Kategoriarkiv: Artiklar

Artiklar

Myt: ”Utomeuropéer söker arbetstillstånd istället”

Det finns en uppfattning i den migrationspolitiska debatten att utomeuropéer – läs personer från Mellanöstern och Nordafrika – väljer att söka arbetstillstånd i Sverige när de har fått avslag på sin asylansökan. Anledningen sägs vara att det skulle vara enkelt att få arbetstillstånd och att det är ett ”nytt” sätt att komma till Sverige och utnyttja bidragssystemet.

Detta är fel av ett flertal anledningar.

För att kunna vara i Sverige och arbeta krävs BÅDE arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Skärmdump från X 231010

På Skatteverkets hemsida läser vi följande:

”En arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige behöver både ha ett arbetstillstånd och ett uppehållstillstånd. För att kunna få ett uppehållstillstånd gäller, precis som för arbetstillstånd, att personen ska visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige.” (Källa: Skatteverket)

För att erhålla arbetstillstånd finns sex kriterier som ska uppfyllas. Kriterierna innefattar anställningsavtal, giltigt pass, anställningsvillkor förenliga med svensk lag, lön förenlig med svenska kollektivavtal, månadslön på minst 13 000 och att arbetsgivaren tecknat de försäkringar som arbetstagaren har rätt till. Regeringen har aviserat en åtstramning av vilka krav som ska ställas för att erhålla arbetstillstånd. Bland annat ska minimilönen höjas till minst 27 360 kronor, dvs 80 % av den medianlön som Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterar för Sverige.

För att erhålla uppehållstillstånd råder samma förutsättningar som det har varit senaste åren. Nuvarande regering har aviserat ett kommande paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

Om vi tar fram statistik från 2023 över medborgarskap på personer som erhållit arbetstillstånd hittills under året ser vi topp 5-listan:

  • Thailand 6 395
  • Indien 3 336
  • Kina 631
  • Turkiet 631
  • Iran 583

Därefter följer länder som Pakistan, Storbritannien och Brasilien.

Att många personer som fått avslag på sin asylansökan istället skulle välja att söka arbetstillstånd och sedan lyckas få det : stämmer inte.

Källor:

Skatteverket: Rättslig vägledning

Migrationsverket: Krav för arbetstillstånd

Regeringen: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Sveriges nya migrationspolitik

Migrationsverket: Beviljade arbetstillstånd 2023

Artiklar, I fokus

Regeringen och SD om medborgarskapet

Sverige, känt för sin öppna dörrar-politik och generösa flyktingmottagning, står nu inför en kontroversiell lagändringsdiskussion. Ett förslag har lagts fram av ett parti med nationalistiska rötter, vilket har väckt en del oro och debatt bland medborgare och experter.

Förslaget består av flera delar, men några av de mest framstående punkterna inkluderar:

  • En lojalitetsförklaring: Denna innebär ett medborgarskapssamtal eller något liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som avslutning på medborgarskapsprocessen. Den underliggande tanken kan vara att bekräfta individers engagemang och tillhörighet till Sverige. Men kritiker menar att en sådan förklaring kan vara exkluderande och skapa en känsla av ”vi” och ”dom”.
  • Återkallande av medborgarskap: En av de mest debatterade punkterna. I dagsläget är medborgarskapet i Sverige grundlagsskyddat, vilket betyder att det inte kan återkallas. Förslaget skulle dock göra det möjligt att återkalla medborgarskap under vissa omständigheter. Detta skulle kräva en grundlagsändring – inget litet steg.
  • Skärpta krav: Dessa inkluderar längre hemvisttid i Sverige, krav på egenförsörjning och skärpta krav på ”hederlig vandel”. Samtidigt som dessa krav kan ses som ett sätt att säkerställa att individer som blir svenska medborgare är ”integrerade”, finns det en risk att de skapar ytterligare hinder för invandrare.
  • Språkkrav och kulturkunskapskrav: Denna punkt verkar vara inriktad på att stärka medborgarskapets status genom att kräva kunskap i svenska och samhällskunskap. Detta kan ses som en positiv strävan efter integration, men det är viktigt att implementera det på ett sätt som inte är diskriminerande.

De djupare implikationerna

På ytan kan dessa förändringar verka som en strävan efter att stärka medborgarskapets värde och främja integration. Men givet det parti som har lagt fram förslaget och dess rötter kan det vara svårt att inte se vissa av dessa förslag i ljuset av en mer exkluderande och nationalistisk agenda.

Historiskt sett har liknande förslag i andra länder lett till djupa samhällsskador. Det mest framstående exemplet är Nürnberglagarna från 1935 i Nazityskland, som strikt definierade tyskt medborgarskap baserat på ”ras” och uteslöt judar från att vara tyska medborgare. Medan det svenska förslaget inte direkt gör några sådana rasbaserade uteslutningar, är det viktigt att alltid vara vaksam på de potentiella konsekvenserna av att inskränka rättigheterna för vissa grupper.

Medan Sverige granskar detta förslag är det avgörande att landet håller fast vid sina värderingar av inkludering, jämlikhet och rättvisa. Medborgarskap är en grundläggande rättighet, och medan det är förståeligt att vilja ha vissa krav på plats, bör dessa inte användas som verktyg för att exkludera eller diskriminera.

Debatten kring detta förslag kommer troligtvis att fortsätta. Men det är viktigt att komma ihåg att medborgarskap inte bara handlar om lagar och regler, utan om människors liv, drömmar och hopp om en bättre framtid.

Lästips:

Regeringen: Skärpta krav för att förvärva svensk medborgarskap

Migrationsverket svarar: Hur får man svenskt medborgarskap

Regeringens åtgärder för att stärka det svenska medborgarskapet

Artiklar

Myt: ”Det är inte krig i Syrien”

Emellanåt hörs röster i den migrationspolitiska debatten att eftersom det inte längre är krig i Syrien, ska människor återvända för att bygga upp sitt land. Vad många inte vet är att det fortfarande pågår stridigheter i flera delar av landet, och att säkerhetsläget i landet fortsatt är mycket dåligt.

I en diskussion på min arbetsplats häromdagen fick jag höra att ”det är inte krig i Syrien”. Detta skulle vara en anledning till att människor som flytt landet nu skulle återvända, eftersom det är säkert där. Samtidigt visade personen förståelse för att människor som flytt Afghanistan och Somalia inte kunde återvända, eftersom inget av dessa länder är säkra nu.

Vi ska vara medvetna om att det förr eller senare inträffar att svenska medier inte skriver om länder som det tidigare har skrivits mycket om. Detta innebär inte på något sätt att det är lugnt och fridfullt i dessa länder.

På Swedenabroads hemsida läser vi att UD avråder alla svenskar att åka till Syrien, samtidigt som de råder alla svenskar som befinner sig där att lämna landet:

”Striderna eller oroligheter fortsätter särskilt i de nordvästra, norra, sydvästra, södra och nordöstra delarna av landet. Läget är instabilt också på andra håll i landet, men särskilt i de nämnda områdena och i andra gränstrakter. Risken för strider och våldsamheter kan inte uteslutas i någon del av landet. Kidnappning utgör fortfarande ett hot”. (Källa: Swedenabroad.se)

För den som vill fördjupa sig i flyktingkrisen i Syrien finns information på UNHCR:s hemsida.

På denna sida finns en live-karta över situationen i Syrien.

Instabila säkerhetslägen

Afghanistan, Venezuela, Turkiet och Colombia är de ursprungsländer, efter just Syrien som toppar listan över varifrån flest människor söker asyl i EU.

Säkerhetsläget för Afghanistan är fortsatt mycket instabilt, den främsta orsaken är splittringar inom talibanregimen, regionala och globala terror- och extremistorganisationer och anti-talibanska motståndsrörelser. För den som vill läsa mer om situationen i Afghanistan finns en bra sammanfattning på UNHCR:s hemsida.

I Venezuela finns ett flertal faktorer som påverkar säkerhetsläget: terrorism, hög kriminalitet, kidnappningar och naturförhållanden/-katastrofer. För den som vill läsa mer om säkerhetsläget i Venezuela finns bra information på IOM:s hemsida.

Turkiet är ett land där säkerhetsläget varierar beroende på region. Det är framför allt områden som gränsar till Syrien, Irak, Iran, Georgien och Armenien som bedöms farliga att befinna sig i. I Turkiet är risken för terror- och extremistattacker mycket hög. Andra faktorer att ta i beaktning är naturförhållanden/-katastrofer.

I Colombia råder ett instabilt säkerhetsläge. Faktorer som påverkar säkerhetsläget är terror- och extremistorganisationer, hög kriminalitet och kidnappningar. Mer om säkerhetsläget i Colombia finns på UNHCR:s hemsida.

Argumentet ”Det är inte krig i Syrien” är synnerligen ogrundat och är inte med sanningen överensstämmande.

Vi ska komma ihåg att asylskäl innefattar mycket mer än att det är krig i hemlandet. I artikel 1 i FN:s Flyktingkonvention från 1951 läser vi:

Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person “som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet…” (Källa: UNHCR)

I 1967 års tilläggsprotokoll läser vi:

”1967 års protokoll fastslår att 1951 års konvention ska omfatta alla flyktingar utan geografisk begränsning och utan begränsning i tid, dvs. utan hänsyn till om händelser som lett till flyktingskap har inträffat före tidpunkten 1 januari 1951.” (Källa: UNHCR)

Vi gör klokt i att inte dra slutsatser om huruvida det är ”rimligt” att människor flyr sina hemländer. Vi ska inte heller agera folkdomstol och ha synpunkter på huruvida människor ska återvända. Vi har Migrationsverket som har i uppgift att bedöma asylansökningar.

Källor:

Sweden Abroad Syrien

Europeiska Kommissionen

UNICRI Afghanistan

GOV.UK Venezuela

GOV.UK Turkiet

Travel.State.Gov Colombia

UNHCR: Flyktingkonventionen

Lästips:

UNHCR: Syrien

UNHCR: Afghanistan

IOM: Venezuela

UNHCR: Colombia

Artiklar, I fokus

Skjutningar i Malmö har minskat med 50 %

Antalet skjutningar i Malmö är i genomsnitt 50 % lägre sedan 2018. Det finns troligtvis ett antal faktorer som ligger bakom det minskade skjutvapenvåldet i Malmö. Även antalet sprängningar har minskat under samma period. År 2017 inledde Malmö, som första stad i Sverige, det av en hel del människor kritiserade projektet ’Sluta skjut’.

Projektet baseras på en i USA framgångsrikt beprövad metod kallad GVI (Group Violence Intervention). GVI används för att minska våld i grovt kriminella miljöer. Motargument har berört denna metod i artiklarna ”Malmö: ”Saft och bulle” framgångsfaktor för att minska antalet skjutningar” och ”Bjuder Malmöpolisen kriminella på pizza?”

GVI går i korta drag ut på:

  • Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
  • Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
  • Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus. (Källa: BRÅ)

Statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) visar att Malmö sticker ut på ett positivt sätt jämfört med bl a Stockholm och närliggande polisområden i region Syd. Även Kriminalvården uppmärksammar den nedåtgående trenden vad beträffar det dödliga skjutvapenvåldet och minskat antal sprängningar.

Malmö universitet har tagit fram en utvärdering på uppdrag av BRÅ. Utvärderingen ”Uppföljning av ’sluta skjut’: En strategi för att minska det grova våldet i Malmö” visar också att färre människor skadas eller dödas.

Det finns mycket som tyder på att polisens arbete med att knäcka Encrochat-kommunikation kan vara en bidragande faktor till att det dödliga skjutvapenvåldet och antalet sprängningar minskat i Malmö.

I utvärderingen beskrivs hur den särskilda händelsen Operation Rimfrost och coronapandemin har förbättrat möjligheterna att arbeta med ’Sluta skjut’. Karin Svanberg, chef på enheten för brottsförebyggande arbete på BRÅ, utvecklar:

− Det finns inga andra insatser varken i Sverige eller internationellt som visar på lika tydliga nedgångar i våldet […] minskningar i Malmö är i linje med vad man kan se på andra ställen där strategin införts. Rapporten från Malmö universitet visar att det finns mycket goda skäl att fortsätta utvecklingen av arbetet med strategin, både i Malmö och i andra städer i Sverige. (Källa: BRÅ)

Utvärderingen från Malmö universitet är den tredje i ordningen. Malmö var pilotkommun för ’Sluta skjut’ åren 2018-2022. Sedan dess har man valt att fortsätta arbeta med strategin, då den uppenbarligen är en bidragande faktor till det minskade skjutvapenvåldet och antalet minskade sprängningar.

Fler kommuner i Sverige har inlett projekt ’Sluta skjut’: Göteborg, Uppsala, Örebro, Huddinge och Järfälla/Upplands-Bro.

För den som vill veta mer om metoden GVI kan läsa på BRÅ:s hemsida och på Malmö stads hemsida.

Källor:

BRÅ

TT

Kriminalvården

Malmö universitet

Expressen

Stockholms universitet

Malmö stad

Artiklar, Recensioner

Feministiska muslimer?

Motargument har läst en bok av religionshistoriker, professor emeritus Jan Hjärpe, som har titeln ”Islamismer”. Vi valde här att peka på de feministiska kvinnorättsrörelser som pågår inom islam och även inom de islamistiska rörelserna.

Vi citerar:

”Frågan om kvinnans ställning i samhället, i juridiskt avseende och i det politiska livet har fått allt starkare plats i diskussionen. Ett samband finns förstås med strukturförändringen i det ekonomiska livet som innebär att kvinnors betydelse fokuseras i offentligheten på annat sätt än tidigare.

Vid sidan av antireligiös och sekulär feminism har det då börjat framträda en ’islamisk’ feminism också inom de islamistiska rörelserna. Även där ifrågasätts de dominerande patriarkala strukturerna, inom och utom rörelserna.

Feministerna ger alternativ till de traditionella tolkningarna av Koranen och av haditherna. Detta upprör traditionalister som talibangrupperna. Det ’islamistiska’ Khartum-mötet 1996 fäste uppmärksamheten på de islamisk-feministiska tendenser, som sedan slagit rot inom den politiska islamismen. Detta har också samband med den generationsväxling som äger rum.” – citerat från s 182.

”Kvinnornas politiska aktivitet accepteras och uppmuntras av de modernistiska islamisterna.” s. 185.

Vi fortsätter citera Jan Hjärpe: ”Även i den religiösa praxis som äger rum i offentligheten märks kvinnorna mer än tidigare.

[…]

Unga är ute på nätet, vilket innebär att könsrollsfrågor diskuteras globalt, och nya tankar (och religionspolitiska) sprider sig snabbt. Samhällsförändring och migration gör att gamla strukturer med deras könsroller bryts upp och normerna förlorar sin ’materiella bas’. Olika feministiska rörelser är aktiva, religionsfientliga som ser religionen som hinder för kvinnans frigörelse, sekulära som ser religionen som betydelselös, eftersom religion då uppfattas som en återspegling av de existerande samhällsstrukturerna.

[…]

det finns alltså också sådana rörelser som representerar islamisk feminism, ’islamisk feministteologi’. Framför allt tar de fram kvinnorna i islams historia.

Även ’profana’ feminister använder sig av det religiösa språket, och källorna, för att propagera för och legitimera en samhällsförändring bort från patriarkalismen. De försvara kvinnans frigörelse och politiska aktivitet genom att visa att den inte strider mot källorna, mot Koranen eller mot profetens föredöme. De kritiserar samtidigt de historiska gestalter som förknippas med patriarkala regler.” s.183

”Feministerna gör en omvärdering […] Vissa av sagesmännen för berättelserna om profeten karakteriseras som otillförlitliga. Men den islamiska feminismen accepterar då ändå i princip att haditherna, berättelserna om profetens ord, är prejudicerande. Men de drar andra slutsatser från dem än de traditionella, och de hävdar att de som uttrycker en nedvärdering av kvinnorna är ohistoriska.

De betonar att Koranen står över haditherna som norm, men konstaterar samtidigt att den traditionella tolkningen av korantextens innebörd bygger på hadither som de betraktar som otillförlitliga.” s. 184

”De hävdar följaktligen att Koranen och haditherna har lästs med patriarkala glasögon och förståtts och tillämpats på fel sätt. Patriarkal folksed har lästs in i religionen. De betonar att det är skillnad mellan religionen och ’kultur’.” — citat från sida 185 ur Jan Hjärpes bok.

Källa:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

tips på mer läsning för fördjupning:

Cesar, Casanova, Islam, Gender and Democracy in Comparative perspective, 2017.

Delshad, Sara, Muslimsk Feminist? Javisst!, 2013, Förlag Romanus&Selling

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan, 2005, Leopard förlag.

Hjärpe, Jan, ett flertal olika titlar.

Otterberg, Jonas, Samtidsislam

Svensson, Jonas, Women’s Human Rights and Islam, 2000, Almqvist&Wiksell.

World Value Survey, Islam, Gender, Culture and Democracy, 2003.

Artiklar

Uppehållstillstånd: Nästan samma nivåer idag (2022) som under förra flyktingvågen

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär hälften av beviljade uppehållstillstånd hittills under 2022 är asyl-/flyktinggrundade.

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.

Motargument har granskat siffrorna för beviljade uppehållstillstånd under ”toppåren” 2016 och 2017. Vi har tidigare granskat siffrorna för 2019, siffrorna för 2020 och siffrorna för 2021 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 142 179 uppehållstillstånd under 2022. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 20 990
  • Arbete 41 396
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 56 622
  • EU/EES 7 883
  • Studier 14 537
  • Verkställighetshinder 751

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 604 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (25), anhörig till övriga (18 158), samt personer med synnerliga skäl anknytning (203), totalt 18 386. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

Knappt hälften av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 56 622 + 2 604 personer = 59 226. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Antalet beviljade uppehållstillstånd 2022 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, var 47 566. Medan den totala siffran på 2022 års beviljade uppehållstillstånd var 142 179. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 42 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca 2 av 5: 2/5 (knappt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd).

Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sverige historiskt sett hittills beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 58 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså  nästan tre av 5: 3/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2021 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunkit år efter år. Siffrorna sjönk i såväl faktiska antal som i procentandel. Mellan 2016-2021 (en femårsperiod) hade andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats. Idag ser vi att siffrorna åter har ökat till ”rekordnivåer”. Detta har sin orsak i att det pågår ett krig i Ukraina, vilket har medfört att miljontals flyr landet.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Artiklar

Muslimfobi motverkar inte homofobi, del 4

Detta är sista och avslutande delen av en artikelserie i fyra delar om opinionsbildares radikalisering. Läs även del 1, del 2 och del 3 här. Denna artikelserie är skriven av Vladan Lausevic.

Uvells myter om radikalisering

När det kommer till fakta är radikalisering på personlig nivå den enda avgörande faktorn bakom ens handlingar, och inte per automatik enbart för att man skulle vara muslim. Att något förekommer i en bok som anses vara helig betyder inte att muslimer per automatik tror bokstavligt på allt i den och alltid agerar efter den in i minsta detalj. Även i svenska biblar finns meningar som är homofobiska, misogyna — medan Svenska kyrkan tillämpar moderat tolerans. 

Ett allvarligt problem i Uvells och flera andras lobbyism är att de blandar ihop extremistiska islamister med muslimer. De blandar ihop terrorism, religion och migration som om de ofelbart alltid intimt och automatiskt skulle hänga samman. Terrorism, så som det är definierat i forskning och hos offentliga institutioner, kan äga rum på många olika sätt och oavsett om radikala extremisterna rör sig inom eller mellan länder.

Humanitär migration som asylmottagning handlar om säkerhet, vilket betyder att åsikter som handlar om att flyktingar ska nekas skydd med hänvisning till att de för med sig våld, terror är endast godtycklig desinformation vilka främjar fördomar och intolerans. 

Uvells propaganda är exempel på vad forskare kallar för “auktoritär dynamik” — när personer som upplever hot, rädsla och/eller försöker vinna politiska poänger på att andra också upplever det. När aktiva opinionsbildare beter sig på så osakliga, orimliga och irrationella sätt leder det till försämrad tilltro och undergräver förtroendet för vår demokrati och våra mänskliga rättigheter.

Rebecka Weidmo Uvell har inte budskap om att sörja mördade, förena människor, främja tolerans, samförstånd och enighet — utan det exakt rakt motsatta. Hon nyttjar ett tragiskt våldsdåd för en politisk poäng och för att skapa splittring. Hon sprider en politisk agenda om att alla muslimer skulle vara homogen grupp, homofoba terrorister. Hon anklagar meningsmotståndare för att de skulle skapa risken för att det kan bli fler homofoba mord och mer terror.

Uvells inlägg är inte bara präglad av ord som främjar intolerans — det går även ut på att främja hysteri, öka rädslan och främlingsfientlighet.

Opinionsbildare och debattörer bör kunna agera rimligare och sakligare i debatt då det rör mord, terror, religion, säkerhet och beteenden. Ingen bör likställa eller koppla samband mellan en hel religiös grupp med dådet. Koppla aldrig ihop godtyckliga orsak-verkan-samband som inte existerar. Demokratiskt samhälle är alltid beroende av respekt för tolerans och pluralism. Pressfrihet är befattat med vissa journalistiska principer om att aldrig publicera osakliga överdrifter eller desinformation — oavsett skribentens åsikter om gärningspersoners religiösa trosuppfattning eller var dennes föräldrar är från.

Läs del 1, del 2 och del 3 här. Detta är sista delen i denna artikelserie av Vladan Lausevic.

Källor:

Så matas de auktoritära
Den auktoritära dynamiken hos SD-väljare
Migranters värderingar anpassas till det nya landet…

Artiklar

Muslimfobi motverkar inte homofobi, del 3

Artikelserie i flera delar om opinionsbildares sammanblandningar och försök till förvillning. Läs del 1 och del 2 här. Följ hela artikelserien av Vladan Lausevic här på Motargument.

Uvells mytspridning

Högerdebattören Rebecca Weidmo Uvell skrev på Twitter den 25 juni:

“När kommer terrorbrott mot bögar i Sverige? Det är bara en tidsfråga. Importerar man en miljon muslimer under 2 decennier kommer böghat på köpet nämligen, det är förbjudet enligt koranen. När ska vänstern fatta det? Kvinnohat och böghat ingår i radikala muslimers världsbild.” (Källa: Twitter)

Uvell skriver alltså det gamla mantrat att ‘vänsterorienterade’ aktörer “inte skulle inse eller förstå” att kvinnohat och böghat automatiskt skulle komma som följd av immigration. Det är ett mycket radikalt politiskt ställningstagande och kan förstås bemötas med politiska argument. Det finns många exempel på vänsterdebattörer som på olika sätt, sakligt eller osakligt, har skrivit om ämnen som rör islam, migration och identifikation bland annat i relation till sekularism, värderingar och jämställdhet.

Exemplet visar tydligt hur Uvell och andra lyckas omformulera, rama om (“re-frame”) ett budskap. De som är för asylrätten och rätten för personer som flyr från krig, förföljelse att kunna få skydd i Sverige anser inte att immigration är sammanlänkad med att migranterna är brottslingar eller latent homofoba mördare. Reframing av debatterna om svenska migrationspolitiken har tyvärr hamnat i att många till höger gör den automatiska och felaktiga kopplingen: om fler personer från mellanöstern och nordafrika skulle finnas på svensk mark skulle det per automatik bli fler mördade kvinnor och fler mord mot HBTQIA+.

Det finns redan forskning angående värderingar, religion och migration som strider emot det som rasistiska och högerextrema personer tror på.

Detta är del 3 i en artikelserie, läs del 1 och del 2. Följ även sista delen här på Motargument.se inom kort.

Artiklar

Muslimfobi motverkar inte homofobi, del 2

Artikelserie i flera delar om opinionsbildares sammanblandningar och försök till förvillning. Läs del 1 och följ hela artikelserien av Vladan Lausevic här på Motargument.

Importerar Sverige problem?

Högerdebattören Rebecca Weidmo Uvell skrev på Twitter den 25 juni:

“När kommer terrorbrott mot bögar i Sverige? Det är bara en tidsfråga. Importerar man en miljon muslimer under 2 decennier kommer böghat på köpet nämligen, det är förbjudet enligt koranen. När ska vänstern fatta det? Kvinnohat och böghat ingår i radikala muslimers världsbild.” (Källa: Twitter)

Ett stort problem i Uvells tweet är påståendet “importerar” vilket är vanligt att se bland rasistiska och högerpopulistiska aktörer som kommunicerar om invandringens påstådda koppling till problem i Sverige. Allt om att muslimer och muslimers “värderingar” skulle ha blivit “importerade” till Sverige är osanna eftersom muslimer som individer har varierande uppsättningar av värderingar – likt hur olika svenskar har varierande värderingsuppsättningar och normer.

Antal personer med muslimsk trosuppfattning som immigrerat och etablerat sig i Sverige har varierat genom åren. Idag finns det här troligen 800 000 muslimer, cirka 8% av Sveriges befolkning. Svenska muslimer liksom muslimer globalt sett är olika beroende på vilken lokal inriktning och gren av islam de hör till och hur varje person tillämpar religionen på individuell nivå.

Uvells skrivande om att hatet mot homosexuella skulle bero på den heliga skriften Koranen stämmer i den grad som praktiserande muslimer verkligen accepterar det. Forskning om islam och muslimer visar att muslimer i stort förhåller sig till Koranen på varierande sätt, ungefär som olika kristna förhåller sig till bibeln. Till saken hör också att forskning om homofobi bland personer med muslimsk tro visar följande: 

• Homofobiska texter utvecklades parallellt med homofobi i Bibeln och i katolicism och i Koranen. De religionerna utvecklades samtidigt präglade av dåtidens sociala värdegrunder, patriarkala beteenden och klanmentalitet.

• Vid undersökningar svarar hälften av muslimer i EU negativt på “bör homosexualitet vara moraliskt acceptabelt?”. Andra undersökningar indikerar att liknande värderingar finns bland kristna i Frankrike och Tyskland. I Sverige tyckte varannan svensk för tio år sedan att det var ett dåligt förslag att homosexuella skulle kunna adoptera.

• I USA anser hälften av landets muslimer att homosexualitet är acceptabelt. Flera muslimska nätverk för HBTQI-muslimer har startats senaste decennierna. I Europa syns trenden att muslimer blir mer positiva och mer toleranta kring homosexualitet.

• Muslimer får enligt Koranen ej ta lagen i egna händer och utdöma straff mot medmänniskor. Endast Allah får utdöma straff mot människornas synder enligt islam.

• Sverige har INTE ”importerat” en miljon muslimer, om det endast finns 800 000 muslimer i landet idag.

Detta är del 2 i en artikelserie, läs även del 1. Följ hela seriens alla delar här på Motargument.se under kommande veckor.

Källor:

https://theconversation.com/what-its-like-to-be-gay-and-a-muslim

How Religiosity Shapes Rejection of Homosexuality

Artiklar

Sverigedemokraternas drömmar kan bli lag

Sverigedemokraterna kan nu äntligen kasta ut oönskade personer eller grupper från Sverige. Andra punkter som Sverigedemokraterna önskar få uppfylla är särskilda visitationszoner och dubbla straff för vissa kriminella.

Richard Jomshof

Ett utskott är en specialiserad grupp kunniga inom området. En rapport från ett utskott blir ofta framröstad som lag, särskilt om riksdagens fördelning är densamma som rapporten är skriven av. Det är även ordförandens uppgift att lägga sitt avgörande om utskottet röstat jämnt.

Diskrimineringslagen vill SD, med Jomshof som ordförande i riksdagens justieutskott (och SD som ordförande i arbetsmarknadsutskottet), revidera eller helst ta bort. Vilka delar av diskrimineringslagen de vill ta bort och om det handlar om diskriminering mot etniska minoriteter och religioner andra än kristendomen, är i skrivande stund fortfarande oklart.

Diskrimineringslagen säger i korthet att:

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Källa: Riksdagen.se)

Samma sak gäller med SD:s tankar om vandel, vad betyder då ordet vandel. Enligt svenska Akademiens ordbok innebär vandel ”leverne” eller ”livsföring i (yttre) moraliskt hänseende”. Det är alltså en lag som dels bygger på ett gammalt språk, 1604 och som bygger på tolkningar av ordet från fall till fall där SD ges tolkningsutrymme och där den som döms för vandel också riskerar utvisning.

I en motion skriven av sverigedemokraterna Adam Marttinen, Katja Nyberg, Bo Broman och Ebba Hermansson, föreslås att det ska gå att hyra in sig på fängelse i främmande land:

För att kunna genomföra framtida kostnadsbesparingar, och delvis avhjälpa den överbeläggning som finns för svensk kriminalvård idag, bör möjligheterna att hyra fängelseplatser i andra länder utredas. Dessa ska delvis kunna användas för livstids­dömda, långtidsdömda eller utländska medborgare när det inte är möjligt att placera dem i ett fängelse i deras hemland för att hålla nere kostnaderna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning. (Källa: Riksdagen.se)

SD vill även höja straffen och med hjälp av ytterligare kameraövervakning, avlyssning av samtal och polisövervakning av kriminella även de som redan avtjänat straff ska övervakas. I Sverigedemokraternas partiprogram ägnar man två hela stycken åt att berätta om invandrare under punkten brott och straff. Dels ska den dömde kunna sättas i förvar i främmande land. Här kan alltså till exempel gängkriminella (vars föräldrar inte är födda i Sverige) dels ges dubbla straff där de först sätts i fängelse i främmande land för att efter avtjänat straff bli utvisade på grund av bristande vandel.

Sverigedemokraterna vill även införa särskilda visitationszoner i specifika, läs utsatta, områden. I dessa områden ska vem som helst kunna utsättas för visitation utan misstanke om brott.

Vad kan utgöra vandel och vilka grupper kommer att sättas i fängelse, i ett främmande land? Invandrare kommer att vara den första högriskgruppen. Vilka andra kommer att anses vara de ”tärande” människorna som SD påstår är ”oförmögna att bidra till samhället”?

Källor:

Aftonbladet, visitationszoner

Arbetet, SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen

Riksdagen, diskrimineringslagen

Sverigedemokraterna, kriminalvårdsfrågor

Sverigedemokraterna, visitationszoner

Svenska akademiens ordbok, vandel