Kategoriarkiv: Artiklar

Artiklar

"Det har ju alltid hetat så!"

2 kommentarer

Språk är föränderliga, levande och ständiga föremål för människors uppfinningsrikedom. Många ord har försvunnit, andra har blivit till. Det finns oändligt med benämningar på människor som vi använder, både om oss själva och om andra. Många av dessa benämningar är förlegade och kränkande. De har, allteftersom, ersatts med moderna ord som inte nedvärderar eller kränker. Icke desto mindre finns det många av oss som, av någon anledning, väljer att fortsätta bruka benämningar som är omoderna och kränkande.

Åsikterna går isär beträffande huruvida vi ska hålla fast vid gamla, s k ”riktiga” enligt förespråkarna, benämningar eller om vi bör utveckla språket. Det viktigaste är att vi kallar människor för vad de vill bli kallade. Problemet är inte att det kan bli missförstånd, då de flesta människor känner till både de omoderna, och de moderna, orden. Problemet är snarare att vi har svårt att tänka om, svårt att förändra vårt språkbruk. ”Det har ju alltid hetat så!” och ”jag säger zigenare, det heter ju så” är uttryck som återkommer för att försvara förlegat språkbruk.

Det man missar då man framför nyss nämnda ståndpunkter är att man inte har någon som helst tanke på hur mottagaren reagerar, hur denne känner sig. Mottagarens reaktion är sekundär, så länge man ger sig själv möjlighet att utnyttja sin ”rätt” att kalla människor, exempelvis, ”neger” eller ”lapp”. Kränkande ord utifrån etnicitet används av många ogenomtänkt, och egentligen utan ond avsikt, medan det finns en hel del som medvetet väljer att använda nedsättande benämningar på andra för att markera skillnader, hierarki och tillhörighet, eller för att ”det heter faktiskt så”.

6707773257_2b77c0cdb8Den största anledningen till att det ständigt utvecklas nya, alternativa, ord för att benämna människor på ett mindre kränkande, och modernare, sätt är att människorna själva inte vill bli omnämnda på ett visst sätt. Ordet har negativ klang eller är del av en negativ historisk kontext.

Då man vidhåller sin ”rätt” att kalla människor för saker de själva inte önskar, så vidhåller man samtidigt sin rätt att kränka andra människor. Att vidhålla sin rätt till att uttrycka sig rasistiskt – ja, det är rasistiskt –  bidrar till ständig stigmatisering av människor, och samtidigt får rasismen ytterligare bränsle. Att en liten klick av människor inom en specifik etnicitet väljer att själva benämna sig ”zigenare” eller ”neger” är inte ett godkännande för att andra ska göra det. Dessa människor är inte representativa eftersom de själva har ett behov av att markera skillnad, avstånd och tillhörighet. Således är detta inte ett  argument för att fortsätta uttrycka sig rasistiskt.

Etniska markörer

Ordet ”neger” har använts i Sverige sedan 1680, men är idag ett ord med negativ historisk kontext, eftersom det, för många hänger ihop med slaveriet. Förvisso betyder latinets ”niger” svart, men ordet har via slaveriet och kränkningen ”nigger”, använt framför allt i USA, men har också förekommit i svenskt språkbruk, har sedermera betraktats som pejorativt. Alltsedan 1970-talet har andra benämningar börjat användas i Sverige, och de senaste 20 åren har ordet blivit mindre och mindre utbrett. Uttrycket har med tiden reviderats i SAOL (Svenska Akademiens ordlista) och i den senaste utgåvan från 2015 kan man läsa att ordet ”neger” kan uppfattas som nedsättande.

”Zigenare”, som betyder ”de som inte rör” (grekiskans atsinganos), eftersom romer förr inte hälsade med handslag utan med händerna ihop, är ytterligare ett ord vars vara eller inte vara ständigt debatteras. Ordet ”zigenare” existerar inte på romani, och är därför egentligen inte ett alternativ för romerna själva att använda. Att romer historiskt sett har valt att kalla sig själva ”zigenare” beror på att det är så det har hetat på svenska, men inte på romani: när en rom talat svenska har det naturligt blivit att man använt ordet ”zigenare”. Ordet rom, som betyder ”människa”, är romernas namn på sig själva. Det faller sig ganska naturligt att man då vill bli kallad rom. Idag används, nästan uteslutande, ordet rom i media.

Samer har historiskt sett blivit benämnda ”lappar”. Ordet ”lapp” finns inte i det samiska språket och samer idag vill inte bli kallade ”lappar”. Ordet härrör troligen från finskans ”lappalainen” som i sig betyder ”lapsk”, och det finns tolkningar som gör gällande att ”L-ordet” kan ha betydelsen av ”en som bor långt borta/avsides” eller ”dom andra” – alltså ett ord för att särskilja människor*.

Omodernt, kränkande                                                     Modernt, icke-kränkande

”Neger”                                                                                  ”Svart” (”icke-vit”)

”Zigenare”                                                                             ”Rom”

”Lapp”                                                                                    ”Same”

Det finns naturligtvis en oändlighet av rasistiska och kränkande uttryck som utbyts mellan människor världen över. Dessa är de jag har valt ut och behandlat, eftersom de har relevans för det svenska samhället. Med det förringar jag inte andra uttryck som har liknande negativa kontext, och är lika kränkande, som de jag nämnt. Med lyhördhet och sunt förnuft kan vi ganska enkelt förstå och lära oss vad som är OK och vad som inte är det.

Vi har ett aktivt val, först och främst: är det nödvändigt att, i given situation, etikettera utifrån etnicitet, eller kan det vara så att det räcker att etikettera med namn, kön eller något annat som uppfattas som mer neutralt? Efter att vi har frågat oss detta, och kommit till slutsatsen att det är oundvikligt, kommer nästa fråga: vilken benämning känns bäst att använda? Den som, förmodligen, kränker eller den som inte gör det?

I allra flesta fall är inte en etikettering utifrån etnicitet nödvändig, vilket i sin tur gör att ordvalet inte längre är ett dilemma. Vare sig vi vill det eller inte, så är ordvalet en spegling av vår människosyn. Att markera att en människa är rom, eller färgad, är inte en nödvändighet i allra flesta fall. Vi ser ALLA olika ut utanpå, MEN det är inget incitament för att dela in oss i kategorier.

Att något, uppenbarligen kränkande, ”alltid har hetat så”, eller att en anser att ”det heter ju zigenare”, är icke-argument. Argument som endast, på ett märkligt sätt, godkänner bruket av förlegat och kränkande språkbruk. Det stavas egoism, eftersom det utgår ifrån sändarens perspektiv. Mottagarens perspektiv blir således ointressant. För en del kan det handla om att man vill vara en nagel i ögat  på det man kallar PK-etablissemanget. Det man, i samma andetag,  glömmer bort är att man, i viljan att hävda sin rätt att uttrycka sig på det man själv anser vara det ”rätta sättet”, brister betänkligt i respekten gentemot andra människor.

Prova att se människan bakom fasaden, livet kommer då att bli så mycket enklare. Vi är, när allt kommer omkring, alla lika.

Varför ska vi kränka när vi inte behöver kränka? Nästa gång du använder något av orden i vänstra spalten, stanna upp, tänk efter hur det tas emot och utvärdera om du kanske, nästa gång, istället skulle välja ett av orden i högra spalten. Det är inte svårare för dig, men det betyder oändligt mycket för den du pratar med.

*Uppgift om etymologin för ”lapp” är inhämtad från kommunikatör på Sametinget.

Artiklar

Terminologi – funkofobi

Motargument publicerar en artikelserie där vi reder ut brännande föreställningar och termer. Senast tittade vi på heterosexism. Vi fortsätter med funkofobi.

På Förbundet Unga Rörelsehindrade beskriver man funkofobi på följande sätt:

Funkofobi är fördomar mot personer med funktionsvariationer. För många är vi bara cp. Om vi ska slå hål på fördomarna så måste vi börja prata om dem. Vår kampanjs mål är att få så många som möjligt att prata om de fördomar som finns mot personer med funktionsvariationer. Det har vi lyckats med.

Människor med funktionsnedsättningar, såvål fysiska som intellektuella eller neuropsykiatriska, har genom alla tider varit en utsatt, bespottad och diskriminerad grupp. Alla människor har olika förutsättningar i livet. Vissa föds med en funktionsnedsättning, andra blir funktionsnedsatta på grund av yttre våld, eller genom sjukdom. Varje gång någon blir misshandlad föreligger det en risk att personen drabbas av någon form av funktionsnedsättning. Genom olyckor eller genom, t ex, stroke, missbruk eller tumör, kan man ådra sig en funktionsnedsättning. Om detta sker i vuxen ålder brukar man tala om förvärvad hjärnskada.

Autism_Awareness_Ribbon
Symbolen med pusselbitar kan innebära att människor med autism stigmatiseras

Exempel på fysiska funktionsnedsättningar, som innebär svårigheter att koordinera, styra och balansera huvud, bål, armar och ben, är CP-skada och ryggmärgsbråck. Intellektuell funktionsnedsättning kallas också kognitiv funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Människor med utvecklingsstörning har svårigheter att ta in, bearbeta och förmedla information, vilket i sin tur innebär att det krävs mer tid för att förstå. De s k neuropsykiatriska, eller psykiska, funktionsnedsättningarna skapar svårigheter för individen att fungera i det sociala samspelet. Exempel på sådana funktionsnedsättningar är autism, Aspergers syndrom och ADHD. Inte sällan har en individ fler än en funktionsnedsättning.

Psykisk ohälsa kan innebära, mer eller mindre varaktig, funktionsnedsättning, såtillvida att det påverkar individens funktioner i vardagen. Psykisk ohälsa är, liksom funktionsnedsättningar, stigmatiserat och kan ligga till grund för att människor är utsatta för diskriminering och kränkning. Exempel på psykiska hälsotillstånd som kan innebära funktionsnedsättning för människor är schizofreni, depression, borderline och bipolär sjukdom.

I sammanhanget är det viktigt att skilja på funktionsnedsättning och funktionshinder. Funktionsnedsättning beskriver en egenskap hos en individ, medan funktionshinder förklarar hur denna egenskap påverkas av omgivningen. Det kan handla om brister i miljön, såsom tillgänglighet, eller om okunskap hos andra människor. En funktionsnedsättning behöver alltså inte innebära ett funktionshinder.

Fördomar och diskriminering gentemot människor med funktionsnedsättning har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Funkofobi grundar sig i en rädsla, avsky eller osäkerhet gentemot människor som uppfattas vara annorlunda, eller konstiga. Termen kan, med enkelhet, jämföras med homofobi eller rasism, eftersom det handlar om att särskilja människor på grund av ”annorlunda” egenskaper, jämfört med vad som uppfattas vara normen.

Det är nödvändigt, som vid alla andra uttryck av fördomar och diskriminering, att upplysa de som inte behandlar människor med funktionsnedsättning på samma villkor som vem som helst. Det är också nödvändigt att vi markerar att vi inte accepterar att människor uttrycker sig funkofobiskt. Det är vi alla skyldiga varandra och samhället. Samhället ska vara för alla, d v s inkluderande och vi ska skapa utrymme för delaktighet. Därför är det så viktigt att samhället, och de som besitter kunskap om funktionsnedsättningar, sprider information och upplysning för att, på så sätt, skapa förståelse hos andra människor.

T o m i media beskrivs människor med funktionsnedsättning på ett kränkande, och omodernt sätt. För bara någon dag sedan kontaktade jag Dagens Nyheter för att påpeka att de hade använt sig av orden ”handikappad” och ”förståndshandikappad”. Det är svårt att acceptera att någon, och i synnerhet inte media, befattar sig med sådan vokabulär. Jag fick, dagen efter, svar om att artikelförfattaren hade korrigerat ”felet” i den aktuella artikeln. Detta förändrar den digitala utgåvan, inte den fysiska. Problemet är dock att det förekommer. Det ska inte förekomma.

Många använder sig av omoderna, och förlegade, benämningar på funktionsnedsättningar av gammal vana, utan att tänka sig för. Det finns också de som fortsätter att använda benämningarna för att det ”alltid har hetat så”. Den värsta kategorin är de som använder de kränkande uttrycken just för att kränka, nedvärdera och förminska. Oavsett vilken kategori man själv ingår i, är det viktigt att förstå att hur man uttrycker sig om andra människor påverkar alltid andra människor. Även människor med funktionsnedsättningar uttrycker sig slarvigt, och använder förlegade ord för att beskriva sin egen, eller andras, funktionsnedsättning. Det är svårt att acceptera detta förfarande, trots att den som uttrycker sig funkofobiskt själv har en funktionsnedsättning. Det är att ge sig själv mandat att uttrycka sig nedvärderande om andra, mot bakgrund av sin egen situation. Att man vill bli kallad ”handikappad” är mot bakgrund av detta, inte ett argument. Man kan dra paralleller med individer som föredrar att kalla sig själva ”neger”. Effekten blir densamma.

Genom tiderna har skällsorden varierat. På skolgården, på arbetsplatsen, i samhället och, numer, på Internet, har det funnits behov hos de flesta av oss att, i syfte att vara elak, kombinerat med okunskap, kasta kränkande benämningar på andra. Andra behöver inte alltid vara människor med funktionsnedsättning, utan det kan också vara uttryck som används mot vänner, eller personer man inte tycker om. Det man glömmer bort är att dessa ord inte egentligen innebär det man tror att de innebär, utan något helt annat. Mer om exempel på nedvärderande benämningar går att läsa här.

”Funkis är mer än att bara ha en funktionsnedsättning, det står för en personlighet och är ett avspänt namn, det känns roligt.”

En sak som påvisar okunskap, och brist på inkluderingstänk, är då människor väljer att vända sig till den som råkar göra funkisen sällskap. Detta är en ständigt förekommande företeelse och påverkar den enskilde negativt. Det fungerar som en förstärkning av de egenskaper denne besitter, d v s individen känner sig utpekad, annorlunda och mindre vetande. Huruvida funktionsnedsättningen hos den utsatte är fysisk, intellektuell eller neuropsykiatrisk spelar mindre roll. Förnedringen, och kränkningen, är densamma. Anledningen till att man ”tar hjälp” av den man tror förstår bättre, stavas fördomar. Fördomar som vi alla har ett kollektivt ansvar för att tvätta bort.

Oavsett vilken finfo-375164_640unktionsnedsättning en människa må ha så är det ett faktum att det förekommer diskriminering av funkisar. Från och med den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet diskriminering enligt diskrimineringslagen. Bristande tillgänglighet innebär att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för att en människa med funktionsnedsättning ska ges samma möjligheter som en människa utan funktionsnedsättningen. Detta diskrimineringsförbud gäller inom följande områden: hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Försäkringskassans tjänster, utbildningsområdet, arbetslivet samt verksamheter som tillhandahåller varor och tjänster.

Ett steg i rätt riktning är att ordet funkofobi kommer att finnas med i nästa utgåva av Svenska Akademiens ordlista (SAOL), som beräknas finnas tillgänglig 9 april 2015. Detta innebär att ordet inte betraktas som ”hittepå” utan ett riktigt ord och ett erkännande för en utsatt grupp. Daniel Pollak, vice förbundsordförande för Unga Rörelsehindrade utvecklar varför detta är ett viktigt steg för funkisar.

Vi människor är olika. Vi har olika förutsättningar. Vi har olika egenskaper. Vi har olika förmåga. Men vi är alla människor. Vi är alla lika värda. Vi är alla skyldiga att visa andra människor respekt för deras unika person. Många missar devisen om allas lika värde. Denna miss beror på okunskap, rädsla eller osäkerhet gentemot det man uppfattar som annorlunda. I värsta fall beror det på att man anser att alla människor inte har samma värde. Vi har alla ett egenansvar för hur vi uttrycker oss. Vi kan alla tänka på att använda rätt vokabulär när vi talar om, eller till, människor med funktionsnedsättningar. Vi kan alla tänka på att inkludera, inte exkludera. Det är då vi kan slå hål på fördomarna.

Fuck funkofobi finns på Facebook.

Funkofobi finns på Instagram.

funkofobi finns på Twitter.

Lästips: Arvet lever efter nazismens funkofobi

Artiklar

Konspirationsteorier 2: "connect the dots"

Konspirationsteorier handlar om att försöka ”avslöja” de personer och förmenta intressen som styr världen. I första delen gick jag igenom hur konspirationsteorier utgår från avvikelser från det normala i deras metod. Här ska jag gå igenom hur de använder metoden ”connect the dots”, att binda samman punkterna, för att hitta de personer som ”styr” i världen, dvs hur de med grund i riktiga och påhittade kontakter mellan personer utläser en konspiration.

committee300_11_01_thumb
Klicka för större bild.

Att studera personkontakter är en av grundstenarna i såväl journalistik som historievetenskap. Precis som med avvikelserna jag skrev om i del ett av serien, är metoden att studera kontakter mellan personer inte fel i sig, men fungerar som hjälpmedel, inte som ändamål.

Om man inte tar reda på hur de olika personerna man studerar egentligen tänker, och sätter in det i ett sammanhang, då blir det bara fel.

Metoden de använder är i sig enkel. Du tar en person. Du kartlägger dennes kopplingar; vilka de känner och vilka de personerna, i sin tur, känner. Du kollar på vilka bröllop de deltar i, och vilka som besöker dessa, samt vilka besökarna känner och vilka bröllop de har besökt. Du kartlägger styrelsemedlemmarna i bank A och de i bank B och ser att personen X jobbar i bank A men har en släkting vars fru (!) känner en som försvarade bank B. Då kan det bli ett av bevisen för att bank A och B hör ihop, om man nu vill bevisa just detta. På så sätt är det enkelt att bevisa i praktiken vad man än vill bevisa.

Se bilden till höger och tänk er att vart namn är en punkt, så förstår ni varför det kallas ”connect the dots”.

NNDB-mapper

För att förstå metoden ska ni kika på NNDB-mapper.

Jag har valt Edmond de Rotschild som exempel, eftersom Internet just nu svämmas över av konspirationsteorier om Rotschild i samband med Charlie Hebdo-attacken. Rotschild-familjen ska ha legat bakom det, påstås det. En hel del antisemitiska personer och organisationer pekar ut Rotschild-familjen som de som kontrollerar den brittiska kungafamiljen. Låt oss därför söka kopplingar genom att använda NNDB.

Klicka på länken till höger i denna länk i NNDB-mapper. För musen över ”Rothschild Family” på den sida du öppnat, och klicka på ”expand 4 nodes”. För musen över de namn som dyker upp och gör samma sak igen: ”expand nodes”.

Lynn Forester De Rothschild och Jacob Rothschild är båda kopplade till ”Ashmolean museum” i flödesschemat. Gör samma sak där: ”expand nodes” för muséet.

Kenneth Clark dyker upp. Klicka ”expand nodes” för honom också och ni ser att han står benämnd som ”Surveyor of Queens pictures”. Så voilà har du en del av beviset för kopplingen mellan Rotschild-familjen och den brittiska drottningen. Och… om du expanderar ”nodes” för ”Surveyor of Queens Pictures” så ser du en sovjetisk spion där också. Landsförräderi och en koppling mellan Sovjet och Rothschild-familjen.

Nåja. Gå sen till noden som heter ”Bilderbergergruppen”. Expandera den, eller kika på ett urval av personer du kan lägga till i listan. Då ser du både Carl Bildt och Hollands drottning i samma flödesschema som Lynn Forester De Rothschild och kan, via Hollands kungahus, klämma in Prins Bernard, som spelade en roll i att skapa Världsnaturfonden, också. Vips har såväl Carl Bildt och miljörörelsen fått ”besvärande” kopplingar till Rothschildfamiljen och ett antal kungahus.

Antisemiter och andra

Hur ser det ut rent praktiskt? På fotot nedan, som sprids av Carl Norberg och Anonymous-antisemiten Iacomi Florin Cristian, ser vi  Édouard de Rothschild. Han äger en hel del aktier i tidningen Libération. Efter attacken lät Libération Charlie Hebdo använda deras lokaler, för att ge dem en möjlighet att arbeta vidare och skydda dem. Libération publicerade också teckningar till stöd för dem och hjälpte till att trycka deras tidning.

norbergjewry

 

Det tog antisemiterna och konspirationsanhängarna som beviset för att Charlie Hebdo styrdes av Rothschild. Internet är därför just nu fyllt av konspirationsteorier om att Chalie Hebdo ägdes av Rothschild och att Rothschild låg bakom attacken mot Charlie Hebdo.

Rotschild ska ha skjutit personalen på sin egen tidning.

Ja, jag vet. Logik är inte konspirationsteoretikers eller antisemiters starka sida.

Ingen har kunnat bevisa ägandet. Det behövs inte. De personer som man påstår har sålt sina andelar till familjen är skjutna. För övrigt är beviset man har ”kopplingen” dem emellan. Tidningen Libération skyddade Charlie Hebdo och lät dem arbeta. Det betyder att Charlie Hebdo och Libération hade kopplingar, alltså styrde Rothschild över Charlie Hebdo.

Sen ”vet alla” att Rothschild är judar och har, ”vet alla” också, starka kopplingar till Israel. Därför (!) var det Israels säkerhetsstjänst Mossad som låg bakom attacken mot Charlie Hebdo. Det var en s k ”falsk flagg”-operation menad att smutskasta muslimer. Att terroristerna lämnade sina ID-handlingar i bilarna ses som bevis för detta. (Att islamistiska galningar som gör självmordsattacker ofta lämnar meddelanden, videos och ID-handlingar efter sig nämner man inte, det kan ju få ID-handlingarna att verka mindre mystiska.)

Avancerat? Inte det minsta, men ändå tror miljoner människor världen över på detta struntprat.

Historien bakom

Att frossa i människors kopplingar har man gjort länge. Den ”metoden” är tusentals år gammal. I modern tid är det framför allt antisemiter som drivit fram denna metoden. När Sions vises protokoll gavs ut pratades det om en ”hemlig organisation” av judar som styrde världen. Eftersom organisationen, man påstod fanns, opererade i hemlighet fick man försöka hitta spåren av den genom kopplingar till den. Påstådda kopplingar.

Numera finns det en massa konspirationsteorier där man säger sig vara vänner till judar och inte alls några antisemiter alls, men metoden är densamma. Och häpnadsväckande ofta kommer konspirationsteoretikerna fram till att det sitter en jude i toppen av konspirationen iallafall.

De älskar judar, påstår de, men ser Goldman Sachs, George Soros eller Rothschild som roten till världens onda. Nej, de är absolut inga antisemiter. De ogillar bara sionism och Israel och bankintressena som styr världen.

Gröna män, illuminati, brittiska kungahuset, angloamerikanerna, oligarkerna, finansintressena… Olika skepnader må skurkarna som styr världen inta, men en jude går alltid att peta in som kryddan på moset, eller jordgubben på glasstårtan, i den konspiration de varnar för. Men skrapar man på ytan så ser man judehatet. Som när Carl Norberg sprider foton med text om ”judisk världsdominans”.

Connect the dots

Inte bara antisemiter använder denna metod. Den används universellt av konspirationsteoretiker. Om man studerar islamofobin ser man att islamofoberna ofta använder samma metod, men i lite annan form. Ibland är till och med finansintressena skurken även hos dem, då med kopplingar till arabiska oljeschejker och annat ”muslimskt”.

Jag har valt att visa hur metoden används av antisemiter för att det är den vanligaste formen av konspirationsteori. Nästan alla konspirationsteorier om världsekonomin och politiken är i en eller annan form öppet antisemitisk, eller så har man en stark överrepresentation av judar i sin beskrivning av ”fienden”.

Denna artikel lär knappat övertyga någon som gillar konspirationer. Tvärtom kommer de att se mig som en del av den och de kommer att försöka ta reda på mina kopplingar.

Och kopplingar har jag.

Man brukar säga att det bara krävs sex steg för att visa att vilken person som helst känner vem som helst annars på planeten. Att det är sex steg mellan USA:s president och mig. Därför är det där med kopplingar och flödesschema så förrädiskt.

Men det är fyra steg mellan mig och USA:s president. Jag känner flera som känner Mona Sahlin som känner Tony Blair som känner president Obama.

Fenomenet att alla människor är kopplade till alla andra människor med få steg, är det som de som sprider och skapar konspirationsteorier lever på. Det är inte egendomligt, men kan verka konstigt för den som letar konstigheter.

Istället för att leta kopplingar är det mycket mer givande att leta idéer. Att studera hur människor tänker, känner och tycker och vad de gör av det de tänker och känner. Gör man det blir världen mer komplex. Då är inte längre något sådant som ”Bilderbergergruppen” en uniform rörelse där alla tänker på samma sätt. Då blir det en idésmedja för hundratals olika personer med hundratals synsätt på världen.

Världen är vackrare och mer komplex än att passa in i en svart och vit ram.

 

Extramaterial

putin-rockefeller-rothschild-ukraine-illuminati-bank

Putin som en del av världskonspirationen som Rothschild påstås styra.

ukraine-putin-moscow-4

 

Och Rothschild syns här.

rothschilds-russia-conspiracy-bankers-6

Flödesschema, klicka här för större bild.

 

worldgov

Ett till flödesschema som ska visa hur Rotschild styr nyliberalismen (libertarians).


 libertarianism_connections_newTill sist en liten bild där Rothschild jämförs med en orm.

Bloodline

 

Artiklar, Myter

Myt: islamister bakom all terrorism

Nu för tiden debatteras det mycket om huruvida våldsbejakande islamister ligger bakom det mesta av terrorismen eller inte. Det blir lätt antingen eller – svart och vitt – då man diskuterar detta, som om man antingen måste överdriva eller spela ner de våldsbejakande terroristernas våldsdåd.

Verkligheten är lite mer komplex. Tittar man på antalet terrordåd slås man av hur pass många dåd som begås av våldsbejakande islamister, speciellt dåd med dödlig utgång. Men över tid har terrorism utförts av många, många fler.

Om man tittar på antalet terroristattacker under åren så blir bilden mer komplex. Det finns en bra lista på Johnstonarchive, där attacker mot USA finns listade. Där hittar vi vänsterextremister från Puerto Rico, högerextremistiska radikala sionistiska sekter, miljöterrorister etc. Listan är lång om man kikar på den.

Här är listan för 2014 (islm står för radikal islamism)

2 Apr 2014 Fort Hood, Texas 4 16 CRI shooting attack on Fort Hood; 3 killed, 16 injured; in addition the gunman killed himself
13 Apr 2014 Overland Park, Kansas 3 0 TER-right shooting attack at a Jewish community center and Jewish retirement home; 3 killed, including one teenager
27 Apr 2014 Skyway, Washington 1 0 TER-islm shooting attack killed 1
1 Jun 2014 Seattle, Washington 2 0 TER-islm shooting attack near night club killed 2
8 Jun 2014 Las Vegas, Nevada 5 0 TER-right shooting attack at restaurant and store; 3 killed, including 2 police officers; both shooters killed themselves
25 Jun 2014 East Orange, New Jersey 1 0 TER-islm shooting attack killed 1 teenager
12 Sep 2014 Blooming Grove, Pennsylvania 1 1 TER-right shooting attack on police officers; shooter evaded a manhunt in nearby woods until 30 Oct
25 Sep 2014 Oklahoma City, Oklahoma 1 2 TER-islm knife attack at food processing plant killed 1, injured 1; attacker was shot and injured
23 Oct 2014 New York City, New York 1 3 TER-islm axe attack on police officers injured 2, one severely; police shot and killed the attacker and injured one bystander
28 Nov 2014 Austin, Texas 1 0 TER? shots fired at Mexican consulate, US courthouse, and police station during early morning hours; failed attempt at arson at consulate; attacker was shot at by police
21 Dec 2014 New York City, New York 3 0 TER shooting attack killed two police officers, gunman shot and killed himself

Men vi kan kika på några utdrag bakåt i tiden. Unabombaren, Bhadwan Shree Rajneesh, kristna fundamentalister och nazister 1985:

18 Jul 1984 Denver, Colorado 1 0 TER-right Alan Berg killed by white supremacists
29 Aug 1984 The Dalles, Oregon 0 2 TER-rel followers of Bhagwan Shree Rajneesh use water to infect two officials with salmonella; both sickened, one hospitalized
9-19 Sep 1984 The Dalles, Oregon 0 751 TER-rel salmonella poisoning in restaurants by followers of Bhadwan Shree Rajneesh
7 Dec 1984 Whidbey Island, Washington 1 0 TER-right Robert Matthews, leader of The Order, a right-wing group, killed in raid by federal agents
25 Dec 1984 Pensacola, Florida 0 0 TER-right three abortion clinics bombed
1 Apr 1985 New York City, New York 0 0 THW letter writer threatens to contaminate New York City’s water reservoirs with plutonium unless charges against Bernhard Goetz are dropped; testing was announced to have detected femtocurie levels of plutonium in the water on 26 July
13 May 1985 Philadelphia, Pennsylvania 11 0 CRI police assault on headquarters of radical black group Move starts fire
15 May 1985 Berkeley, California 0 1 TER-unab mail bomb injures student at University of California
15 Aug 1985 Paterson, New Jersey 0 1 TER Tscherim Soobzokov, alleged Nazi war criminal, injured by bombing possibly linked to JDL; died 6 Sep
11 Oct 1985 Santa Ana, California 1 0 TER Alex Odah, officer of American-Arab Anti-Discrimination Committee, killed by bombing possibly linked to JDL
15 Nov 1985 Ann Arbor, Michigan 0 2 TER-unab bombing injures two
11 Dec 1985 Sacramento, California 1 0 TER-unab Unabomber bomb kills Hugh Scrutton, a computer store owner, with bomb in paper bag behind store
16 May 1986 Cokeville, Wyoming 2 79 TER-right two Aryan Nation members take 150 students and teachers hostage at an elementary school; bomb accidentally explodes, killing one terrorist and injuring many children; second terrorist commits suicide

1975 pratade en del om den farliga katolska terrorn mot USA, men också om kroater och vänsterextrema från Puerto Rico. Lägg märke till tre attentatsförsök mot presidenten i USA.

6 Aug 1974 Los Angeles, California 3 35 TER bomb explodes in locker at airport, later attributed to the Alphabet Bomber
21 Aug 1974 Los Angeles, California 0 0 THW Alphabet Bomber, having threatened to kill the President with nerve gas, arrested with all but one of necessary components
11 Dec 1974 East Harlem, New York 0 1 TER-natl FALN bombing injures police officer
24 Jan 1975 New York City, New York 4 63 TER-natl FALN bombing of Fraunces Tavern in Wall Street
29 Jan 1975 Washington, DC 0 0 TER-left Weather Underground bombing of U.S. State Department
5 Sep 1975 Sacramento, California 0 0 THW Secret Service agent prevents Lynette Fromme, a Charles Manson follower, from shooting President Gerald Ford
22 Sep 1975 San Francisco, California 0 0 THW President Gerald Ford unharmed in assassination attempt by Sara Jane Moore, a political activist
29 Dec 1975 New York City, New York 11 75 TER-natl bomb explodes in locker at La Guardia Airport; Croatian nationalists suspected

För att bekämpa myten att ”de flesta terrorister är muslimer”, kan man kika på den listan. Den kan läsas i sin helhet här.

Det finns redskap på nätet för att se hur det står till även i andra länder. Global Terrorism Database har en bra lista. Man kan kika på antalet dåd som registrerats som terrorism i t ex Västeuropa, Storbritannien, Italien och Tyskland fram till 2013.

Alltså, ja, våldsbejakande islamism är ett stort hot idag och dominerar listorna på större terrorbrott. Men, nej, det är inte den som står för all terror i världen.

911

 

Artiklar

Minst negativ attityd i hela EU

Europaportalen rapporterar om den senaste stora attitydundersökningen Europabarometern som EU brukar göra ungefär två gånger om året, om hur invånare i EU-länderna i allmänhet ser på migration till sitt eget land.

Immigration
Klicka på bilden för att förstora den

De svenskar som tillfrågats om migration i denna enkät är i genomsnitt mycket mindre negativa än alla andra tillfrågade i alla andra EU-länder. Ungefär 28.000 personer har tillfrågats totalt.

http://www.europaportalen.se/2015/01/svenskar-mest-positiva-till-invandring

Mobil-version av det interaktiva diagrammet

Det finns även fler attitydundersökningar som gjorts med andra metoder och med andra intervjuade. Här finns en rapport om en liknande enkät som YouGov har gjort, där det visar sig att bara 31% av de tillfrågade svenskarna anser att migration från andra EU-länder har negativ effekt.

Artiklar, Myter

Myt: Migranter utan giltiga identitetshandlingar

Under en längre tid har uppgifter på Internet florerat om att den absoluta merpart av asylsökande som kommer till Sverige medvetet slänger id-handlingar för att lura till sig uppehållstillstånd. Lögner sprids om att det för asylsökande ofta räcker med att påstå sig komma från ett visst land för att kunna få asyl beviljad i Sverige.

Russian Federation: stampsSkälet till att de absolut flesta asylsökande saknar pass och andra id-handlingar har en huvudsaklig förklaring. Dessa människor smugglas till Sverige av flyktingsmugglare. Att smuggla flyktingar är ett brott som renderar höga böter och fängelse. De som smugglar flyktingar vill undvika att straffas. För att undgå det vill de, efter bästa förmåga, undvika att polis och åklagare kan bevisa att de har smugglat flyktingar. Ett enkelt sätt att bevisa att någon är flyktingsmuggare, är att gripa denne tillsammans med människor som har pass på sig, utan att det finns viseringsstämplar i passen. Det är därför flyktingsmugglare, nästan undantagslöst, beslagtar pass och, oftast, andra identitetshandlingar av de personer som de skall smuggla. Ett krav för att låta sig smugglas är ibland också att de som har giltiga passhandlingar överlämnar dem till flyktingsmugglarna för att de skall få låta sig smugglas. Detta för att flyktingarna inte skall kunna gömma pass på sig.

En annan viktig förklaring till varför flyktingar ofta saknar pass, är att pass är, som regel, svåra att få utfärdade i länderna som de flyr ifrån.

Politiskt oppositionella som vill försöka fly måste ofta hålla sig gömda från myndigheterna i det land som de flyr ifrån. Att söka pass kan dessutom indikera för förtryckande regimer att deras politiska motståndare tänker gå i exil. Exempel på sådana länder, från vilka många flyktingar kommit till Sverige, är Syrien, Irak och Eritrea. I ett land som Somalia, från vilket många människor flyr till Sverige, har det sedan väldigt många år saknats fungerande passmyndigheter. Pass har då helt enkelt varit omöjliga att få utfärdade.

Afghanistan är ett annat land från vilket många människor flyr. Landet har sedan år 2002 börjat skapa allt passmyndigheter, men än så länge utfärdas passen centralt vid inrikesministeriet i landets huvudstad Kabul. För det krävs att en afghansk medborgare har en födelseattest och är folkbokförd. De afghanska folkbokföringsregistren är inte datoriserade utan skrivna för hand. De arkiveras inte centralt i landet, utan i de olika provinsstyrelsernas kontor. Stora delar av folkbokföringsregistren förstördes under kriget mot Sovjetunionen, och det efterföljande inbördeskriget, och därefter det följande talibanstyret. Stora delar av landets befolkning, särskilt många unga, föddes utanför Afghanistans gränser och hamnade därför inte i landets folkbokföring. Afghanistan har under flera decennier haft, och har fortfarande, brist på läskunniga som kan folkbokföra sina medborgare. Detsamma gäller bristen på antalet tjänstemän som kan utfärda pass.

Många afghaner, inte minst de som bor i svårt krigsdrabbade delar av landet, löper ytterligare risker för sina liv om de tar sig till regionala myndigheter för att registrera sig och därefter bege sig till huvudstaden för att skaffa ett pass. Och även om en afghansk medborgare lyckas med att skaffa identitetshandlingar och därefter pass, krävs det ofta höga mutor för att få tjänstemännen att utfärda dessa dokument.

Vad händer i de fall då exempelvis afghanska och somaliska medborgare införskaffar pass och identitetshandlingar som de presenterar för Migrationsverket?

iq-testJo, Migrationsverket bedömer dem vanligtvis som ogiltiga. Det vill säga de räcker inte för att styrka identiteten i alla fall. Skälet är att själva processen för att skaffa pass, som beskrivs ovan, gör att svenska myndigheter inte bedömer passen som tillförlitliga. Passen är inte knutna till samma typ av datoriserade, centrala och tillförlitliga folkbokföringsregister som Sverige har. Passen har inte heller de säkerhetsmarkeringar som svenska pass har, vilket gör dem lätta att förfalska.

De flyktingar som har pass är till övervägande del den lilla grupp flyktingar som har råd att anlita smugglare som har kontakter med personal på flygbolag som låter sig mutas. På så sätt kan de flyga med viserade pass hela vägen till Sverige. Och även i de fallen så har flyktingar som anländer till Sverige med flygplan ofta andra människors pass. Pass som de sedan slänger på Arlanda flygplats.

Hur kan Migrationsverket veta vem den asylsökande är, och att vederbörande har giltiga skäl för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige?

Jo, inom migrationsrätten krävs enbart att den som skall beviljas flyktingstatus eller status som skyddsbehövande, kan göra ”sannolikt” att den personen har skyddsbehov. Till skillnad från andra ärenden krävs ingen fullgod bevisning. Om så vore fallet, skulle nästan inga som flydde beviljas uppehållstillstånd. Något som även anges i UNHCR:s riktlinjer för fastställande av internationellt skydd och som är bindande för Sverige. För det krävs att den asylsökande kan lämna en i alla väsentliga sammanhang trovärdig, logisk och sammanhängande asylberättelse. Migrationsverket ställer frågor kring de åberopade asylskälen och jämför även med vad som är kända fakta kring landet och övriga förhållanden i det landet gentemot vilket asyl åberopas.

Den asylsökande skall även presentera alla skriftliga bevis och vittnen som går att uppbringa. Vittnen finns inte sällan genom släktingar och vänner som redan befinner sig i Sverige. Den asylsökande måste även aktivt medverka till att klarlägga sin identitet så långt som möjligt. Det sker ofta genom att asylsökande har med sig identitetshandlingar, observera: inte pass.

Alla identitetshandlingar som Migrationsverket får in granskas av Migrationsverkets dokumentenhet.

Därutöver får asylsökande genomgå språktest där både språkkunskaper, grammatik och dialekter utreds.

Mot hela denna samlade bakgrund fattas beslut i asylärendet.

===

Thabo ‘Muso har verkat i över sju år som både privat ombud och offentligt förordnat biträde åt asylsökande och för personer i alla slags migrationsärenden. Arbetstillstånd, uppehållstillstånd för anhöriga, gäststuderande, egenföretagare, medborgarskapsärenden, och har i den rollen träffat något tusental personer som har eller vill migrera till Sverige, varav kanske 350 varit klienter. Thabo har också utfört utredningar gällande migrationspolitik och migrationsjuridik åt flera riksdagspolitiker för olika partier,  hållit föreläsningar i migrationsjuridik och migrationspolitik i riksdagen och för olika föreningar över hela Sverige och deltagit i seminarier och paneldebatter med riksdagsutskott gällande migrationspolitik och migrationsjuridik. Thabo har även gått på utbildningar i Sverige och utomlands i UNHCR:s regi, och besökt flyktingar och andra migranter i Italien, Grekland och Afghanistan.
Artiklar

Barnkonventionen och utvisning av föräldrar

Trots återkommande kritik från FN och olika människorättsorganisationer fortsätter Migrationsverket att splittra familjer genom att utvisa vuxna människor samtidigt som deras barn får uppehållstillstånd här i Sverige. Motargument har undersökt vad Barnkonventionen säger om sådana familjesplittringar.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den också kallas, är ett av de mest kända internationella juridiska avtalen som finns, och också ett av de mest ratificerade. Hela 193 av världens 196 självständiga stater har ratificerat Barnkonventionen; endast USA, Somalia och Sydsudan har valt att inte göra det. Det är sett som ett av de allra starkaste och viktigaste internationella avtalen om mänskliga rättigheter. Tyvärr innebär inte detta att den alltid följs, och Sverige fick till exempel kritik från FN:s barnrättskommitté när Sverige senast granskades år 2009.

Men i den här artikeln ska vi hålla oss till att undersöka vad Barnkonventionen faktiskt säger gällande familjesplittring. I den inledande texten konstaterar Konventionsstaterna:

”som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället,

som erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse”.

Man konstaterar alltså att familjen är grunden och är nödvändig för barnets väl och utveckling. Även i artiklarna, som är de lagligt bindande meningarna, lyfts familjens vikt fram.

Family_PortraitArtikel 9

1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t ex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort.

2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter.

3. Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.

4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som en konventionsstat tagit initiativet till, t ex frihetsberövande, fängslande, utvisning, förvisning eller dödsfall (innefattande dödsfall oavsett orsak medan personen är frihetberövad) gentemot den ena av eller båda föräldrarna eller barnet, skall den konventionsstaten på begäran ge föräldrarna, barnet eller om så är lämpligt, någon annan medlem av familjen de väsentliga upplysningarna om den/de frånvarande familjemedlemmarnas vistelseort, såvida inte lämnandet av upplysningarna skulle vara till skada för barnet. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför negativa följder för den/de personer som berörs.

Artikel 10

1. I enlighet med konventionsstaternas förpliktelse under artikel 9, punkt 1, skall ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj.

2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater skall ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna. Konventionsstaterna skall för detta ändamål och i enlighet med sin förpliktelse under artikel 9, punkt 1, respektera barnets och dess föräldrars rätt att lämna vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rätten att lämna ett land skall vara underkastad endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga i denna konvention erkända rättigheter.

Artikel 9 gör det tydligt att barn endast ska skiljas från sina föräldrar mot deras vilja om det är nödvändigt för barnets bästa. Detta är i linje med artikel 3:1 där det skrivs att ”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” Artikel 3 och formuleringen om barnets bästa brukar ses som kärnan i hela Barnkonventionen. Artikel 9:4 och artikel 10 öppnar upp för möjligheten att utvisa föräldrar, men inte om detta går emot barnets bästa. Det begränsar kraftigt antalet fall där familjesplittring skall vara tillåtet.

Det finns såklart anledningar till att Sveriges lagstiftning ser ut som den gör, och dessa ska vi diskutera i en senare artikel. Men det är tydligt att Barnkonventionen inte stödjer familjesplittringar som inte sker för barnets bästa, något flertalet människorättsorganisationer poängterat.

Artiklar, Myter

Myt: Sveriges asyllagar är mer generösa än andra länders

Vid sidan av klagomål om hur dyrt flyktingmottagandet är, och rent av rasistiska uttalanden om såväl invandrare generellt som specifika grupper, så är nog den vanligaste kommentaren om invandring på internet, såväl som bland kollegor och vänner, den att Sverige tar emot många fler flyktingar än andra länder. Det påståendet har i sin tur skapat idéer om hur Sveriges flyktingmottagande ser ut, idéer som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Här och nu slår Motargument hål på den kanske största myten om invandring av dem alla, nämligen den om att Sveriges asyllagar är mer generösa än resten av Europas.

Det är onekligen så att Sverige tar emot en stor andel flyktingar, både räknat i total siffra och i förhållande till folkmängd. Men detta beror inte, som många påstår, på att Sveriges asyllagar är mer generösa. Orsaken är istället att ett större antal människor söker asyl i Sverige än i andra länder, och därmed stiger det totala antalet beviljade uppehållstillstånd naturligt. År 2013 sökte drygt 50.000 människor asyl i Sverige, tredje flest i EU och flest i förhållande till folkmängd. Samtidigt var det endast ca 25.000 som faktiskt fick uppehållstillstånd i Sverige, en beviljandegrad på strax under 50 %, vilket inte är mer än i andra EU-länder. År 2014 sökte drygt 80.000 personer asyl i Sverige, men endast ca 35.000 fick uppehållstillstånd. Och i en intervju med Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson i Svenska Dagbladet i december kan vi bland annat läsa:

Ett annat missförstånd är att Sverige skulle vara mer ”generöst” än andra länder. Anders Danielsson påpekar att Migrationsverket enkom är uttolkare av lagen. Och Sverige har inte högre grad av bifall än andra länder, bara fler sökande, påminner han.

Sanningen är att den svenska asyllagstiftningen inte skiljer sig från andra europeiska länders på några större punkter. Svensk asyllag bygger, precis som andra länders, på de internationella lagar om mänskliga fri- och rättigheter som man skrivit under, det vill säga bland andra Flyktingkonventionen, Genèvekonventionen, Internationella Konventionen om medborgerliga och politiska Rättigheter (ICCPR), samt EU-regler, och kan därför inte ändras utan att bryta mot internationella åtaganden. Anders Danielsson uttrycker sig såhär om de som fått asyl:

– Det här är människor som har flytt undan krig, förföljelse, tortyr, omänsklig behandling. De har enligt alla statsrättsliga och konventionsrättsliga bedömningar rätt till skydd.

Det enda asylskälet som skiljer svensk lagstiftning från de flesta andra länders är det som kallas ”övriga skyddsbehov”. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om hen

  • inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet,
  • känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller
  • inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof

Denna paragraf av lagen kan ändras utan att bryta mot internationell lag, men det skulle inte göra någon skillnad på Sveriges flyktingmottagande. Under 2014 fick endast 122 personer uppehållstillstånd i Sverige under denna paragraf.

Statistik över antalet beviljade uppehållstillstånd i asylärenden 2014

Myten om Sveriges generösa flyktinglagar är alltså inte sann. Att vi tar emot fler människor beror på att fler kommer hit och frågar, vilket i sin tur beror på att vi har ett bättre rykte i världen än andra länder. Vi är kända för en rättssäker och förutsägbar prövning och för ett gott mottagande. Det är något vi borde vara stolta över.

Artiklar

Extremhögerns dåliga miljöpolitik genererar fler flyktingar

Det är förstås ingen nyhet för någon att nationalistiska, fascistiska och högerpopulistiska partier såsom till exempel Sverigedemokraterna, brittiska UKIP (United Kingdom Independence Party) och franska Front National, har som mål att stoppa all invandring till sina respektive länder, inklusive flyktingmottagandet. Det borde inte heller vara en överraskning att dessa partier inte bryr sig om miljön.

UKIP vill exempelvis satsa stort på kolkraft och naturgas, och förnekar helt att den globala temperaturökningen vare sig orsakats av människor eller, för den delen, är skadlig. Flera av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter och lokalavdelningar förnekar klimatförändringarna och partiet placeras regelbundet sist i granskningar av riksdagspartiernas miljöpolitik, till exempel i Naturskyddsföreningens ranking inför valet 2014. Front National vill helt stoppa de internationella klimatförhandlingarna så att staterna istället ”jobbar nationellt”. Nu kanske ni frågar er vad extremhögerns usla miljöpolitik har för koppling till invandringsfrågan? Jo, den kommer att skapa ännu fler flyktingar och den kommer att öka invandringen till just de länder de vill stänga gränserna för.ID-10071545

Klimatförändringarna kommer, enligt forskarna, att leda till höjda havsnivåer, kraftiga stormar, översvämningar, torka och ökenspridning på vår planet. Dessa miljöförändringar och naturkatastrofer kommer att göra många platser, där människor idag bor, obeboeliga, vilket i sin tur kommer att tvinga miljontals människor att migrera. Forskaren Norman Myers bedömde 1995 att det 2010 skulle finnas cirka 50 miljoner klimatflyktingar, det vill säga människor som har tvingats fly sina hem på grund av naturkatastrofer och gradvisa miljöförändringar orsakade av klimatförändringar,  i världen. Detta ska jämföras med de cirka 25 miljoner han uppskattade fanns 1995 och de hela 200 miljoner klimatflyktingar han bedömde kommer att finnas år 2050. Variationer på denna bedömning har presenterats av ett flertal forskare, miljöorganisationer och internationella mellanstatliga institutioner på senare år, till exempel IOM, UNHCR, Council of Europe, Greenpeace Germany och UNESCO.

Klimatflyktingar ingår inte i Flyktingkonventionen, som säger att en flykting är en person ”som befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av hans/hennes ras, nationalitet, religion, politiska uppfattning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan eller, på grund av sin fruktan, inte vill begagna sig av sitt hemlands skydd”. Detta hindrar dem ju dock inte från att fly sina hem och söka asyl i andra länder. Det innebär att det förutom de dryga 50 miljoner officiella flyktingar som finns i världen idag även kan finnas 50 miljoner klimatflyktingar, en siffra som förväntas stiga.

Klimatförändringarna skapar, följaktligen, ännu fler flyktingar. Den simpla slutsatsen är ju då att, för samtliga partier, oavsett om de vill minska flyktingströmmarna på humanitära grunder eller på grund av främlingsfientlighet, så borde klimatfrågan vara av stor prioritet att lösa. Det är den som sagt inte för extremhögern, tvärtom är deras miljöpolitik väldigt kontraproduktiv. Så vill du att det ska komma färre människor till Sverige så är inte SD det bästa alternativet.

Källa:

Norman Myers, ‘Environmental Refugees’, Population and Environment 19(2): 167-82. (1997)

Artiklar, Myter

Konspirationsteorier 1: "avvikelser från det normala"

Om man kikar på konspirationsteorier ser man att de baserar sig på två huvudelement. Det ena är vad man kan kalla ”avvikelser från det normala”, och det andra är det som på engelska kallas ”connect the dots”, hitta kopplingar. Jag ska i två artiklar visa exempel på detta. Först ut ”avvikelser från det normala”.

Att hitta avvikelser är en central del av den vetenskapliga metoden. Du har en teori. Du testar den och hittar avvikelser och bygger upp en ny teori där avvikelserna inte blir egendomliga avvikelser utan passar in i systemet, kort och gott. Om vi inte hittar avvikelser i våra nuvarande teorier om världen, så har vi ingen vetenskap.

Men när man hittar en sådan avvikelse, en s k singularitet, måste man alltid först pröva allt för att se om den inte kan förklaras med de rådande teorierna.

Journalistik grundas också mycket på att hitta det avvikande. Lundin Oil vill in i Etiopien. Det avvikande är rapporter om folkmord från området. Då granskar man det. Men man gör det ur alla vinklar, även ur Etiopiens regerings synvinkel. Eller så man hittar en företagsledare med falsk doktorshatt.

Ideologin

Konspirationsteorierna tar det avvikande och blåser upp det, UTAN att gå vidare och granska alla vinklar för att se om förklaring finns. Ibland för att man inte förmår det, ibland på grund av självbedrägerier, ibland på grund av lögn. Men oftast är det på grund av ideologi. Det passar vår världsbild.

Vi söker nämligen efter det som passar vår världsbild, så kallad Confirmation Bias.

Många av de som är med om en olycka, och som tror på Gud, antar ganska ofta att det var ”Gud som räddade livet på mig”. Soldater i krig som inte blir skjutna kan ”tacka Gud” för det. Cancerpatienter som inte dör, trots att det är hög dödlighet för personer med den formen av cancer, kan också ”tacka Gud” för det. Det är något som förklarar att de lever och det passar in i deras världsbild. ”Jag lever, Gud bestämmer över liv och död. Gud räddade mig”.

starDet som inte passar in i den förklaringsmodellen – ”jaha, så Gud brydde sig inte om de andra som dog?” – det viftas oftast bort som irrelevant. Den överlevande har ju bevis. HEN överlevde ju!

Den som betraktar hela Apolloprogrammet (då vi skickade människor till månen) som en bluff, har också en ideologi. Ideologin kan ibland vara så enkel som att ”överheten bedrar oss”. Därför kan vissa ha lättare för att betrakta alla av de bildbevis tagna under besöken på månen som: ”hoax, bluff!!!”.

Intresset för att försöka söka efter andra vinklar saknas. För att göra det måste man vara nyfiken och vilja söka andra olika alternativa förklaringar på den avvikelse man noterar.

Propaganda eller självbedrägerier

Dilemmat är att man inte alltid vet anledningen till varför någon gör på det viset, som jag beskriver.

Att använda avvikelser för att bekräfta en världsbild är något som ofta beror på självbedrägerier. Men även ofta på medveten lögn och propaganda. Ibland på en kombination av lögner och propaganda.

När är det medveten lögn? När är det självbedrägeri? Svårt att säga.

Exempel 1: Rebecca Weidmo Uvell

Ett praktexempel på denna metod fick vi nyligen i Rebecca Weidmo Uvells blogg. Uvell är krönikör på Borås Tidning och Dagens Samhälle.

Uvell har, av något skäl, skjutit in sig på att sänka bostadsministern Mehmet Kaplan (Mp).  Hennes grundantagande, den ideologiska grunden, är lite oklar: troligen går det ut på att Kaplan är, per definition, islamist, och därför misstänkt per definition.

Hon söker inte bevis för detta i vad Kaplan säger och gör utan i att hitta avvikelser. Och avvikelser går det att hitta hos alla människor, överallt, alltid.

* Hon söker på Kaplans kalendarium och hittar få inskrivna saker. Det blåser hon upp. Utan att nämna att de flesta ministrarna hade lika få uppskrivna saker i sin offentliga kalender i oktober. (Kolla här!) Hon tar en avvikelse som gäller för alla ministrar. Men hon berättar inte att det gäller för alla (eller har inte kollat det) och får det att se konstigt ut.

* Hon gör en stor sak av att Kaplan besöker Kina mitt under regeringskris och bostadskris. Det verkar onekligen konstigt att en bostadsminister besöker internationella designkonferenser… om man inte vet att det är bostadsministerns ansvarsområde. Om man underlåter att nämna det kan man få det att verka vara något avvikande och konstigt som kan passa in i den ”stora konspiration” man kanske vill frammana bilden av.

* Hon använder ett liknande exempel med ett besök i Bryssel. Anledningen till besöket visar sig vara en konferens om telekommunikation. Bara det att Kaplan ÄR minister för telekommunikationer och ska naturligtvis delta på sådana konferenser. Men visst om man bara tror han är bostadsminister så låter det givetvis lika konstigt som att han skulle delta i en designkonferens.

Så kan jag fortsätta. Men det mest avslöjande är inlägget ”Statsråd på vift”. Lägg märke till metoden. Tankegången går så här: Kaplan är i Turkiet på tjänsteresa. Kaplan tog 12 timmar för att träffa släkt och vänner under den resan (troligen utanför tjänsten, får man förmoda, men kanske delvis på betald arbetstid). Det var sekretess-stämplat = BEVIS för den stora konspirationen.

Jo, att Mehmet Kaplan, som alltså blev utsedd till bostadsminister bara 6 veckor tidigare, passar på att ta en dags SEMESTER i Ankara. På en officiell resa när han representerar Sverige väljer han att lägga 12-24 timmar (oklart, eftersom kvällen också är sekretessmärkt) på att ”träffa släktingar”.

Det låter mystiskt. Men om man kollar alla ministrars, och alla stora företagsledares, tjänsteresor så ser man att det snarast är regel än undantag att när man åker tjänsteresa till ett annat land så passar man på att träffa lite vänner och släkt man har där också. (Jag är ganska säker på att Uvell gärna lunchar med vänner då hon har tjänsteresor i Sverige, kanske samtalet blir så intressant att det tar lite av arbetstiden.) Dessutom brukar det vara REGEL att hemligstämpla adresserna, och namnen, till de privatpersoner ministrar då träffar. När statsminister Stefan Löfvén besöker sin mamma skickar man inte ut information om mammans adress.

Det är mystiskt endast så länge man inte vet att även Carl Bildt, Stefan Löfvén och Uvell träffar vänner på tjänsteresor. Men bortser man ifrån det, och väljer att kombinera det med alla andra anekdotiska indicier man betraktar som ”konstigheter”, kan minsta detalj bli till någon sorts ”bevisning”.

Lägg märke till likheter och paralleller med andra myter. Endast de som väljer att tro på det som verkar vara den enklaste förklaringen, kommer att försöka påstå att alla andra alternativa förklaringsmodeller är mystiska.

Sven Anér och hotellräkningen

Ett annars ganska klassiskt exempel på denna metod är hur journalisten Sven Anér hanterar Palmemordet. Sven Anér menar nämligen att polischefen Hans Holmér låg bakom mordet eller var delaktig.

Om man läser hans böcker ser man att det första beviset för detta var att Holmér inte skötte utcheckningen från hotellet som han skulle. Han var på resa, på väg upp till fjällen och övernattade på hotell i Borlänge på vägen. Han fick besked om mordet och åkte då givetvis snabbt och hastigt ner till Stockholm. Det var hans plikt. Tänk på att när Holmér fick beskedet så visste man ännu inte om Sverige var i krig, om det var statskupp eller om det ”bara” var ett mord.

Så här skriver Sven Anér i Cover Up: Palmemordet:

Den 26 maj 1988 kontaktar Anér receptionschefen Maj Lundén på hotell Scandic och frågar om Hans Holmér bott på hotellet den 28/2 – 1/3 1986. Hennes svar kommer dagen efter: Nej, vi har inga hotellhandlingar som visar att Holmér skulle ha bott på hotellet den här natten. Istället för liggare har vi kopior av hotellräkningarna, införda i kronologisk ordning. Där finns Holmér inte med. Han har inte bott på hotellet den natten

Holmér betalade alltså inte räkningen innan han stack tillbaka till Stockholm. Misstänkt? Konspiration?

Personligen hade jag ansett det mer egendomligt om polischefen i Stockholm hade haft tid att betala räkningen innan han stack från hotellet, när man misstänker krig eller statskupp.

Charlie Hebdo och det kvarglömda ID:t

Idag sprids konspirationsteorier om attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Googla på Paris Shooting Hoax, så ser ni. Vi kan ta denna som exempel.

”Ingen trafik” på bilderna… Nej, när det skjuts brukar trafiken stanna. Polisen backar när de beskjuts av kraftiga vapen. Inga häftiga hollywoodeffekter syns då de skjuter mot polisbilen. Personer ur Charlie Hebdos redaktion har skyddsvästar på sig uppe på taket (något de skaffat till alla sedan tidigare hot). Det syns springande poliser på gatan (!) och massmedia har kortat en video i inslaget. MYSTISKT!?

Och givetvis antas Mossad ligga bakom det i videon ovan. Judarna utses, som vanligt, till syndabockar som vanligt.

Vi kan se samma tillvägagångssätt i denna artikel. Att vanlig polis tvekade att attackera mördare med tunga vapen och skydd ses som konstigt. Att en polis petar sig i näsan. Att inga hollywoodeffekter syns då en polis skjuts. Och Rotschild och sionisterna ligger bakom allt igen, som vanligt…

Annars är det terroristernas ID-handlingar som man oftast fokuserar på. Det har ni säkert också funderat över. Jag tyckte också det var konstigt först. Här agerar de som proffs och glömmer sina ID-handlingar i bilen. Misstänkt? Konstigt? (Lägg märke till att judarna även här är måltavla!)

Nej, inte om man vet att de såg sig som jihadister som visste att de skulle dö. Självmordsbombare från Hamas och terrorister från Al-Qaida och liknande har ofta (men inte alltid) lämnat filmer och brev och annat efter sig så att man kan identifiera dem. Den svenska misslyckade självmordsbombaren Taimour Abdulwahab gjorde det. Hamas-terrorister som sprängde barn i luften i Israel brukade göra så. Här är ett sådant exempel. Här har vi ett australiskt exempel.

Kontext och satir

Sett i sin kontext är det inte konstigt att man efterlämnar ett ID om man är jihadist, eller att vanlig polis tvekar att gå fram till tungt beväpnade terrorister, eller att Hans Holmér inte prioriterar att hinna betala räkningen när han tror Sverige kan ha invaderats av ryssen, eller att Mehmet Kaplan besöker släkt och vänner när han ändå är i Turkiet.

Sett i sin kontext är det väl snarast tvärtom. Vore det inte EXTREMT märkligt om Hans Holmér vid misstanke att landet invaderats skulle betala hotellräkningen innan han stack till Stockholm? Eller vore det inte extremt märkligt om Mehmet Kaplan INTE besökte sin släkt i Turkiet när han ändå var där på tjänsteresa?

Kontext är A och O, vare sig vi pratar politik, vetenskap eller filosofi. Eller om vi pratar om satir.

imageJa, jag ska avsluta med att nämna lite om satir. Folk har en förmåga att försöka tolka satir och konst nuförtiden utan att bry sig ett smack om kontexten. Exempelvis drar man upp Charlie Hebdos teckningar och tolkar dem med alla möjliga och omöjliga glasögon utan att bry sig ett smack om kontexten. Som i exemplet med bilden på en minister som apa. Eller bilden på invandrarkvinnorna som är gravida.

Inte alla bryr sig om den lilla, lilla detaljen: KONTEXT.

Kontexten av bilden på ministern som en apa är Nationella Frontens symbol. Och att det driver med fördomar som många inom Nationella Fronten bär på. Kontexten av bilden på gravida kvinnor är att det driver med Nationella Frontens syn att alla invandrarkvinnor är parasiter.

Charlie Hebdo har alltid häcklat Nationella Frontens rasism.

Visste du inte det? Nej, det som inte passar in i världsbilden är det lätt att man bortser ifrån. Du trodde kanske att det var nån slags elaka rasister på den tidskriften som står Nationella Fronten nära?

Så viktigt är det med kontext och att försöka sätta in avvikelser i sammanhang.

Till sist

Den gemensamma nämnaren för alla dessa ovanstående exempel är att man inte tar något som ser ut som en avvikelse från det man anser är ”normalt” och istället lättare tar det som ”bevis” för den världsbild man har.

Så gör vi alla, i större eller mindre utsträckning. Det är på ett sätt ganska mänskligt. Vi litar oftast på de som står oss nära. Vi reagerar med misstänksamhet på det vi inte är helt bekanta med.

Misstänker man att ens partner är otrogen eller att ens barn smygsuper eller snattar så är det lätt att man reagerar på samma sätt. Ens son beter sig onormalt nån dag och man misstänker att det är bevis för… ja, för det man misstänker.

Som en vän till mig vars dotter gjorde läxan extra flitigt en dag och föräldrarna misstänkte fuffens. Vad hade hon gjort? Supit? Slagit sönder något hemma? Stulit? OK, det var saker på G. Hon var nyknullad, för att prata ren svenska. Hon var en aning kär, för att prata lite mer rumsren svenska. Hon dejtade en pojke som tog studierna på allvar och som hade bra betyg – En svärmorsdröm. Hennes studieresultat förbättrades. Föräldrarna behövde inte oroa sig mer. Tack och lov lät de inte sin syn på världen (sin ideologi) styra och tolkade inte någon av ”avvikelserna” fel. De skällde inte ut henne och de skuldbelade henne inte. De lät henne vara nyknullad, kär och glad och vann på det!

Tänk om fler hade använt den metoden i journalistiken, vetenskapen och politiken!

Så ibland kan det vara nya saker som skett då man ser en avvikelse.

Så sök gärna efter avvikelser. Avvikelserna är nyckeln till journalistik och vetenskap. Men sätt dem i en kontext och våga ta dig ur dina egna ideologiska ramar för att göra det. Sök andras åsikter. Läs vad andra anser om det som sker. Finns andra förklaringar? Finns det sådant som gör bilden mer komplex? Hur ser det normalt sett ut? Hur gör andra? Vad har skett vid andra tillfällen?

Alltså kritiskt tänkande…