Danmarks folketing röstade 7 december 2023 igenom ett förbud mot koranbränning på offentlig plats. Förbudet innefattar också bränning av andra religiösa skrifter.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) deklarerade under eftermiddagen att regeringen inte kommer att följa Danmarks exempel att rakt av förbjuda bränning av religiösa skrifter: ‘Vi ska vårda vår yttrandefrihet’. Strömmer säger vidare att han inte ser ‘att det är lämpligt eller att det finns något bredare stöd att gå den danska vägen’.
Däremot utreds frågan av en parlamentarisk grupp ledd av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) generaldirektör Mattias Larsson. Utredningen ser över möjligheten för polisen att neka koranbränningar med hänvisning till att det kan utgöra hot mot rikets säkerhet. Till sommaren 2024 kommer ett resultat av utredningen att presenteras.
Regeringen är av uppfattningen att ordningslagen kan behöva ändras, men de är tydliga med att det inte ska finnas ett rakt förbud. Strömmer åberopar ett starkt skydd av yttrandefriheten. Han betonar att i Sverige finns ett skydd via lagen om hets mot folkgrupp och att det finns pågående rättsliga prövningar som stöder sig på den.
Med rösterna 94 mot 77 röstade idag det danska folketinget igenom ett lagförbud mot att bränna heliga skrifter på offentlig plats.
”Koranlagen” i korthet:
+ Lagen förbjuder otillbörlig behandling av religiösa skrifter med väsentlig religiös betydelse för erkända trossamfund.
+ Trots att lagen i folkmun kallas för ”koranlagen” gäller den också exempelvis bibeln.
+ Konstverk där den otillbörliga behandlingen av den heliga skriften är en mindre del av verket ska fortsatt vara tillåtna.
+ Otillbörlig behandling kan vara att smeta in den heliga skriften i bacon, men inte att linda in den i en regnbågsflagga.
+ Lagen gäller endast fysisk otillbörlig behandling, inte teckningar eller verbala eller skriftliga yttranden mot en skrift.
+ Bryter man mot lagen kan man få fängelse i upp till två år eller böter.
Den danska regeringen har förkunnat att dagens omröstning i folketinget genomförts för att skydda landets säkerhet. Utrikesminister Peter Hummelgaard (S) har, i samband med att han presenterade lagförslaget i augusti i år, uttryckt att koranbränningar skadar Danmark och danska intressen. Dessutom riskerar koranbränningar att få konsekvenser för säkerheten för danskar i Danmark och i resten av världen.
Opinionsundersökningar har visat att en majoritet av danskarna är för ett förbud mot koranbränningar.
Det var 2016, som dåvarande invandrings- och migrationsminister, Inger Støjberg brötmot lagen då hon utfärdade order till danska invandringsmyndigheter att separera alla gifta par som sökt asyl, om en var minderårig och även om de hade barn. Hon hade varnats för att ordern kunde vara olaglig, vilket den visade sig vara eftersom det inte fanns någon individuell bedömning av varje par.
I ett pressmeddelande 10 februari 2016 förklarade Støjberg att hon givit order till Utlänningsstyrelsen (avdelningen som hanterar asylärenden i Danmark), att omedelbart vidta åtgärder så att minderåriga inom det danska asylsystemet skulle separeras från en vuxen make eller partner.
I pressmeddelandet förklarades det emellertid inte att undantag kunde göras och att varje enskilt fall måste prövas individuellt. Resultatet av ordern blev att 22 eller 23 par separerades. Bland dessa fanns några få fall där det rörde sig om en större åldersskillnad, men i de flesta fall hade makarna ungefär samma ålder.
Det visade sig att Støjberg var medveten om att ordern stred mot gällande lagar. En granskningskommission fastslog att hennes order inte hade stöd i lagen, samtidigt som den bröt mot bl a Barnkonventionen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Domen mot den f d danska ministern föll den 13 december 2021, efter en riksrättsprocess på 11 dagar. Støjberg ska avtjäna 60 dagars ovillkorligt fängelse.
Den danske statsvetaren Rune Stubager menar att domen kan göraStøjberg till martyr, och att hennes politiska karriär inte behöver sluta i och med detta. Många välkomnar domen, medan andra anser att hon har gjort det riktiga.
Inger Støjberg har många anhängare. 21 december 2021 förklarades Støjberg ovärdig att vara medlem av folketinget. I omröstningen röstade 98 ledamöter för att utesluta henne, och 18 röstade för att inte göra det. Såväl Dansk Folkeparti som Nye Borgerlige förväntas bli hennes nästa parti, om hon skulle välja fortsätta. Støjberg har en genomslagskraft och popularitet som bl a grundar sig i hennes skarpa hållning i migrationsfrågor.
I veckan har Danska Folketinget klubbat igenom en lagförändring som gör det juridiskt möjligt att skicka asylsökande till asylcentrum i tredje land. Syftet är att flytta asylprocessen utanför EU. Ännu har inget avtal upprättats med något mottagarland men samtal har förts med bland annat Egypten, Tunisien och Rwanda.
I Aktuellt i torsdags uppgav danska invandrings- och integrationsministern Mattias Tesfaye (S) följande:
– Vår tanke är att om man söker asyl i Danmark så ska man uppehålla sig utanför Europa medan asylansökan behandlas. Om man har ett skyddsbehov så ska man få asyl utanför Europa. (Källa: SVT)
Tesfaye förklarar vidare att Danmark endast ska ta emot kvotflyktingar via FN och menar att det nya lagförslaget vilar på en humanitär grund.
Förslaget har mött hård kritik från bland andra FN, EU och Amnesty för att undergräva internationellt samarbete och strida mot asylrätten. Hur det kan argumenteras för att vara mer humanitärt är också obegripligt. Ett skäl som angivits är att det skulle slå undan benen för människosmugglare, även om åtgärder mot just människosmuggling saknas i förslaget. Det ska inte heller vara möjligt att söka asyl vid centret, istället ska de som når Danmarks gräns och vill ansöka om asyl skickas till centret. Oavsett personens ursprungsland.
Nils Muižnieks, Europe Director vid Amnesty International, säger:
– Föreställningen om att rika länder kan betala sig ur internationella åtaganden och frånta asylsökande människor deras rätt att ens få sin sak prövad i Danmark är djupt oroande. (Källa: Reliefweb)
Förslaget är extremt i sin utformning men bör inte komma som någon större överraskning. Danmarks asyl- och invandringspolitik har länge kantats av kontroverser och inhumana förslag. Beslutet har också föregåtts av liknande åtgärder som kraftigt begränsar asylrätten både i EU och globalt. Bland annat ingick EU ett avtal med Turkiet 2016 som innebär stora befogenheter för Turkiet att stoppa flyktingströmmen mot Europa mot ersättning från EU. Ett samarbete som hittills kostat EU runt 60 miljarder kronor. Liknande avtal har upprättats mellan Australien och angränsande ögruppsnationer där hårt kritiserade asylcentrum upprättats för att hantera asylansökningar utanför Australiens gränser.
Utöver det humanitärt förkastliga i att Danmark nu kringgår grundläggande mänskliga rättigheter och utövar direkt osmaklig signalpolitik, så tappar de också kontrollen över asylprocessen. Förslaget tydliggör inte hur Danmark ska kunna säkerställa en rättssäker prövning i tredje land, och inte heller hur de asylsökandes säkerhet ska garanteras i väntan. De riskerar också att hamna i beroendeställning till mer eller mindre autoritära stater. Detta är något som Motargument tidigare har belyst där EU:s beroendeställning till transitlandet Marocko diskuterades. Marocko uttryckte då sitt missnöje över politiska beslut i EU genom att öppna upp sina gränser under 24 timmar och släppa igenom de migranter man mot betalning åtagit sig att hålla kvar utanför EU.
Det danska förslaget är således i linje med tidigare åtstramningar, men tar den rättsliga våldsföringen mot migranter till nya nivåer. I slutändan handlar det om att avskräcka människor från att fly och migrera över landsgränser, ett beteendemönster som sträcker sig lika långt tillbaka som människans historia.
Enligt forskningsinstitutet V-Dem, som drivs av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, är Danmark och Sverige de mest demokratiska länderna i världen. Detta fastslås i deras demokratirapport publicerad i mars 2021.
Globalt ser vi en fortsatt negativ trend vad gäller den demokratiska utvecklingen. Senaste rapporten visar att världen är tillbaka på nivåerna vi hade 1990.
De två länder med starkast negativ trend i världen är EU-länderna Polen och Ungern. Polen har sjunkit mest de senaste tio åren, men betraktas fortfarande delvis vara en demokrati, medan Ungern är det enda land i EU som inte är demokratiskt. Förra året hamnade Ungern i kategorin elektoral autokrati.
I Polen syns ett tydligt samband mellan den kraftiga minskningen i demokratinivå och att det ultranationalistiska Lag och rättvisa blev styrande parti 2015.
Rapporten tar ett stort grepp och granskar mer än 250 faktorer över långa tidsperioder för att kunna analysera utvecklingen av demokratinivån i de länder som upptas i rapporten. Ett av de s.k.”huvudmåtten” är liberal demokrati, med fokus på graden av fria och rättvisa val, yttrandefrihet, likhet inför lagen och olika former av maktbegränsningar för regeringarna.
I ”avdemokratiseringsprocessen” angrips, enligt V-Dem, i första hand den fria pressen. Därefter underkuvas den akademiska världen och civilsamhället. Det är en trend att makten föraktar politiska motståndare, med målet att öka polariseringen och sprida desinformation. När makten uppnått dessa delmål är nästa steg att attackera demokratins kärna: de demokratiska valen och formella institutioner. V-Dem menar att Ungern är ett typexempel på denna utveckling.
Enligt rapporten finns idag 32 liberaldemokratiska länder i världen. Det finns 60 s k elektorala demokratier, bl a Polen, och 62 elektorala autokratier, bl a Ungern. Antalet stängda autokratier i världen är 24. Mer om de olika regimtyperna står att läsa i en rapport från 2013 skriven av forskare vid statsvetenskapliga institutionerna i Göteborg och Lund.
Enligt rapporten över demokratiindex i världens länder hamnar alltså Danmark och Sverige på första respektive andra plats, följda av Norge, Costa Rica, Schweiz, Nya Zeeland, Finland och Tyskland.
Sämst i klassen i världen är Eritrea, Nordkorea, Jemen och Syrien, följda av Turkmenistan, Kina och Tadjikistan. Om vi räknar in länder i Europa utanför EU finner vi att Europas minst demokratiska länder är Azerbajdzjan, Belarus och Ryssland.
Inger Støjberg var fram till för ett par veckor sedan minister, med ansvar för invandring och migration, i Danmark. I ett uppmärksammat och kontroversiellt Facebookinlägg för ett par dagar sedan går hon till attack mot Danmarks muslimer. Attacken är samtidigt en attack mot hela Danmarks befolkning.
I inlägget, som kan ses som en krigsförklaring mot danska muslimer, raljerar Støjberg över islam och muslimer. Retoriken bygger på grova generaliseringar och hon använder sig av kollektiv skuldbeläggning, och hon delar upp det danska folket i ”vi och dom”, danskar vs muslimer. Hennes påståenden om att det i Koranen finns uppmaningar till våld och terror, samt kuvande av majoritetsbefolkning är inte rimliga. Det finns en hel del lögner och myter gällande Koranens innehåll, och ofta är citat felaktigt översatta och ryckta ur sitt sammanhang. När Koranen skrevs, för ca 1 500 år sedan fanns uttalade och aggressiva missionstankar i all religiös verksamhet. Detta gäller islam, men också andra religioner. Hon postade sitt kontroversiella Facebookinlägg 13 februari 2021. Jag väljer att lägga ut hela inlägget (i översättning) här.
Ärligt talat: Islam är ett problem i Danmark.
Islam är ett problem i Danmark, Europa och resten av den fria världen, eftersom det orsakar våld, terror och särskilda krav på hur vi lever våra liv i vårt eget land.
PET [Danmarks motsvarighet till SÄPO, min anmärkning] redde ut ännu en terroristattack denna vecka, som här boende muslimer planerade. Jag är djupt tacksam över att vi har en så skicklig polis och underrättelsetjänst, men vad tråkigt att ett skickligt underrättelsesystem återigen har behövts för att undanröja den islamiska sjuka som terrorism är.
Lyckligtvis finns det många muslimer i Danmark och resten av världen som inte är våldsamma, beter sig ordentligt och tar hand om sig själva – men det är bara att i koranen finns det direkta uppmaningar till och motivering till våld och terror mot oss ‘vantroende’ och krav på hur alla vi som har bott i Danmark och resten av den fria världen i generationer ska inrätta samhället, så det tar nödvändig hänsyn till muslimerna.
Samtidigt finns det muslimer som utför dessa missdåd med koranen i hand. Tyvärr finns det ännu fler muslimer som inte påtalar dessa uppmaningar och berättigande till våld och terror.
Tyvärr är detta essensen av varför islam är ett problem i Danmark. Vi måste säga som det är – och jag förstår ärligt talat inte, det är så svårt för många politiker att få ur sig.
I dessa dagar är vi skyldiga polisen ett stort tack! Och vi är skyldiga varandra att aldrig någonsin böj oss i kampen för de danska värdena! (Källa: Facebook)
Skarp attack mot islam och muslimer
De tre första styckena i inlägget är grovt generaliserande och en skarp attack riktad mot såväl islam som muslimer. Att påstå att islam orsakar våld, terror och särskilda krav i samhället är direkt felaktigt. Det är extremister som orsakar dessa saker, inte religionen. Støjberg hävdar att terrorism är en ”islamisk sjuka”, vilket inte heller stämmer, då terrorism kan ha sitt ursprung i all möjlig form av extremism.
Att Støjberg i inlägget slätar över sin skarpa attack mot muslimer genom att hävda ”inte alla muslimer, men…” förändrar ingenting. I andetaget efter att hon uttryckt ”inte alla muslimer, men…” framför hon det klassiska argumentet att det i Koranen finns direkta uppmaningar och rättfärdigande av ”våld och terror” mot ”vantroende”. Hon går så långt att påstå att Koranen har direkta krav på hur det danska samhället ska formas. I förlängningen hävdar hon att Danmark på Koranens order ska ”ta nödvändig hänsyn” till muslimerna i landet.
I inlägget raljerar Støjberg vidare om att (diffust antal) ”muslimer” utför terror med Koranen i hand. Hon har dessutom ingen täckning för påståendet att ”ännu fler” muslimer inte tar avstånd från uppmaningarna och rättfärdigandet av våld och terror.
Hon avslutar med att återigen betona att islam är ett problem i Danmark. Hon beklagar sig över att danska politiker inte vågar ta bladet från munnen i frågan.
Fokus på islam och muslimer
Fakta om Støjberg: Hon har suttit i det danska Folketinget (dvs Riksdagen) sedan 2001. Hon har varit suttit på ett par olika ministerposter under Venstres (motsvarande svensk höger) regeringsperioder. Under hela hennes politiska gärning har hon profilerat sig i frågan om invandring i allmänhet, och om islam och muslimer i synnerhet.
Hon var en av initiativtagarna till Lag 87, den s k ”smyckeslagen”, som visade sig vara ett fiasko. Hon har i annonser på arabiska och även på arabiska i Libanon förklarat att danska bidragspengar för asylsökare minskats med 50 %, att man måste vänta minst ett år på att återförenas med sin familj och att avslag på asylansökan innebär att man måste lämna landet omedelbart. Hon har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för sin migrationspolitik. Hon är förespråkare av aktiv repatriering. Hon har attackerat personer som förespråkar mångkultur för att förhandla bort danska värderingar. Hon har gjort svepande uttalanden om imamer som vill förstöra dansk värdegrund. Hon har, likt vissa svenska politiker, hävdat att Danmark befinner sig i krig, och har kallats ”värderingskrigare i ett flerfrontskrig”. Politiker, imamer och media är de som sägs delta i kriget.
Vad är det då som är problematiskt med den f d invandrings- och migrationsministerns Facebookinlägg?
Kollektiv skuldbeläggning och ”som fan läser Koranen”
För det första är den en del i retoriken som grundar sig i s k kollektiv skuldbeläggning, som i korthet går ut på att större grupper tvingas klä skott för vad små grupper gör eller uttrycker. Det är ett vanligt tillvägagångssätt i skrämselpropaganda att utmåla grupper av människor som stora hot, då det i själva verket är en liten klick som utgör ett hot. Det ingår i den medvetna strategin om att dela in människor i ”vi och dom”.
För det andra kan vi ifrågasätta påståenden om uppmaningar och krav i Koranen, och dess betydelse för dagens muslimer. Det vi ska ha i åtanke är att Koranen, likt andra heliga skrifter, skrevs för en herrans massa år sedan. Vid tiden för nedtecknandet av de religiösa skrifterna fanns en uttalad och aggressiv missionstanke, där inga medel skyddes. Såväl våld som mord, våldtäkt, plundring och tortyr ingick. Detta gäller i princip all religiös verksamhet för tiden, och islam är inget undantag.
Det finns bokstavstrogna, samt mer eller mindre konservativa, anhängare i alla religioner. Talesättet ”som fan läser Bibeln” kan appliceras också på Koranen. Motargument har för ett antal år sedan publicerat artikeln ”Myt: Falska korancitat”, som kan användas som motargument då människor tar (ibland felaktiga) citat ur sitt sammanhang som argument för att Koranen uppmanar till våld och terror samt ställer krav på västvärlden. Jag rekommenderar den varmt.
Støjberg tvingas bort från partiet och ställs inför riksrätt
För en tid sedan sedan tvingades Støjberg lämna sina politiska uppdrag för Venstre. Hon har sedan dess suttit i Folketinget som politisk vilde. Anledningen till avhoppet är en längre tids internbråk, hetsig debatt och hot om riksrätt. Venstre har förklarat att hennes uttryck och handlingar inte stämmer överens med partiets värderingar. Støjberg hävdar att partiet har förlorat de värderingar hon har försvarat.
I en votering den 2 februari 2021 röstade 141 av 171 folketingsledamöter för att ställa Støjberg inför riksrätt. Beslutet grundar sig i att hon 2016, som dåvarande invandrings- och migrationsminister, bröt mot lagen då hon utfärdade order till danska invandringsmyndigheter att separera alla gifta asylpar, om en var minderårig och även om de hade barn. Hon hade varnats för att ordern kunde vara olaglig, vilket den visade sig vara eftersom det inte fanns någon individuell bedömning av varje par.
Facebookinlägget skrivet av Støjberg är i princip en krigsförklaring mot muslimer i Danmark. Retoriken, som vi även har sett i Sverige i många sammanhang, är direkt farlig. Förutom att det är en attack mot muslimer, så är det också en attack mot hela befolkningen, dels pga att hon uttrycker åsikter som går stick i stäv med andra människors åsikter, och dels pga att många danskar har ett direkt eller indirekt förhållande till muslimer. Inlägget är alltså en attack mot alla i Danmark.
Retoriken bygger på kollektiv skuldbeläggning, vilket i sig skapar polarisering och kategorisering av människor i ”vi och dom”, i detta fall danskar och muslimer. Polariseringen bidrar till utanförskap och en känsla av att inte höra hemma. Att inlägget dessutom bygger på myter och lögner om islam och muslimer gör det än värre.
Eftersom jag ser att det sprids en massa rykten om att Sverige är värst när det gäller dödligt våld så kan det kanske vara värdefullt att få fakta.
Jag ska återkomma till de mer absurda påståendena om att Sverige skulle vara värst i Europa och världen, och nu bara koncentrera mig på fyra nordiska länder – Finland, Danmark, Sverige och Norge.
Perioden är 2010-talet.
Som synes så är Finland hårdast drabbat. I början av 2010-talet låg Finland över 2 per 100 000 invånare – en nivå som Sverige inte har haft sedan före 1750. Sedan dess har det dödliga våldet minskat i Finland, och sedan 2015 stabiliserats mellan 1,3 och 1, 5 per 100 000 invånare – vilket fortfarande är betydligt högre än något av de övriga länderna.
Norge ligger på motsvarande sätt lägst i statistiken. Efter 2014 ligger de på ett genomsnitt kring 0,5 per 100 000 invånare.
Återstår Danmark och Sverige.
Dessa två länder har legat relativt nära varandra – men Danmark ligger genomsnittligt över Sverige. 2014 års danska nivå på 1,31 har Sverige inte varit i närheten av sedan början av 1990-talet.
Genomsnitt 2010-talet (dödligt våld per 100 000 invånare/år):
Finland: 1,654
Danmark: 1,035
Sverige: 0,978
Norge: 0,583 (förutom terrordådet 2011)
EDIT:
Den uppmärksamma läsaren lägger nu märke till att Breiviks 77 mord 2011 finns med i den norska statistiken.
Detsamma gäller terrordådet på Drottninggatan med fem döda i den svenska statistiken för 2017.
Polisen i Malmö har tagit beslut att inte ge tillstånd till sammankomsten. Detta framkom i ett pressmeddelande igår:
”Vi på polisen står upp för alla människors lika värde och värnar alla människors trygghet och säkerhet. Vi måste ta hänsyn till säkerheten för både arrangör, deltagare och medborgare. Därför ser vi inte att vi har någon möjlighet att bevilja tillstånd”. (Källa: Polisen)
De senaste veckorna har Polisen övervägt att flytta sammankomsten. Fridhemstorget nämndes, men efter protester från boende i området kikade man på möjligheten att ha sammankomsten på Stortorget.
Detta är ursprungsartikeln, som publicerades 200807:
Det högerextremistiska danska partiet Stram Kurs ledare Rasmus Paludan planerar att 28 augusti åka till en moské i den invandrartäta stadsdelen Rosengård i Malmö för att tillsammans med den kontroversiella svenske konstnären Dan Park ha ett torgmöte där man bl a avser att bränna en koran. Bokbål relaterade till politisk övertygelse har obehagliga historiska konnotationer.
Stram Kurs är ett islamofobiskt och högerextremistiskt parti som befinner sig en god bit till höger om Dansk Folkeparti. Ledaren Rasmus Paludan har tidigare gjort sig (ö)känd för en rad islamofobiska uttalanden. Han har även dömts vid ett flertal tillfällen, bl a för hets mot folkgrupp och ärekränkning.
Den berømte og anerkendte svenske kunstner Dan Park har inviteret Stram Kurs til at brænde koranen foran en moske i Rosengård i Malmø fredag den 28. august 2020 kl. 12.00.
Partileder Rasmus Paludan udtaler: ”Vort svenske broderfolk er ved at blive udryddet i deres eget land, så det mindste, vi kan gøre for at hjælpe dem, er at møde op i en af de besatte enklaver og fortælle vores ærlige mening om koranen.” (Källa: Facebook)
I inlägget framförs den numera standardiserade myten om ”folkutbyte”. De konspiratoriska formuleringarna att ”svenskar håller på att utrotas i sitt eget land” och ”besatta enklaver” är skarpa.
Sverige tas över av islam. Med våld mot särskilt unga svenskar. Därför är det viktigt att visa att islam i Sverige fortfarande får kritiseras och häcklas. (Källa: Samhällsnytt)
Arrangören för koranbränningsmötet är konstnären Dan Park, också han dömd vid ett flertal tillfällen för bl a hets mot folkgrupp. Till Samhällsnytt motiverar han mötet med att Danmark och Sverige har likartade problem relaterade till utomvästlig invandring.
Att bränna böcker och papper är inte olagligt, men om syftet med handlingen är att uppvigla, och om det kan uppfattas som hets mot folkgrupp, är det med största sannolikhet olagligt. Att bränna en koran framför en moské i en stadsdel där många muslimer bor och lever, har ett uppenbart tydligt syfte. Det finns lagparagrafer som går att applicera på den planerade koranbränningen. Vi citerar följande ur Brottsbalken 16 kap. 8 §:
8 § Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.
Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. Lag (2018:1744). (Källa: Sveriges Riksdag)
Såväl yttrandefriheten som mötesfriheten och demonstrationsfriheten kan i vissa fall begränsas genom lag. Vi saxar följande ur Regeringsformen 2 kap. 20§ och 23-24§:
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21-24 §§, begränsas genom lag:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1-5)
[…]
23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.
[…]
24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. (Källa: Sveriges Riksdag)
1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått,
2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, […]
6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,
7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet, (Källa: Sveriges Riksdag)
Denna artikel uppdaterades 200827.
Stram Kurs fick 1,8% av rösterna i danska folketingsvalet 2019. Spärren till folketinget ligger på 2%.
Läs gärna den uppföljande artikeln om händelserna i samband med att Stram Kurs trots nekat tillstånd genomförde sin manifestation (inklusive koranbränning):
Sverigedemokraterna vill, likt t ex Danmark, lagstifta om annonskampanjer i syfte att ”prata ner” Sverige som ett bra land för de allra flesta. Orsaken till att SD vill svartmåla landet är att de vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökande och anhöriginvandrare.
Varje höst läggs ett stort antal motioner i riksdagen. Det är intressant att läsa om stort och smått. Alla partier har en hel del bra idéer om saker att lagstifta om. Partisekreterare Richard Jomshof är en av de mest flitiga motionsskrivarna. Han lägger varje höst motioner som han har lagt flera gånger förr. Är det så att trägen vinner?
SD har redan bedrivit en smutskastningskampanj då de delade ut flygblad på den grekiska ön Lesbos. Flygbladen, som innehöll många osanningar, har kritiserats högljutt. De var undertecknade med bl a ”The People of Sweden”. I en artikel i Aftonbladet 9 november 2015 intervjuas SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein som bekräftade att SD låg bakom flygbladet, men att han inte ville kommentera de osanna påståendena. Wallerstein förkunnade att det för tiden handlade om en ”jättesatsning” från SD som kostade ”många miljoner”:
– Vi kommer också att köpa rätt mycket utrymme i media, i tv och tidningar utanför Europa. Målet är att det ska nå folk innan de börjar åka. (Källa: Aftonbladet)
Den som vill läsa SD:s flygblad kan finna det i den här länken. Klicka fram till foto 3 av 4 i artikelns början och klicka på flygbladet för att förstora.
Att det är OK att kalla Sverigedemokraterna för ett främlingsfientligt parti har nyligen avgjorts i en prövning av Granskningsnämnden. Själva hävdar de att de är ett ”invandringskritiskt” parti. Det är svårt att se att Jomshofs motion om smutskastningskampanjer strider mot epitetet främlingsfientlighet.
”Den danska regeringen valde den 7 september 2015 att sjösätta en upplysningskampanj med syftet att minska antalet asylsökande som tar sig till Danmark. I en annonskampanj i libanesiska och turkiska tidningar berättade den danska regeringen att man valt att sänka ersättningen med nästan hälften, att man inte har rätt att återförenas med sina familjer samt att man kan räkna med permanent uppehållstillstånd i Danmark tidigast efter fem år i landet.” (Källa: Riksdagen)
Jomshof menar att Danmark är ett föregångsland vad gäller migration och invandring. Partiledare Jimmie Åkesson har vid ett par tillfällen uttryckt samma sak. Vi minns Åkessons skönmålande av Danmark i SR:s serie ”Mitt Sverige” då vi fick följa med honom till danska Hvidovre. Problemet är att Danmark vid flera tillfällen har lagstiftat om politik som är rasistisk och främlingsfientlig.
Bland årsregler, burkaförbud, ghettolagar och asylstopp
Vi minns den s k ”24-årsregeln” från 2002. Den innebär att utländska medborgare som gifter sig med en dansk medborgare inte kan bo i Danmark. Regeln gäller om någon av parterna är under 24 år, och är ett försök att minska tvångsgifte. Regeln har varit ett misslyckande, då siffror från 2012 visar att 90 % av unga från Pakistan och Turkiet fortsatt gifter sig med människor inom samma grupp.
Vi minns den s k ”28-årsregeln” från 2003, som 2011 omvandlades till en ”26-årsregel”. Denna regel innefattar ett anknytningskrav, dvs att ett äkta pars samlade anknytning till Danmark ska vara väsentligen större än till ett annat land, om familjeåterföreningen ska ske i Danmark. Regeln infördes primärt för att stoppa den s k ”kedjeinvandringen” till Danmark.
Vi minns burkaförbud på allmän plats 2018. ”Egentligen” är burkaförbudet ett maskeringsförbud, som isolerar ett hundratal danska kvinnor eftersom de inte vill gå ut utan att täcka sina ansikten. Att förbudet slår mot muslimska burka- och niqabbärare blir smärtsamt tydligt då undantag görs för maskeradutstyrsel, tomtemasker och halsdukar i ansiktet när det är kallt. Efter ett halvår av burkaförbud i januari 2019 hade tolv kvinnor bötfällts.
Vi minns införandet av s k ”ghettolagar” 2018. Lagarna innebär brottsstraffen är högre i särskilda områden (”ghetton”) än i ”vanliga” områden. Lagarna har skapat stora rubriker i internationell media.
Vi minns att danska Socialdemokraterna har föreslagit asylstopp 2018. Den s k asyl- och utlänningsreformen har fått arbetsnamnet ”Retfærdig og Realistisk”. Den danska regeringen vill införa deportation av asylsökande och anhöriginvandrare till ett särskilt danskdrivet läger i t ex Nordafrika. SD har i en knappt två månader gammal debattartikel skriven av Åkesson och migrationspolitiske talespersonen Paula Bieler talat om partiets nollvision gällande flyktinginvandring.
Danmark, med en befolkning på 6 miljoner, tar årligen emot 3 100 asylsökande. 2014 låg siffran på 15 000 asylsökande. Danska Socialdemokraterna vill minska antalet, vilket är en stramare politik än Dansk Folkeparti står för. Det högerextrema och muslimfientliga Stram Kurs var på vippen att ta sig in i Folketinget vid senaste valet. Partiet vill förbjuda islam och deportera hundratusentals människor som de menar utgör ett ”hot mot nationen”.
Jomshof vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökare och deras anhöriga
I Jomshof-motionen om annonskampanjen läser vi vidare att
”Den stora invandringen påverkar det svenska samhället mycket negativt. Det finns därför all anledning att genomföra en liknande kampanj från svensk sida i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare som tar sig till Sverige.” (Källa: Riksdagen)
Vad är det Jomshof tänker sig ska finnas med i annonskampanjerna, och i vilket forum ska de marknadsföras? Om han tänker sig planka Danmarks giv om annonskampanjer så innebär det för svensk del att annonsera i utländska tidningar om att ersättningarna för har minskat kraftigt, att det tar minst fem år att få permanent uppehållstillstånd och att det inte går att återförenas med sina familjer.
Detta är smutskastningspropaganda. SD smutskastar åter vårt Sverige. SD:s Sverigebild är dystopisk och mörk. Begreppet ”sverigevänner” har sedan länge spelat ut sin roll för Sverigedemokraterna.
Annonskampanjer har SD redan genomfört. Det är moraliskt förkastligt att sprida desinformation på det sätt som partiet gjorde. Det är dock inte förbjudet. Däremot krävs det en hel del lagändringar för att statligt sanktionerad propaganda, som SD vill införa, ska kunna bli sann och korrekt i sin information.
För Sverigedemokraterna är det ytterst praktiskt att det inte krigas i vårt närområde. Det är också ytterst praktiskt att det inte lär krigas i något av våra grannländer på väldigt länge. Därför försöker SD inbilla väljare att det går att neka människor att söka asyl i Sverige, så länge de inte kommer från Norden eller våra grannländer på andra sidan Östersjön. SD marknadsför en lögn, den påhittade ”principen om första säkra land”. En princip som, om ett land försöker tillämpa den, strider mot såväl asylrätten som internationell rätt.
I sin motion ”En hållbar och rättssäker asylpolitik” (Motion 2018/19:2990) argumenterar de sverigedemokratiska riksdagsledamöterna Paula Bieler, Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt för en hållning som bryter mot internationella avtal rörande asyl och mänskliga rättigheter.
”I enlighet med FN:s flyktingkonvention utgår Sverigedemokraternas flyktingpolitik från principen att en människa på flykt ska få skydd, och vår bestämda uppfattning är att så bör ske i det första säkra land som kan nås. Detta uttrycks också i EU-rätten, där det fastslås att en medlemsstat kan avvisa en asylansökan om ett land som inte är en medlemsstat betraktas som första asylland eller som ett säkert tredjeland för sökanden. Detta innebär att asylsystemet på sikt bör utformas för att motverka långväga och kostsam migration över flera länder, samt sekundärförflyttningar (så kallad ”asylshopping”). Sverige ska utifrån samma princip främst ta emot asylsökande i en situation då krig eller djupare kris brutit ut i något av våra grannländer.
Regeringen har sedan krisen 2015 ständigt upprepat att Sverige ska anpassa sig till EU:s miniminivå vad gäller asylrätten, inklusive principen om första säkra land. Likväl har detta inte hänt. Trots att det påtalats vid flera tillfällen att Sverige kan göra mer, att vi fortfarande går långt utöver våra grannländer, har regeringen vägrat implementera den miniminivå som uttrycks i EU-rätten. Tidigare har motiveringen bland annat varit att EU arbetar med att förnya de förordningar som hanterar asylfrågor, nu avvaktas den pågående migrationsutredningen. Sverigedemokraterna menar att regeringen bär ett ansvar att agera redan nu för att säkerställa att principen om första land efterlevs, oavsett vad framtida utredningar och förnyelsearbeten resulterar i.
Oaktat aktuell omvärldssituation är det också av största vikt att tydliga regler och fungerande system finns på plats i det fall konflikter i närområdet bryter ut och att Sverige därmed kan komma att behöva hantera nya asylsökande.” (Källa: Riksdagen)
Påståendet om att Flyktingkonventionen anger att människor som flyr måste söka skydd i det geografiskt närmaste säkra land som finns, är lögn. Inga sådana formuleringar eller ens antydningar om ”första säkra land”, anges i flyktingkonventionen.
Av artikel 1, punkt 2 i Flyktingkonventionen, framgår endast att en flykting måste befinna sig utanför det egna landets gränser har en välgrundad fruktan för förföljelse (utifrån ett antal uppräknade kriterier), samt att personen som flyr, på grund av välgrundad fruktan, inte kan eller vill begagna sig av det egna landets skydd, för att personen skall få beviljas skydd.
Det räcker således med att befinna sig utanför sitt eget lands gränser och att söka asyl i ett annat land.
I fjärde till sjätte stycket i preamblen (förordet) till Flyktingkonventionen (översättning via DeepL) fastslår därutöver att det åligger det internationella världssamfundet att lösa flyktingproblematiken genom gemensamma åtaganden:
”med beaktande av att beviljandet av asyl kan innebära en orimligt tung börda för vissa länder och att en tillfredsställande lösning av ett problem vars internationella omfattning och karaktär Förenta nationerna har erkänt därför inte kan uppnås utan internationellt samarbete, uttrycker en önskan om att alla stater, som erkänner flyktingproblemets sociala och humanitära karaktär, kommer att göra allt som står i deras makt för att förhindra att detta problem blir en orsak till spänningar mellan stater, noterar att Förenta nationernas flyktingkommissarie har till uppgift att övervaka internationella konventioner om skydd för flyktingar och erkänner att en effektiv samordning av de åtgärder som vidtas för att lösa detta problem kommer att vara beroende av att staterna samarbetar med flyktingkommissarien, staternas samarbete med högkommissarien” (Källa: UNHCR)
Dublinförordningen reglerar asylsystemet
I Dublinförordningen står föreskrivet hur den internationella asylpolitiken ser ut. I förordningen regleras asylsystemet genom att en (1) s k ”Dublinstat” (EU-stat, Norge, Schweiz, Island eller Liechtenstein) ansvarar för att i det egna landet pröva en utlännings asylansökan. Dublinförordningen innehåller undantag då en ensamkommande har släkt i Sverige eller då en människa har familj i Sverige.
Om den asylsökande har uppehållstillstånd i Sverige ska asylansökan prövas här. Dublinförordningen är samtidigt enbart tillämpbar under en viss tid när en asylsökande färdas genom flera länder som omfattas av förordningen. (Källa: EUR-LEX)
I händelse av att Sverige utvisar grupper av människor utan att ta hänsyn till deras individuella behov och rättigheter strider mot Protokoll 4 artikel 4 i Europakonventionen. Det är, i enlighet med protokollet, förbjudet att förhindra människor att komma in i landet (Källa: European Court)
”När du ansöker om asyl i Sverige börjar Migrationsverket med att undersöka om det är Sverige eller något annat EU-land som ska ansvara för din asylansökan. Om du har fått visum till, har vissa typer av uppehållstillstånd i, eller har ansökt om asyl i ett annat EU-land på vägen till Sverige, kanske du måste åka tillbaka dit. Du kan också få din ansökan prövad i ett annat EU-land om du vill återförenas med familjemedlemmar som redan befinner sig där. Dessa regler finns i Dublinförordningen.” (Källa: Migrationsverket)
I enlighet med asylrätten, internationell rätt och de mänskliga rättigheterna har en person rätt att söka asyl i det land hen önskar. Detta innebär i praktiken att vem som helst kan söka asyl i Sverige. Asylsökande har rätt till en (1) prövning i Sverige, förutsatt att inga andra länder kan och vill pröva en asylansökan.
I SD:s parallella universum vill man ge Sverige frisedel i förhållande till andra länder. I sin iver att slippa ta emot flyktingar anser de att Sverige ska frångå internationell rätt, asylrätten och bryta mot de mänskliga rättigheterna.
I SD:s parallella universum gäller skygglappar på. Detta illustreras monotont av mantrat, och lögnen, ”principen om första säkra land”. I själva verket menar partiet att ”vi vill inte ha några flyktingar till Sverige. Punkt”.
Motargument 