Etikettarkiv: ekonomi

Krönikor

SD:s väg till makt (del 4): Retorik för folket – politik för eliten

Detta är del 4 i vår artikelserie om Sverigedemokraternas strategi för att stegvis förändra det svenska samhället.

Sverigedemokraterna profilerar sig som ett parti för “vanligt folk” – arbetare, pensionärer och landsbygdsbor. Men när man granskar partiets förslag i riksdagen, motioner och budgetar blir mönstret tydligt: det är inte låginkomsttagare eller utsatta grupper som står i centrum. Det är fastighetsägare, företagare och höginkomsttagare. Bakom folklig retorik döljer sig en ekonomisk linje som gynnar de starka – och försvagar tryggheten för många av partiets egna väljare.

SD:s ekonomiska prioriteringar syns tydligt i deras budgetmotioner. I motion 2017/18:2487 föreslår partiet slopad fastighetsavgift, sänkt kapitalvinstskatt, förstärkt ROT-avdrag och avskaffad reavinstskatt på bostäder – reformer som främst gynnar höginkomsttagare och hushåll med stort kapital.

Samtidigt är partiet svalt inställda till att stärka skyddet för ekonomiskt utsatta grupper. Exempelvis innehåller SD:s budgetmotion 2022/23 inga förslag om att permanent höja a-kassan eller förbättra sjukförsäkringen, trots att många av deras väljare har osäkra anställningar eller arbetar i lågavlönade yrken.

När det gäller beskattning väljer SD ofta att stå på samma sida som Moderaterna, och försvarar plattare skatter snarare än progressivitet. Avskaffandet av värnskatten, som SD stödde, gynnade i praktiken endast de rikaste 3–5 procenten av befolkningen. Enligt uppgifter från Skatteverket betalade cirka 345 000 personer värnskatt under det sista året innan den avskaffades – vilket motsvarar ungefär 3,5 procent av alla skattebetalare i Sverige. Reformen innebar en skattesänkning på cirka 11 000 kronor per år för en person med en årslön på 925 000 kronor. För låg- och medelinkomsttagare var effekten obefintlig.

Arbetsrätt – flexibilitet för arbetsgivare, otrygghet för arbetare

SD:s ställning i arbetsmarknadsfrågor är ett av de tydligaste exemplen på diskrepansen mellan retorik och verklighet. I motion 2016/17:2233 föreslår partiet en rad reformer för att öka “flexibiliteten” på arbetsmarknaden, vilket i praktiken innebär att arbetsgivare ska få lättare att säga upp personal.

I motion 2017/18:2487 kräver SD att undantagen i turordningsreglerna i LAS ska utökas från två till fem anställda – ett förslag som i praktiken försvagar fackets inflytande och ökar otryggheten för nyanställda.

SD:s linje är tydlig: mindre inflytande för facket, mer spelrum för arbetsgivare. Trots att många av deras väljare tillhör LO-kollektivet har SD gång på gång valt att rösta för reformer som försvagar löntagarnas ställning.

Välfärden – marknad framför jämlikhet

SD säger sig vilja skydda den svenska välfärden, men deras politik har gång på gång prioriterat valfrihet och privat drift framför jämlik tillgång. I motion 2021/22:3938 föreslår SD inga begränsningar för vinstuttag i välfärden. Istället förespråkas ett “bredare utbud av välfärdsaktörer” och “ökad valfrihet” – vilket i praktiken innebär fortsatt marknadsstyrning av skola och vård.

Samtidigt saknas satsningar på offentlig vård i glesbygd eller särskilda insatser i socioekonomiskt utsatta områden. SD:s politik gynnar därmed de som har möjlighet att välja – inte de som är beroende av att välfärden fungerar där de bor.

I sina motioner fokuserar SD på att sänka skatter för bostadsägare, inte på att bygga fler hyresrätter. I motion 2017/18:2487 föreslår partiet bland annat slopad reavinstskatt, förstärkt ROT-avdrag och sänkt fastighetsavgift. Samtidigt lyser förslag om byggstöd till hyresrätter, allmännytta eller hyresreglering med sin frånvaro.

Detta gynnar äldre hushåll och villaägare – men inte de unga väljare eller låginkomsttagare som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. SD:s bostadspolitik förstärker därmed klasskillnaderna, snarare än att jämna ut dem.

Klimat och transporter – bilen som ideologi

SD:s klimatpolitik är inte bara passiv – den är bakåtsträvande. I motion 2017/18:2487 skriver partiet uttryckligen att bilen ska vara norm i svensk transportpolitik, och föreslår sänkt bensinskatt, höjt reseavdrag för bilpendlare och stopp för höghastighetståg.

Detta gynnar kortsiktigt hushåll med bil – men slår mot unga, låginkomsttagare och stadsbor som är beroende av kollektivtrafik. Samtidigt fördröjs klimatomställningen och ökade utsläpp normaliseras. För ett parti som säger sig värna framtiden är detta en linje som förnekar både vetenskap och social rättvisa.

Slutsats: Folklig yta, elitens kärna

SD:s största politiska framgång är att de lyckats få många väljare att tro att partiet står på deras sida. Men i fråga efter fråga visar deras politik en annan verklighet: skattesänkningar för de rika, urholkad arbetsrätt, marknadsstyrd välfärd och försummade hyresgäster.

Identitetspolitik och retorik om “folkets vilja” används som rökridåer. Bakom dem pågår en konservativ ekonomisk politik som liknar det gamla högerprojektet – men i ny kostym. För att avslöja detta krävs inte mer debatt – utan mer granskning.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Källor:

Riksdagen: Motion 2017/18:2487 Budgetpropositionen för 2018

SvD: Skatt försvinner – miljonregn för höjdare

Riksdagen: Motion 2016/17:2233 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Riksdagen: Motion 2021/22:3938 Nu är det dags för Sverige – Sverigedemokraternas förslag till statsbudget 2022

I fokus

SD-kopplade Samnytt tigger prenumerationer

3 kommentarer

Den högerextrema nätbloggen Samnytt, tillika Sverigedemokraternas propagandaorgan, har (via VD:n Kent Ekeroth) direkta kopplingar till SD. De har genom åren varit extremt tydliga med var de står i tiggerifrågan – de vill se ett totalförbud. Därför blir det tragikomiskt när de i artikel efter artikel visar hur desperationen efter pengar för att säkra sin överlevnad växer.

För åtminstone tredje gången signalerar nu Samnytt att de har svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Förra sommaren skrev de, i samband med att dåvarande ansvarige utgivaren Mats Dagerlind dömdes för förtal och grovt förtal till en månads fängelse och skadestånd på 200 000 kronor, en desperat artikel om hur de behövde donationer och nya prenumeranter. Nu verkar det ha blivit tid för en ny tiggerikampanj.

I denna artikel, signerad Simon Kristoffersson (chefredaktör och ansvarig utgivare), Kent Ekeroth (VD) och Mats Dagerlind (politisk chefredaktör) uttrycker de tacksamhet över de läsare som tecknat prenumerationer sedan sist de sträckte ut sin hand till sina läsare. De tre artikelförfattarna påpekar att de tappar intäkter i samband med att prenumerationer löper ut, och att giltighetstid för bankkort kopplade till befintliga perenumerationer löper ut.

Samnytt menar att:

”Mediabranschen är inte lukrativ – men Samnytt har fortfarande en mycket viktig roll att spela. Kriget från vänstern för att fortsätta kontrollera folkets uppfattning är mer intensivt nu än någonsin. Uppskattar du Samnytt? Visa ditt stöd med en prenumeration idag!” (Källa: Samnytt)

”Det finns en anledning till att det samlade etablissemanget – från politiserade domstolar, via politiker till de stora vänsterliberala IT-jättarna och såklart gammelmedia – skulle älska om Samnytt inte existerade. Deras motstånd och önskan att få Samnytt att försvinna är troligen det bästa argumentet för varför du som läser detta borde bli prenumerant (om du inte redan är det).
Det är en revolt mot dem som alltid ljugit för dig – och fortsätter att göra det. Det är ett sätt att säga: “Nej, jag tolererar inte era lögner och fulspel.” Det är ett enkelt sätt att bli en del av rörelsen för ett bättre Sverige.” (Källa: Samnytt)

Nätbloggen beviljades 2021 ca 350 000 kronor i statligt redaktionsstöd – en nedgång från året innan då den beviljades 1,2 miljoner – trots att den inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna, bl a att följa pressetisk sed. Sedan 2021 har nätbloggen inte beviljats något statligt redaktionsstöd, sannolikt beroende på att den inte uppfyller alla kriterier. I januari 2023 lämnade de det medieetiska systemet.

I fetstil följer sedan swishnummer och länk till en sida där du kan skaffa prenumeration på bloggen. Den som vill donera med bankkort och PayPal är välkommen att göra det.

För den som vill läsa snyftartikeln och citaten ovan går det att läsa den här (länken är sparad i webbarkiv så att bloggen inte får klick/trafik):

https://archive.is/Y6231

Motarguments länksamling där vi dissekerat en bråkdel av Samnytts lögner, vinklingar och #fakenews:

www.motargument.se/2024/09/01/lanksamling-samnytts-logner-vinklingar-och-fakenews/

Läs också vår artikel om vilka och vad Samnytt egentligen är:

www.motargument.se/2024/09/01/varning-for-samnytt/

Samnytt är SD:s propagandaorgan:

www.motargument.se/2025/03/10/samnytt-ar-sds-propagandaorgan/

I fokus

Svantesson (M) ljuger om självförsörjning

1 kommentar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) påstår i sociala medier att 1,2 miljoner människor i Sverige inte skulle vara självförsörjande. Hon verkar inte inse att en lögn förblir en lögn oavsett antal gånger den upprepas.

Utredaren Christian Lindell, inriktad på arbetsmarknadsfrågor, har tidigare bemött sådana falsarier, då de har använts i debatter för att peka på att migrations- och integrationspolitiken skulle vara i akut behov av förändring.

Skärmdump från Elisabeth Svantessons (M) X 250227
Skärmdump från Elisabeth Svantessons (M) X 250227

Motargument är av åsikten att det är viktigt att ta integrationen på allvar, och den är otillräcklig. Men för att kunna föra en rimlig, saklig och seriös debatt krävs att vi har enbart korrekt fakta på bordet. Politiker har en tendens att vrida och vända på sanningen.

När Svantesson och, tidigare, statsminister Ulf Kristersson (M), dribblar med begreppet självförsörjning och (medvetet?) missförstått vad det faktiskt innebär, skapar det än mer splittring då det direkt slår mot invandrare på gruppnivå. Detta fångas i vanlig ordning upp av t ex SD-kopplade bloggen Samnytt, och sedan är falsarierna igång och blir virala löpeldar på sociala medier.

Detta är en medveten strategi, eftersom det i sin tur kan vidimera den kraftigt åtstramade flyktingpolitik vi har sett under denna mandatperiod då Tidöregeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna, har satt i system att göra det så svårt som möjligt för de invandrare som redan finns i Sverige. Man har samtidigt strypt den asylgrundade invandringen.

Så vad innebär då ”självförsörjande”? Lindell har förstjänstfullt petat hål på lögnen som nu återigen sprids, denna gång av Svantesson. Lindell bemötte tidigare Samnytt i samband med att de spred lögner om ensamkommandes sysselsättning.

I debatten cirkulerar mått på självförsörjning som inte mäter självförsörjning. Lindell menar att inkomstgränserna har satts för godtyckligt. Entreprenörskapsforum och Svenskt Näringsliv anses vara legitima källor. Problemet är att de använder en inkomstgräns om fyra prisbasbelopp (motsvarande en inkomst på 190 400 kr år 2021). Eftersom Svenskt Näringsliv räknar bort 500 000 studerande landar de i att 1,3 miljoner invånare i Sverige inte skulle försörja sig själva. Entreprenörskapsforum räknar inte bort studerande i sin beräkning, vilket landar i att 1,8 miljoner invånare påstås inte försörja sig själva ekonomiskt.

I dessa beräkningar gäller självförsörjningsmåttet enbart sociala ersättningar och bidrag. Enligt Lindell borde även kostnader för t ex utbildning, kultur och infrastruktur ingå.

Självförsörjning mäts på individnivå, men den minsta ekonomiska enheten är hushållsnivå. Lindell påminner om att i många fall då en person lever en tid med låga eller inga inkomster finns det i hushållet en partner som väger upp inkomstbortfall. När ena parten studerar eller vårdar en anhörig behöver det inte innebära att det hushållet söker biståndsinsatser.

Självförsörjning används som ett politiskt begrepp. I ett modernt välfärdssamhälle är det inte tänkt att alla ska vara självförsörjande, eftersom en grundläggande funktion är omfördelning såväl mellan generationer som mellan fattiga och rika.

Sociala bidrag och ersättningar är eftersträvansvärda så till vida att männskor ska kunna beredas möjligheter att studera och kompetensutveckla sig. Människor ska kunna ta ut föräldraförsäkring. Däremot är sjukdom och förtidspensionering negativt för såväl individ som samhälle.

Svantesson är ytterligare en politiker som splittrar och polariserar. I detta fall skuldbelägger hon personer som, ofta felaktigt, påstås vara icke självförsörjande. Föga förvånande är det återigen invandrare som skuldbeläggs för samhällsproblemen. I själva verket bygger Svantessons, och andras, anklagelser på felkonstruerade siffror om självförsörjning samt en agenda av att vidimera åtstramad migrationspolitik.

Källor:

Svantessons inlägg på X 250225

Christian Lindell: Statistik och strunt – hur försörjer sig de ”ej självförsörjande”?

Christian Lindell: Statistik och strunt – Samnytt och de ensamkommande

Lästips:

Motargument: Samnytts återkommande inkompetens

Motargument: Samnytt fortsätter ljuga om ensamkommande

Korta motargument

Apropå de som fortfarande säger ”massinvandring”

Här är redovisat senaste fem årens uppehållstillstånd i Sverige. De allra flesta är tillfälliga, temporära, tidsbestämda. Extremt få av dessa är permanenta uppehållstillstånd, PUT.

Antal personer som sökte asyl i Sverige var år 2014: 81 000 och år 2015: 162 000 personer. Många flydde hit från krig i Syrien och kris i Afghanistan då. De flydde hit för att de var i kris.

Myterna som spreds då var: ’släpp inte in några ensamkommande ungdomar, för de är ”ankarbarn”, som inom två år kommer ta hit alla sina familjemedlemmar och hela släkten.’ Vilket redan 2018 och fram till idag visat sig vara endast lögner, skrämselpropaganda!

Sverige har gott om plats. Sverige är glest befolkat. Sverige är också i behov av många fler som sysselsätter sig inom barnomsorg, vård, äldreomsorg, serviceyrken.

De som sökt asyl i Sverige och som fått uppehållstillstånd i Sverige har inte bidragit till någon märkbar ekonomisk kris för staten.

Sverige har råd med invandring. Sverige har gått bra ekonomiskt med invandringen som var på tidigare nivåer. Sveriges BNP låg kring 500 miljarder USD och cirka 51 500 USD per capita (år 2015) och landet som helhet är nu uppe vid nära 600 miljarder USD och per capita 56 400 USD (senaste prognos i slutet av 2024).

Källor:

Migrationsverket

Trading Economics

World Bank

I fokus

Stegrud (SD) och ‘humankapitalet’

Jessica Stegrud är sedan 2022 sverigedemokratisk riksdagsledamot, invald för Skåne läns södra valkrets. Hon har en ekonomie kandidatexamen, är debattör och f d EU-parlamentariker. Häromdagen postade hon ett anmärkningsvärt svar på riksdagsledamot Ulla Anderssons (V) inlägg på X. Andersson postade en artikel i Dagens Nyheter, som redogör för en rapport från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), i vilken det konstateras att de 1,8 miljoner invandrare som kommer att finnas i Sverige 2033 inte kommer att räcka till för att täcka behovet i vård och omsorg.

Inlägget avhumaniserar människor som söker sig till Sverige för att arbeta. Stegrud kategoriserar människor utifrån det märkliga ordvalet ‘humankapital’. Hon anser att människor med ‘lågt humankapital’ inte har någon plats i Sverige.

Skärmdump från X 241228

För att få arbetstillstånd gäller sedan 1 november 2023 att anställda arbetskraftsinvandrare ska ha minst 80 % av medianlönen som SCB presenterar för Sverige. Denna siffra motsvarar idag 28 480 kronor. Röster i Tidöregeringen har uttryckt att procentsiffran bör höjas i framtiden.

Humankapital är ursprungligen en nationalekonomisk term, och innebär vad en individ kan bidra med i en ekonomi, eller organisation, utifrån utbildning, färdigheter, talang, erfarenhet och kompetens. Ibland ingår även hälsa.

Vad innebär då en människa med ‘lågt humankapital’, enligt Stegrud?Troligen syftar hon på människor med lägre utbildning, erfarenhet och kunskap. Problemet med retoriken är att det uppfattas som att hon kategoriserar människor i ”bra” och ”dåliga” människor. Motargument är av uppfattningen att alla människor är ”bra”, och att alla arbetskraftsinvandrare kan bidra till samhället.

För den som vill följa Stegruds resonemang finns inlägget att läsa på X.

Källor:

Stegrud på X

SCB

Migrationsverket

Jobbland

satir

Svennar och invandrare

Gästinlägg av Sverigeakrobaterna

Att föda upp en svenne kostar 40 000 miljarder kronor. (Det är väldigt mycket pengar). Det är gratis mödravård hit, gratis barnavård dit, gratis tandvård upp till 20 års ålder, 400 dagar med föräldrapenning, subventionerade daghem, gratis grundskola och gymnasium, subventionerade fritidsaktiviteter, ja, till och med gratis universitetsutbildning.

Svennen kostar samhället stora summor och kommer inte ut i arbetslivet och börjar betala skatt förrän i 27-årsåldern. Tar man som jämförelse in en färdiguppfödd, färdigutbildad invandrare räcker det att denne går sju år på SFI med soc. Det är en spottstyver i sammanhanget.

Vi i Sverigeakrobaterna vill därför att alla gravida utvisas ur landet och hälsar dem välkomna tillbaka igen när barnen vuxit upp, klippt sig och skaffat ett jobb med minst 27 360 kronor i månadslön.

Följ Sverigeakrobaterna på Instagram: https://www.instagram.com/sverigeakrobaterna/

I fokus, Korta motargument

Kärrholm (M) och ‘humankapitalet’

1 kommentar

Fredrik Kärrholm är sedan 2022 moderat riksdagsledamot, invald för Stockholms kommuns valkrets. Han är också författare, debattör och f d polis. Häromdagen postade han ett anmärkningsvärt inlägg på X.

Inlägget avhumaniserar människor som söker sig till Sverige för att arbeta. Kärrholm kategoriserar människor utifrån det märkliga ordvalet ‘humankapital’. Han anser att människor med ‘lågt humankapital’ inte har någon plats i Sverige.

Skärmdump från X 231229

För att få arbetstillstånd gäller sedan 1 november 2023 att anställda arbetskraftsinvandrare ska ha minst 80 % av medianlönen som SCB presenterar för Sverige. Denna siffra motsvarar idag 28 480 kronor. Kärrholm vill på sikt höja den redan höga miniminivån.

Humankapital är ursprungligen en nationalekonomisk term, och innebär vad en individ kan bidra med i en ekonomi, eller organisation, utifrån utbildning, färdigheter, talang, erfarenhet och kompetens. Ibland ingår även hälsa.

Vad innebär då en människa med ‘lågt humankapital’, enligt Kärrholm? Han svarar inte tydligt på denna fråga, utan hänvisar till Wikipedia. Troligen syftar han på människor med lägre utbildning, erfarenhet och kunskap. Problemet med retoriken är att det uppfattas som att han kategoriserar människor i ”bra” och ”dåliga” människor. Motargument är av uppfattningen att alla människor är ”bra”, och att alla arbetskraftsinvandrare kan bidra till samhället.

För den som vill följa Kärrholms resonemang finns inlägget att läsa på X.

Källor:

Kärrholm på X

SCB

Migrationsverket

Jobbland

I fokus

Samnytts återkommande inkompetens

Återigen har den SD-kopplade nätbloggen Samnytt, i artikeln ”SD-kritik: SCB:s rapport om ensamkommande missvisande och feltolkad”, skriven 231211, begått ett stort misstag. Denna gång har de förlitat sig på ett Youtube-klipp signerat SD:s riksdagsledamot Ludvig Aspling då de sågar SCB:s rapport om ensamkommandes sysselsättning. Christian Lindell har synat Samnytts bluff. Motargument uppskattar och uppmärksammar Lindells arbete, då vi tycker att det är viktigt att när den största högerextrema nätbloggen sprider lögner, vinklingar och fakenews ska det synliggöras.

I november 2023 släppte SCB en rapport om hur de ensamkommande från 2015 klarat sig. I rapporten behandlas personer födda 1999, eftersom det är det vanligaste födelseåret på ensamkommande som kom 2015. Data visar att 8 av 10 av dessa personer har en sysselsättning. Samnytt har missförstått SCB:s metod, då de fått för sig att den bygger på intervjuundersökningar. Samtidigt har Samnytt, denna gång Mats Dagerlind, gjort en grov överskattning av s k subventionerade arbeten, faktum är att dessa endast står för för ett par procent av sysselsättningen. Samnytt tror dessutom att arbetslöshetsersättning är en arbetsrelaterad inkomst.

Lindell, som arbetar som utredare och har 30 års erfarenhet av att arbeta med utveckling och statistik, har granskat Samnytts bluff om de ensamkommande. Aspling och Samnytt är uppenbarligen inte helt tillfreds med SCB:s rapport. Aspling ser en möjlighet att reda ut de påstådda felaktigheterna som SCB presenterat. Samnytt hakar på.

20 000 av de ensamkommande som fick uppehållstillstånd 2015 är kvar i Sverige. I SCB:s rapport läser vi att 80 % av dessa är sysselsatta och att 70 % är självförsörjande. Med självförsörjande accepterar vi Svenskt Näringslivs och Entreprenörskapsforums definition på en inkomst på 4 prisbasbelopp.

Lindell kallar Samnytts granskning ‘en okunnig praktflopp‘. Han benar ut felaktigheterna, som kan sammanfattas i 7 punkter:

  • Samnytt påstår att intervjuundersökningen AKU (Arbetskraftsundersökningen) ligger till grund för statistiken, och att ett ‘ja’ i intervjun skulle registreras som att personen är sysselsatt. SCB:s statistik bygger på den registerbaserade statistiken i Befolkningens Arbetsmarknadsstatus (BAS-registret). I BAS-registret registreras en person som sysselsatt när arbetsgivaren lämnat kontrolluppgift (AGI) för en löneinkomst eller om man deklarerat en inkomst som företagare.
  • Samnytt, och Aspling i Youtube-klippet, påstår att det finns massor av jobb som bygger på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som betalas ut som lönesubvention. Lindell har granskat Arbetsförmedlingens månadsstatistik för november samt kontaktat Arbetsförmedlingen för att få korrekt fakta: Max 6,1 % av ensamkommande från 2015 har lönesubventionsjobb. Se Lindells redovisning om lönesubventionsjobb här.
  • Samnytt, och Aspling i Youtube-klippet, påstår att sysselsättningsbegreppet inte ska vara ett integrationsmått på hur det har gått för exempelvis ensamkommande. Det påstås att sysselsättningsbegreppet ger väldiga glädjesiffror. Fakta är att sysselsättningsbegreppet använts i mer än 50 år, som jämförelsemått för olika kategorier.
  • Samnytt påpekar att studerande inte tagits med i statistiken, och att det är fler svenskar än ensamkommande som studerar. Problemet är att studerande aldrig räknas som sysselsatta i statistiken. För att räknas som sysselsatt krävs det att man uppbär lön från en arbetsgivare eller deklarerat inkomst som företagare.
  • Samnytt påstår att svenskar i lägre grad än ensamkommande uppbär olika sysselsättningsåtgärder ‘som ger en pinne i statistiken men har väldigt lite med riktiga jobb att göra’. Lindell har förklarat att max 6,1 % uppbär lönesubventionerade jobb. Dessutom är det viktigt att säga att lönesubventionerade jobb inte är riktiga jobb är direkt felaktigt.
  • Samnytt påstår att sjukpenning, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättning ingår i arbetsrelaterade inkomster. Här ger vi Samnytt 2 av 3 rätt: Sjukpenning och föräldraförsäkring ingår, men inte arbetslöshetsersättning.
  • Samnytt påstår att kommuner med dålig ekonomi gör vinstaffärer genom att utannonsera s k ”extratjänster”. Problemet med detta argument är att en försvinnande liten andel, totalt 44 utomeuropeiskt födda personer mellan 20-24 år i november 2022, var sysselsatta via ”extratjänster” i november 2022.

    Samnytts Mats Dagerlind bygger sin artikel om hur fel SCB:s rapport är på ett Youtube-klipp signerat SD-politikern Ludvig Aspling. Problemet är, förutom att såväl Aspling som Dagerlind raljerar, att det inryms massor av felaktigheter i det som sedan blir deras slutsats. Christian Lindell har på ett föredömligt sätt förklarat dessa felaktigheter. Dagerlind har konfronterats med felaktigheterna, men låter trots det den raljerande fakenews-artikeln ligga kvar oredigerad på Samnytt.

    På X lägger Dagerlind ett uttalande om kritiken från Lindell: ‘Det utesluter dock inte att jag och/eller Aspling kan ha missuppfattat någon enstaka detalj’. Han attackerar dessutom, felaktigt, Lindell för att vara självutnämnd utredare, trots att denne arbetat i 30 år med utredningar om utveckling och statistik. Dagerlind påstår att ‘stora medier’ gjort större ‘vantolkningar’ än vad han själv har gjort. Han påstår att dessa sprider desinformation, genom att påstå att ensamkommande skulle vara en ‘ekonomisk framgångssaga’. I Samnytts värld finns inga skrupler vad gäller spridning av lögner, vinklingar och fakenews om ensamkommande och deras sysselsättning.

I samband med att Dagerlind skrev artikeln baserad på Ludvig Asplings Youtube-klipp skrevs ytterligare en artikel på ämnet. Den artikeln är om möjligt ännu svagare. I ”SVT dribblar med siffror om ‘ensamkommandes’ sysselsättning”, skriven 231213, presenteras inte ens någon alternativ fakta för att styrka påståendet om att siffrorna inte skulle stämma. Istället hittar vi två skärmdumpar signerade författaren och opinionsbildaren Jens Ganman.

Källor:

Samnytt (sparad via archive is, så att de inte får klick): SD-kritik: SCB:s rapport om ‘ensamkommande’ missvisande och feltolkad

Youtube: Ludvig Aspling sågar SCB:s rapport

SCB: Åtta av tio ensamkommande från 2015 sysselsatta

Christian Lindell: Samnytt och de ensamkommande

Frihetsnytt: Jens Ganman: ”Jag trivs omgiven av vita skandinaver”

Mer läsning:

Arbetsförmedlingens månadsstatistik

SCB: Öppen databas om sysselsatta per födelseregion och ålder

SCB: BAS-statistik

I fokus

Vad kostar du, lille vän?

I ”Tidö 2.0”, dvs en reviderad version av Tidöavtalet som presenteras inom kort, ska bl a skrivas in att en utredning gällande invandringens kostnader ska genomföras. På frågan om vad beräkningen kommer att innebära svarar Mattias Bäckström Johansson, (SD) att det kommer att leda till att Sverige frångår den ‘massinvandringspolitik som har rått under lång tid’.

Regeringsunderlaget, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna tecknade 14 oktober 2022 Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige. Motargument har, bland många andra aktörer, granskat avtalet. Vi har presenterat punkter i avtalet gällande kriminal-, asyl-, migrations- och integrationspolitik som direkt strider mot grundlagen, mänskliga rättigheter, den liberala demokratin och rättsstatens principer.

Konjunkturinstitutet kommer att få uppdraget att utreda de ‘ekonomiska nettoeffekterna av migrationen till Sverige under modern tid’. I klartext innebär det att beräkna vad invandrare kostar Sverige, och vad de har kostat över en längre tid. Faktorer som ska belysas är effekter på arbetsmarknad, skatteintäkter och bidrag. I uppdraget ingår också en framtidsprognos baserad på fiktiva siffror på invandring och typ av karaktär på invandring. Regeringen och SD kommer att använda beräkningen som ett styrmedel i framtiden.

Motargument noterar att kartläggningen ska göras på individnivå och redovisas efter ursprungsland. Det finns risker med att klumpa ihop vissa etniska grupper och svartmåla dem genom att peka ut dem som mer kostsamma än andra.

SD:s partisekretare Bäckström Johansson nämner själva mottagandet, kostnader i välfärden och säger att en ‘rätt så stor del av den organiserade gängkriminaliteten är importerad‘. Han utvecklar resonemanget med att ‘det handlar om att man ska se vad invandringen har kostat för skattebetalarna‘. Han förstärker här mentaliteten om ”vi och dom”, där ”vi” är skattebetalarna och ”dom” är ”de som belastar våra skattepengar”. Bäckström Johansson passar också på att göra skillnad på människor baserat på ursprung: ‘Ju närmare kulturell närhet som finns till ett land desto lättare är det att bli en del av samhället‘.

Under senare år har det redan skett ett ”paradigmskifte” vad gäller invandringen, såväl i antal beviljade uppehållstillstånd som vilka som erhåller dem. Antalet uppehållstillstånd har sjunkit stadigt (med undantag för 2022, då många flyktingar från Ukraina beviljades uppehållstillstånd) sedan flyktingvågen för snart tio år sedan.

Motargument presenterar månatligen siffror på antal och typ av uppehållstillstånd. Under senare år ser siffrorna (med undantag för 2022) annorlunda ut än tidigare: Under 2023 ligger andelen uppehållstillstånd beviljade på asyl och asylrelaterad anhöriginvandring hittills på 1/5. 1/18 av alla uppehållstillstånd har hittills under 2023 beviljats utomeuropeiska flyktingar. De typer av uppehållstillstånd som beviljats under senare år grundar sig på arbete, skyddsdirektivet (dvs flyktingar från Ukraina), studier och annan anhöriginvandring.

Att beräkna invandringens kostnader är historiskt sett en hjärtefråga för SD:

– Det är något vi har drivit ända sedan vi kom in i riksdagen, i vår första budget, och ute i kommuner – det här med mångkulturella bokslut. (Källa: TV4.se)

Nu har SD fått med sig regeringspartierna också på denna båten. Det är ytterligare ett bevis på den makt som partiet besitter.

Källor:

TV4.se: Regeringen vill se notan för invandringen

SVT: Tidöpartierna överens om att kartlägga invandringens kostnader

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Motargument: Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

Korta motargument

Tidö – SD:s nollintegration

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.

SD har via Tidöavtalet fått igenom mycket av sin egen integrationspolitik som nu utgör rådande regeringspolitik. Punkter som berör samhälle och bistånd och i grunden är SD:s politik är:

Detta korta motargument är en spin-off på den längre artikeln Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar