Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 5)

Sexualbrott

Brottsbalkens sjätte kapitel beskriver de brott som vi räknar som sexualbrott.

En dryg tredjedel av alla sexualbrott är våldtäkt och polisanmälningarna har ökat. Närmare hälften av alla sexualbrott är sexuellt ofredande och där har polisanmälningarna minskat.

Under de senaste tio åren har de polisanmälda sexualbrotten mot barn ökat markant.

År 2021 uppvisade de högsta siffrorna i alla kategorier. De två åren därefter har det minskat något.

Men hur mycket av dessa förändringar handlar om benägenhet att anmäla, det så kallade mörkertalet? Alldeles för litet forskning har gjorts kring detta men några saker vet vi.

När det gäller polisanmälningar om våldtäkt är mörkertalet större när förövaren är en bekant som våldtar inomhus. Den förutfattade meningen om den typiska våldtäkten – en obekant som våldtar utomhus – har knappt något mörkertal.

I nästa graf ska jag göra en djupdykning i siffrorna kring detta som vi numera vet ganska mycket om.

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 4)

Del fyra i serien ”Brottsligheten minskar”

Vi kan inte säga att det inte förekom några våldtäkter inom äktenskapet på 1950-talet. Det blev kriminellt när det lagstiftades 1965, men även innan dess blev kvinnor våldtagna av sina män.

Men detta spelar roll för frågan om den totala polisanmälda brottsligheten ökar.

Ett stort antal brott enligt fjärde kapitlet i Brottsbalken instiftades under de senaste tio åren. När vi tittar närmare på dessa brott så är den ökning i kapitlet som vi kan konstatera helt och hållet ett resultat av dessa nya brott.

Däribland olovlig ID-användning, ett brott som tillkom 2016.

De polisanmälda brotten har inte ökat jämfört med tidigare eftersom dessa ”nya” brott inte var lagstiftade om.

I nästa del kommer jag att beröra Brottsbalkens kapitel sex – Sexualbrott.

När jag har lagt ut alla delar hoppas jag kunna samla alla i ett inlägg eftersom jag vet att det kan vara svårt att hitta dem annars.

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 3)

Misshandel är ett brott som utgör 93 % av alla polisanmälningar enligt Brottsbalken kapitel 3 (Brott mot liv och hälsa). Här återfinns också brott som mordförsök och vållande till annans död, mord och dråp.

Varje år genomför BRÅ en särskild granskning av alla polisanmälningar om dödligt våld och kommer med sin rapport i slutet av mars.

Som jag tidigare har visat är statistiken tydlig – det dödliga våldet har ökat men är ändå långt ifrån den högsta nivå kring 1990.

Det siffrorna över polisanmäld misshandel visar är en nedåtgående trend. Den högsta nivån under de senaste tio åren var 2016 med 893 fall per 100 000 invånare.

Jag återkommer till två ämnen:

1. Varför de polisanmälda brotten enligt kapitel 4 har ökat.
2. Sexualbrott

Skarpa Konturer 13

Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.



Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 2)

Som vi kunde se i förra grafen så har de polisanmälda egendomsbrotten i Brottsbalkens kap 8-12 minskat kraftigt de senaste tio åren. Men brott mot person (Brottsbalkens kap 3-7) har inte minskat lika mycket. 2017 – 2021 låg brottsligheten på en högre nivå än förra året.

Låt oss titta närmare på vad detta handlar om. Nästan nio av tio brott mot person (88 %) hittar vi i kap 3 (brott mot liv och hälsa) och kap 4 (brott mot frihet och frid).

Sexualbrotten i kap 6 återkommer jag till.

Om vi tittar på graferna ser vi att kapitel 3 har minskat medan brotten i kapitel 4 har ökat kraftigt.

Från 1375 år 2015 till 1669 år 2021. En ökning på 21 %. Men vilket brott har minskat och vilket brott är det som har ökat?

Det ska vi titta närmare med hjälp av nästa graf.

Min ambition är att bemöta alla argument som påstår att den polisanmälda brottsligheten ökar.

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 1)

Eftersom det finns somliga som vill tro att brottsligheten ökar när den inte gör det utan minskar, väljer jag att återkomma till detta. Någon gång ska väl poletten trilla ner.

De närmaste dagarna tänker jag lägga ut fem delar där jag uppmärksammar denna myt om den ökande brottsligheten. Jag tänker bemöta de särskilda argument som har lagts fram. Och jag tänker visa att de smulas sönder till ingenting.

Om vi tittar på siffrorna över den polisanmälda brottsligheten så kan vi se att brott som faller under Brottsbalken har minskat sedan 2014. Mellan 2015 och 2022 minskade den totala polisanmälda brottsligheten med 13 %. 2014 – 2015 och 2022 – 2023 ökade brottsligheten något men fortfarande är det en minskning 2014 – 2023 med 5 %.

… men vilken typ av brott har minskat?

Vi kan se att egendomsbrott (kap 8-12) totalt sett har minskat med närmare en femtedel. Den som vill sprida det falska narrativet om att brottsligheten har ökat väljer att fokusera på Brott mot person, kap 3-7.

I det följande tänker jag titta närmare på detta.

Faktum kvarstår:

Den polisanmälda brottsligheten har minskat de senaste tio åren…

Skarpa Konturer 12

Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.



Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram

Hanif Balis (M) funkofobi

Hanif Bali, Moderaternas egen bad boy, har genom åren gjort sig ökänd på X, tidigare Twitter, för sina minst sagt kontroversiella inlägg. Ofta är hans inlägg främlingsfientliga. Han har också en förkärlek för att hänga ut meningsmotståndare, t ex Fatemeh Khavari och Bachar Garar. Men denna gång handlar det om funkofobi.

Den f d moderate riksdagsledamoten petades 2022 och är nu istället invald i kommunfullmäktige i Österåker. I ett inlägg 22 april uttrycker Bali grov funkofobi riktad mot Mattias Irving, journalist och debattör. Länk till tweeten:

https://twitter.com/hanifbali/status/1782385795501850806

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Trots att många X-användare svarar Bali och påpekar olämpligheten i att uttrycka sig funkofobiskt svarar Bali på kritiken med ytterligare en funkofobisk tweet.

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Förutom att sitta i kommunfullmäktige för Moderaterna Österåker är Bali ständig kolumnist på Expressens ledarsida. Det återstår att se om Moderaterna och Expressen anser att Balis värdegrund stämmer överens med deras.

Vad gäller med den nya könslagen?

Idag, onsdagen den 17:e april, röstade riksdagen i klar majoritet ja till en ny lag som bland annat reglerar juridisk könstillhörighet. Det florerar många missförstånd, fördomar och rena påhitt om denna lag, så låt oss reda ut vad det är lagen reglerar.


Lagen består av flera delar som reglerar olika saker. Den delen som fått mest uppmärksamhet är delen om hur juridiskt kön skall kunna ändras. Så som lagen sett ut blandas det fysiska medicinska ihop med det juridiska och det är uppenbart även i debatten att många tror att det är medicinska ingrepp som förändrats. Så är inte fallet. Den som idag vill ändra juridiskt kön måste gå genom vården och få en medicinsk diagnos. Därefter kan personen ansöka till socialstyrelsen där rättsliga rådet tittar på läkarens diagnos och journaler och gör en bedömning om de tror att personen kommer leva med sitt nya juridiska kön under en längre tid. Efter bedömning kan byte av juridiskt kön avslås eller beviljas.

Skillnaden med den nya lagen som börjar gälla i juli nästa år är att diagnoskravet tas bort. Den som nu vill byta juridiskt kön tar kontakt med vården för ett utlåtande och skickar in det till Socialstyrelsen ihop med ansökan om byte av kön. Sen är det rättsliga rådet precis som nu som godkänner eller avslår denna ansökan.

Vad gäller medicinska ingrepp gäller samma gränser som idag även fortsatt. Det vill säga att du måste vara minst 18 år gammal för alla kirurgiska ingrepp och när det gäller att t ex ta bort testiklar eller äggstockar är åldersgränsen 23. Det lagen förändrar är att du vid rätt ålder inte längre behöver särskilt tillstånd för att genomföra de operationer du vill.

Slutligen gör lagen det striktare vad gäller operationer av barn som fötts med någon intersexvariation. Operationer blir nu strikt medicinskt motiverade, t ex operationer nödvändiga för att slippa smärta eller för att kunna kissa utan hjälp. Operationer till för det rent estetiska för att barnet ska vara mer likt ”bara pojke” eller ”bara flicka” är inte längre tillåtet. Detta är en förändring som helt kommit i skuggan av debatten om juridiskt kön men som är ett efterlängtat skydd som personer med intersextillstånd lobbat för länge. (Not: Intersextillstånd innebär barn som föds utan att ha en tydligt maskulin eller tydligt feminint kodad kropp. Ibland syns det direkt t ex för att könsorganet är en blandning av snopp och snippa, ibland upptäcks det först i tonåren eller t om ännu senare när kroppen inte utvecklas som förväntat. Ungefär 2% av befolkningen har någon form av intersextillstånd).

Kort och gott: Lagen separerar viljan att byta juridiskt kön från viljan att eventuellt göra medicinska ingrepp på sin kropp. Medicinska ingrepp fortsätter vara för vuxna och 16 års gränsen gäller enbart för möjligheten att ändra bokstaven för kön i sitt pass/på sitt ID-kort.


Lästips:

RFSL: Ny lag om könstillhörighet: välkommet steg i rätt riktning

Transammans: Sverige har en ny könstillhörighetslag

Skarpa Konturer 11

Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.



Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram