Alla inlägg av David E

Humanist med patos som främsta verktyg.

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.


Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.


Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.


Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID)European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.


Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

Tidö: Utvisa utlänningar som inte är dömda

Regeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, presenterade 27 maj 2024 att de tillsätter en särskild utredning som bl a innefattar att utlänningar som ej dömts för brott ska kunna utvisas.


I pressmeddelandet Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige påstår Justitedepartementet att organiserad brottslighet skulle vara systemhotande och att likställa med terrorism.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) utvecklar resonemanget:

 – Det går inte att bortse från det faktum att det finns vissa likheter mellan terrorism och den grova organiserade brottsligheten. Även de kriminella nätverken är systemhotande. De har ett stort våldskapital som de använder med likgiltighet inför konsekvenserna för allmänheten, och de ägnar sig åt infiltration och annan otillbörlig påverkan för att främja sina intressen. (Källa: Regeringen.se)

Motargument vill påminna om definitionen av terrorism. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) läser vi:

Det finns ingen helt entydig definition av terrorism, men den svenska lagen om terrorbrott baseras på ett rambeslut från EU. Enligt beslutet är terrorism ”en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:

  1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller del av en befolkning,
  2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
  3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.” (Källa: MSB)

Vi på Motargument påstår att ingen av de tre kriterierna stämmer överens med de gängkriminellas syfte. Tidöpartierna gör alltså en felaktig bedömning då de likställer organiserad brottslighet med terrorism.

Att människor inte har lika rätt inför lagen är ett avsteg från likhetsprincipen, dvs att alla individer juridiskt sett är lika inför lagen. Att avvika från likhetsprincipen är antidemokratiskt och hör inte hemma i civiliserade rättsstater med jämlikt rättsväsende.

Avsteget från likhetsprincipen innebär i praktiken att personer som inte är dömda för något brott är föremål för utvisning. Utredningen ska kunna leda till att ”utlänningar som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk ska kunna utvisas” (Källa: Regeringen.se). Richard Jomshof (SD, ordförande i justitieutskottet utvecklar resonemanget:

– Det är av högsta prioritet att återupprätta tryggheten i landet. Sverige ska inte vara en fristad för farliga personer och detta förslag är helt avgörande för att säkerställa att bland annat grova gängkriminella, även utan att de dömts för brott, faktiskt kan förvisas ut ur landet. (Källa: Regeringen.se)

Utredningen ska redovisas senast 21 november 2025. Syftet med utredningen är att utvidga Lagen om särskild kontroll av utlänningar (LSU).

Advokatsamfundet varnade redan 2020, då M lyfte frågan om att utvisa ej dömda utlänningar, att Sverige kan vara på väg att bli en polisstat.


Utspelet från Tidöpartierna om att likställa organiserad brottslighet med terrorism och att utvisa ej dömda utlänningar strider är felaktigt och är antidemokratiskt. Det strider mot principen om allas likhet inför lagen och för Sverige närmare en polisstat.

Källor:

Regeringen: Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige

MSB: Terrorism

FRA: EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna – Artikel 20 Likhet inför lagen

SVT: Regeringen: Utvisa gängkriminella – utan att de dömts

Dagens Industri: Advokatsamfundet sågar M-förslaget: Går mot polisstat

Hanif Balis (M) funkofobi

Hanif Bali, Moderaternas egen bad boy, har genom åren gjort sig ökänd på X, tidigare Twitter, för sina minst sagt kontroversiella inlägg. Ofta är hans inlägg främlingsfientliga. Han har också en förkärlek för att hänga ut meningsmotståndare, t ex Fatemeh Khavari och Bachar Garar. Men denna gång handlar det om funkofobi.

Den f d moderate riksdagsledamoten petades 2022 och är nu istället invald i kommunfullmäktige i Österåker. I ett inlägg 22 april uttrycker Bali grov funkofobi riktad mot Mattias Irving, journalist och debattör. Länk till tweeten:

https://twitter.com/hanifbali/status/1782385795501850806

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Trots att många X-användare svarar Bali och påpekar olämpligheten i att uttrycka sig funkofobiskt svarar Bali på kritiken med ytterligare en funkofobisk tweet.

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Förutom att sitta i kommunfullmäktige för Moderaterna Österåker är Bali ständig kolumnist på Expressens ledarsida. Det återstår att se om Moderaterna och Expressen anser att Balis värdegrund stämmer överens med deras.

SD:s parallella universum: ”Ortensvenska hör inte hemma i Sverige”

Sverigedemokraternas språkpolitik har genom åren handlat om att marginalisera minoritetsspråk. De har (felaktigt) argumenterat för avskaffande av modersmålsundervisning med argument som att ”det försvårar inlärningen av svenska språket” och ”i Sverige talar vi svenska”.


SD har ännu inte sett möjligheten, och förmodligen inte vågat, att argumentera mot avskaffande av modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch).

Nu har SD börjat tala om att avskaffa dialekter, eller i detta fall sociodialekter. Ortensvenskan, eller förortssvenskan, Rinkebysvenskan, Rosengårdssvenskan etc är att betrakta som en dialekt som talas av vissa personer i vissa förorter.

Skärmdump från SD:s Facebookkonto 240404.

Ortensvenskan kännetecknas av en särskild språkrytm och rak ordföljd, t ex ”nu jag fattar” istället för omvänd ordföljd ”nu fattar jag”. I sammanhanget tål engelskan – och andra språk – med sin raka ordföljd, att nämnas. I ortensvenskan används både rak och omvänd ordföljd. Många är av missuppfattningen att ortensvenskan är en brytning, men den talas av såväl personer som har svenska som första- och andraspråk. Ortensvenskan varierar mellan områden och mellan grupper.

Ortenspråk finns även i andra länder och är på inget sätt unikt för Sverige. Motargument vill här nämna att det har förekommit ortensvenska förr. Mest känd är väl Ekensnacket, en sociodialekt som uppstod bland unga arbetare på Söder i Stockholm.

Vi ska vara på det klara med att det, likt andra dialekter, finns mer eller mindre utpräglad ortensvenska. Ortensvenska, likt andra svenska dialekter, är ett uttryck för identitet och tillhörighet. Många talare av ortensvenska väljer att tala sin dialekt med vissa, men inte med andra.

Språket är föränderligt, och det är människorna som förändrar språket med tiden. Dagens svenska är knappast densamma som den var för 100, 50 eller 30 år sedan.

Att Sverigedemokraterna nu vill bestämma hur vi ska tala är ytterligare ett bevis på hur de vill göra livet svårare för människor med annan bakgrund än de själva. ”I Sverige talar vi svenska” är ett synnerligen dåligt, och felaktigt, argument. Vi talar också finska, göteborgska, gotländska, romani och ortensvenska. Bland mycket annat.

Hur tänker SD att de ska se till att människor inte talar sin dialekt? Det kommer att krävas oändliga resurser för att skicka ut språkpoliser i förorten. Ska de stå förberedda med böteslappar och dela ut dem till människor som talar med varandra?

SD:s utspel om att ifrågasätta ortensvenskan är uttryck för deras radikala konservatism och etnonationalism. Detta är naturligtvis, som så många av utspelen från SD, symbolpolitik. Som mycket annat är det inte möjligt att genomföra. I SD:s parallella universum spelar det ingen roll, när deras väljare står på led och gör honnör är allt bra.


Källa:

Institut för språk och folkminnen: Förortssvenska

Samnytts hånfulla attack mot Muharrem Demirok (C)

Den SD-kopplade nätbloggen Samnytt slår upp en ”nyhet” som gått varm i sociala medier under veckan. I tisdags publicerade centerpartiledaren Muharrem Demirok en bild på X, f d Twitter, där han äter raggmunk. Tweeten är en passning till tidigare hånfulla artiklar och reaktioner från Samnytt och deras följare.


I tweeten länkar Demirok till en tidigare artikel där Samnytt hånar honom. Tweeten lyder:

”Fortsätter vara folklig genom att äta lunch i Åtvidaberg. Raggmunk dessutom. Ha en fin dag allihopa.” (Källa: X)

Trollen, samt SD:s och Samnytts fotfolk på X, kommer snabbt till undsättning. De hånar Demirok och ifrågasätter hans folklighet eftersom tallriken saknar fläsk, dvs är vegetarisk.

Samnytt trycker i artikeln ”Men var är fläsket, Murre?” hårt på att det inte skulle vara folkligt att välja bort fläsket till raggmunken.

Motargument undrar hur Samnytt, samt trollen och fotfolket på X, ser på judar och vegetarianer. De äter nämligen inte heller fläsk.

Demirok postar på onsdagen en ny tweet på X:

”Fläskkött till raggmunken, där går visst gränsen för att vara svensk. Alltifrån vanliga troll till moderater och sverigedemokrater är tydliga. Så alla ni som inte äter fläskkött, ni vegetarianer, judar och muslimer, nu vet ni. Så nära ytan ligger det att skilja ut folk från folk.” (Källa: X)

Motargument vill här påminna om Samnytts favoritpartiledare Jimmie Åkesson (SD) som inte äter något som kommer från havet. Surströmming, sillamackor och kräftskivor är väl bland det mest folkliga som finns i Sverige?

Samnytts politiske chefredaktör och ansvarige utgivare Mats Dagerlind svarar Demirok på X:

”Problemet här är inte att Muharrem inte äter fläsk, utan att han gör ett nummer av att han äter en svensk rätt och vill stoltsera med hur svensk han är. Och sen blir det magplask liksom när det visar sig att det är muslimsk haram som gäller trots allt. Och då blir han putt när andra påpekar pinsamheten. Problemet är inte heller att välja bort fläsk om man har rationella skäl för det, t ex att man helt enkelt inte tycker det smakar gott i någon av alla dess former, eller om man är vegetarian för att man ogillar storskalig industriell köttproduktion där djur hålls under koncentrationslägerliknande former. Problemet infinner sig när man väljer bort fläsk av irrationella, vidskepliga skäl därför att man tror att man måste underkasta sig en skäggig Allah i himlen och hans lika skäggiga krigarprofet Mohammed. Problemet är också att bortväljande av fläsk bara är toppen av detta isberg av vidskeplighet som sammantaget gör en människa inkompatibel med ett modernt upplyst demokratiskt och jämställt västerländskt samhälle. #svpol” (Källa: X)

Dagerlind verkar vara av uppfattningen att ju längre svar han ger, desto mer trovärdig blir han. Konsekvensen blir snarare det motsatta. Hans islamofobi och hånfullhet gentemot Demirok blir istället glasklar. Här kan det vara på sin plats att påminna om att Dagerlind nyligen dömts till en månads fängelse för flera fall av förtal.

EDIT: Samnytts Mattias Albinsson har uppdaterat sin artikel med att klippa in ett mail till Demirok där han frågar om det är av kulturella eller religiösa skäl han inte äter fläsk till raggmunken. Albinsson kastar också in att ”flera anmärker på det”. Nu pratar vi journalistik på allra högsta nivå. (OBS! Ironi.)

I kommentarsfältet till Demiroks första och andra tråd på X där han svarar på hånen från Samnytt, trollen och fotfolket hittar vi ännu mer hat:

https://twitter.com/MuharremDe…/status/1772625999370358826

https://twitter.com/MuharremDe…/status/1773048861138776375

Samnytt har hånat Demirok tidigare:

Här låtsas C-ledaren vara folklig – igen

”Skallturken” Muharrem Demirok föreslås bli ny C-ledare

Skärmdumpar från X 240328:

Samnytts vinklade rubriksättning

”Postutdelning stoppas i område – för farligt”

Detta är en rubrik tillhörande en artikel i SD-kopplade Samnytt 240325. Vad tror du är anledningen till att postutdelningen stoppats?

  • Kriminella
  • Arga pensionärer
  • Mördarbin

    Fel, fel, fel. Anledningen till att postutdelningen stoppats är att en privatpersons brevlåda anses vara farligt placerad, eftersom den står intill en väg med hög hastighetsgräns. Det anses helt enkelt för farligt att stanna vid brevlådan. Berörd privatperson har vid ett flertal tillfällen ignorerat påpekanden om den farliga placeringen av brevlådan. Personen ombeds från och med nu hämta sin post på Företagscenter i Borås.

Samnytts rubrik är en s k clickbait, dvs satt för locka läsare att klicka på länken. Rubriken insinuerar något helt annat än verkligheten. I dagens snabba internet-flöden bryr sig många inte ens om att klicka på länkar för att läsa artiklar. I skrivande stund på Samnytts X-konto har artikeln delats 35 gånger och fått 125 gilla-markeringar. Kommentarerna gör gällande att folk inte läst artikeln. Skärmdumpar från X 240326.

Länk till Samnytts artikel (sparad i webbarkiv för att inte ge Samnytt klick):

https://archive.is/RlOVI

Samnytt sprider myt om arabiska namn

Den SD-kopplade nätbloggen Samnytt bedriver en vinklad och polariserande nyhetsrapportering. T o m när det kommer till namn ser man en möjlighet att skapa splittring och uppdelning i ”vi och dom”. Med stöd av statistik om populära förnamn på nyfödda pekar de ut arabiska namn. Samnytt gör vad de kan för att sprida myten och narrativet om hur arabiska namn ”tar över” i popularitet i Sverige.


Redan när vi kikar på bild- och rubriksättning får vi en tydlig bild av narrativet Samnytt vill förmedla: Icke-svenskklingande namn påstås vara på väg bort och påstås ersättas av arabiska dito. Det finns en utbredd myt i svenska samhället att namn som ”Mohammed”, ”Ali” och ”Ahmed” skulle vara överrepresenterade. Artikelbilden är delad i två separata bilder, en bild föreställer midsommarfirande barn med etniskt svenskt utseende och den andra föreställer tre slöjbärare och en barnvagn i skugga.

Rubriksättningen följer samma tema: ”Här är pojk- och flicknamnen som ökade mest – flera arabiska”. Samnytt väljer sedan att presentera listorna för de pojk- och flicknamn som ökade mest under 2023, men utelämnar listorna för de pojk- och flicknamn som minskade mest under 2023. Troligtvis är det en medveten manöver, eftersom namnet ”Muhammad” hamnar på sjunde plats över de pojknamn som ökade mest (+ 37%) förra året. Samtidigt hamnar ”Mohammed” på nionde plats över de pojknamn som minskade mest (- 42%) samma år. Skribenten nämner också namnet ”Yasin” som ett tecken på att arabiska namn tar över i popularitet.

Motargument vill poängtera att namn på nyfödda varierar över tid och att föräldrar påverkas av sin samtid då väljer namn på sina barn. Att namn som är icke-svenskklingande är populära är inte på något sätt ett belägg på att Sverige utsätts för ett yttre hot.

Kuriosa: SCB har slutat att redovisa popularitet på pojk- och flicknamn eftersom de tycker att det finns annan statistik som är viktigare att fokusera på. Statistiken finns numer på Skatteverkets hemsida.


Källor:

Samnytt: Här är pojk- och flicknamnen som ökade mest – flera arabiska

Expressen: Lista: Namnen som ökade och minskade mest i popularitet 2023

Skatteverket: Namn på nyfödda

Regeringen och SD vill betala för att slippa flyktingar

EU har en gemensam migrations- och asylpakt som fastställer att varje medlemsstat har ett ansvar och ska ta emot ett visst antal asylsökande. Tidöregeringen meddelar under en pressbriefing om migrationen 2023 att Sverige nu gör gemensam sak med flyktingfientliga Ungern då de aviserar att de vill köpa sig fria från asylsökande.


EU-länderna har, efter flera års förhandlingar, enats om en gemensam migrations- och asylpakt. Länder som vägrar ingå i det obligatoriska omfördelningsprogrammet av asylsökande kan köpa sig fria. Sverige säger sig nu vara berett att betala avgiften på minst 20 000 euro, motsvarande 224 000 kronor, per asylsökande för att slippa ta emot flyktingar. Om Sverige ska köpa sig fritt från alla 13 000 flyktingar som beräknas söka asyl 2024 kommer notan (med nuvarande växelkurs) att landa på 2,9 miljarder kronor.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) utvecklar:

– Det är värt ett ganska högt pris för att säkerställa att vi har en hållbar invandring. (Källa: DN.se)

Sverige har tidigare varit drivande i arbetet med att det ska finnas en ansvarsfördelning på asylsökande för att minska trycket på de länder som tar emot flest asylsökande. 2023 beviljade Sverige det lägsta antalet uppehållstillstånd av asylskäl under hela 2000-talet. Malmer Stenergard tar gärna åt sig av ”äran” för minskningen, trots att inga större beslut trädde i kraft förra året. Hon menar att Tidöregeringen via en bred internationell informationskampanj skickat tydliga signaler om att Sverige inte är intresserat av att ta emot asylsökande:

– Migranter är välinformerade och vi har varit väldigt tydliga med att vi genomför ett paradigmskifte. Vi har redan fått en hel del regeländringar på plats och mer kommer. Sådant spelar roll för var människor söker sig. (Källa: DN.se)

Åtstramningen av den svenska asyl- och migrationspolitiken påbörjades av den förra regeringen efter flyktingkrisen 2015-16.

Det nya beskedet om att köpa sig fri från flyktingmottagande har mött kritik, bl a från Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato:

– Att Sverige ska gå samma väg som Ungern och köpa sig fria från ansvaret att ta emot sin del av flyktingarna är ett nytt lågvattenmärke. Ska EU ha en gemensam migrationspolitik behöver alla länder ta ett gemensamt ansvar och inte köpa sig fria. (Källa: DN.se)

Att Sverige väljer att betala sig fritt från flyktingar är ett naturligt steg i det s k ”paradigmskiftet” som den nuvarande regeringen och SD genomför på flera fronter. Tidöregeringen har tydligt visat att deras hjärtefrågor är asyl, migration, kriminalitet och medborgarskap.


Källor:

Regeringen: Pressbriefing om migrationen till Sverige under 2023

Europeiska unionens råd: Migrationspolitik: rådet enas om asyl- och migrationslagar

Expressen: Dyra notan för ”hållbar invandring i Sverige”

DN: Regeringen vill betala för att slippa asylsökande

Motargument: Myten om alla uppehållstillstånden 2023

Motargument: Regeringen och SD: ”Sverige är fullt”

SD: ”Avskaffa diskrimineringslagen”

SD har under många år känt sig utsatta för sin politiska åsikt. De har därför år efter år motionerat om att politisk åsikt ska inbegripas i diskrimineringslagen som en av diskrimineringsgrunderna. Eftersom dessa motioner gång på gång avslagits av övriga riksdagspartier har partiet nu ändrat hållning. De vill istället avskaffa diskrimineringslagen helt.


I Diskrimineringslagen fastställs att det finns sju diskrimineringsgrunder: etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, ålderfunktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet eller uttryck.

Sverigedemokraterna har länge kämpat för att lägga till en åttonde diskrimineringsgrund: politisk åsikt. Detta har partiet gjort genom att skriva otaliga motioner, anföranden, tal och debattartiklar i ämnet. Då övriga riksdagspartier inte anser det vara en bra idé har SD nu bytt taktik. Under Landsdagarna 2021 beslutade partiet att de ska arbeta för att helt avskaffa diskrimineringslagstiftningen. Istället vill de se en regel som förbjuder ”otillbörlig särbehandling”. SD motiverar resonemanget med att de anser att gemensamma resurser inte ska användas ”för att gynna enskilda grupper som för tillfället uppbär etablissemangets gunst”.

Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet, hävdar i en intervju med Arbetet att lagen ska avskaffas helt. På frågan om han inte tror att det kommer att bli lättare att diskriminera om lagstiftningen slopas svarar han:

– Nej, jag hävdar att lagstiftningen redan täcker in det. Det är redan så i dag att du inte får behandla människor på ett visst sätt. Om du då har en diskrimineringslag som endast pekar ut vissa diskrimineringsgrunder så exkluderar man andra. (Källa: Arbetet)

Diskrimineringsombudsmannen, Lars Arrhenius, svarar på SD:s krav om avskaffande av diskrimineringslagen:

– Principen om icke-diskriminering har sin grund i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som antogs som en reaktion på de folkmord och de kränkningar av människovärdet som skedde under andra världskriget.

– Diskrimineringslagen anknyter till flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter, liksom Europakonventionen och EU-rättens grundläggande rättigheter. Utöver den verklighet vi lever i där människor kontinuerligt diskrimineras i Sverige finns det alltså i förhållande till våra internationella åtaganden konkreta hinder att avskaffa lagen. (Källa: Arbetet)

Många sverigedemokratiska partiföreträdare har genom åren känt sig diskriminerade för sin politiska övertygelse. Jomshof själv hävdar att han blev av med sitt jobb som lärare pga att han är sverigedemokrat.

Som ett led i SD:s övertygelse om att slopa diskrimineringslagen förkunnade partiet 2023 att de också vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter, samt avveckla bidrag för att motverka rasism och diskriminering. 2021 röstade partiet för instiftandet av Institutet.

SD:s mål är att diskrimineringslagstiftningen ska ersättas av en regel om ”otillbörlig särbehandling”. Om detta skulle inträffa kommer det att bli lättare att diskriminera, eftersom risken att fällas för ”otillbörlig särbehandling” är avsevärt lägre än risken att fällas för diskriminering. Det är en farlig väg att vandra, eftersom SD väljer att dela in samhället i A- och B-lag mot bakgrund av de diskrimineringsgrunder som är lagstiftade idag. Följden blir att såväl segregering som stigmatisering och marginalisering ökar. Än så länge är inget av de övriga riksdagspartierna intresserat av att avskaffa diskrimineringslagstiftningen.

Källor:

Riksdagen: Diskrimineringslagen

Riksdagen: SD-motioner om en åttonde diskrimineringsgrund

Dagens juridik: Stärk skyddet mot politisk diskriminering i politisk sektor

Arbetet: SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen

Tidningen Global: SD: Lägg ned Institutet för mänskliga rättigheter

Lästips:

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna