Etikettarkiv: motargument

Myt: ”Varför får ensamkommande mer än svenskar?”

En Facebookstatus från i höstas cirkulerar just nu i nationalistiska kretsar. (Texten i sin helhet längre ner.)

Det finns ett generalfel i denna text, och det är påståendet att bidragen hon räknar upp skulle gälla ”ensamkommande”. Så är det inte. Vad hon pratar om är ersättningen för fosterbarn, oavsett bakgrund. Sverige gör ingen skillnad på ensamkommande och övriga barn som behöver placeras. Ersättningen beror på barnets ålder och situation och på uppdragets omfattning i stort – hur mycket tid barnet anses kräva. Det är därför lite märkligt att skribenten så precist kan ange belopp, eftersom hon inte verkar ha kommit tillräckligt långt i processen för att faktiskt ha fått ett barn anvisat.

Huruvida ersättningsnivåerna för föräldrar med funktionsnedsatta barn är tillräckliga vill vi inte gå in på, men det är beklagligt med denna jämförelse, eftersom det det bygger på den gamla skrönan om att utlänningar får något som inte svenskar får. Detta handlar inte alls om härkomst.

Påståendet att en vuxen alltid behöver vara hemma på heltid med ett fosterbarn är förstås helt absurt. Självklart, om barnet är nyfött, självklart inte om barnet är äldre, såvida det inte finns extrema behov. Fosterföräldrar har full rätt att förvärvsarbeta liksom alla andra.

På Motargument anser vi det också självklart att fosterbarn, som i princip undantagslöst levt ett traumatiskt liv oavsett om de är ensamkommande, frivilligplacerade eller omhändertagna pga bristande föräldrar/föräldraförmåga, ska ha ett eget rum och inte sova på en soffa i ett vardagsrum. Påståendet att fosterbarn annars sover ”i salar med 100 andra” begriper vi inte alls. Var finns dessa salar?

Vi som sätter barn till världen har, till skillnad från fosterföräldrar, ett försörjningsansvar. Det är inte meningen att samhället ska bekosta alla utgifter vi har för våra barn, såvida vi inte helt saknar egna medel.

De avslutande orden ”Jag förstår inte detta!!! Vart är rättvisan i detta?  Känner mig ledsen och kränkt!” sammanfattar hela statusen. Skribenten är av allt att döma kränkt för att hon upplever att samhället ger något till icke-svenskar som svenskar inte har rätt till, och det är också den skrönan som lever vidare i kommentarsfälten under de 1 200 delningarna av statusen. Ingen verkar ens reflektera över det faktum att det faktiskt inte i huvudsak är fosterbarnen som ”får” något här, utan de som väljer att vara fosterföräldrar – människor som gör en stor enorm insats genom att öppna sitt hem för någon annans barn.

Så byggs bilden av ”vi och dom” ut bit för bit, genom ogenomtänkta påståenden som delas okritiskt.

===

”SNÄLLA HJÄLP MIG ATT FÖRSTÅ!!!

Jag har som många av Er vet en son (snart 13år) med Down syndrom, autism och utvecklingsstörning.
Han saknar kommunikation. En utomstående som inte känner honom väl har väldigt liten chans om ens någon att förstå vad han vill.
Hans kost är väldigt begränsad, han har ingen riskbedömning och förstår inte fara. Han har fortfarande blöja då han inte klarar av toalettbesök på egen hand. Han har daglig medicinering osv
Han kräver 24timmar om dygnet tillsyn. Det är jag som står för denna tillsyn ALLTID!! I två år har vi kämpat för att få assistans och ALLA intyg säger enligt lag att han är berättigad till det. Men som sagt än är det inte beslutar…
Förstå mig snälla rätt. Jag älskar min son och gör detta mer än gärna. Men det är ett tungt arbete och ekonomiskt väldigt ansträngt!
Jag får ca 7000kr i månaden och det kanske låter mycket för en del… Men att klara sig på detta med två barn är ett klurigt spel.

För ett tag sedan tänkte jag att även om det är tungt och vi inte bor i ett slott, så har jag både energin, viljan och platsen till att hjälpa ett ensamkommande barn.

Ansökan gick iväg och informationen ang krav osv kom hem…
Barnet ska ha eget rum. (Tja jag sover gärna på soffan, men förundras över att det är ok att dom delar stora salar med 100andra men inte ok att dela rum med ett av mina barn)
En vuxen ska vara hemma på heltid med det ensamkommande barnet, då detta kräver mycket tid. (Inga problem men Varför gäller inte samma för ett handikappat barn och dess förälder?)
Man ska bo relativt centralt eller ha bil så att barnet kan åka in till stan och vara social ( förstår jag men varför får inte handikappade barn den rättigheten?)
Ersättningen för att ta emot ett ensamkommande barn är ca 700kr (brutto) /dag beroende på barnets problematik + 200kr/dag (netto) för barnets utgifter så som busskort, kläder, nöjen osv….
Nu undrar jag VARFÖR HAR INTE MITT HANDIKAPPADE BARN SAMMA RÄTTIGHETER???

Jag får ca 7000kr netto i månaden för omvårdnad av min son. Jag får ett barnbidrag på 1100kr månaden för att han ska kunna få ett socialt liv (bl.a.)

För ett ensamkommande barn får jag ca 14000kr netto i månaden för omvårdnad och ca 6000kr netto i månaden för att barnet ska kunna ha ett socialt liv (bl.a.)

Jag förstår inte detta!!! Vart är rättvisan i detta?
Känner mig ledsen och kränkt!

ALLA SUMMOR ÄR RIKTIGA!”

Myt: Ensamkommande ljuger

År 2014 sökte 7 049 ensamkommande barn och ungdomar uppehållstillstånd i Sverige. Medicinsk åldersbedömning gjordes på ca 3% av dem, ungefär 200, för att Migrationsverket misstänkte att de var äldre än 18 år.

161 av de som medicinskt åldersbedömdes ansågs ha fyllt 18 år – ca 2,3% av alla ensamkommande. 48 av de som misstänktes ljuga bedömdes ha den ålder de hade uppgett.

Migrationsverket beslutade under år 2014 att höja åldern på totalt sett 363 personer, ca 5% av alla ensamkommande. (161 med medicinsk åldersbedömning, 202 utan).

Åldern på asylsökande höjdes i 77 procent av de fall där medicinsk bedömning nyttjats.

Avpixlat vinklade detta:

”Färsk statistik visar att tre av fyra ‘ensamkommande’ ljuger om sin ålder”

För övrigt anser Svenska Läkaresällskapet att:

”det är varken medicinskt eller etiskt att göra åldersbedömningar med dagens metoder”

Grannlandet Danmark

En del debattörer brukar hänvisa till dansk statistik, då de försöker bevisa att tre av fyra ensamkommande ungdomar ljuger om att de skulle vara yngre än 18 år.

Fakta från Danmark ”Udlændingeservice” årsrapport:
Av 818 asylsökande ”uledsagede mindreårige” som kom till Danmark 2014 valde myndigheten att åldersbedöma 282 personer. Av dessa bedömdes 203 vara över 18 år:

”Hvis der er tvivl om, hvorvidt en ansøger, som har oplyst at være mindreårig, rent faktisk også er det, vil der blive iværksat en aldersundersøgelse. I 2014 har Udlændingestyrelsen truffet 282 afgørelser om alder, heraf blev 72 procent vurderet at være 18 år eller derover.”

79 minderåriga eller 28 procent av de som misstänkts har alltså bedömts att INTE ha ljugit om sin ålder.

De korrekta rubrikerna bör alltså både i Sverige och Danmark vara ungefär : ”1 av 4 som misstänkts ljuga om sin ålder – bedöms som att de talat sanning.” – långt ifrån klatschig rubrik, men åtminstone inga extremt grova överdrifter.

Källor:
GP: Ensamkommande ska kollas mer
Migrationsverket: Statistik 2014
Dagens Juridik: Läkaresällskapet förkastar krav på åldersbedömning

MX.dk: 203 flygtningebørn var voksne
Ny i Danmark: Uledsagede børn
Ny i Danmark: Seneste tal 2014

Sverigedemokraterna och kvinnosynen

Att vara kvinna och med i nationalistiska rörelser är inte lätt. På ytan ser det fint ut för dem, man säger sig vilja skydda ”sina kvinnor” från ”de andra”, men hur ser det ut i det egna ledet egentligen? Hur pass skyddade är kvinnor i Sverigedemokraterna?

Under fredagen den 11 mars kom avslöjanden från Expressen om sextrakasserier inom Sverigedemokraterna, där tidningen har tagit del av en intern rapport från Sverigedemokraternas säkerhetsavdelning. Detta har då relevans med sextrakasserier som skedde tidigare, år 2013. Alltså är fenomenet egentligen ingen nyhet alls.

img_5327
Skärmdump från SD:s interna säkerhetsrapport (Expressen 160311)

SDU-kvinnan Emma Sandkvist är en av de sex namngivna kvinnorna i den interna femsidiga rapporten, då hon anmält en SD-tjänsteman för våldtäkt. När hon valde att bryta tystnaden och tala ut om händelsen gav partiet henne kalla handen. De anklagade henne bl a för ”omoraliskt leverne” och för att ha varit ”berusad” under tillfället. Partiet talar också om henne som en säkerhetsrisk för deras inre säkerhet.

En annan SD-kvinna som förekommer i rapporten är Hanna Wigh, som tidigare suttit i partistyrelsen. Hon slog larm till partikamraten och riksdagsledamoten Björn Söder om sextrakasserier inom partiet, men även hon blev direkt misstrodd och stämplad som en lögnare.

Sverigedemokraterna talar gärna om hur fel det är när utländska män våldtar kvinnor. De var väldigt snabba med att t ex reagera på händelserna i Köln och We Are Sthlm. När det var partiledardebatt i riksdagen den 13 januari i år höll partiledaren Jimmie Åkesson ett passionerat anförande om hur massinvandringen ”bidrog” till fler sexuella övergrepp.

När det dock kommer till sexuella trakasserier inom det egna ledet, väljer Sverigedemokraterna att mörka det samt stämpla de utsatta kvinnorna för lögnare och omoraliska. När det gäller att allmänt ta upp kvinnors rättigheter finns det flera paradoxer. Sverigedemokraterna är förmodligen, förutom kanske Kristdemokraterna, det enda riksdagsparti som totalvägrar omfamna ordet feminism. Partiet är väldigt konservativt när det kommer till frågor som insemination och abort. I tillägg är det betydligt fler män än kvinnor inom den sverigedemokratiska väljarkåren.

Angående Emma Sandkvist, så lyder den sverigedemokratiska sammanfattningen precis som bilden antyder. Lek med tanken att det hade varit Jimmie Åkesson som hade varit utsatt, eller att saker han utsatts för hade blivit bemött på samma sätt av partiet. Detta är en parafras på bildillustrationen i början av denna artikel:

”Sammanfattning:
1. Jimmie har enligt vittne vid ett flertal tillfällen varit berusad och hans sätt att hantera relationer i partiet är anmärkningsvärt.
2. Hans berättelse om vad som hänt i Sölvesborg stämmer inte heller överens med de vittnen som skrivit i media om Jimmies uppväxt där.
4. Från att ha varit på Scientologi-möte, anti-abortrörelsen och senare på MUF-möte och försök att ta kontakt med Ny Demokrati, tar det mindre än sex år innan han är ordförande i ungdomsförbundet och ytterligare fem år innan han är partiledare i SD.”

Samtliga uppgifter om detta går att hitta här:

Sverigedemokraternas historia (Wikipedia)

Jimmies väg till toppen (Expo)

Jimmie Åkesson (Wikipedia)

Nyfiken på partiledaren: Jimmie Åkesson

Ett annat intressant kapitel när det gäller Sverigedemokraterna och arbetet för kvinnors rättigheter är organisationen SD-kvinnor. En organisation som visade sig vara påhittad egentligen efter bevis på dokument och mejl från år 2014. I själva verket var det partiet självt som hade lurat till sig en summa på 1 418 050 kr från Riksdagens partibidragsnämnd. Detta efter att ett hemligt möte hade hållits efter valsuccén år 2010. Mötet skedde på Jimmie Åkessons kontor, där förutom partiledaren själv också den tillförordnade kanslichefen Daniel Assai samt dåvarande chefen Per Björklund deltog.

Daniel Assai är idag avhoppare från Sverigedemokraterna, och har berättat om hur planerna såg ut för att snabbt tillskansa sig drygt en miljon skattekronor till partiet. Då passade det att ansöka till det man sade skulle gå till Sverigedemokraternas kvinnoförbund. Samma kvinnoförbund som rapporterades inte existera år 2014, utan det var bl a fejkade styrelsemöte- och årsmötesprotokoll som man gick på.

Nationalismen och kvinnokampen har aldrig varit särskilt goda vänner. Det har historien visat gång på gång, och nationalistiska partier runtom i Europa visar det idag. Sverigedemokraterna är inget undantag. De säger sig värna om vad de kallar för svenska kvinnor, så länge de blir sexuellt trakasserade av rätt personer. Blir de trakasserade av sina egna heter det att de får skylla sig själva.

”Går det inte att ge barnen pannkakor längre?”

I ett Facebook-inlägg från 4 mars rasar Agneta Colantoni, kommunfullmäktigeledamot för SD i Tierp, över att skolbarn och förskolebarn under en vecka serveras mat med internationell prägel.

Skärmdump från Colantonis Facebook-inlägg. Klicka på bilden för att förstora.

I Tierps kommun, liksom i andra kommuner, serveras då och då mat som följer ett tema. Notera att matsedeln gäller en enda temavecka, 7-11 mars, och temat för denna vecka är ”Världens mat”. I Facebook-inlägget och i kommentarerna därtill är det onyanserad kritik, och det går att tolka Colantoni som om skolor och förskolor i Tierp alltid serverar internationell mat.

I en diskussion till en annan persons kommentar, insinuerar Colantoni att Tierps kommun ”slickar röv” på nyanlända. Colantoni tycker att det är viktigt att föräldrar agerar, så att eleverna får svensk husmanskost. Hon säger sig inte ha något emot internationell mat, men att det ska finnas plats för i alla fall en ”svensk” rätt varje vecka. Colantoni utvecklar sitt resonemang:

”Det finns inte ens tillstymmelse till mat som barnen är vana vid. Det finns ingen svensk mat som alternativ, det är det jag vänder mig emot. […] går det inte att ge barnen pannkakor längre? Det finns ju vegoalternativ till exempel. Varför tar man bort all svensk mat?”

Vad gör s k ”svensk” mat bättre än sådan som vissa verkar tycka är ”osvensk”? Och vad är egentligen s k ”svensk” mat?

Temaveckor i skolor och förskolor är inga nya företeelser. Så sent som i höstas serverades det, under en vecka på skolor och förskolor i Tierp, mat från Tyskland, Spanien och Frankrike. På Tierps kommuns hemsida kan vi läsa att nästa termins temavecka blir ”Brasilien”. Enligt Maria Leopardi, kostkonsulent i Tierps kommun, är svensk husmanskost normen och grunden i skolorna, men att det då och då serveras några andra rätter. Hon tänker se över möjligheterna till temaveckor med helsvensk och samisk mat. Leopardi berättar för Metro att temaveckan i Tierps kommun har fler än ett syfte, b la att erbjuda husmanskost från några av de nyinflyttade elevernas tidigare hemländer, och även att förebygga misstänksamhet, rädsla för okända företeelser.

Att en enda temavecka med enstaka persiska, afghanska och marockanska maträtter skulle påverka skol- och förskolebarn i Tierps kommun på ett negativt sätt är svårt att se. Barn har serverats ”utländsk” mat i många år och risken att barnen skulle ta skada är obefintlig.

På hat- och rasistsajten Exponerat hänger man på ”nyheten” och frågar sig vad det är för fel på nyttig svensk husmanskost för barn. Vidare konstateras att svensken och dennes barn ständigt påtvingas och indoktrineras ”denna mångkultur”. På samma nättidning läser vi följande kommentar (skriven av en anonym person) hämtad från Facebook:

”Nästa veckas matsedel i min hemkommun Tierp. Tema vecka skyller man på. Jag har mejlat in min protest och motfråga till Sossehövdingen bengt-olov.eriksson@tierp.se om kommunen även kommer ha Tema vecka fläsk kött och Tema vecka SVENSK Husmanskost. Blir ni förbannade som jag så jaga gärna kommuns hövding sossen bengt-olov.eriksson@tierp.se”

Här kan det vara på sin plats att fråga sig om politiker ska detaljstyra vad vi, eller våra barn, äter? Har den upprörda folkopinionen, som bemödar sig att skriva till politiker och gnälla över detaljer, funderat över huruvida politiker bör lägga sig i vad vi invånare äter och vill göra? I kommentarsfältet till Exponerat-artikeln flödar konspirationsteorierna, hatet, missförstånden och okunskapen beträffande hur halalslakt genomförs i Sverige.

Så här låter reaktionerna från skolbarnen:

”Det är osmidigt och oprofessionellt. När man är så högt uppsatt ska man klara av att inte säga sådana saker. Man gör inte så.”

”Det är ju inte så mycket mat som är ”svensk” precis. Till och med våra köttbullar kommer från Turkiet.”

”Alltså det är en vecka, fem dagar det är vad det är, inte så länge. Man klarar sig utan köttbullar och pannkaka en vecka”.

Detta Facebook-inlägg förefaller vara ett medvetet, och ohederligt grepp för att stärka och sprida hatet mot mångkultur, invandrare och nyanlända. Populistiska utspel från politiker är vardagsmat på sociala medier. Det obehagliga med internet är att det är lättillgängligt, att åsikterna sällan blir ifrågasatta och att det är alltför enkelt att dela vidare, vilket ofta görs utan större eftertanke.

EDIT: Agneta Colantoni har raderat sitt Facebook-inlägg eller gjort det icke-offentligt. Detta hindrar inte att ”nyheten” lever kvar och fortsätter att spridas.

Uppdatering: Enligt Arbetarbladet gör SD nu politik av något de själva anser att man inte ska göra politik av. Så här skriver SD Tierp på sin Facebook-sida:

”Kostchefens uttalande är mycket belysande för vad det handlar om. ”Det vi vill är att förebygga främlingsfientliga tankar på det här viset”. Det här är alltså inte något som handlar om mat – syftet är politiskt från början”.

Mikael Eskilandersson, som sitter i riksdagen för SD Gävleborg, menar att den internationella matveckan är en kampanj mot SD, och att skolmaten inte ska användas som ett politiskt verktyg. Så här skriver Eskilandersson i en kommentar på Sverigedemokraternas Facebook-sida:

”Vore nog läge med en JO-anmälan mot kommunens kostchef som bedriver politik, vilket anställda inte ska, i stället för att tillhandahålla bra och näringsriktig mat. Kommer dock inte leda till något, men det skulle vara en markering”.

Nu vet vi alltså att ”Världens mat”-temat i skolorna och förskolorna i Tierps kommun var en komplott mot Sverigedemokraterna.

Lästips:

Har Jimmie Åkesson aldrig ätit tacos?

Efter skolmats-stormen – så tycker eleverna om sin internationella matvecka

Myt: ”Rädda klimatet? Stoppa invandringen!”

Motargument benar ut vad argumentet ”rädda klimatet genom att stoppa invandringen” innebär i praktiken.

Motargument skrev redan i januari 2015 om hur Sverigedemokraterna och andra högerextrema partier i Europa driver en klimatförnekande och kontraproduktiv miljöpolitik.  Nu har diskussionen om SD och miljön startat igen efter att en twittrare ställt frågan om hur Sverigedemokraterna vill lösa klimatkrisen och fått följande svar från SD-sympatisörer:

sd miljö
Skärmdump från Twitter 160221

Det finns mycket vi skulle kunna diskutera bland de svar som kom in, inte minst den totala förnekelsen av att människan påverkar klimatet som några av svaranden presenterade. Men vi vill istället fokusera på ett av de andra vanliga svaren: nämligen att vi ska lösa klimatkrisen genom att inte släppa in asylsökande och ”folk från tredje världen”, eftersom det skulle innebära att fler människor får samma levnadsstandard som oss i Sverige vilket tär mer på klimatet. Det är ingen ny myt utan något som har spridits tidigare av bland annat Sverigedemokraterna i Kävlinge och den rasistiska nyhetssajten Dispatch International.

Låt oss undersöka detta argument noga

Det är helt korrekt att det sätt vi i den rika delen av världen lever på har stora negativa effekter på jordens klimat. Dock så finns det en stor konsensus bland världens forskare att vi kan ställa om till en mer hållbar livsstil utan att för den skull minska vår levnadsstandard. Till exempel så har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med drygt 24% sedan 1990. Det kan alltså, tvärtemot vad vissa hävdar, bli fler människor i världen som åtnjuter samma levnadsstandard som Sverige så länge klimatpolitiken som genomförs är ambitiös nog.

Vidare så är den ökade klimatpåverkan som invandring medför, ur ett globalt perspektiv, ytterst marginell då det handlar om ett förhållandevis litet antal av jordens befolkning. Det är dessutom osannolikt att de människor som invandrar till Sverige, huvudsakligen flyktingar, snabbt och lätt skulle komma upp i samma klimatpåverkan som den genomsnittlige svensken. Då de flesta nyanlända har begränsade tillgångar så är deras köpkraft lägre och klimatutsläppen från konsumtion kommer därför vara lägre än resten av befolkningens, även fast de såklart kommer att vara högre än om människorna stannade kvar i sina ursprungsländer.  Sammantaget kan vi alltså slå fast att idén att vi kan rädda klimatet genom att stoppa invandringen är en myt och inget annat.

Men det är inte vad de här twittrarna, eller SD Kävlinge, tycker, så låt oss följa deras resonemang linan ut. Argumentet är alltså att den svenska levnadsstandarden redan idag påverkar klimatet negativt, och att om fler människor får det lika bra som vi så blir det ännu sämre för klimatet. Det innebär två alternativa lösningar för att lösa klimatkrisen:

  1. Sänk levnadsstandarden i Sverige så att klimatet inte längre påverkas negativt.
  2. Motverka att resten av världen får lika bra levnadsstandard som Sverige.

Det är inte troligt att ”invandringskritikerna” skulle förespråka alternativ 1, då deras främsta argument mot invandringen brukar vara att den leder till en lägre levnadsstandard för svenska folket. Det lämnar alternativ 2. Om den svenska levnadsstandarden är dålig för klimatet, men vi inte ska sänka den svenska levnadsstandarden, så innebär det i förlängningen att resten av världen inte kan få ha det lika bra som vi.

Förespråkarna för ”rädda klimatet genom att stoppa invandringen” förespråkar därför i praktiken att människor som föds i en del av världen ska få ha det otroligt mycket sämre än människorna i en annan del av världen, och att de fattiga inte bör få det bättre. Utöver det djupt orättvisa i detta resonemanget så kan vi ju fråga oss om inte en sådan resursfördelning leder till att fler människor försöker flytta från de fattiga områdena till de rika, och på så sätt motarbeta ”invandringskritikernas” planer. Men så långt har nog inte SD-folket tänkt.

Flyktingstatus har ingenting med pengar att göra

Det finns ett beslut som jag önskar att ingen människa skulle behöva fatta – ett val som jag önskar att ingen människa skulle behöva göra.

Att lämna sitt hem, att fly från allt man har, från sin familj, sin historia och sin trygghet, det man en gång hade men nu har kastats all världens väg, kräver ett mod, en vilja, en önskan som är svår för mig att begripa. En av anledningarna är att jag inte kan se mig själv i den livssituation som dessa människor har försatts i. Jag kan inte föreställa mig hur det är att leva i ett inbördeskrig, att ständigt vara rädd för att hamna i terroristers klor, att tvingas leva i ett land sargat av årtionden av inhemska stridigheter eller i ett land där jag, förr eller senare, kommer att fängslas, torteras och misshandlas på godtyckliga grunder.

Det finns en del som är av uppfattningen att flyktingar måste vara fattiga för att ha rätt att fly. Den klassiska definitionen för många människor innefattar skräckbilder av undernärda människor utan kläder. Det finns en del som hävdar att flyktingar som söker asyl i Sverige är lyxflyktingar eftersom de haft pengar att finansiera flykten.

Sanningen är att bland flyktingar finns alla möjliga människor, alltifrån de som har ingenting till de som har någonting. Det de alla har gemensamt är att de flyr, flyr undan grymheter ingen av oss kan föreställa sig. Flyktingstatus är inte avhängig ekonomiska, eller sociala, förutsättningar.

Under 2015 sökte 162 877 asyl i Sverige. Det är en ökning med 100%. De fem största ursprungsländerna hos asylsökande är Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia. Det finns också en betydande grupp statslösa som söker asyl i Sverige.

Andelen människor som når Sverige är en bråkdel av de som väljer att fly sina hem. De allra flesta tvingas att stanna antingen som internflyktingar eller i flyktingläger i grannländer. Av världens 60 miljoner människor, varav en miljon i Europa, som befinner sig på flykt har alltså 2,7‰ (promille) – knappt 163 000, sökt asyl i Sverige under 2015.

Om vi tittar på hur de ekonomiska, och sociala, förutsättningarna ser ut i de fem länder varifrån  flest andel asylsökande kommer så ser vi att det skiljer sig en hel del länderna sinsemellan.

Det senaste år som är komplett gällande BNP (i USDollar) är 2013, och jag kommer därför att redovisa siffror från detta år. Vi kan se att den ekonomiska aspekten skiljer sig mycket åt mellan de fem största länderna. Vi kan också se att Sveriges BNP är mer än 10 gånger högre än Iraks, som är det land av dessa fem som har högst BNP.

BNP
Klicka för större bild

Om vi ser till aspekter med samhällsanknytning, såsom läskunnighet hos personer över 15 år ser vi att läskunnigheten i Syrien 2013 var 86%, medan det i Somalia inte finns någon uppgift alls över läskunnighet. Som jämförelse ligger läskunnigheten i Sverige på 99%.

aLiteracy
Klicka för större bild

När vi tittar på förväntat antal år i utbildning för kvinnor kan vi se att det skiljer sig markant mellan länderna, i fallande skala från drygt 11 år i Syrien ner till 1,5 år i Somalia. I jämförelse har vi Sverige med siffran 16,35 år.

autb
Klicka för större bild

Spädbarnsdödligheten varierar kraftigt mellan de fem länderna. Vi kan se att Somalia, följt av Afghanistan och Eritrea, har den högsta spädbarnsdödligheten.

aInfantMort
Klicka för större bild

En stötesten i debatten är att så många flyktingar har mobiltelefoner. Vid närmare efterforskning ser vi att det framför allt är Eritrea som urskiljer sig, med bara 6 mobilabonnemang per 100 personer. Mobiltelefonanvändningen är hög i Irak, Afghanistan och Syrien.

aMobiler
Klicka för större bild

Som vi kan utläsa av dessa siffror, som bara är ett axplock av företeelser som kan studeras, är skillnaderna mellan länderna enorma. Det finns inga gemensamma nämnare, siffrorna spretar åt alla håll. Ett land har högre utbildningsnivå än ett annat, medan ett annat har en starkare ekonomi än det första.

Tyvärr är det så att inte alla människor kan uppbringa de ekonomiska förutsättningar som behövs för att finansiera flykten. Att betala flyktingsmugglare för en livsfarlig transport, i överlastade gummibåtar, över Medelhavet är inte billigt. En del har inga pengar alls för att kunna fly, och tvingas därför att stanna. En del har inte pengar för att kunna fly längre än till flyktingläger, som allt som oftast inte är människovärdiga, i eller utanför hemlandet. En del har för lite pengar för att kunna finansiera en någorlunda säker flykt. Det är nödvändigt, i debatten, att poängtera att ingen är ”mer” flykting än någon annan.

Även politiska flyktingar måste skyddas och dessa är inte sällan utbildade personer med pengar, kontakter och en tidigare hög ställning i sina hemländer.

Det är inte ett argument att de som faktiskt kan fly har mindre rätt att fly. Risken att dö pga krig, terrorism och naturkatastrofer är lika stor oavsett hur mycket pengar man har, eller kan uppbringa. Jag är den förste att skriva under på att det finns en hänsynslös orättvisa i att vissa kan fly och andra inte. Men att använda flyktingars ekonomiska likviditet som slagträ i flyktingdebatten är ovärdigt, och verklighetsfrånvänt.

Krig, terror och naturkatastrofer härjar urskillningslöst, och skoningslöst, i många länder. Inte heller förtryck, förföljelse eller brister i mänskliga rättigheter tar hänsyn till hur mycket pengar en människa har på sitt bankkonto eller i madrassen. Det vi med all säkerhet kan fastställa är att dessa illdåd och grymheter, med oerhörd kraft, drabbar människor i en stor del av världens länder. Flyktingstatus har ingenting med pengar att göra. Alla sorters människor, oavsett ekonomisk och/eller social status, drabbas av ofattbara grymheter som tvingar dem att lämna sina hem.

Rätten att fly och rätten att söka asyl är oantastlig. Människor flyr för att överleva. Ingen flyr för att de vill, utan för att de måste.

Videotips:

How not to be ignorant about the world (Hans och Ola Rosling)

Källor:

BNP per capita 2013 för Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Sverige och Syrien

Läskunnighet åren 2004-2013 (beroende på att det inte finns uppgifter för varje år) för Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Sverige och Syrien

Förväntat antal år i utbildning för kvinnor åren 2005-2009 (beroende på att det inte finns uppgifter för varje år) i Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Sverige och Syrien

Spädbarnsdödlighet (antal döda barn – per 1 000 – före ett års ålder) i Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Sverige och Syrien (siffror från 2013)

Antal mobilabonnemang på 100 personer i Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Sverige och Syrien

Sverigedemokraterna – religionen och kyrkopolitiken

Sverigedemokraternas inställning till religion är minst sagt motsägelsefull. I partiets principprogram i kapitel 12 om ”SVERIGEDEMOKRATERNA OCH RELIGIONEN”  går det att läsa hur de definierar religionsfriheten som ”individens rätt att fritt tro på vilken gud eller vilka gudar man vill utan att för den sakens skull drabbas av negativ särbehandling eller förföljelse”. Vid första läsningen kan det framstå som välment och det inte finns någonting att anmärka på.  En närmare redogörelse är på sin plats.

Religiös tillhörighet skall inte få utgöra grund för positiv särbehandling och religioner som gör anspråk på samhällsinflytande måste få kritiseras och diskuteras på samma villkor som politiska ideologier.

De anser enligt principprogrammet vidare att ”staten varken kan och bör inte vara religiöst neutral” och att ”kristendomen bör i kraft av sin historia tillåtas inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige”.

Hur särställningen till ”andra religioner i Sverige” och hur ”religiös tillhörighet skall inte få utgöra grund för positiv särbehandling” och förhållandet däremellan verkligen ligger till visar sig snabbt i det avslutande stycket när religiös tillhörighet tydligen kan utgöra grund för negativ särbehandling.

Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren är enligt Sverigedemokraternas uppfattning den religiösa åskådning som visat sig ha svårast att harmoniskt samexistera med den svenska och västerländska kulturen. Islamismens inflytande på det svenska samhället bör därför i största möjliga utsträckning motverkas och invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket begränsat.

Sverigedemokraterna gör likhetstecken mellan islams närvaro i ”den svenska och västerländska kulturen” med en militant tolkning av islam som ett argument för att ”i största möjliga utsträckning motverka invandring från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism”. Negativ särbehandling av Sveriges 500 000 muslimer på grund av en rasistisk fördom är med andra ord fullständigt rimligt för en sverigedemokrat.  Det förklarar också deras inställning om att islam inte kan ”harmoniskt samexistera” i ”Sverige och västvärlden”.

När det från SD-håll sägs att ”individens rätt att fritt tro på vilken gud eller vilka gudar man vill utan att för den sakens skull drabbas av negativ särbehandling eller förföljelse” är det frågan om en fasad. Ett dubbelspel.

Björnsss

Björn Söder protesterade år 2004 som ledamot i Lunds stiftsfullmäktige mot det framgångsrika integrationsprojektet ”Integration Rosengård”. I talarstolen klargör han varför Sverigedemokraterna är mot Svenska kyrkans stöd till muslimer. Kyrkans relation till muslimer ska vara präglad av det sverigedemokratiska assimileringskravet. Svenska och nytillkomna muslimer ska konvertera. Direkt vid ankomsten till Sverige börjar ”assimileringsprocessen” som ”man från samhällets sida bör kräva”. Det är enligt Björn Söder en av Svenska kyrkans uppgifter.

Sverigedemokraterna är i den världsliga politiken emot integrering och för assimilering av människor som kommer till Sverige. Vi anser att även Svenska Kyrkan skall arbeta för att assimilera de som väljer att flytta hit och detta bör ske i form av att man förkunnar det kristna budskapet och försöker få personer med annan trosuppfattning att konvertera till kristendomen, som ett led i den assimiliationsprocess man från samhällets sida bör kräva. Därför är projekt, som Rosengårdsprojektet, beklagligt och bör snarast avskaffas och inte belasta kyrkans medel. Vi tror inte heller att kyrkans medlemmar i stiftet är intresserade av att med kyrkans medel finansiera sådana projekt”, sade Björn Söder.

I den utsträckning som Björn Söder är representativ för Sverigedemokraterna går det att säga att deras åsikt och vilja är att Svenska kyrkan och ”kristendomen bör i kraft av sin historia” därför ”inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige”. Kristendomen ska utnyttja sin särställning till att arbeta för att möta invandrare till Sverige med ett ”förkunnande av det kristna budskapet”.

religion-882281_960_720Faktum är att kyrkan redan har en särställning i Sverige och att de genom sitt förutsättningslösa och villkorslösa stöd till  muslimer ofta bidrar till att många konverterar till kristendomen.

Ironiskt nog skulle förmodligen Svenska kyrkans minskade stöd till framgångsrika integrationsprojekt öka riskerna för radikalisering. Även andra religiösa församlingar anordnar missionsarbete för nya medlemmar. Konfirmander finns även inom de frikyrkliga församlingarna bredvid Svenska Kyrkans egna.

Sverigedemokraternas krav på assimilering är oförenligt med deras egen definition av religionsfrihet och deras vision för Svenska kyrkan är kontraproduktiv och saknar verklighetsförankring. Det är sina egna och inte Svenska kyrkan eller dess medlemmars intressen som Sverigedemokraterna värnar om.  

(Den här redogörelsen utgår ifrån Sverigedemokraternas principprogram och kapitlet ”SVERIGEDEMOKRATERNA OCH RELIGIONEN”. Redogörelsen för Björn Söders protest är från 2004 som stiftsledamot för Sverigedemokraterna i Lund.)

Motarguments årskrönika 2015

Attentat mot flyktingförläggningar 2015

(bild: @Morpheo)

2015 var året då Sverige utsattes för en stor mängd  terrorattentat mot flyktingboenden runt om i Sverige (se bilden ovan).

2015 var året då Sverige utsattes för ett dödligt rasistiskt motiverat terrordåd i Trollhättan.

2015 var året då Sverige fick kritik av FN för att hatbrotten mot afrosvenskar, judar, muslimer och romer ökar samtidigt som åtalen och utredningarna av dessa hatbrott minskar.

2015 var året då SD ökade ytterligare i opinionsmätningarna trots att andra partier skärpt sin invandringspolitik.

Blir 2016 året då politiska strateger i övriga partier inser att det finns bättre strategier att vinna väljarsympatier på än att närma sig SD i invandringsfrågan? Kommer de förstå att samtidigt som de kanske vinner tillbaka några väljare från SD så förlorar de väljare till mer flyktingvänliga partier? Blir 2016 året då partierna slutar låta SD sätta agendan och bestämma ödet för våra medmänniskor som flyr?

Motargument arbetar år 2016 vidare mot rasism och för mänskliga rättigheter! Redaktionen vill passa på att tacka alla våra skribenter och läsare! Motargument har i år även fått möjligheten att publicera en bok som heter Motargumentboken, och vi hoppas kunna publicera fler böcker i framtiden.
Vi vill också tipsa om att ni läsare kan efterfråga mytknäckare på ett visst ämne om ni ser ett rasistiskt argument eller påstående som inte har bemötts någonstans hittills. Skicka ett PM till oss på Facebook så ska vi se vad vi kan göra.

Innan vi går till vårt urval av artiklar från året som har gått så vill vi i redaktionen säga en sak om den antirasistiska kampen. 
Denna kamp är ingen som vi kan eller får ge upp någonsin, oavsett hur dåligt det ser ut. Ökande siffror för SD, en normalisering av rasistisk och flyktingfientlig retorik i stora medier kan utmana moralen, men faktum är att effekten måste bli tvärtom! Ju mer rasism i samhället, desto mer skäl till antirasistisk kamp.

Att ge upp är inte ett alternativ. 

Nedan följer ett urval av de artiklar vi publicerat under året:

En flyktingförläggning i skogen

Myten om att invandrare får full pension efter ett år

Myten om korancitaten

Vilka är Sverigedemokraternas väljare?

Att skuldbeläggas för andras tankar och handlingar

Det har ju alltid hetat så!

No go-zoner för dummies

Sverigedemokraterna gör gemensam sak med ISIS

De farliga konspirationsteorierna

Sluta bemöt rasismen med funkofobiska argument!

Sverigedemokraternas flyktingförslag bryter mot internationella lagar

En hyllning till Mariefred

Vart vill du skicka syrierna?

Myten om att alla flyktingar är unga män

Flyktingarna är inga änglar eller djävular

Myten om att Hans Rosling ger stöd åt SD

Myten om att islam/muslimer skulle ha mördat fler

Myten om jihadisternas övertagande av Sverige

Mordjämförelser: IKEA vs Trollhättan

Romerna i Sverige – Ludvikafallet 1956

Myten om att det nästan inte skulle finnas någon rasism i Sverige

70 000 muslimska ledare fördömer terrorism

Vilse i det bästa landet

Myten om att invandrare skulle få barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt

Artikelserien Stängda gränser

Korta motargument

Motargumentboken

Gott nytt år önskar vi på Motargument!

 

Myt: Invandrare får barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt

Det här med alla lögner och myter som sprids om invandrare och bidrag. Vad handlar det om egentligen? Vad är egentligen anledningen till att människor, och även media i viss utsträckning, tullar på sanningen?

Anledningen till att det sprids så mycket falsarier är ganska självklar: människor vill framställa invandrare som lycksökande parasiter och lyxflyktingar som kommer till Sverige för att utnyttja det svenska välfärdssystemet, och de gör det med hjälp av barnen som ursäkt.

Naturligtvis är det så att människor som väljer att fly till Sverige gör det med en önskan om ett bättre liv. Skälet till att man väljer att fly krig, förtryck och terror är inte att man ska bli rik på kuppen, utan man väljer att fly för att känna trygghet och för att skapa en möjlighet till överlevnad.

Att människor väljer att misstro, och att med alla till buds stående medel, argumentera för att invandrare skulle vara välfärdsturister som bara kommer hit för att ta våra bidrag ifrån oss är inget annat än främlingsfientlighet. En främlingsfientlighet som förkläds i raljeringar om att vi skulle ge invandrare förtur till välfärd, på ”riktiga” svenskars bekostnad.

Det är vanligt att det sprids myter om invandrare och bidrag. Vi har redan på Motargument knäckt myten om att invandrare skulle få samma pension som en svensk som arbetat hela livet efter ett år. Vi har också rett ut myten om invandrarmamman som skulle få mer i bidrag än vad en ensamstående svensk kvinna får i lön och bidrag.

man-76196_640En myt som florerar är den om att invandrare, då de erhåller uppehållstillstånd, skulle få barnbidrag och föräldrapenning retroaktivt. Jag har varit i kontakt med Försäkringskassan för att kolla upp vad som faktiskt gäller för utrikes födda och rätten till barnbidrag och föräldrapenning. Gällande barnbidrag fick jag följande svar:

Det som gäller för barnbidrag är att man ska vara vårdnadshavare för barnet samt att man ska vara inregistrerad i svensk socialförsäkring, blankett FK 5456 ska fyllas i och skickas in till oss. Barnbidrag utbetalas till barn boende i Sverige upp till 16 år och utbetalas inte retroaktivt.

Gällande föräldrapenning, eller motsvarande ersättning, erhöll jag detta svar:

Föräldrapenning kan man söka som mest 90 dagar bakåt från att ansökan kommer in till Försäkringskassan, och man kan få föräldrapenning i högst 480 dagar per barn. För barn födda från den 1 januari 2014 kan man spara som mest 96 dagar efter fyraårsdagen. Dessa regler är densamma för alla barn, oavsett om de är födda i Sverige eller kommer till Sverige senare. För att ha rätt till föräldrapenning ska föräldrarna vara bosatta och/eller arbeta i Sverige. Har man fått föräldrapenning eller motsvarande ersättning från ett annat land ska de dagarna räknas av från de totalt 480 dagarna man får i Sverige.

Så, nej, utrikes födda erhåller inte barnbidrag retroaktivt, och för utrikes födda som ansöker om föräldrapenning gäller samma regler, dvs 90 dagar bakåt i tiden, oavsett om barnet är fött i Sverige eller inte.

Det är tyvärr en del av debatten att sprida lögner och myter om invandrare och invandring. Det är viktigt att vi bemöter dessa ”argument” med fakta och saklighet. Tyvärr sprids denna propaganda, med stöd av hat- och rasistsajterna (s k alternativ media). Syftet är att skapa ett större motstånd till invandringen, och invandrarna själva används som slagträ i debatten då de framställs som giriga, sluga välfärdsparasiter.

UPPDATERING 170511:
På regeringen.se kan vi läsa om en ny lag som föreslås träda i kraft 1 juli 2017. Lagen är en del av den migrationspolitiska överenskommelse som slutits av regeringen, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna. I korta drag går den nya lagen ut på att ersättningen för föräldrar som kommer till Sverige anpassas efter barnets ålder. ”Propositionen innebär att föräldrar som kommer till Sverige med barn får rätt till 480 dagar med föräldrapenning om barnet blir bosatt i Sverige innan det fyller ett år, 200 dagar föräldrapenning om barnet blir bosatt under sitt andra levnadsår och 100 dagar efter det andra levandsåret”. En anledning till den nya lagen är att man vill förbättra förutsättningarna för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.

Mer om den lagen står att läsa här.

Mer om barnbidrag och föräldrapenning kan läsas på Försäkringskassans hemsida.

Vilse i det bästa landet

På sista tiden har alltfler framfört att vi som är för en generös asylmottagning nu bevisats ha haft fel. Det gäller särskilt Reinfeldts famösa ”öppna era hjärtan”-tal, som hånas från framförallt högerhåll.

Svenska politiker från vänster till höger anklagas för att ha bedrivit en politik som varit en ”morot” för asylsökande.

Det är rent nonsens.

Svensk asylpolitik har i allt väsentligt varit likadan som i övriga rika länder inom EU-samarbetet. Enda påtagliga skillnaden har varit att vi tidigare beviljat permanenta uppehållstillstånd till vissa grupper, framförallt syrier. Men eftersom vi inte såg någon ökning av asylsökande när det infördes eller minskning när det togs bort verkar det inte ha särskilt stor inverkan.

Vad är det då som gör att asylsökande kommer hit i så hög utsträckning? Det är frågan alla skribenter ställer sig, utan att gräva tillräckligt djupt för att inse att svaret inte återfinns i politiska beslut. Det är mycket enklare:

Vi har ett gott rykte. Vi upplevs som toleranta och trevliga. Och vi har en stor befolkning från de länder varifrån människor flyr, och precis som våra förfäder som emigrerade till USA väljer asylsökande länder där de har släkt och vänner.

Men opålästa journalister som fantiserar om att just vår asylpolitik varit extraordinärt generös spär på myten utan att ens försöka motivera sina påhitt:

Anna Dahlberg menar att de kommer på grund av migrationsuppgörelsen. Ni vet – den som ger papperslösa barn rätt att gå i skolan och vuxna papperslösa rätt att söka akut vård. Hur hon dragit den slutsatsen är obegripligt.

Ivar Arpi påstår att Sverige hållit ut en ”gigantisk morot för människor i hela världen”. Vilken? Det vet ingen, för det säger han inte.

Och termen ”signalpolitik”, som borde stannat hos Sverigedemokraterna, anammas av alltfler partier. Signalpolitik är tankefiguren att det är bra om vi uppfattas som otrevliga. Det viktiga är inte politiken, utan att vi upplevs som ogästvänliga. Då minsann ska asylsökande sluta komma hit.

Men vårt goda rykte har byggts upp under decennier, och raseras inte så fort.

Vad Sverige behöver idag, så fort vi löst de akuta problemen med sovplatser, är att sluta prata om asylsökande som problem. Vi har vunnit massor av nya, spännande invånare som kommer att behövas. Vårt fokus borde vara på att snabbt lära dem svenska, och på att välkomna dem.

Och jag känner att detta år har svenska folket på allvar börjat öppna sina hjärtan. Vi skänker pengar, kläder och framförallt vår tid. Socialtjänsten vittnar om en flod av människor som vill ta emot ensamkommande barn i sina familjer. Rädda barnen, kyrkor och moskéer får stora bidrag. Vi har återigen visat att vi är samma folk som för sjuttio till sjuttiofem år sedan tog emot nästan tvåhundratusen flyktingar från Finland – varav många i våra hem.

Jag är orolig för vad som kommer nästa år. Jag är rädd för nationalismen som får spridning – och för att människor kommer att fara illa. Jag är trött på Don Quijote-kampen mot populism och skrämselpropaganda. Jag är däremot inte rädd för att vi skulle duka under för en systemkollaps, då flera instanser har konstaterat att vi inte står inför en sådan.

nativity-scene-607853_960_720-768x576Jag tror vår förmåga är större än många gör gällande, om vi fokuserar, sänker kraven och förenklar.

Imorgon firar vi barnet från Mellanöstern som från födseln tvingades fly till Egypten för att undgå att dödas.

Där någonstans mellan julgröt och Kalle Anka måste vi minnas dem som idag vandrar genom ett fruset Europa på väg mot det bästa landet i världen.

Vårt Sverige.

En varm och fridfull jul önskar jag alla läsare.

Denna text är tidigare publicerad på Afropé.