Etikettarkiv: Sverige

I fokus

SD bryter mot ”Allas likhet inför lagen”

1 kommentar

EDIT 241011
Motionen har utgått, mindre än en vecka efter att den lämnades in.

På X låter Richard Jomshof (SD) hälsa att: ”Vi har valt att spela in den i de pågående förhandlingarna med regeringen i stället. Får vi ingen framgång där, läggs den i sin helhet nästa år i stället.” (Källa: X)

Sverigedemokraterna Richard Jomshof, Adam Marttinen, Katja Nyberg och Pontus Andersson Garpvall har nyligen lämnat in motionen 2024/25:2959 ”Särlagstiftning för gängkriminella”. Motionen är uppdelad i 43 punkter som specifikt riktar sig mot gängkriminella. I korta drag handlar motionen om att SD vill se hårdare straff för gängkriminella just mot bakgrund av att de är gängkriminella: Samma brott ger hårdare straff, helt enkelt.

Motargument vill påpeka att vi i Sverige använder oss av en likhetsprincip, dvs allas likhet inför lagen som säkerställer att alla individer juridiskt sett är jämlika. Likhetsprincipen är en grundläggande princip för demokratiska och civiliserade stater.

Likhet inför lagen är en mänsklig rättighet, enligt artikel 7 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, samt enligt artikel 26 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Likhetsprincipen är bindande för svenska myndigheter och domstolar i och med tecknandet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i artikel 20 Likhet inför lagen läser vi: ”Alla människor är lika inför lagen”.

I svensk lagstiftning är likhetsprincipen fastlagd i 1 kap. 9 § regeringsformen som lyder ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.”

Genom den digra punktlistan bryter SD mot flertalet lagar, såväl svenska som EU-lagar. Att skapa en särlagstiftning som innebär att samma brott straffas olika beroende på vem som begår brottet är sensationellt och ytterst kontroversiellt.

Det återstår att se hur riksdagen ställer sig till motionen.

Källor:

Riksdagen: Motion 2024/25:2959 ”Särlagstiftning för gängkriminella”

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Artiklar

Dödligt våld i Sverige och USA

En jämförelse mellan Sverige och USA.
När det gäller dödligt våld…

Så här ser det ut.
Även om amerikaner till höger liksom sina ideologiska kompisar i Europa helst vill att statistiken över brottsligheten ska öka dramatiskt så ser verkligheten inte ut så.

Att Trump, liksom SD i Sverige försöker bygga på att brottsligheten ökar när den inte gör det, är inte särskilt förvånande. Det är så högern alltid har jobbat.

I vintras gapade Trump om kriminaliteten på sitt vanliga vis.
”Våld från invandrare är på väg att leda till den värsta våldsvågen i historien!”

Samtidigt som siffrorna visar att han som vanligt pratade i nattmössan

Samtidigt kan vi se att de amerikanska siffrorna är betydligt högre än de svenska. Från 2022 till 2023 kunde FBI som samlar in statistiken konstatera att det dödliga våldet hade minskat med 13 procent. En historisk minskning. Förra året var den nationella siffran nere på 5,5.

I Sverige har vi haft betydligt mer hovsamma siffror. Medan det dödliga våldet i över femtio år har legat på i stort sett samma nivå kring 1 per 100 000 invånare, så har det fluktuerat betydligt mer i USA.
Den högsta nivån var 1980 på 10,2 och sedan dess har det minskat. I Sverige var den högsta nivån under åren sedan 1970, 1989 på 1,51.

Detta är inte ett försök att vifta bort det skjutvapenvåld i Sverige som inget parti tycks kunna undvika. Givetvis handlar det om en förändring även om det inte handlar om en ökning av det dödliga våldet som helhet. Skjutvapen var relativt ovanliga som mordvapen i Sverige förr.

Medan skjutvapen är det vanligaste mordvapnet i USA – mellan 70-80 procent – så är det fortfarande inte det vanligaste mordvapnet i Sverige – i genomsnitt handlar det om 40 procent de senaste fem åren.

Citatet från Trump återges här:
www.theguardian.com/us-news/2024/mar/19/fbi-data-shows-us-crime-plummeted-2023

Korta motargument

Dödligt våld 1970-2023

Jag tror att den här grafen fortfarande behövs. Dödligt våld 1970-2023. Befolkningsjusterat.

Den högsta noteringen var 1,51 per 100 000 invånare år 1989. Det dödliga våldet har inte överstigit 1,2 sen år 2000. Vilket skedde 17 gånger mellan 1970 och 2000.

Som synes så ingår siffrorna för dödligt skjutvapenvåld (i gult).

I fokus

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

Krönikor

SD:s murar mot ”folkutbyte”

1 kommentar

Gästkrönika av Peter Robsahm

Vi är många som larmat om det här – i åratal.

Det är inte så att vi känt det på oss. Vi har vetat.

Vi har skrikit ”varg” fler gånger än någon velat lyssna och varenda gång vi gjort det har det faktiskt varit sant.

Nazister skämtar man inte om. Inte på det sättet.

Precis som i 1930-talets Tyskland, har dagens vitväktare och samhällsomstörtare flyttat fram sina positioner. Och samtidigt som alla tittat åt det håll de pekat, har nya strategier tagits fram.

Demokratins och frihetens begravningskostym har sytts i det tysta.

”Snart är vi där”, skrev Ylva Eggehorn, ”när det kommer som måste komma, efter ett övermod som vårt”. Och övermodet har varit skamligt övertydligt – redan från början.

Och inte bara övermodet, förresten. Lismandet och krusandet har varit rent vämjeligt att behöva betrakta.

Aldrig tidigare i svensk politisk historia har några fått komma undan med så mycket skit och verbalt avskräde, som Sverigedemokraterna. För att inte tala om alla lik i garderoben som inte bara skramlat, utan konstant trillar ut pladask på golvet; mitt framför fötterna på dessa kostymnazisters välgörare, mecenater och sektanhängare med sina röstsedlar i högsta hugg.

Där kan vi snacka om troll. Det har gått troll i hela skiten. Baklås.

Och under tiden som församlingen går ner på knä och tillber sin marionettmästare, hårdnar retoriken.

Till slut kan vad som helst formuleras. Inga ord väcker längre anstöt.

”Mitt Europa bygger murar”.

Lyssna på hur det låter. Smaka på vämjelighetens innebörd.

Man påstår sig vilja ha tillbaka ett ”folkhem” och ett svunnet Sverige; som det var ”på den gamla goda tiden”.

Nåväl, när var Sverige sådant? När byggde det här landet murar och stängde till, så att allt liv fått kippa efter andan?

Och nu också ”folkutbyte”. En terminologi som vore omöjlig att använda i det Sverige SD påstår sig vilja retirera till.

Den ”Vita rasen” känner sig hotad.

Men alla vi då, som ger fan i rastänket och förkastar det här skitsnacket? Vi finns ju också – i allra högsta grad.

Ska detta pack få föra även vår talan?!

Håller vi tyst?

Vi pratar ibland om vilken värld vi ska lämna över till våra barn och barnbarn.

I det här fallet är frågan högst relevant.

Varför, medan vi ändå har chansen, låter vi det gå så långt att framtidens svenskar som nu oskyldigt springer omkring och letar efter regnbågens början – som barn ju gör – ska behöva fråga ”varför lät ni det hända”?

Ja, varför släpper vi in nazismens avskräde och ger dem gratisbiljetter till en föreställning de vill lägga ner?

Nu är tid att fatta rätt beslut.

satir

Svennar och invandrare

Gästinlägg av Sverigeakrobaterna

Att föda upp en svenne kostar 40 000 miljarder kronor. (Det är väldigt mycket pengar). Det är gratis mödravård hit, gratis barnavård dit, gratis tandvård upp till 20 års ålder, 400 dagar med föräldrapenning, subventionerade daghem, gratis grundskola och gymnasium, subventionerade fritidsaktiviteter, ja, till och med gratis universitetsutbildning.

Svennen kostar samhället stora summor och kommer inte ut i arbetslivet och börjar betala skatt förrän i 27-årsåldern. Tar man som jämförelse in en färdiguppfödd, färdigutbildad invandrare räcker det att denne går sju år på SFI med soc. Det är en spottstyver i sammanhanget.

Vi i Sverigeakrobaterna vill därför att alla gravida utvisas ur landet och hälsar dem välkomna tillbaka igen när barnen vuxit upp, klippt sig och skaffat ett jobb med minst 27 360 kronor i månadslön.

Följ Sverigeakrobaterna på Instagram: https://www.instagram.com/sverigeakrobaterna/

I fokus

Vad gäller med den nya könslagen?

Idag, onsdagen den 17:e april, röstade riksdagen i klar majoritet ja till en ny lag som bland annat reglerar juridisk könstillhörighet. Det florerar många missförstånd, fördomar och rena påhitt om denna lag, så låt oss reda ut vad det är lagen reglerar.

Lagen består av flera delar som reglerar olika saker. Den delen som fått mest uppmärksamhet är delen om hur juridiskt kön skall kunna ändras. Så som lagen sett ut blandas det fysiska medicinska ihop med det juridiska och det är uppenbart även i debatten att många tror att det är medicinska ingrepp som förändrats. Så är inte fallet. Den som idag vill ändra juridiskt kön måste gå genom vården och få en medicinsk diagnos. Därefter kan personen ansöka till socialstyrelsen där rättsliga rådet tittar på läkarens diagnos och journaler och gör en bedömning om de tror att personen kommer leva med sitt nya juridiska kön under en längre tid. Efter bedömning kan byte av juridiskt kön avslås eller beviljas.

Skillnaden med den nya lagen som börjar gälla i juli nästa år är att diagnoskravet tas bort. Den som nu vill byta juridiskt kön tar kontakt med vården för ett utlåtande och skickar in det till Socialstyrelsen ihop med ansökan om byte av kön. Sen är det rättsliga rådet precis som nu som godkänner eller avslår denna ansökan.

Vad gäller medicinska ingrepp gäller samma gränser som idag även fortsatt. Det vill säga att du måste vara minst 18 år gammal för alla kirurgiska ingrepp och när det gäller att t ex ta bort testiklar eller äggstockar är åldersgränsen 23. Det lagen förändrar är att du vid rätt ålder inte längre behöver särskilt tillstånd för att genomföra de operationer du vill.

Slutligen gör lagen det striktare vad gäller operationer av barn som fötts med någon intersexvariation. Operationer blir nu strikt medicinskt motiverade, t ex operationer nödvändiga för att slippa smärta eller för att kunna kissa utan hjälp. Operationer till för det rent estetiska för att barnet ska vara mer likt ”bara pojke” eller ”bara flicka” är inte längre tillåtet. Detta är en förändring som helt kommit i skuggan av debatten om juridiskt kön men som är ett efterlängtat skydd som personer med intersextillstånd lobbat för länge. (Not: Intersextillstånd innebär barn som föds utan att ha en tydligt maskulin eller tydligt feminint kodad kropp. Ibland syns det direkt t ex för att könsorganet är en blandning av snopp och snippa, ibland upptäcks det först i tonåren eller t om ännu senare när kroppen inte utvecklas som förväntat. Ungefär 2% av befolkningen har någon form av intersextillstånd).

Kort och gott: Lagen separerar viljan att byta juridiskt kön från viljan att eventuellt göra medicinska ingrepp på sin kropp. Medicinska ingrepp fortsätter vara för vuxna och 16 års gränsen gäller enbart för möjligheten att ändra bokstaven för kön i sitt pass/på sitt ID-kort.

Lästips:

RFSL: Ny lag om könstillhörighet: välkommet steg i rätt riktning

Transammans: Sverige har en ny könstillhörighetslag

I fokus

SD:s parallella universum: ”Ortensvenska hör inte hemma i Sverige”

1 kommentar

Sverigedemokraternas språkpolitik har genom åren handlat om att marginalisera minoritetsspråk. De har (felaktigt) argumenterat för avskaffande av modersmålsundervisning med argument som att ”det försvårar inlärningen av svenska språket” och ”i Sverige talar vi svenska”.

SD har ännu inte sett möjligheten, och förmodligen inte vågat, att argumentera mot avskaffande av modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch).

Nu har SD börjat tala om att avskaffa dialekter, eller i detta fall sociodialekter. Ortensvenskan, eller förortssvenskan, Rinkebysvenskan, Rosengårdssvenskan etc är att betrakta som en dialekt som talas av vissa personer i vissa förorter.

Skärmdump från SD:s Facebookkonto 240404.

Ortensvenskan kännetecknas av en särskild språkrytm och rak ordföljd, t ex ”nu jag fattar” istället för omvänd ordföljd ”nu fattar jag”. I sammanhanget tål engelskan – och andra språk – med sin raka ordföljd, att nämnas. I ortensvenskan används både rak och omvänd ordföljd. Många är av missuppfattningen att ortensvenskan är en brytning, men den talas av såväl personer som har svenska som första- och andraspråk. Ortensvenskan varierar mellan områden och mellan grupper.

Ortenspråk finns även i andra länder och är på inget sätt unikt för Sverige. Motargument vill här nämna att det har förekommit ortensvenska förr. Mest känd är väl Ekensnacket, en sociodialekt som uppstod bland unga arbetare på Söder i Stockholm.

Vi ska vara på det klara med att det, likt andra dialekter, finns mer eller mindre utpräglad ortensvenska. Ortensvenska, likt andra svenska dialekter, är ett uttryck för identitet och tillhörighet. Många talare av ortensvenska väljer att tala sin dialekt med vissa, men inte med andra.

Språket är föränderligt, och det är människorna som förändrar språket med tiden. Dagens svenska är knappast densamma som den var för 100, 50 eller 30 år sedan.

Att Sverigedemokraterna nu vill bestämma hur vi ska tala är ytterligare ett bevis på hur de vill göra livet svårare för människor med annan bakgrund än de själva. ”I Sverige talar vi svenska” är ett synnerligen dåligt, och felaktigt, argument. Vi talar också finska, göteborgska, gotländska, romani och ortensvenska. Bland mycket annat.

Hur tänker SD att de ska se till att människor inte talar sin dialekt? Det kommer att krävas oändliga resurser för att skicka ut språkpoliser i förorten. Ska de stå förberedda med böteslappar och dela ut dem till människor som talar med varandra?

SD:s utspel om att ifrågasätta ortensvenskan är uttryck för deras radikala konservatism och etnonationalism. Detta är naturligtvis, som så många av utspelen från SD, symbolpolitik. Som mycket annat är det inte möjligt att genomföra. I SD:s parallella universum spelar det ingen roll, när deras väljare står på led och gör honnör är allt bra.

Källa:

Institut för språk och folkminnen: Förortssvenska

Korta motargument

Män som mördar kvinnor i nära relation

1 kommentar

Häromdagen kom siffrorna från BRÅ. Inget överraskande.

Men denna månad har präglats av det dödliga våld som vi fortfarande pratar alldeles för litet om.

Män som mördar sin fru, sambo eller flickvän.

Mord i nära relation, kallas det.

I praktiken är det i nästan alltid en man som mördar en kvinna han har en relation till. Åren 2022 och 2023 var alla fall en man som mördade en kvinna.

I mars månad har fem sådana mord redan skett.

Det borde vara oacceptabelt.

Borde vara, men tycks inte vara det.

Regeringen lägger småpengar på ett samhällsproblem som inte avtar.

Det visar i klartext att medan fokus ligger på den gängkriminalitet som får medialt utrymme, där dödskjutningar alltid ligger högst upp på agendan fortsätter detta dödliga våld. Bakom siffrorna över döda kvinnor har vi siffrorna över misshandlade kvinnor. Våldet fortsätter.

När det gäller en man som mördar sin fru, flickvän eller sambo så är förövaren känd. Det är inte svårt att lösa mordet. Men det är omöjligt att rädda livet på den kvinna som han har mördat.

Om vi nu pratar om hårdare straff – varför inte skärpa straffen för dem som misshandlar och mördar en närstående?

Artiklar

Dödligt våld 1970-2023

Nu kommer siffrorna från BRÅ över det dödliga våldet 2023.

1,15 per 100 000 invånare.

I klartext – ingen avgörande förändring har skett. Det dödliga våldet har totalt sett minskat efter toppnivån 1989 på 1,51 per 100 000 inv. Även om det dödliga skjutvapenvåldet har ökat sedan 2017 så har det dödliga våldet med andra mordvapen minskat mer.

Sedan år 2000 har totalantalet inte överstigit 1,2 per 100 000 inv. Vilket det gjorde 17 gånger under åren 1970-2000.