 30 procent muslimer i Sverige.

Blir det fortsatt ”medelstor” invandring till Sverige kommer procentsiffran i Sverige att fortsätta ligga lite högre än övriga europeiska länder. I reella tal leder det scenariot till att det kan bli ungefär 2,4 miljoner muslimer i Sverige 2050 eller eventuellt lite fler, enligt Pew-rapporten.

Den mest viktiga frågan till alla som hört myten:

Kommer fler än 6-7 miljoner svenskar att emigrera inom 20 år? För det är vad som skulle krävas för att gruppen muslimer skulle kunna komma i närheten av att bli i majoritet i Sverige.

Sedan Pew Forum publicerat prognoserna har mycket ändrats när det gäller krig och fred i mellanöstern samt migrationsmönstren till EU och till Sverige.

Michael Lipka uttalar sig i en intervju i Expressen:

”Baserad på nuvarande omständigheter med vanlig migration i kombination med att ett något minskat antal flyktingar fortsätter att komma, kan den mest realistiska slutpunkten för Europa ligga någonstans mellan scenarierna för medelstor och stor migration. Det innebär att muslimer kan utgöra mellan 11,2 procent och 14 procent av Europas befolkning 2050.” (Källa: Expressen)

Pew Research Center bedömer att scenariot med fortsatt hög invandring är osannolik, så även noll-invandring-prognosen.

Så kallat kulturella och etniska svenskar kommer fortsätta vara en procentandel om minst 70% i Sverige, kanske uppåt 80%. Samtidigt spelar religiös trosuppfattning inte någon som helst roll i sekulära Sverige, då vi skiljer stat och kyrka/religion från varann allt mer och alla har frihet att utöva sin egen valda religion enligt grundlagen.

Källor:

https://www.pewforum.org/2017/11/29/europes-growing-muslim-population/

https://www.expressen.se/nyheter/omstridd-studie-kan-bli-30-procent-muslimer-i-sverige

Artiklar

Danmark och Sverige är världens mest demokratiska länder

Enligt forskningsinstitutet V-Dem, som drivs av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, är Danmark och Sverige de mest demokratiska länderna i världen. Detta fastslås i deras demokratirapport publicerad i mars 2021.

Globalt ser vi en fortsatt negativ trend vad gäller den demokratiska utvecklingen. Senaste rapporten visar att världen är tillbaka på nivåerna vi hade 1990.

De två länder med starkast negativ trend i världen är EU-länderna Polen och Ungern. Polen har sjunkit mest de senaste tio åren, men betraktas fortfarande delvis vara en demokrati, medan Ungern är det enda land i EU som inte är demokratiskt. Förra året hamnade Ungern i kategorin elektoral autokrati.

I Polen syns ett tydligt samband mellan den kraftiga minskningen i demokratinivå och att det ultranationalistiska Lag och rättvisa blev styrande parti 2015.

Rapporten tar ett stort grepp och granskar mer än 250 faktorer över långa tidsperioder för att kunna analysera utvecklingen av demokratinivån i de länder som upptas i rapporten. Ett av de s.k.”huvudmåtten” är liberal demokrati, med fokus på graden av fria och rättvisa val, yttrandefrihet, likhet inför lagen och olika former av maktbegränsningar för regeringarna.

I ”avdemokratiseringsprocessen” angrips, enligt V-Dem, i första hand den fria pressen. Därefter underkuvas den akademiska världen och civilsamhället. Det är en trend att makten föraktar politiska motståndare, med målet att öka polariseringen och sprida desinformation. När makten uppnått dessa delmål är nästa steg att attackera demokratins kärna: de demokratiska valen och formella institutioner. V-Dem menar att Ungern är ett typexempel på denna utveckling.

Enligt rapporten finns idag 32 liberaldemokratiska länder i världen. Det finns 60 s k elektorala demokratier, bl a Polen, och 62 elektorala autokratier, bl a Ungern. Antalet stängda autokratier i världen är 24. Mer om de olika regimtyperna står att läsa i en rapport från 2013 skriven av forskare vid statsvetenskapliga institutionerna i Göteborg och Lund.

Enligt rapporten över demokratiindex i världens länder hamnar alltså Danmark och Sverige på första respektive andra plats, följda av Norge, Costa Rica, Schweiz, Nya Zeeland, Finland och Tyskland.

Sämst i klassen i världen är Eritrea, Nordkorea, Jemen och Syrien, följda av Turkmenistan, Kina och Tadjikistan. Om vi räknar in länder i Europa utanför EU finner vi att Europas minst demokratiska länder är Azerbajdzjan, Belarus och Ryssland.

För den som vill se hela listan och läsa mer om rapporten rekommenderar vi V-Dems Autocrization Turns Viral – Demacracy Report 2021.

Källor

V-Dem: Autocrization Turns Viral – Democracy Report 2021

Europaportalen: Stor demokratiranking: Polen och Ungern tappat mest i världen

SOU: Mellan demokrati och diktatur

Korta motargument, Myter

Myt: Mörkar Motargument?

Det förekommer ständigt nya kreativa försök att hävda att Motargument och andra personer skulle försöka mörka brottslighet, eller att det pågår ett ”förringande av invandringens stora påverkan på den enormt stora kriminaliteten” i Sverige.

En hel del som spekulerar om detta konstruerar ofta en paradox eller retorisk rävsax, som det ibland blir komplext att diskutera om. Men, det enkla svaret blir nästan alltid till att börja med att påvisa att den anklagande personen har fel.

Motargument har visat upp statistik över antal polisanmälda brott vilka redovisas av t ex BRÅ – Brottsförebyggande rådet. Per definition så har Motargument då visat upp statistik över brott, och påvisar därmed att det förekommer brott i Sverige. De publiceringarna är bevisen för att Motargument inte förvanskar statistik. Därför kan inte någon påstå att Motargument mörkat eller försökt förringa eller undanhålla fakta.

Varken har Motargument haft för avsikt eller syfte eller ambitionen att ignorera, ljuga om eller förringa något enda brott – vi som driver projektet är kategoriskt emot alla brott och andra handlingar som orsakar lidande. Vi som driver Motargument som folkbildning och upplysning emot desinformation, önskar att människor kunde sluta försöka konstruera myter och felaktiga anklagelser.

Den som påstår en anklagelse om att det skulle pågå mörkning, det är den som har bevisbördan. Det är enkel logik.

Så om någon försöker påstå att Motargument försöker mörka något, då är det den personen som måste visa upp belägg på att det finns publicerad text som explicit betyder att Motargumentredaktionen anser att det inte har inträffat så många polisanmälda brottsliga handlingar i Sverige som faktiskt visas i statistiken.

Motargument: De polisanmälda brotten har inte ökat under 2010-talet

Läs gärna fler mytknäckare på Motargument, och artikelserien om logiska felslutledningar och retoriska rävsaxar.

I fokus

Åkesson (SD) vill ha totalstopp på flyktinginvandring

Jimmie Åkesson skriver på Twitter:

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, och tar i dagsläget emot 5 000 flyktingar per år via flyktingkonventionen. Detta innebär att vi har en skyldighet att ta emot kvotflyktingar.

Sverige fick under 2020 in 12 991 stycken ansökningar om asyl, varav 4 922 fick beviljat uppehållstillstånd. Tittar man på statistik för åren sedan 2017 så har runt 2 000 personer sökt asyl i januari månad varje år; 2021 var det bara 700 som sökte asyl i januari, vilket förmodligen till största delen kan tillskrivas Covid-19. De 5 000 personer per år som får asyl är en försvinnande liten procentandel av hela befolkningen.

De flesta flyktingar stannar i ett grannland till sitt eget; oftast är det fråga om ganska fattiga länder, som ofta tar emot väldigt många flyktingar på väldigt kort tid. Det är mycket få flyktingar som söker sig till Europa, och ännu mindre till Sverige.

Helt oberoende av ovanstående så är kostnaderna för varje flykting avsevärt mycket mindre än vad de är för en svensk innan hen börjar arbeta. Vissa saker i samhället måste även få kosta pengar utan att de ställs emot varandra.

I arbetslöshetsfrågan så är den högre i gruppen utrikesfödda om man jämför med gruppen inrikes födda. Det är dock skillnader beroende på var i världen den utrikesfödde kommer från; är hen född i Nordamerika, Sydamerika eller Europa så är arbetslösheten på ungefär samma nivå som för inrikes födda. Är en person född i Asien eller Afrika så är arbetslösheten högre. Detta kan bero på att en större del personer i dessa grupper endast har förgymnasial utbildning, och att de generellt har varit i Sverige kortare tid. Det tar tid att lära sig språket, eventuellt utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden. Det förekommer även diskriminering i jobbansökningarna.

När det kommer till anhöriginvandring så finns det idag regler som säger att det finns ett försörjningskrav, som ska täcka kostnaden för att försörja alla i sin kärnfamilj. De ska alltså kunna styrka att de kan försörja sig själva, vilket innebär att den ekonomiska belastningen blir betydligt mindre.

Ungefär 57 % av alla flyktingar och invandrare lämnar dessutom så småningom Sverige. Många återvänder till sina hemländer när den möjligheten finns. Att bryta upp, fly till ett annat land och rubba kanske en hel familjs liv är inget beslut som tas lättvindigt.

Enligt SCB:s rapport Tillsammans – integration i svenska samhället, så är integrationsprocessen en ömsesidig process för alla människor i samhället, inte bara de som är utrikesfödda. Att stoppa asyl- eller anhöriginvandring är i sig ingen lösning. Fokus borde istället ligga på en positiv integration.

Källor:

http://www.scb.se

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html

https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/integration/arbetsloshet-utrikes-fodda/

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html

Artiklar

SD om public service

SD har de senaste åren motionerat flitigt om public service, och dess vara eller inte vara, och hur den ska eller inte ska se ut. De har pratat om att public service i dess nuvarande form ska avskaffas. De har också diskuterat att de vill anpassa och göra public service ”smalare” och mer ”ändamålsenligt”. SD har lagt en motion om att ”utbudet i Sveriges Radio P3 bör ändras”.

Vän av ordning undrar vad Sverigedemokraterna menar med mer ”ändamålsenligt”. För vem eller vilka ska public service vara mer ”ändamålsenligt”? Jag undrar också om det är rimligt att enskilda politiska partier ska styra vilka program, ämnen och uttryck som ska tillåtas i statlig media? SD har beskyllts för att utöva politisk styrning av public service.

SD:s förhållande till public service har aldrig varit särskilt bra. Partiet har haft en strategi där de tagit på sig en offerroll och tydligt markerat att de inte framställs på korrekt sätt i media, inklusive radio och TV. Dock finns tendenser, likt andra partiers ”godkännande” av partiet, som visar på att de ofta framställs neutralt och får stå oemotsagda. Det vi kanske har färskast i minnet vad gäller normaliseringen av partiet finner vi i SVT:s program ”Min sanning”, där Mattias Karlsson bereds rejält utrymme av journalisten.

”Lägg ner SVT och P3”

För ett par år sedan blev Åkesson, likt de andra partiledarna, föremål för skämt i satirprogrammet ”Tankesmedjan” i Sveriges Radio P3, då det i ett inlägg sades följande: ”Han är ju lite av en Sveriges Oprah, alltså en viktpendlare av rang”. Åkesson uttryckte senare i en intervju i SR P3:s Morgonpasset följande om inslaget:

”Det är vad jag förväntar mig av den här skitkanalen. Jag ställer upp här för att jag vet att jag måste det, men jag hade helst sluppit” (Källa: SR.se)

”Hade jag varit chef här hade jag lagt ner P3 för länge sedan. Jag tycker det är vänsterliberal smörja rakt igenom.” (Källa: Svenska Dagbladet)

Jimmie Åkesson 2016. License: https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0

Åkesson har återkommande uttryckt sin misstro och sin fientliga inställning gentemot svenska journalister. Han har uttryckt att han vill slopa presstödet och att det kanske vore lika bra att lägga ned SVT. I samband med att SD inte bjöds in till SVT:s slutdebatt i valspurten 2010 – partiet var för tiden inte ett riksdagsparti och det var oklart om de skulle klara spärren – sade Åkesson att han sålde sin TV och slutade betala TV-licensen. Under en utfrågning under Almedalsveckan samma år uttryckte Åkesson följande:

Man låter oss inte delta i den här debatten av politiska skäl. Därför att SVT, oavsett vad de påstår inte är fri television, det är Sveriges statliga, politiska television.

– Är det så att vi inte kan nå dit vi borde, är det så att public service-uppdraget inte kan efterlevas, då är frågan om det inte är dags att vi helt och hållet lägger ned den här statliga televisionen.

(Utfrågaren): – Det var ord och inga visor. Så du menar att med sverigedemokratiska mandat i riksdagen så finns det alltså en chans att public service läggs ned helt och hållet?

Åkesson: Fyller den ingen public service-funktion, om det bara är en kanal för makten, att behålla makten, då ska vi naturligtvis inte ha det kvar. (Källa: Aftonbladet)

Public service à la SD

Under SD:s rikskongress, ”Landsdagarna”, år 2019 luftade partiets ombud sina synpunkter i frågan om public service. Partiet vill kraftigt skära ned på budgeten för public service. De vill även granska och ändra innehållet. De vill instifta ett vetenskapsråd som granskar den politiska inriktningen i statligt ägd radio och TV. Partiet har återkommande hävdat att public service är vänstervriden. Problemet för SD är att medieforskare har fastslagit att det inte är möjligt att mäta eventuell politisk inriktning i programmen. Det räcker inte att tycka att ”public service är vänstervriden”.

I enlighet med sändningstillstånd ska public service vara ”opartiskt sakligt och oberoende”. Denna opartiskhet ifrågasätts alltmer, av politiker och ”alternativmedia”. På SD:s hemsida läser vi följande:

”Sverigedemokraterna har länge förespråkat en skattebaserad finansiering av public service, men avslog regeringens förslag om införande av skattefinansiering eftersom en sådan finansiering behöver föregås av olika reformer som säkrar sakligheten och opartiskheten i bolagens programutbud”. (Källa: SD.se)

Förtroendet för public service hos svenskarna är fortsatt högt, långt högre än för andra medier. Trots det vill SD förändra public service i grunden samt försämra den. De vill krympa budgeten ordentligt genom att införliva den i statsbudgeten istället för att finansiera den via skattepengar, samt slå ihop SVT, SR och UR, och dessutom sälja P3 och SVT 2.

SD:s förhållande till public service är komplicerat. De har genom åren gjort yttranden om att lägga ned SVT, SR och UR som de är utformade idag. De har också yttrat att de vill skära ned på budgeten avsedd för public service och att de vill göra större förändringar i hur den ska se ut. Det vi med säkerhet kan säga är att om statstelevisionen och -radion ska finnas kvar ska det vara på SD:s villkor.

Källor:

SD-motioner om public service

Expressen: SD kritiseras efter begäran om SVT

SVTPlay: Min sanning – Mattias Karlsson

SvD: Detta har hänt: Vikthån – då ville Åkesson skrota P3

SR: Jimmie Åkesson: P3 är en skitkanal

Aftonbladet: Åkesson: ”Frågan är om det inte är dags att lägga ned SVT”

SD.se: Public service

Artiklar

Hur finansierar SD sin budget?

Att lägga en budget innebär att man måste förhålla sig till faktiska intäkter för att bekosta utgifter. För den som någon gång har arbetat med en budget är detta en självklarhet. Sverigedemokraternas budget för 2021 är enbart ett fantasifoster för att låtsas att de satsar mer än regeringen. Vi vet dessutom att Sverigedemokraterna om och om igen röstat mot regeringens budgetförslag och motarbetat alla förslag som skulle innebära förbättringar för pensionärer, lärare, polis och andra samhällsbärande funktioner.

I Sverigedemokraternas budgetförslag för 2021 påstås de göra satsningar i mångmiljardbelopp större än regeringen. Det de inte nämner är att de kallar arbetsgivaravgiften för en skatt som drabbar arbetsgivaren när det i själva verket är en avstådd löneavgift som står hos löntagaren.

Vidare vill de utöka ROT-avdraget till 50%, ett avdrag/bidrag som mest nyttjas av de rikaste. I deras budget kan vi se följande satsningar.

Satsningar på kommunsektorn 10,00
Nedsatta arbetsgivaravgifter 23,30
Centralt administrerat stöd till hushållen 82,00
Höjt ROT-avdrag 4,50
Satsningar på transportinfrastruktur 19,50
Satsningar på ökad trygghet 11,16
Totalt 150,46

Sverigedemokraternas budgetförslag
Synen på utbildning, ett tecken på ojämlikhet

Utöver detta vill de öka det statliga utjämningssystemet med 10 miljarder kronor. Vidare vill de höja taket för a-kassan, höja garantipensionen samt slopa hemspråksundervisningen motsvarande 1,9 miljarder kronor trots att det finns vetenskaplig evidens för att barn som får läsa modersmål snabbare lär sig det nya språket. Mer om modersmålsundervisning finns att läsa på Skolverket. Så här motiverar Skolverket syftet med modersmål:

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. (Källa: Skolverket)

Vad säger då forskningen om modersmålsundervisning? Så här säger en utredning som noga gått igenom forskningen på ämnet:

Särskilt viktig roll menar man att formell undervisning spelar för barns möjligheter att utveckla läs- och skrivfärdigheter i ett mino- ritetsspråk, där möjligheterna att möta och använda språket kan vara begränsade. (Källa: Regeringen, modersmålsundervisning)

Vård och jämställdhet

Läser man vidare i deras budget så vill SD avsätta 1,15 miljarder till LSS. Vad gäller kvinnors hälsa så vill man satsa 0,21 miljarder, främst på screening av livmoderhalscancer. De vill också ge polisen betalt under utbildningen till en kostnad av 1,15 miljarder kronor. (Varför görs inte samma satsning för t ex sjuksköterskestudenter, undrar jag?) De vill vidare satsa på fler ordningsvakter till en kostnad av 3,2 miljarder kronor. De vill också hyra plats på anstalter utomlands (för personer som dömts i svenska domstolar) till en kostnad av 2,69 miljarder kronor. Vidare vill de förenkla skadestånd till brottsoffer genom att staten direkt ska betala ut det för att sedan inkräva beloppet av förövaren, detta till en beräknad kostnad på 0,13 miljarder kronor.

Miljö

Tar vi en titt på miljösatsningar så vill Sverigedemokraterna sänka skatten på drivmedel till en kostnad av 0,53 miljarder kronor. De vill samtidigt pausa trängselavgifter i trafiken till en kostnad av 1,35 miljarder kronor. De vill också avskaffa flygskatten till en kostnad av 1,9 miljarder kronor. Samtidigt vill de att kvalificeringsregeln ska avskaffas som ska ge 0,8 miljarder extra till staten. Kvalificeringsregeln innebär att en person som flyr från sitt hemland kan ha rätt att tillgodoräkna sig inarbetad pension från hemlandet, vill du läsa mer om pensionssystemet finns det att läsa hos Pensionsmyndigheten.

Dubbla måttstockar

Vad gäller SD:s syn på invandrare kontra syn på utlandssvenskar använder de sig av dubbla måttstockar.

Längre ner i SD-budgeten föreslår de att den så kallade SINK-skatten (Särskild inkomst-skatt) ska återställas från nuvarande 25 % till 20 % med en kostnad om 0,4 miljarder kronor. Detta motiveras med att svenskar som bor i utlandet inte nyttjar svensk sjukvård i samma utsträckning som andra svenskar. Nu är det ju så att många utlandssvenskar kommer i flock till den billiga svenska sjukvården när kroppen väl börjar ge vika. Hjärtproblem? Inga problem det är bara att åka till Sverige och ställa krav. Gråstarr, givetvis ska de ha en operation, det är ju billigare att ta flyget hem än att utföra kirurgin i det skatteparadis dit de slussat kronorna.

Om vi summerar SD-budgeten och tar en titt på hur den skulle slå så ser den ut så här.

Kostnadsläge Miljarder kronor
Satsningar i trygghet och höjt ROT-avdrag 150,46
Utjämningssystemet 10
Slopad modersmålsundervisning -1,9
Höjt tak för LSS 1,15
Satsningar på screening av livmoderhalscanser 0,21
Återställ SINK-skatten 0,4
Fler ordningsvakter 3.2
Hyra in sig för platser på anstalter utomlands 2,69
Skadestånd utbetalt av staten 0,13
Minskad skatt på drivmedel 0,53
Paus i trängselavgiften 1,35
Avskaffande av flygskatt 1,9
Slopande av kvalificeringsregeln -0,8
Summa 169,32
Summa ökade kostnader 172,02
Summa förmodade kostnader 2,7
Enligt Sverigedemokraternas egen budget så drar de in 2,7 miljarder kronor på kostnader kopplade till invandrare samtidigt som man ökar kostnaderna med 172,02 miljarder kronor.
En budget i obalans

Enligt statens balansräkning för 2021 har staten ett underskott i statsbudgeten på -67,2 miljarder kronor, vilket innebär att Sverigedemokraterna har en helt ofinansierad budget eller menar de att en förmodad nedskärning i budgeten på 2,7 miljarder kronor ska täcka de ökade kostnaderna på 172,02 miljarder kronor. Det är klart att man i opposition kan skryta om att man satsar mest, men en budget måste balansera kostnader mot intäkter för att gå ihop. Året innan hade regeringen en balansräkning som låg på -296,5 miljarder kronor, de lyckades minska underskottet åtskilligt, men det är långt från vad som skulle krävas från Sverigedemokraterna för att klara av att finansiera sitt eget budgetförslag.

Det är lätt att slå sig för bröstet och påstå att man är bäst och kommer genomföra mest – när man samtidigt vet att man inte behöver leverera enligt det budgetförslag som man skrivit. Det är viktigt att ta med sitt skeptiska tänkande när man läser budgetförslag och tänker kritiskt om hur partiet tänkt finansiera det.

Att hävda att man som parti för en linje som skulle vara mer ”vänster” när man lagt en budget (som saknar finansiering) blir inte automatiskt sann bara för att man påstått det. Samtliga neddragningar i Sverigedemokraternas budget drabbar dessutom enbart människor med invandrarbakgrund och förbättringarna är endast chimärer för att rikta bort fokus från det verkliga syftet, att dra mattan under fötterna för människor med invandrarbakgrund.

Referenser:

Pensionsmyndigheten, invandrare och pension

Regeringen, balansräkning

Regeringen, modersmålsundervisning

Skolverket, modersmålsundervisning

Sverigedemokraternas budget

Korta motargument, Myter

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade (2020)

Motargument har kikat på siffrorna som visar att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbetsmarknad.

Migrationsverket släpper månadsvis siffrorna för beviljade uppehållstillstånd.

Totalt har 88 814 uppehållstillstånd beviljats under 2020. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 29 468 
  • Arbete 32 379
  • Asyl 10 409
  • EU/EES 5 768
  • Studier 10 790

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 5 507 personer beviljades uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (31), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (7 819) samt ”övriga” (16 111), totalt 29 468. I gruppen ”Anknytning – övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 10 409 + 5 507 personer = 15 916. Medan den totala siffran på innevarande års beviljade uppehållstillstånd under perioden januari – november var 88 814. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 17,1 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av 6: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg motsvarande procentsiffra på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg motsvarande procentsiffra på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.

En längre version av denna korta finner du här: Myten om de 88 814 uppehållstillstånden (2020)

Frågelådan

Fråga: ”Kan en grupp vara rasistisk även om den har mörkhyade medlemmar?”

”Jag och en vän satt och diskuterade politik, och vi ställde oss frågan, vad menar SD:are som använder argumentet, ”nä men vi är inte rasister/nazister för att vi har mörkhyade i vårt parti” ”.

Denna fråga ställer signaturen ”Veronica”. Nedan svarar Xzenu, som den första texten i artikeltypen ”Frågelådan” på Motargument.se. Skicka gärna in dina egna frågor till Motargument, via fraga@motargument.se

Hej Veronica!
Huruvida ett politiskt parti eller motsvarande organisation bör räknas som ”rasistiskt” eller inte bör rimligtvis handla om tre saker:

1. Vad för politik är det som partiet försöker genomföra?
2. Vad är det för retorik som kommer från partiets aktivister i allmänhet, förtroendevalda i synnerhet, samt officiellt antagna dokument i yttersta synnerhet?
3. Vad har partiet historiskt för band till organiserad rasism och nazism?

Det är dessa tre frågor om partiet i stort som bör avgöra vår syn på partiet i stort, snarare än huruvida en eller annan enskild partimedlem personligen är en person som bör räknas som rasist.

Att en person har en eller annan hudfärg är dessutom absolut inte något bevis för att personen skulle ha eller inte ha några rasistiska värderingar. I USA må rasism i första hand förknippas med en uppdelning mellan svarta och vita, men här i Sverige är den ljushyade ursprungsbefolkningen samer en av de grupper som (både historiskt och i nutid) är svårt utsatta för rasism både på samhällsnivå och i många enskilda fall. I Rwanda mynnade rasistiskt hat mellan folkgrupperna Hutu och Tutsi ut i ett folkmord, och här i Sverige så är en av Sveriges mest ökända nynazistiska terrorister mörkhyad.

Sen så är det väl nästan ingen som hävdar att dagens SD skulle vara något renodlat nazistiskt parti, även om partiet fortfarande torde ha en del nazister i sin medlemskår och bevisligen har nazistiska rötter – en av Sverigedemokraternas grundare en var SS-veteran som under andra världskriget stred för Hitlers regim ”Tredje Riket”. Frågan om hur dagens SD är beskaffat bör handla om rasism snarare än om nazism, och då i termer av ”hur pass rasistiskt, rasistiskt på vilka sätt, och rasistiskt mot vilka” snarare än den falska dikotomin ”antingen fullständigt rasistiskt mot alla eller inte ett dugg rasistiskt mot någon”.

När någon hävdar att hen själv eller en grupp som hen ingår i inte kan vara rasistisk för att någon vän eller gruppmedlem är mörkhyad, då framför hen indirekt tre felaktiga påståenden:

1. Att rasism alltid skulle vara enbart mot mörkhyade eller alltid vara mot alla hudfärger och etniska bakgrunder utom den egna. Men så fungerar det ju inte. Istället kan rasism inriktas på många olika sätt.

2. Att rasism skulle vara något som en person eller grupp antingen är fullt ut eller inte har någon koppling till alls. Men så fungerar det ju inte. Istället kan en person eller grupp vara mer eller mindre rasistisk mot sina måltavlor, och även vara flexibel och göra undantag. När en person har fördomar och stereotyper om en viss grupp så är det inte alls ovanligt att hen gör undantag för de gruppmedlemmar som hen känner personligen: ”Alltså, DU är ju inte sån!”.

Avslutningsvis så vill jag rekommendera min tidigare artikel ”Till dig som inte vill något illa men som ändå funderar på att rösta på SD”.

Mvh Xzenu

Krönikor

Techjättarnas censur

Extrem- och ytterkantshögerns närvaro på sociala medier hotas när företagen i allt större utsträckning stänger av – tillfälligt eller permanent – tongivande aktörer. Kritikerna ropar om censur och jag hävdar att de har rätt. Men också att det kan vara helt i sin ordning. Åtminstone ibland.

“Censur” är den process där material, som i det givna sammanhanget bedöms som oacceptabelt, avlägsnas. Som gammal skräckfilmsälskare förknippar jag ordet främst med Statens biografbyrå, vilken under större delen av 1900-talet förde ett slags låtsaskrig mot oss som ville se varenda spilld blodsdroppe på videoskärmen i syfte att skydda oss mot moraliskt fördärv. Men företeelsen kan även ha en politisk eller förtryckande funktion, exempelvis som i Kina eller Nordkorea, där staten använder detta som ett medel för att kontrollera befolkningen.

De senaste veckorna har vi sett ett enormt uppsving av aktörer som fått delar av sitt material raderat, eller till och med helt stängts av från att använda vissa tjänster. Att USA:s president Donald Trump fått sitt twitterkonto permanent avstängt är kanske det mest kända exemplet, men det är bara en av många liknande konsekvenser efter upploppet vid Capitolium den 6 januari i år.

Även svenska aktörer har drabbats av liknande åtgärder. I december slängdes Swebb-TV ut från YouTube, vilket ledde till en slags strejk där andra så kallat “alternativa” medieproducenter stängde ner sina verksamheter under en dag för att protestera och visa sitt stöd för kanalen, som är mest känd för att dela högerextremt och konspiratoriskt material. (Man har bland annat spridit påståendet att Olof Palme avled av HIV och har under coronapandemins gång även spridit konspirationer om Covid-19, samt antivaccinationspropaganda.)

Rop om censur

Följarna – både Swebb-TV:s och Trumps – skrek genast om “censur”. Och det har de faktiskt rätt i. Det är nämligen inte bara stater och dess myndigheter som kan censurera. Även privata företag, liksom enskilda individer, kan på olika sätt kontrollera och moderera informationsflödet i deras respektive domäner i den process vi känner som censur.

Grejen är dock att ordet “censur” har omedelbara och negativa konnotationer. Det jämställs nästan per automatik som en slags frihetsinskränkning. Och även om det förstås kan vara det – och är så i många fall – så behöver det inte vara det i samtliga fall.

När Twitter stoppat Donald Trump från att tweeta, sammanfattade de bakgrunden till sitt beslut på följande vis:

“After close review of recent Tweets from the @realDonaldTrump account and the context around them — specifically how they are being received and interpreted on and off Twitter — we have permanently suspended the account due to the risk of further incitement of violence.” (Källa: Twitter)

Vad gäller beslutet att stoppa Swebb-TV känner jag inte till de faktiska orsakerna. En förhållandevis så pass obetydlig aktör motiverar nog inte samma slags offentliga redogörelse som avstängningen av USA:s sittande president. En kvalificerad gissning efter att ha scrollat igenom utbudet (innan avstängningen) är dock att de överträtt YouTubes “COVID-19 Medical Misinformation Policy”, vilket enligt deras användarvillkor kan leda till att det aktuella kontot tas bort. (UPPDATERING 17 JANUARI: SVT bekräftar idag mina misstankar om att det främst handlar om desinformation kring Covid-pandemin.)

Båda exemplen ovan visar hur dessa privata aktörer censurerat material som på olika sätt bryter mot deras användarvillkor eller på annat sätt ansetts skadligt. Risken att Donald Trump genom sina tweets uppmuntrar till fortsatt våld, likt det vi såg vid Capitolium bedömdes som så överhängande att Twitter fattade sitt beslut. På liknande sätt fattade antagligen YouTube sitt beslut om Swebb-TV. Regelverken finns på plats och det är bara en fråga om att applicera dem. 

Censur är en sak – yttrandefrihet en annan

Ropen om “censur” är alltså inte av nödvändighet felaktiga. Dock bör de kunna kompletteras med en förklaring om varför censuren inte anses acceptabel – eller varför den anses vara det: Anser man det oacceptabelt att förhindra Donald Trump att mana till våld, eller för den delen Parler-användare att sprida uppmaningar om att våldta, tortera och mörda namngivna politiker och privatpersoner, då bör man kunna förklara vad vinsten är i att tillåta dylikt. Och anser man att det är oacceptabelt att förhindra Swebb-TV att sprida lögner om coronapandemin, då bör man också kunna förklara varför dessa lögner ska kunna spridas. Och man bör helst klara av att göra det utan att ge ett principiellt svar om yttrandefrihet eller göra det till en fråga om hur fel aktören tolkat regelverket i det specifika fallet. För det är faktiskt helt andra diskussioner.

Att bara ropa “censur” döljer den egentliga åsikten. Som ett slags självcensur, ironiskt nog.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

Regeringens plan mot segregation

Den 18:e December 2020 publicerade regeringen en handlingsplan mot segregation och för att förbättra förutsättningar för godare livschanser för alla. Här följer en summering av handlingsplanen – nya insatser och tidigare insatser som förstärks med nya medel och statsbidrag.

Vill du läsa handlingsplanen i sin helhet kan du göra det här:

Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla

Boende

Fler bostäder

Investeringsstöd för att öka byggande av hyresrätter med rimligare hyreskostnader ska förstärkas.

Motverka diskriminering på bostadsmarknaden

Boverket ska analysera om det förekommer diskriminering, bedöma hyresvärdar och förmedlingsplattformar.

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Ett samlat arbetssätt införs för att offentliga aktörer och kommuner samverkar i analyser av bostadsbrist och inför motåtgärder.

Renovering och underhåll av bostäder

Fortsatt satsning för energieffektiviserande åtgärder i flerbostadshus, och fortsatta renoveringar och underhåll.

Gröna och trygga samhällen

För att främja stadsgrönska och ekosystemtjänster införs stöd för gröna, tryggare och inkluderade utemiljöer.

Stärkt samhällsservice

Utbyggnaden av statliga servicekontor ska fortsätta i socioekonomiskt utsatta områden.

Motivera flytt till icke-segregerade områden

Sedan 1:a Januari 2020 får asylsökande inte rätt till dagersättning om de skaffar boende i ett socioekonomiskt utsatt område. Asylsökande ska motiveras att välja bo i områden med större möjligheter för socialt mottagande och minska segregation och trångboddhet.

Översyn av folkbokföring

Skatteverket ska se över folkbokföring för att öka kunskap om trångboddhet, brott mot välfärdssystem och stärka rätten till skolgång.

Utbildning

Stärkt likvärdighet och höjda kunskapsresultat i skolan

Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan fördelas mer proportionerligt med hänsyn till antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Behörighet till gymnasium och godkänd examen

Fler elever ska bli behöriga till gymnasieskola och uppnå gymnasieexamen genom lovskola och läxhjälp. På grund av coronapandemin kommer statsbidraget stärkas ytterligare.

Höjd lön till lärare

På skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska förstelärare och lektorer få löneökningar.

Förbättra arbetsmiljön för lärare

Arbetsvillkor och arbetsmiljö för lärare på skolor i områden med socioekonomiska utmaningar ska förbättras.

Fler lärarassistenter

Fler lärarassistenter ska anställas till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Språkutveckling i förskola 

Nyanlända och deras barn ska få stärkt språkutveckling i svenska, för barnens mer jämlika förutsättningar inför skolstart.

Yrkesutbildning med svenska som andraspråk

SFI ska kombineras med yrkesutbildningar för ökad koppling mellan språkutbildning och kontakter till arbetsmarknad. Folkhögskolornas allmänna och särskilda kurs har utökats.

Utbildningsstöd

De kommunala Lärcentrumen ska främja studerandes tillgång till stöd i utbildning.

Uppsökande insats till utrikesfödda kvinnor

Fler insatser riktade till utrikesfödda kvinnor och andra målgrupper som ska främja de skaffar utbildning och arbete.

Arbetsmarknad

Bättre stöd till arbetssökande

Förstärkning av Arbetsförmedlingen för deras lokala närvaro och service i hela landet, öka deltagande i åtgärder och arbetsmarknadsutbildningar.

Studera med ersättning

Arbetssökande får studera med bibehållen ersättning på kurser och utbildningar som krävs där efterfrågan är stor på arbetsmarknaden.

Kvinnors företagande

Tillväxtverket ska öka sitt arbete inom det tidigare påbörjade uppdraget att främja nyanlända och utrikesfödda kvinnors företagande, främja nyanlända kvinnors nätverkande.

Fler vägar in på arbetsmarknaden

Ytterligare medel till introduktionsjobb och extratjänster för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Intensivår för nyanlända

Arbetsförmedlingen inför ett intensivår för att nyanlända ännu snabbare ska komma in på arbetsmarknad.

Stöd för föräldralediga utrikesfödda kvinnor

Utrikesfödda kvinnor får möjlighet fortsätta lära sig svenska under föräldraledighet.

Demokrati och civilsamhälle

Stärkt demokrati

Statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att alla ska få ökad kunskap om demokrati och hur man deltar i demokrati.

Ökat intresse för demokratifrågor

Stockholms universitet ska stärka landets gymnasieelevers kunskaper om vår demokrati, bidra till ökat intresse för demokratifrågor.

Bibliotek

Ökat utbud och tillgänglighet av biblioteksverksamhet i hela landet.

Nya demokrativillkor

Statliga bidrag till civilsamhällets organisationer kommer ställa fler villkor, för att hindra dem från diskriminering eller kränkande av friheter och rättigheter.

Mer kultur till barn och unga

Alla skolelever ska ta del av och samverka med professionella kulturlivet.

Fler fritidsaktiviteter

Fler fritidssysselsättningar till barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden.

Allmänna samlingslokaler

Utöka bidrag till samlingslokaler för långsiktigare verksamheter.

Mer idrott

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) ska förstärka befintliga idrottsföreningar (och bilda nya) i socioekonomiskt utsatta områden. Öka kunskap om föreningars demokratiska grunder, utveckla former för att barn och unga deltar i idrottsföreningars demokrati.

Information om det svenska samhället

Asylsökande och nyanlända ska få mer relevant info om svenska samhället, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Brottslighet

Brottsförebyggande arbete

Statens skolverk, Socialstyrelsen fortsätter förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Särskilda insatser mot riskgrupper i socioekonomiskt utsatta områden. Fler sociala insatser ska komplettera kommunernas arbete.

Nationellt avhopparprogram

Utökade medel till stöd för de som vill lämna kriminella eller extremistiska miljöer och grupper.

Identifiera parallella samhällskulturer

BRÅ ska ta fram stöd för identifiering av parallella samhällsstrukturer, klanstrukturer och analys av motåtgärder.

Centrum mot våldsbejakande extremism

Nya medel till Centrum mot våldsbejakande extremism, ska förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism.

Fler anställda inom Polismyndigheten

10 000 fler ska anställas under perioden 2016-2024.

Bekämpa narkotikabrottsligheten

Polismyndigheten förstärker bekämpningen av illegal handel med narkotika och narkotikaklassade läkemedel, samt narkotikaproduktion.

Skärpta påföljder för unga brottslingar

Ungdomsövervakning för unga lagöverträdare, där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt straff.

Skärpta straff för illegala vapen och sprängningar

Skärpt straff sedan 2020 mot de allvarligare formerna av vapenbrott, explosiva varor, smuggling av sådana. Flera lagförslag för att öka kontrollen över alla explosiva varor.

Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersvåld

Regeringen kompletterar sin 10-åriga nationella strategi för att förebygga, bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution. Åtgärdsprogram med en rad insatser, bl.a. mot könsstympning.

Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete blir permanent

Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete, förebyggande, bekämpande av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, prostitution, människohandel blir permanent från och med 2021.

Nationellt kompetenscentrum mot hedersförtryck

Ett permanent centrum mot hedersförtryck inrättas.

Utökad kompetensstöd till socialtjänst och hälso- och sjukvård

Utökat kompetensstöd till arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt mot prostitution och människohandel.

Förebygga och motverka könsstympning

Jämställdhetsmyndigheten ska se över arbetssätten hur man förebygger och motverkar könsstympning av flickor och kvinnor, metoder för attitydförändring och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor samt sprida kunskap.

Strängare straff för hedersrelaterat våld

Den 1:a Juli 2020 blev det strängare straff för hedersrelaterad brottslighet. Barnäktenskapsbrott infördes och skärpta straff för brott med hedersmotiv. Utreseförbud finns som ska skydda barn från att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympas.