Kategoriarkiv: Artiklar

Artiklar, I fokus

SD:s moskémotstånd

I Linköpings kommun kräver Sverigedemokraterna folkomröstning om ett planerat moskébygge. De driver sedan november 2023 en namninsamling.

— ”SD använder folkomröstning som ett verktyg att ställa grupper mot varandra”, menar Niklas Borg (M), kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.

Redan 2006 dök frågan upp i Linköping. Det dröjde fram till 2021 innan det fanns något konkret förslag. 2023 klubbades beslutet om att det går att börja planera för en moské för 1 500 besökare på industriområde Kåparp, nordväst om Lambohov.

SD har varit emot nybygget från början och menar att moskén skulle försvåra integration, motarbeta jämställdhet mellan könen, riskerar att stötta islamister och parallella samhällen.

SD hävdar att det finns islamistkopplingar i Islamiska förbundet i Sverige, som står bakom bygget. Som exempel nämner de en tidigare miljöpartist som påståtts haft samröre med Grå vargarna i Turkiet. Också kopplingar till muslimska brödraskapet pekas ut. Men SD har inga bevis för sådana kopplingar lokalt:

— ”Vi vet inte var pengarna till bygget kommer ifrån”, säger Chris Dahlqvist, gruppledare för SD i kommunfullmäktige. På andra håll i Europa har byggande av moskeer fått bidrag från Saudiarabien och Qatar vilka anses ställa långtgående villkor på verksamheten.

Insamlingen till moskébygget – som är internationellt – sker genom ett 90-konto, som kontrolleras av Svensk insamlingskontroll. Då kontrolleras bl a varifrån pengarna kommer.

— ”Det går naturligtvis inte att vara 100 procent säker”, säger Niklas Borg (M). ”Naturligtvis vill vi inte ha hit islamism.”

SD pekar även på att den planerade moskén skiljer män och kvinnor åt med skilda ingångar:

— ”Hot mot jämlikheten”[sic!], anser SD och ser en moské som ett hot mot integration och istället en uppmuntran till parallella samhällen.

— ”Det finns kristna samfund där det också finns problem med åsikter som inte accepteras av det övriga samhället”, säger Lars Vikinge, C, andre vice ordförande i kommunstyrelsen, kommunalråd och gruppledare för sitt parti.

Det förekommer fortfarande motstånd mot kvinnliga präster och samkönade äktenskap inom många religiösa samfund. Andra exempel är att inte tillåta blodtransfusioner eller vaccinationer. Vissa grupper tillåter inte att medlemmar söker hjälp hos svenska myndigheter, även vid allvarliga problem.

Ryska ortodoxa kyrkan i Sverige som stöder Rysslands anfallskrig i Ukraina är ett ytterligare exempel. Det vill Chris Dahlqvist inte tala om.

— ”Det är bara genom att inte stänga dörrar vi med tiden kan påverka samfund”, menar Lars Vikinge.

Nu försöker SD få ihop 13 000 unika namn för att kunna kräva en folkomröstning. I det senaste valet fick SD ca 12 700 röster i kommunen. Hur insamlingen går vill inte SD berätta förrän den är färdig.

Efter namninsamlingen krävs också att minst en tredjedel i fullmäktige, alltså 27 ledamöter, stödjer folkomröstning. SD har idag 10 mandat. KD med 4 mandat har tidigare röstat nej med motiveringen att platsen i industriområdet är olämplig.

— ”Får de ihop sina 10 procent stöder C en folkomröstning”, säger Lars Vikinge, med 6 mandat.

Moderaternas Niklas Borg oroas av vilka stämningar som kan uppstå vid en folkomröstning. Många som Motargument kontaktat vill inte kommentera, bland andra S, KD och Islamiska förbundet.

Motargument hänvisar till att det är orimligt att förbjuda ett samfund från att bygga en lokal, bara för att andra inte håller med om allt. Rättssamhället kräver att alla behandlas likvärdigt och att olika samfund tillåts att hyra eller bygga egna möteslokaler.

Åke Lindgren

Länkar:

Planering Linköpings kommun

SD Linköping (arkiverad med archive.today)

Artiklar, Korta motargument

Jomshof (SD) ljuger om muslimska länder

1 kommentar

Richard Jomshof, sverigedemokratisk riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet, sa i en intervju med Aftonbladet:

‘– Det finns inte ett enda, vill jag påstå, fungerande muslimskt land idag.’ (Källa: Aftonbladet)

Likt många ”islamkritiker” har Jomshof en felaktig uppfattning om att islam är en religion som endast finns i MENA, dvs Mellanöstern och Nordafrika. Det stämmer inte. Det land med störst muslimsk befolkning i världen är Indonesien, som är en demokrati. Malaysia, Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Albanien är andra demokratiska länder med islam som största religion. Även Marocko, Tunisien och Turkiet kan ses som fungerande länder, om än inte demokratier.

EDIT 240308: V-Dem Institute vid Göteborgs universitet släppte nyligen sin demokratirapport för 2024. Därav har vi ändrat status på Bosnien-Hercegovina och Kosovo.

Bilden är en modifierad version av SD:s reklambild, den ursprungliga versionen finns på SD:s officiella sociala mediekanaler.

Källa:

Aftonbladet: SD:s Richard Jomshof: Ännu inget paradigmskifte i migrationen

Our World in Data: Democracy Index 2023

V-Dem Institute: Democracy Report 2024

Artiklar

Medborgare på undantag

1 kommentar

Regeringen och SD har under sin första tid vid makten stramat åt politiken på framför allt områdena kriminalitet, migration, medborgarskap och integration. Motargument har kikat på ett par motioner rörande medborgarskap, som lämnades in under hösten 2023. Alla tre motioner implicerar att ditt medborgarskap är villkorat, och att du inte ska vara säker på att du kan åtnjuta de rättigheter som ett medborgarskap ska innebära.

Den första motionen, 2023/24:86 Svenskt medborgarskap som krav för vissa anställningar och politiska förtroendeuppdrag, är skriven av Sverigedemokraternas Nima Gholam Ali Pour. Den berör anställning för nyanlända inom kommunal, regional och statlig förvaltning. Motionsskrivaren vill även se ett krav på medborgarskap för att erhålla visstidsanställning. Han vill också se ett krav på medborgarskap för att inneha politiskt förtroendeuppdrag.

Gholam Ali Pour motiverar sina krav med att det redan finns ett krav på medborgarskap för flera uppdrag och offentliga anställningar. I motionen läser vi att Gholam Ali Pour motsätter sig att personer som ännu inte hunnit erhålla medborgarskap innehar visstidsanställning på kommunal och regional nivå:

”Idag kan en person som inte är svensk medborgare få en tillsvidareanställning inom kommunen eller regionen samt även bli vald till politiska förtroendeuppdrag på kommunal eller regional nivå.” (Källa: Riksdagen)

Här talar vi anställda inom t ex vård och omsorg. En stor andel av tillsvidareanställda i denna sektor är just personer som ännu inte erhållit medborgarskap. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.

Den andra motionen, 2023/24:2435 Dubbelt medborgarskap, är skriven av kristdemokraten Larry Söder. Den berör den påstådda problematiken med dubbla medborgarskap. Söder anför här situationen då en person är medborgare i två länder som på ett eller annat sätt ligger i konflikt med varandra. Söder tillägger brasklappen att detta ”naturligtvis inte uppstår ofta”.

Motargument försöker erinra sig något av dessa tillfällen, men kan inte komma på något. Det vi kan erinra oss är när centerpartiledaren Muharren Demirok, efter påtryckning, sa upp sitt turkiska medborgarskap under 2023. Om det nu har skett att det funnits tillfällen som Söder beskriver, borde det kunna tillsättas en prövning i specifika fall. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.

Den tredje motionen, 2023/24:592 Indraget dubbelt medborgarskap vid brott, är skriven av moderaten Ann-Sofie Lifvenhage. Den berör att ett medborgarskap, i de fall en person innehar två medborgarskap, ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap om de döms för brott i Sverige. Det framgår inte vilka brott som ska kunna ligga till grund för upphävande av medborgarskap.

Efter detta utvecklar Lifvenhage om vad det svenska medborgarskapet, enligt henne, innebär och vad som ska krävas för att erhålla det. I detta stycke specificerar Lifvenhage vilka brott som ska komma ifråga för indragning av medborgarskap: ”Allvarliga brott”. Detta är fortsatt luddigt, och det hade varit på sin plats med en mer djupgående specificering. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.

Det är här regeringen och SD tullar på grundläggande principer och mänskliga rättigheter om likhet inför lagen. Artikel 1 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna berör allas frihet och likhet i värde och rättigheter. Artikel 7 berör allas likhet inför lagen och rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering. Artikel 21 berör allas rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.

Motargument noterar att Liberalerna är det enda partiet i regeringsunderlaget som inte lagt någon motion om medborgarskapet under hösten 2023. SD har lagt sju motioner i ämnet, M tre och KD en (1).

Motargument ser att dessa motioner om medborgarskap för nysvenskar och personer med dubbla medborgarskap från födsel tydligt delar in medborgare i ett A- och ett B-lag. De personer som är födda med ett svenskt medborgarskap kan känna sig säkra på att kunna åtnjuta alla rättigheter i svenska samhället, medan de som har erhållit medborgarskap senare i livet inte kan känna sig säkra på det. Om du innehar svenskt medborgarskap ska samma regler gälla oavsett om du är född med medborgarskapet eller om du erhållit det senare i livet.

Källor:

Riksdagen: Motion 2023/24:86 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Svenskt medborgarskap som krav för vissa anställningar och politiska förtroendeuppdrag

Riksdagen: Motion 2023/24:2435 av Larry Söder (KD) Dubbelt medborgarskap

Riksdagen: Motion 2023/24:592 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Indraget dubbelt medborgarskap vid brott

FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna

Artiklar

EU bygger murar

1 kommentar

Den nya EU-pakten för asylmottagande innebär färre flyktingar till Europa och Sverige. Effekten av pakten är att resandet inom EU:s gränser kommer att minskas. Det inrättas s k ”asylläger”, och det banas väg för snabbare beslut och är enklare att få asylsökande att återvända. En liten kvot av asylsökande ska fördelas på EU-länderna, och Sverige har skickat ut tydliga signaler och deklarerat att inte ta emot några av dessa människor.

Den nya migrations- och asylpakten är en samling förordningar och policys med det påstådda syftet att skapa mer rättvis, effektiv och hållbar migrations- och asylprocess för EU. Den är framtagen för att skapa möjligheter för en gemensamt förhållningssätt till migration och asyl, som uppges utmärkas av solidaritet, ansvar och respekt för mänskliga rättigheter. Den nya migrations- och asylpakten kommer att börja gälla någon gång under 2024.

Vad blir konsekvenserna av den nya EU-pakten för asylmottagande?

Fler gränskontroller i EU upprättas. Det blir fler begränsningar för asylmottagande: EU kommer helt enkelt att försvåra asyl. Detta i sin tur leder till att EU tar emot färre asylsökande. Konsekvensen av det blir naturligtvis att såväl antalet internflyktingar som flyktingar i flyktingläger i närområdet överbelastas. Det blir svårare för nödställda att fly sina hemländer eller hemregioner. Det finns inte längre någon plats för dessa människor att ta vägen. Behovet av plats kvarstår, men resurserna för att erbjuda plats minskar.

Fokus för EU-länderna ligger på att människor som söker asyl ska återvända till sina hemländer, eller till flyktingläger i hemlandet eller närområdet. Alla ”irreguljärt” inresta placeras i ankomstläger vid EU:s yttre gräns, där de kommer att screenas. Detta är i praktiken ett förvarstagande. Asylprocessen, med färre rättigheter, snabbas upp med ett snabbspår. Detta snabbspår är sannolikt likställt med ett slag avslagsspår, vilket kommer att väcka frågor om rätten till rättvis prövning. Hela processen ska ta max 12 veckor. Vid avslag hamnar den asylsökande direkt i återvändandeprocedur, också den ska ta max 12 veckor.

Asylsökande som söker sig vidare från första EU-land ska skickas tillbaka dit de kom ifrån senast. Principerna i den s k Dublinförordningen kvarstår i princip. Detta betyder i korthet att flyktingar inte själva kan bestämma vilket land som ska hantera deras asylansökan. Gränsländerna har mandat att avgöra vad som bedöms vara ”säkert tredje land”. Ett mål i den gemensamma migrations- och asylpakten är att det ska bli en bättre fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Orsaken är att det ska bli en mindre belastning på de stater som är hårt belastade. Siffran på antalet asylsökande som ska fördelas är 30 000 per år, vilket är en mycket lägre siffra än tidigare.

Förfarandet om fördelning av asylsökande står i kontrast mot att det ska vara frivilligt att ta emot asylsökande. Genom att bidra ekonomiskt kan medlemsstater slippa ta emot asylsökande. Sverige är ett av de länder som aviserat att de inte är intresserade av att ta emot några asylsökande. Vi sållar oss i och med detta till antiflyktingvänliga EU-länder som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen. (Polen har tidigare varit ytterst restriktiva i sitt mottagande, men i och med kriget i Ukraina har Polen tvingats ta emot en del flyktingar från sitt grannland).

Det har skapats ett partnerskap mellan EU och Tunisien,  som innebär stora ekonomiska fördelar för Tunisien samt ett löfte om samarbete mot ”irreguljär migration”. Detta är tänkt att motverka att migranter korsar Medelhavet från Tunisien. I efterdyningarna av detta avtal har det bl a rapporterats att migranter i Tunisien har forslats ut i öknen.

Den nya EU-pakten för asylmottagning kommer att få ödesdigra konsekvenser. Människor som tvingas fly sina hemländer pga krig, konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, förföljelse, tortyr och terrorism kommer att drabbas, eftersom det inte finns utrymme i EU. Detta i sin tur betyder att internflyktingar och flyktingar i flyktingläger i närområdet i större utsträckning tvingas återvända till det de valde att lämna.

Källor:

EU-Kommissionen: Successful political agreement paves the way for the adoption of the new Pact on Migration and Asylum

FARR: En ny EU-pakt – men ingen solidaritet

Eurostat: Asylsökande till respektive EU-land

Migrationsverket: Dublinförordningen

Artiklar, I fokus, satir

Får man säga så?

”Vi behöver omedelbart stopp för etablerandet av nya synagogor!
Vi behöver också börja konfiskera, och riva synagogor!
Davidsstjärna, kippa, menora eller andra attribut som tjänar som deras monument i stadsbilden bör helt tas bort.” — ett fiktivt exempel!

Vilken politiker skulle idag, år 2023, få för sig att säga någonting liknande i ett offentligt, direktsänt tal?

Skulle någon som sagt något liknande få massor av saklig, rimlig kritik? Skulle en sådan offentlig talare kanske polisanmälas för hets mot folkgrupp?

Motargument gjorde det gamla, fiktiva, retoriska exemplet, att byta ut nyckelord ur någons politiska agenda. Lackmuspapper-experimentet: Vi citerade ordagrant och bytte endast ut nyckelorden, från moské till synagoga. Från orden minaret, kupol, halvmåne till davidsstjärna, kippa, menora. För exakt så här sa Jimmie Åkesson i sitt tal på SD:s kongress ”Landsdagarna” till sina applåderande, jublande och exalterade partikollegor och SD-medlemmar:

”Vi behöver omedelbart ett stopp för etablerandet av nya moskéer i Sverige.

Vi behöver också börja konfiskera, och riva moskébyggnader, där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob, antisemitisk propaganda eller allmän desinformation om det svenska samhället.

Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som deras islamistiska monument i stadsbilden bör helt tas bort.”

Jimmie Åkesson talar om ALLA muslimska, gudstjänstlokaler och ALLA muslimers symboler. Jimmie talar inte enbart om — och han talar inte specifikt om — våldsbejakande, antidemokratiska terrorister eller om politiska islamister.

Jimmie klumpar ihop, och buntar ihop alla vanliga, moderata, svenska muslimer och alla muslimska bönelokaler till att framställa det som om att det ÄR så att väldigt många, eller de flesta muslimer skulle ha islamistisk, svenskfientlig agenda i Sverige.

Jimmie försöker hetsa sina anhängare emot alla muslimer och emot alla som SD blott gissar skulle kunna vara muslim.

Länk till sändningen i SVT:
SVT play: Landsdagarna i SVT Forum 25 nov 2023

Artiklar

Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

1 kommentar

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.

Många delar av Tidöavtalet är ren SD-politik. Det är egentligen inte så märkligt, SD är det största partiet i regeringsunderlaget. Det är framför allt på SD:s favoritområden Kriminalitet samt Migration och Integration som partiets inflytande har märkts av. Partiet har planer på att införa mer SD-politik i den uppdaterade versionen av Tidöavtalet som är under förhandling.

Så vilka saker är det SD har fått igenom i Tidöavtalet, och som delvis redan har blivit regeringspolitk? Motargument har listan:

SD:s kriminalpolitik:

  • Visitationszoner
  • Dubbla straff för gängkriminella
  • Utvisning av gängkriminella som inte begått brott
  • Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
  • Vistelseförbud

SD:s kriminalpolitik för barn:

  • Straff för unga lagöverträdare
  • Ny påföljd för unga
  • Ungdomsfängelser
  • Sänkt straffmyndighetsålder

SD:s asyl- och migrationspolitik:

  • Nationellt tiggeriförbud
  • Kraftig minskning av straffvärde på brott för utvisning
  • Möjlighet att göra människor statslösa
  • Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’
  • Återkallelse av uppehållstillstånd i fler fall
  • Rivande av medborgarskap
  • Längre hemvisttid för att erhålla medborgarskap
  • Lojalitetsförklaring för att erhålla medborgarskap
  • Begränsningar i asylrätten
  • Skärpt bevisbörda och -krav i asylprocessen
  • Begränsningar i familjeåterförening
  • Skärpta villkor för anhöriginvandring
  • DNA-tester för anhöriginvandring
  • Färre kvotflyktingar
  • Påverka ursprung på kvotflyktingar
  • Skärpt arbetskraftsinvandring
  • Höjd minimilön på arbetskraftsinvandrare
  • Översyn av prövningen av asylansökan från säkra länder
  • Transitcenter för asylsökande
  • Asylsökandes ansvar för kostnaderna för mottagandet

SD:s nollintegration:

  • Ökad återvandring
  • Folkräkning
  • Stoppa statligt stöd till ”etniska föreningar”
  • Begränsade ”tilldragningsfaktorer” genom begränsade förmåner för icke-medborgare
  • Begränsad rätt till försörjningsstöd för papperslösa
  • Anmälningsplikt
  • Sänkt etableringsstöd
  • Begränsning av rätten till tolk

För den som vill läsa mer om vad varje varje specifik punkt innebär finns länkar till ett par korta motargument i slutet av denna artikel.

Tidöavtalet har kritiserats av såväl fackförbund som offentliganställda för att vara repressivt i den mening att det bryter mot mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, Barnkonventionen, grundlagen samt rättssäkerheten. Det har också framförts att Tidöavtalet strider mot etiska riktlinjer och yrkesetiska koder.

CRD (Civil Rights Defenders) menar att kriminalpolitiken som bedrivs är straffpopulistisk, dvs beslutsfattare fokuserar snarare på straffrättsliga påföljder för att blidka väljare, inte för den brottsförebyggande effekten. Det finns inte stöd i vare sig forskning eller erfarenhet från andra länder för att höjda straffrättsliga påföljder minskar brottsligheten. Mänskliga rättigheter dikterar att straffrättsliga påföljder måste vara proportionerliga. Vidare påpekar CRD att flera åtgärder i Tidöavtalet ”direkt skulle strida mot internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot vår egen grundlag”.

Kritiken kan sammanfattas i att samhället inte längre kommer att ta hänsyn till rättsstatens grundläggande princip om allas likhet inför lagen. Juridisk status och grupptillhörighet kommer att avgöra vilka rättigheter en människa har. Mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och den liberala demokratin kan komma att sättas ur spel.

För mer ingående information om punkterna på respektive område:

Korta motargument: Tidö – SD:s kriminalpolitik

Korta motargument: Tidö – SD:s kriminalpolitik för barn

Korta motargument: Tidsö – SD:s asyl- och migrationspolitik

Korta motargument: Tidö – SD:s nollintegration

Korta motargument: Tidö – SD och medborgarskapet

Källor:

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Valmyndigheten: Valresultat 2022

SVT: Sverigedemokraterna vill ha in mer i Tidöavtalet 2.0

Dagens Samhälle: Dra tillbaka förslagen om vård i Tidöavtalet

Civil Rights Defenders: Vi har granskat Tidöavtalet

Artiklar

96 % av hbtqia-flyktingar får avslag

Av 100 hbtqia-personer som söker asyl i Sverige får 96 st avslag. Bara 4 får stanna. Detta trots att samtliga partier i riksdagen, ja t om inkluderat SD, menar att hbtqia-personer är en särskilt utsatt grupp som bl a skall inkluderas bland kvotflyktingar. Så var går det snett?

Aino Gröndal som är jurist och juridisk expert för RFSL har precis kommit ut med ännu en rapport där asylansökningar för hbtqia-personer granskats. Aino har granskat svensk asylprocess för hbtqia-personer i många år nu och utvecklingen går hela tiden i fel riktning med allt fler avslag.

Huvudsakliga skäl till avslagen är att bedömningarna görs utifrån ett vitt västerländskt perspektiv och där rasism är en inbyggd del i hur bedömningarna skall göras.

Migrationsverket skall inte längre lyssna till varje asylsökandes berättelse med öppet sinne utan har uttalat krav på sig att ifrågasätta och leta skäl att misstro och avslå ansökningar. För hbtqia-personer betyder det tex att en homosexuell man som inte kunnat leva ut sin sexualitet pga risken att mördas får avslag med motiveringen att han ju inte levt öppet och därmed finns ingen hotbild. Han kan således fortsätta leva gömd, så är allt lugnt. Eller så menar man att det faktum att han varit öppen med sin sexualitet först i Sverige där han varit trygg betyder att han ljuger och låtsas vara homosexuell för att få stanna.

I Tidöavtalet och när SD berättat om hur de ser på asylprocessen i Sverige så har man specifikt nämnt hbtqia-personer som några man skall granska extra för att se att de inte får asyl på felaktiga grunder. Dvs att de ljuger om att vara hbtqia för att få stanna i landet.

När Migrationsverkets processer handlar om misstänksamhet och att avslå så många ansökningar som möjligt fallet rättssäkerten och i praktiken även asylrätten. Detta är olagligt på flera nivåer och ett uppenbart brott mot mänskliga rättigheter som ger rätten att söka asyl och få sin ansökan sakligt prövad.

Länk till Vardagsrasismens Instagram-konto: https://www.instagram.com/vardagsrasismen/

Mer info om rapporten hittar ni hos @rfsl_official (Instagram) och RFSL (Facebook) som också gjort bilden till inlägget eller om ni söker på:

RFSL: Asylsökande hbtqi-personer utvisas på olagliga grunder

Artiklar

Tala inte om valfusk

Alla bör sluta tala, skriva om misstänkt valfusk i Sverige. Det är extremt få incidenter. Valmyndigheten har sammanställt alla anmälda incidenter som misstänktes i valen september 2022 — siffrorna gäller summan från hela landets vallokaler sammanlagt.

”75 incidentrapporter där partiers valsedlar har lagts framför andra partiers valsedlar och på så vis dolt annat partis valsedel.”

”Sverigedemokraternas valsedlar har mest frekvent dolt andra partiers valsedlar” — (47% av alla rapporterade incidenter)

”Den sammanlagda bilden är att sabotage av valsedlar, såväl för att gynna som för att missgynna enskilda partier, är den mest frekvent förekommande avvikelsen från föreskriven ordning…”

”I 239 olika incidenter identifieras 29 partier som påverkats av valsedlar som stulits, saknats, omflyttats eller dolts. SD 23%, M 9%, S 8%, V 8%, L 3%, Mp 3%”

Vår uträkning visar att SD alltså drabbades av ungefär 55 sådana inrapporterade incidenter sammanlagt i hela valet september 2022 — i hela landet totalt sett. De olika anmälningarna av misstänkta incidenter behöver inte vara bevis för faktiskt sabotage. Det kan också eventuellt röra sig om enstaka fall där valsedlar ej ännu hunnit levererats av SD till vallokalen, eller att de tagit slut i valsedelstället och därför har sett ut som att ett eventuellt valfusk skulle ha inträffat. (Och det i själva verket då kanske endast handlat om att det ej hunnit fyllas på.)

Varje försök att fuska är fel och olagligt. Allt fusk måste elimineras. Men det har i Sverige varit hög tillit till valsystemet, och mycket få antal incidenter av valfusk och incidenter i vallokalerna.

Vi bör alla sluta tala om och sluta skriva om misstänkt valfusk i Sverige, då det är extremt få misstänkta problem. Och alla partier måste försöka få sina sympatisörer att aldrig försöka fuska, inte försöka manipulera eller dölja några valsedlar.

Prat om fusk leder endast till en ökad risk att någon missförstår och får bilden av att det skulle existera storskaligt fuskande. Missförstånd om valsäkerheten och missuppfattningar kan riskera att minska väljarnas tillit till valsystemet, valsedeln, vår rösträtt, vår demokrati och våra myndigheter. Väljare bör inte medverka i att sprida rykten om fusk, om incidenter i valen eller om sin oro kring val. Ta reda på fakta och statistik direkt från www.val.se eller din kommuns valnämnd istället för att chatta utan kunskap.

Källa:

valmyndighetens rapport sidan 18-19 i VAL-686 (publicerad september 2023.)
www.val.se

Artiklar, I fokus

SD:s problemkommuner

Det har gått ett år sedan senaste politiska valet i Sverige. Motargument kollade in landets alla kommunfullmäktigesalar.

28 tomma stolar med partisymbol SD står lediga, utan en politiker, i hela Sveriges kommunfullmäktigesalar. (Det finns även tre andra tomma ordinarie mandat från övriga partier; M och KD)

38 partilösa, partipolitiskt oberoende ”vildar” har antingen hoppat av eller uteslutits från SD, men sitter trots det kvar i sin kommun och ”ockuperar” varsitt ordinarie mandat. För SD är det främst kommunen Klippan som är största huvudvärk där nio ordinarie ledamöter och fyra ersättare sitter kvar utan att vara medlem i SD.

SD har även liknande problematik i kommunerna Borlänge, Forshaga, Oskarshamn, Svenljunga med tre eller fler vildar per kommun.

Totalt sett, sammanlagt i alla Sveriges kommunfullmäktige, är 82 politiskt oberoende, partilösa vildar idag innehavare av varsitt ordinarie mandat. Åtta av dem är avhoppare från mindre, lokala partier, 36 är från de övriga stora partierna som är representerade i riksdagshuset.

Hälften av landets alla politiska vildar i kommunerna härrör från Sverigedemokraternas valsedlar, där SD-väljare röstade på dessa, för tretton månader sedan. Lägg även märke till att SD redan har tappat ett riksdagsmandat till en ny riksdagsvilde, i Elsa Widding.

(med reservation för att eventuella förändringar skett senaste veckorna vilka ej återspeglats i kommunernas egna websidor)

Metodbeskrivning: våra researchers gick till hela landets kommuners websidor, slog upp förtroendevalda-registren och adderade samtliga ordinarie ledamöter som saknar partibeteckning i mitten av oktober 2023. Ledamöters namn jämfördes mot valsedlar, diarier i den kommunen, lokala nyhetsartiklar och SD:s egna lokalföreningar.

Artiklar

Myt: ”Utomeuropéer söker arbetstillstånd istället”

Det finns en uppfattning i den migrationspolitiska debatten att utomeuropéer – läs personer från Mellanöstern och Nordafrika – väljer att söka arbetstillstånd i Sverige när de har fått avslag på sin asylansökan. Anledningen sägs vara att det skulle vara enkelt att få arbetstillstånd och att det är ett ”nytt” sätt att komma till Sverige och utnyttja bidragssystemet.

Detta är fel av ett flertal anledningar.

För att kunna vara i Sverige och arbeta krävs BÅDE arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Skärmdump från X 231010

På Skatteverkets hemsida läser vi följande:

”En arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige behöver både ha ett arbetstillstånd och ett uppehållstillstånd. För att kunna få ett uppehållstillstånd gäller, precis som för arbetstillstånd, att personen ska visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige.” (Källa: Skatteverket)

För att erhålla arbetstillstånd finns sex kriterier som ska uppfyllas. Kriterierna innefattar anställningsavtal, giltigt pass, anställningsvillkor förenliga med svensk lag, lön förenlig med svenska kollektivavtal, månadslön på minst 13 000 och att arbetsgivaren tecknat de försäkringar som arbetstagaren har rätt till. Regeringen har aviserat en åtstramning av vilka krav som ska ställas för att erhålla arbetstillstånd. Bland annat ska minimilönen höjas till minst 27 360 kronor, dvs 80 % av den medianlön som Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterar för Sverige.

För att erhålla uppehållstillstånd råder samma förutsättningar som det har varit senaste åren. Nuvarande regering har aviserat ett kommande paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

Om vi tar fram statistik från 2023 över medborgarskap på personer som erhållit arbetstillstånd hittills under året ser vi topp 5-listan:

  • Thailand 6 395
  • Indien 3 336
  • Kina 631
  • Turkiet 631
  • Iran 583

Därefter följer länder som Pakistan, Storbritannien och Brasilien.

Att många personer som fått avslag på sin asylansökan istället skulle välja att söka arbetstillstånd och sedan lyckas få det : stämmer inte.

Källor:

Skatteverket: Rättslig vägledning

Migrationsverket: Krav för arbetstillstånd

Regeringen: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Sveriges nya migrationspolitik

Migrationsverket: Beviljade arbetstillstånd 2023