Etikettarkiv: Sverige

I fokus

SD vill ha folkomröstning om invandringen

Riksdagsledamoten, tillika Sverigedemokraternas partisekreterare, Richard Jomshof, har för femte året i rad lagt en motion som handlar om att han vill att svenska folket ska avgöra huruvida vi vill ha ”massinvandring”. Det är på så många punkter fel och förtjänar ett svar från oss på Motargument.se.

Det var i slutet av riksdagens allmänna motionstid som Jomshof (SD) lämnade in sin ”Motion 2019/20:524 Folkomröstning om invandringspolitiken”.

SD har sedan länge pratat varmt om att man tycker att svenska folket ska få avgöra hur invandringspolitiken ska föras. Jomshof har skrivit samma motion fyra gånger tidigare.

Upplevd otrygghet är inte fakta

I motionen kan vi i vanlig ordning läsa hur den sverigedemokratiska Sverigebilden på många sätt skiljer sig från hur andra partier och sympatisörer ser på vårt Sverige. Det är samma gamla alarmistiska propaganda som saluförs. Jomshof spelar på människors upplevda otrygghet och i motiveringen till motionen saxar vi följande stycke:

”Resultatet av denna massinvandring är tydlig. Sverige som en gång var ett tryggt, stabilt och homogent land, kännetecknas i dag allt mer av splittring, segregation, ett ökat utanförskap och en ökad otrygghet. Det sistnämnda inte minst som en direkt följd av den allt grövre importerade gängrelaterade kriminaliteten med sina återkommande uppgörelser och skjutningar. Stenkastning och bilbränder i våra invandrartäta förorter, men också sexuella övergrepp, överfalls- och gruppvåldtäkter, är i dag vanligt förekommande.” (Källa: Riksdagen)

Jag vill påminna om att upplevd otrygghet och oro inte är fakta. Statistik är däremot fakta.

Jomshof tycker att det är märkligt att svenska folket inte har tillfrågats huruvida vi vill ha denna ”massinvandring”. Han menar på att det har gjorts undersökningar alltsedan 90-talet som styrker SD:s förhoppning om ett, för deras del, gott resultat i en kommande folkomröstning.

Det råder delade meningar om huruvida Sverige har en stor invandring, eller t o m ”massinvandring”. Det stämmer att Sverige tar emot många asylsökande, men det finns en sak som försvinner i debatten. Endast 1/5 av alla beviljade uppehållstillstånd perioden januari-september 2019 var asyl- eller flyktingrelaterade.

SD och den nazistiska konspirationsteorin om folkutbytet

Avslutningen på Jomshofs motion är slagkraftig:

”Dagens massinvandring är på väg att slita sönder Sverige, samtidigt som den kan komma att leda till en situation där det svenska folket blir en minoritet i sitt eget land. Det minsta man kan begära i en sådan situation är att man låter det svenska folket få tycka till i frågan. Därför bör regeringen snarast utlysa en folkomröstning där det svenska folket får avgöra om Sveriges invandringspolitik även fortsättningsvis ska vara ansvarslös och destruktiv, eller om den ska vara ansvarsfull och restriktiv i enlighet med vad Sverigedemokraterna föreslår.” (Källa: Riksdagen)

sd-logo_20155949Här hittar vi den nazistiska konspirationen och myten om det s k folkutbytet, dvs att svenskar kommer att bli en minoritet i sitt eget land. Den myten har vi knäckt på Motargument. Folkutbytet förutsätter att invandrare aldrig blir svenskar, vilket är något av en paradgren i den sverigedemokratiska politiken.

Den avslutande meningen är luddig, då den inte redogör för hur SD:s invandringspolitik ser ut. Men vi vet hur den ser ut:

  • Nollvision på asyl- och anhöriginvandring (länk)
  • Totalstopp på kvotflyktingar (länk)
  • Arbetskraftsinvandring är OK, till en viss gräns (länk)
  • Intensifierad repatriering, dvs ”nettoåtervandring” för invandrare (länk)

Hur ska en folkomröstning gå till?

Motionen om folkomröstning om invandringen känns antingen som en bluff eller så är den påfallande ogenomtänkt. SD har nämligen inte preciserat hur de vill att folkomröstningen ska gå till. Hur ska frågan och eventuella alternativ utformas till oss som röstar?

Jag vill påminna om att folkomröstningar, såvida det inte handlar om en föreslagen grundlagsändring, är rådgivande. Jomshofs förslag på folkomröstning om invandring blir bedräglig om den ger folket intryck av att deras röst ger Sverige en möjlighet att frångå internationell rätt.

Internationella mänskliga rättigheter säkerställer ett skydd mot dödande, förtryck och förföljelse. Den rätten regleras av FN-konventioner som ålägger staterna som skriver under dem en skyldighet att tillämpa konventionerna i sin myndighetsutövning, samt att göra konventionerna till en direkt del av den nationella lagstiftningen. Därutöver finns direkt bindande konventioner, t ex de utarbetade av Europarådet. Slutligen finns allt mer direkt bindande lagstiftning från EU. All denna lagstiftning står över svensk lagstiftning, såvida inte Sverige skulle börja välja att öppet frånträda regleringarna kring mänskliga rättigheter.

Mänskliga Rättigheter av Daniel Mott, används under CC BY-SA 2.0

Gällande asylrättens koppling till mänskliga rättigheter så finns en skyldighet för alla länder som följer dem, att säkerställa att flyende människor som kan bevisa att de utsätts för dödande, förtryck och förföljelse, inte hamnar i samma situation igen.

Det innebär t ex att det inte räcker att Sverige har förbud mot dödsstraff. Svenska staten får inte heller skicka en människa till ett land där den personen riskerar avrättning, eller tortyr, eller akut livshotande svält, eller systematisk diskriminering i yrkesliv, utbildning, näringsliv och behandling av myndigheter, eller slaveri, eller tvångsgifte.

Och så vidare. Hur ska SD:s folkomröstning förhålla sig till att Sverige är bundet av såväl Europakonventionen om mänskliga rättigheter, FN:s flyktingkonvention, FN:s tortyrkommission, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s  konvention om avskaffande av rasdiskriminering, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella ekonomiska rättigheter, FN:s barnkonvention, samt FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor?

Hur ska en folkomröstning förhålla sig till att Sverige är bundet av EU:s asylprocedurdirektiv, EU:s skyddsgrundsdirektiv, EU:s familjeåterföreningsdirektiv, EU:s tredjelandsdirektiv, med mera?

Medan Jomshof tycker det är märkligt att svenska folket inte får säga sitt om invandringen, tycker jag att det är märkligt att våra folkvalda inte ska få besluta om vilken politik de vill föra. Varför har vi val?

Källor:

Sveriges riksdag: Motion 2019/20:524 Folkomröstning om invandringspolitiken

Myten om alla uppehållstillstånden

Myt: Svenskar snart i minoritet

The Washington Post: A fascinating map of the world’s most and least racially tolerant countries

SVT.se: Analys: ”SD:s mål är att locka missnöjda väljare på landsbygden”

SD stänger Sverige

Dagens industri: SD välkomnar arbetskraftsinvandring

Vi kräver svar, Jimmie Åkesson: Är återvandring frivilligt och vilka ska återvandra?

Sveriges riksdag: Folkomröstning

I fokus

SD vill smutskasta Sverige för att göra landet mindre ”attraktivt” för asylsökande

Sverigedemokraterna vill, likt t ex Danmark, lagstifta om annonskampanjer i syfte att ”prata ner” Sverige som ett bra land för de allra flesta. Orsaken till att SD vill svartmåla landet är att de vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökande och anhöriginvandrare.

Varje höst läggs ett stort antal motioner i riksdagen. Det är intressant att läsa om stort och smått. Alla partier har en hel del bra idéer om saker att lagstifta om. Partisekreterare Richard Jomshof är en av de mest flitiga motionsskrivarna. Han lägger varje höst motioner som han har lagt flera gånger förr. Är det så att trägen vinner?

Jomshof har vid ett flertal tillfällen motionerat om att Sverige ska införa smutskastningskampanjer för att göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökande och deras anhöriga.

SD har redan bedrivit en smutskastningskampanj då de delade ut flygblad på den grekiska ön Lesbos. Flygbladen, som innehöll många osanningar, har kritiserats högljutt. De var undertecknade med bl a ”The People of Sweden”. I en artikel i Aftonbladet 9 november 2015 intervjuas SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein som bekräftade att SD låg bakom flygbladet, men att han inte ville kommentera de osanna påståendena. Wallerstein förkunnade att det för tiden handlade om en ”jättesatsning” från SD som kostade ”många miljoner”:

– Vi kommer också att köpa rätt mycket utrymme i media, i tv och tidningar utanför Europa. Målet är att det ska nå folk innan de börjar åka. (Källa: Aftonbladet)

Den som vill läsa SD:s flygblad kan finna det i den här länken. Klicka fram till foto 3 av 4 i artikelns början och klicka på flygbladet för att förstora.

Att det är OK att kalla Sverigedemokraterna för ett främlingsfientligt parti har nyligen avgjorts i en prövning av Granskningsnämnden. Själva hävdar de att de är ett ”invandringskritiskt” parti. Det är svårt att se att Jomshofs motion om smutskastningskampanjer strider mot epitetet främlingsfientlighet.

CC BY-SA 3.0

I motionen 2019/20:2683 ”Annonskampanj i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare” skriver Jomshof bl a:

”Den danska regeringen valde den 7 september 2015 att sjösätta en upplysningskampanj med syftet att minska antalet asylsökande som tar sig till Danmark. I en annonskampanj i libanesiska och turkiska tidningar berättade den danska regeringen att man valt att sänka ersättningen med nästan hälften, att man inte har rätt att återförenas med sina familjer samt att man kan räkna med permanent uppehållstillstånd i Danmark tidigast efter fem år i landet.” (Källa: Riksdagen)

Jomshof menar att Danmark är ett föregångsland vad gäller migration och invandring. Partiledare Jimmie Åkesson har vid ett par tillfällen uttryckt samma sak. Vi minns Åkessons skönmålande av Danmark i SR:s serie ”Mitt Sverige” då vi fick följa med honom till danska Hvidovre. Problemet är att Danmark vid flera tillfällen har lagstiftat om politik som är rasistisk och främlingsfientlig.

Bland årsregler, burkaförbud, ghettolagar och asylstopp

Vi minns den s k ”24-årsregeln” från 2002. Den innebär att utländska medborgare som gifter sig med en dansk medborgare inte kan bo i Danmark. Regeln gäller om någon av parterna är under 24 år, och är ett försök att minska tvångsgifte. Regeln har varit ett misslyckande, då siffror från 2012 visar att 90 % av unga från Pakistan och Turkiet fortsatt gifter sig med människor inom samma grupp.

Vi minns den s k ”28-årsregeln” från 2003, som 2011 omvandlades till en ”26-årsregel”. Denna regel innefattar ett anknytningskrav, dvs att ett äkta pars samlade anknytning till Danmark ska vara väsentligen större än till ett annat land, om familjeåterföreningen ska ske i Danmark. Regeln infördes primärt för att stoppa den s k ”kedjeinvandringen” till Danmark.

Vi minns burkaförbud på allmän plats 2018. ”Egentligen” är burkaförbudet ett maskeringsförbud, som isolerar ett hundratal danska kvinnor eftersom de inte vill gå ut utan att täcka sina ansikten. Att förbudet slår mot muslimska burka- och niqabbärare blir smärtsamt tydligt då undantag görs för maskeradutstyrsel, tomtemasker och halsdukar i ansiktet när det är kallt. Efter ett halvår av burkaförbud i januari 2019 hade tolv kvinnor bötfällts.

Vi minns införandet av s k ”ghettolagar” 2018. Lagarna innebär brottsstraffen är högre i särskilda områden (”ghetton”) än i ”vanliga” områden. Lagarna har skapat stora rubriker i internationell media.

Vi minns smyckeslagen 2016. Lagen, som Jomshof också motionerar om årligen, innebär att migranter ska fråntas sina ägodelar för att kunna finansiera sig själva under asylprocessen. I början av 2019, efter tre års smyckeslag i Danmark, hade staten beslagtagit ägodelar för 184 800 danska kronor och en bil. Lagen hade i början av 2019 tagits i bruk tio gånger, vilket av många anses som ett misslyckande.

Vi minns att danska Socialdemokraterna har föreslagit asylstopp 2018. Den s k asyl- och utlänningsreformen har fått arbetsnamnet ”Retfærdig og Realistisk”. Den danska regeringen vill införa deportation av asylsökande och anhöriginvandrare till ett särskilt danskdrivet läger i t ex Nordafrika. SD har i en knappt två månader gammal debattartikel skriven av Åkesson och migrationspolitiske talespersonen Paula Bieler talat om partiets nollvision gällande flyktinginvandring.

Danmark, med en befolkning på 6 miljoner, tar årligen emot 3 100 asylsökande. 2014 låg siffran på 15 000 asylsökande. Danska Socialdemokraterna vill minska antalet, vilket är en stramare politik än Dansk Folkeparti står för. Det högerextrema och muslimfientliga Stram Kurs var på vippen att ta sig in i Folketinget vid senaste valet. Partiet vill förbjuda islam och deportera hundratusentals människor som de menar utgör ett ”hot mot nationen”.

Jomshof vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökare och deras anhöriga

I Jomshof-motionen om annonskampanjen läser vi vidare att

”Den stora invandringen påverkar det svenska samhället mycket negativt. Det finns därför all anledning att genomföra en liknande kampanj från svensk sida i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare som tar sig till Sverige.” (Källa: Riksdagen)

Vad är det Jomshof tänker sig ska finnas med i annonskampanjerna, och i vilket forum ska de marknadsföras? Om han tänker sig planka Danmarks giv om annonskampanjer så innebär det för svensk del att annonsera i utländska tidningar om att ersättningarna för har minskat kraftigt, att det tar minst fem år att få permanent uppehållstillstånd och att det inte går att återförenas med sina familjer.

Detta är smutskastningspropaganda. SD smutskastar åter vårt Sverige. SD:s Sverigebild är dystopisk och mörk. Begreppet ”sverigevänner” har sedan länge spelat ut sin roll för Sverigedemokraterna.

Annonskampanjer har SD redan genomfört. Det är moraliskt förkastligt att sprida desinformation på det sätt som partiet gjorde. Det är dock inte förbjudet. Däremot krävs det en hel del lagändringar för att statligt sanktionerad propaganda, som SD vill införa, ska kunna bli sann och korrekt i sin information.

Källor:

Richard Jomshofs motioner om annonskampanjer

Aftonbladet: Här fotograferar SD flyktingar på Lesbos

SvD: Granskningsnämnden: Tillåtet att kalla SD främlingsfientligt

Riksdagen: ”Annonskampanj i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare”, Motion 2019/20:2683 av Richard Jomshof (SD)

Sydsvenskan: Sverigedemokraterna ger sig in i den danska valrörelsen

SR: Jimmie Åkesson tar oss till danska Hvidovre

Helsingborgs Dagblad: Invandringsfrågan väger tungt i Danmark

Altinget: 28-års regel ændres til 26-års regel

Sydsvenskan: Tolv har fått böta efter danska burkalagen

DR: Dansk ghettolov trækker overskrifter i internationale medier

Riksdagen: ”Beslagtagande av asylsökandes ägodelar” Motion 2019/20:2684 av Richard Jomshof (SD)

Nettavisen: Dansk smykkelov har gitt lite penger i statskassa

DR: Socialdemokratiet klar med første store valgoplæg: Slut med at søge asyl i Danmark

Aftonbladet: Asylmottagningen måste ner till noll

Aftonbladet: De danska hårda tagen tar aldrig slut

Aftonbladet: Extremhögern redo ta plats i Danmarks finrum

Featured image by Mogul. Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)

Artiklar

Dödligt våld: Sverige vs världen

Dödligt våld.

Perspektiv. Sammanhang. Kontext.

Alltid bra att ha när vårt land beskrivs som nära undergången.

Här är två grafer.

Den ena är över de värst drabbade länderna i världen – tillsammans med siffrorna för Ryssland, USA och Sverige för att ge kontext. Med siffror över andelen som sker med skjutvapen.

När det gäller dödligt våld så ligger åtta av de tio värst drabbade länderna i Latinamerika, två finns i Afrika.

I Latinamerika sker tre fjärdedelar av alla mord med skjutvapen, medan de bara är en femtedel i Afrika.

Venezuela med 28,5 miljoner invånare hade enligt Small Arms Survey, år 2017 26 616 mord, därav drygt 17 000 med skjutvapen.

Ryssland har en mordfrekvens dubbelt den i USA och tio gånger den i Sverige.

I Ryssland sköts 1 139 människor ihjäl 2017 (8%), i USA 12 568 (76%) och i Sverige 40 människor (35%)

Med Rysslands nivå hade vi haft över tusen mord i Sverige istället för drygt 100.

Med Venezuelas nivå hade vi haft över åtta tusen mord.

Den andra grafen fokuserar på Europa. Där kan vi se att Ryssland intar en unik position i vår del av världen. Ryssland har en femtedel av Europas befolkning men nästan två tredjedelar av alla fall av dödligt våld.

—
OBS. I siffrorna ingår inte dödsoffer som krävs i inbördeskrig/krig.

Källa: http://www.smallarmssurvey.org

Korta motargument, Myter

Myter om dödligt våld, del 3 – Sverige vs Belgien

Till mitt förra inlägg om det här med myter om dödligt våld (Tema: Irland) gjorde Helena Lind Trotzenfeldt följande kloka och faktiskt centrala kommentar:

”För många verkar det som om man måste välja sida.
Om man pekar på att det dödliga våldet inte ökar över tid betyder det för dem att man inte anser att dödande är allvarligt och måste åtgärdas.
Det är fullständigt möjligt att vara helt ense om att vi som land behöver ta krafttag mot alla former av dödande – våld mot kvinnor liksom gängvåld liksom rån och fyllevåld – och samtidigt inte köpa in sig i ”Sverige har blivit farligt”-myten.”

Detta är viktigt.

Det är en vanlig retorisk figur att jag och andra som påpekar att det är bäst att hålla sig till fakta om våldsutvecklingen i Sverige håller på och skönmålar verkligheten, att vi skulle hävda såna dumheter som att allt är frid och fröjd och inga problem finns.
Så är det givetvis inte.

Detta handlar om att benhårt hålla fast vid fakta och aldrig acceptera felaktigheter som sprids. Oavsett om felaktigheterna beror på misstag eller är medvetna lögner. Oavsett om felaktigheterna sprids via erkända media eller på bloggar eller Facebook.

Frågan om det dödliga våldet har kommit att bli en av de största politiska frågorna i Sverige idag. Och det är därför av stor vikt att vi inte låter dem som sprider en känsla av undergång stå oemotsagda.

Den här gången tänker jag fokusera på Belgien. Hur ser det ut när det gäller dödligt våld i Belgien?

Belgien har ca 10 procent fler invånare än Sverige.
Men mer än dubbelt så många mord.
2002 skedde 320 mord i Belgien, i Sverige 98.
Just det året var det mer än tre gånger så många.
Sedan dess har situationen förbättrats i Belgien, men nivån på dödligt våld ligger fortfarande betydligt högre än i Sverige.

Frågan är nu – gick Belgien under?
Svaret är självklart nej.
Betyder det att vi ska vara nöjda?
Givetvis inte.
Men vi kan avboka undergången.

Artiklar

Hur ser Sveriges framtida migrationspolitik ut?

Oavsett vilken inställning man har i asyl- och migrationsfrågan är det viktigt att alla är medvetna om hur den migrationspolitik vi har ser ut. Okunskap leder till att det sprids lögner och myter. Hur kommer den framtida migrationspolitiken att se ut? Nuvarande regeringspartier ska inom ett år att presentera en långsiktig hållbar migrationspolitik.

I juni 2019 beslutade regeringen att regeringspartierna (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna) att en parlamentarisk kommitté ska utreda hur en hållbar och långsiktig migrationspolitik ska se ut.

Man är av uppfattningen att detta är nödvändigt för att upprätthålla en rättssäker, human och effektiv migrationspolitik. Man vill samtidigt minimera förekomsten av tillfälliga lösningar, vilket varit mer regel än undantag de senaste åren.

Senast den 15 augusti 2020 ska kommittén lägga fram sitt betänkande.

Vad är det som kommittén ska ta ställning då? Sveriges migrationspolitik är i behov av en bred nationell reglering som ska vara gällande utöver det reviderade europeiska asylsystemet.

Det finns ett par springande punkter som kräver ett ställningstagande (Källa: Regeringen.se):

• om asylsökande som uppfyller kriterierna för att beviljas
uppehållstillstånd i Sverige som huvudregel ska beviljas tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd,
• längden på uppehållstillstånden, om tillstånden som huvudregel ska vara tidsbegränsade samt under vilka förutsättningar som permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas, och
• om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden, och i så fall vilka dessa grunder bör vara.
Kommittén ska därvid särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas.

Dessutom ska kommittén ta ställning till (Källa: Regeringen.se):

  • i vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig om den person som utlänningen åberopar anknytning till har sökt asyl och beviljats uppehållstillstånd i Sverige, och
  • om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och hur ett sådant krav då bör utformas.

(Text i fetstil är gjord av mig)

Kommitténs arbete ska leda till förslag på författningsändringar innefattande nyss nämnda punkter. Man vill med arbetet säkerställa att en större andel av de människor som kommer till Sverige gör det på lagliga och säkra vägar.

Arbetet syftar också till att undersöka andra EU-länders regelverk och vilka faktorer som påverkar människor att söka asyl i Sverige.

Kommittén kommer vidare att arbeta för att finna lösningar så att asylprocessen blir mer rättssäker.

Sammanfattningsvis ska kommittén redogöra för samhällsekonomiska och andra effekter av de ställningstaganden som fattas.

Den som är intresserad av en mer djuplodande genomgång av vad Kommittédirektiv 2019:32 innefattar kan läsa hela dokumentet här.

I fokus, Korta motargument

EU: Sverige säger nej till båtmigranter

För två veckor sedan rapporterade Motargument att ett antal EU-länder kommit överens om en rättvisare fördelning av båtmigranter som anländer Italien och Malta.

Det var i Luxemburg 8 november som initiativländerna Tyskland, Frankrike, Italien och Malta presenterade den s k Maltadeklarationen. Vid inrikesministermötet diskuterades hur ansvarsfördelningen av båtmigranter ska se ut.

Maltadeklarationen är inte en formell EU-fråga, och är tidsbegränsad om minst ett halvår.

Sverige har valt att ställa sig utanför Maltadeklarationen, vilket innebär att vi inte kommer att ta emot båtmigranter för att minska trycket på de mest belastade EU-länderna i södra Europa.

Även Danmark, Finland och Nederländerna har bekräftat att de ställer sig utanför Maltadeklarationen.

Den franska Europaministern Amelie de Montchalin förkunnade att ett tiotal EU-länder vill vara behjälpliga i den tidsbegränsade överenskommelsen. Dock var det bara tre EU-länder som bekräftade att de kommer att medverka: Luxemburg, Irland och Portugal.

De länder som står bakom Maltadeklarationen är Tyskland, Frankrike, Italien och Malta.

Inrikesministermötet visar att det finns stor splittring bland EU:s medlemsländer vad gäller migration och asyl. Det finns inga tecken på att EU-länderna har kommit närmare en gemensam asylpolitik.

Källor:

Europaportalen: Sverige tar inte emot båtmigranter

YLE: En handfull EU-länder beredda att delta i frivillig migrationspakt – men gemensam linje i asylpolitiken låter vänta på sig

Korta motargument, Myter

Myter om dödligt våld, del 2 – Sverige vs Irland

Det är ju inte bara i vanliga media som tokigheterna om det dödliga våldet dyker upp med jämna mellanrum. Även på bloggar och Facebook sprids allehanda myter och märkligheter och ibland rena missförstånd.

Stor sak görs ibland av att det dödliga våldet i Sverige har minskat mindre i Sverige än i många andra västländer. Det handlar förstås om att på något sorts indirekt vis belägga att Sverige är hårdare drabbat än andra jämförbara länder. Sverige ställs mot ett genomsnitt av andra länder där minskningen kontinuerligt har fortsatt också efter 2015.

Jag vill i sammanhanget lyfta fram Helena Lind Trotzenfeldt som på ett förtjänstfullt sätt har benat ut ett par av misstagen i denna hantering.

Jag har ett par kommentarer, men jag kommer säkert att få anledning att återkomma till detta.

1. Av någon outgrundlig anledning räknas aldrig USA med i kategorin ”västländer”. Där har man haft en likartad utveckling som Sverige och det passar förstås illa med hypotesen om den unika utvecklingen i vårt land.

2. Det som sällan nämns är att många av dessa andra ”västländer” har haft betydligt högre nivåer än Sverige – också när de har legat som lägst.

Jag tänkte här jämföra med Irland som 2018 hade det lägsta antalet mord på tio år.

Som vi kan se är minskningen under perioden större än i Sverige. Men samtidigt är denna minskning från en betydligt högre nivå.

Den låga nivå som irländarna förra året kunde glädja sig åt, hade i Sverige varit den högsta på över 100 år. 1,65 per 100 000 hade vi i Sverige 1915 – den näst högsta var 1989 med 1,49.

Den irländska nivån 2010 (på 2,5 per 100 000) har vi i Sverige inte varit i närheten av på flera hundra år.

Korta motargument, Myter

Myter om dödligt våld, del 1 – Sverige vs Mexiko och USA

Jag jobbar med en del felaktiga påståenden om dödligt våld som cirkulerar och som har sitt ursprung i media.

Någon kanske minns ett inslag på Dagens Eko som sändes för två år sedan. Där förekom både Mexiko och Italien – och intrycket som förmedlades i reportaget var att Sverige nu låg värre till än båda dessa länder när det gäller dödligt våld. Alltihop handlade om en ännu ej publicerad forskningsrapport om dödligt skjutvapenvåld. Ingen skugga ska falla på forskarna – det var det journalistiska referatet som blev fel.

Ekot var snabba med att dementera felaktigheterna, men det tycks inte ha hjälpt. Det är tydligt att alldeles för många fortfarande tror på det där.

Jag tänkte i några dagar koncentrera mig på att korrigera en del flagranta fel med ursprung i media – och jag börjar med Mexiko.

Trots att Dagens Eko alltså snabbt dementerade har uppgiften fått eget liv. Jag vill därför ge grundläggande fakta om Mexiko där det dödliga våldet ligger ofattbart högt.

Vi är vana vid att siffrorna i USA ligger mycket högre än i Sverige, men Mexiko ligger fem gånger högre än USA och 25 gånger högre än Sverige (räknat per 100 000 invånare).

Mexiko har drygt en tredjedel av USA:s befolkning, men 2018 mördades dubbelt så många (33 341 människor) i Mexiko, som i USA (16 214).

Med samma nivå som Mexiko hade vi i Sverige haft 2 778 mord förra året istället för 108…

 

Myter

F d anställd på Migrationsverket sprider myter om uppehållstillstånd, bidrag och pensioner

I ett Facebook-inlägg publicerat 29 september skriver en f d anställd på Migrationsverket sin sanning om hur det egentligen ser ut med uppehållstillstånd, bidrag, pensioner och allt fusk hen har bevittnat genom åren. Motargument har dissekerat inlägget, en del av det stämmer, men annat är lögner.

Så här lyder Facebook-inlägget i sin helhet:

Den f d anställdas Facebook-inlägg. Skärmdump 191003.

Vi går igenom inlägget bit för bit.

1. ”Människor som kom hit och som reste hem så fort dom fått tillstånd med våra bidrag intakta. ”

Om man får uppehållstillstånd i Sverige på grund av kris i hemlandet, och sedan flyttar tillbaka, förlorar man sitt uppehållstillstånd och därigenom relaterade bidrag. När man har uppehållstillstånd är det tillåtet att befinna sig utomlands i upp till två år under förutsättning att man ansökt om detta hos Migrationsverket. Så ser regelverket ut. Lämnar man Sverige i mer än två år, förlorar man sitt uppehållstillstånd.

Det är alltså lögn att personer med uppehållstillstånd kan bo utomlands på obegränsad tid så som den f d anställda på Migrationsverket skriver i sitt Facebook-inlägg.

Dock är det ytterst tveksamt att man väljer att flytta tillbaka till ett land som befinner sig i en krissituation.

Källa: Migrationsverket

2. ”Människor som bodde i 40 kvm delade på nästan 100 pers för att behålla bidrag.”

Ibland skriver sig flera asylsökande på samma adress för att göra det svårare för dem att bli utvisade om de får avslag. Om de inte följer sin utvisning inom angiven tidsfrist, har de inte heller rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket.  Den som fortfarande kan ha rätt till bidrag (t ex barnfamiljer) kan få minskad dagersättning.

3. ”Människor som lånade hur mycket som helst för studier och sedan åker tillbaka till länderna de kom ifrån. T.ex. Somalia, Afghanistan och Irak.”

Se punkt 1. Om man gjort en ansökan hos Migrationsverket för att vistas utomlands hos Migrationsverket, får man lämna Sverige och behålla till exempel studiebidrag- och lån. Efter två år måste det förlängas och du måste redovisa din vistelse i Sverige.

Vistas man mer än ett halvår per år utomlands så kan man både mista rätten till uppehållstillstånd, och hela tiden för vistelse i Sverige under det året dras av som totalt räknad vistelse som grund för uppehållstillstånd.

Källa: Migrationsverket

Asylsökande har inte rätt till studiestöd.

Källa: CSN 

Flyktingar med uppehållstillstånd har rätt till studiestöd.

Källa: CSN

4. ”Pensioner betalas ut till människor som inte gjort ett handtag i Sverige.”

Om en person har uppehållstillstånd i Sverige och är över 65 år har hen rätt till äldreförsörjningsstöd. Äldreförsörjningsstöd är ”en del av grundskyddet inom pensionssystemet tillsammans med garantipension och bostadstillägg”. Detta beviljas endast om personen är fast bosatt i Sverige och inte erhåller full garantipension.

Garantipensionen baseras på hur många år en person har bott i Sverige, och för att få ut maximalt belopp måste personen ha bott i Sverige i minst 40 år. För varje år som en person inte har bott i Sverige, minskas beloppet med en 1/40. Det innebär att om personen har bott i Sverige i tre år, får hen ut 3/40 av garantipensionen. Resterande belopp är äldreförsörjningsstöd.

Personen som har skrivit Facebook-inlägget förklarar att personer som aldrig har levt i Sverige har tjänat sina pensioner, alternativt att man hade uppehållstillstånd och därför tjänat pension. Det stämmer inte.

Källa: Sveriges Radio, Pensionsmyndigheten

5. ”Efterlevandepensioner till barn vars föräldrar sägs ha avlidit. Upp till över 70 000 kronor trots att föräldrarna aldrig satt sin fot här och trots att det inte finns dödsintyg. Ingen har blivit återbetalningsskyldig när förälder/föräldrarna återuppstått.”

Man kan inte få efterlevandepension utan dokument som bekräftar att föräldern har avlidit. Om förälder ”återuppstått” som den f d anställda på Migrationsverket skriver, blir man återbetalningsskyldig.

Som barn har man rätt till efterlevandepension tills man är 20 år.

”Har föräldern aldrig arbetat eller bott i Sverige är det enbart efterlevandestöd på 1 477 kronor per månad som blir aktuellt, eller 2 954 kr per månad om bägge föräldrarna är avlidna.” (Källa: Pensionsmyndigheten)

Källa: Pensionsmyndigheten 

Artiklar

Hur ska vi hantera när människor gör misstag?

Ibland gör vi misstag. Misstag kan vara medvetna eller omedvetna. Oavsett vilket kan misstag i dagens sociala medievärld få stor viral spridning. Vissa misstag spelar människor rakt i händerna, och de sprids som en sanning, trots att de inte är det. Hur ska vi hantera när människor gör misstag?

För min del har jag ett ideal – vi måste börja med att inse att vi alla gör misstag. Att medge detta för egen del kan ibland vara otroligt svårt, men nödvändigt.

Att stenhårt bita sig fast vid en uppfattning som inte visar sig hålla är inte bara dumt utan kan också skapa helt nya problem. Då sprids en bild av att det är farligt att göra fel och att man blir utslängd ur den sociala gemenskapen om man gör det.

Så kan vi inte ha det.

Vi gör ju nämligen alla våra misstag.

Jag vill därför här och nu lyfta en person vid Henrik Jönsson som när det visade sig att han hade grundfel om antalet fall av dödligt våld i Sverige och antalet dödsskjutningar omedelbart tog till sig detta och raderade sin film.

Jag måste erkänna att jag inte hade hört talas om honom tidigare, men i natt fick jag anledning att titta på hans senaste film som handlade om just ”Våld & verklighet”.

Hans ambition med sina filmer är på alla sätt lovvärd. Han vill bryta polariseringen i debatten. Även om jag inte delar hans politiska grundsyn så är detta i sig en ambition värd att sträva efter.

Och jag är dessutom övertygad om att just detta med hur vi förhåller oss till misstag är avgörande om vi vill bryta polariseringen.

I denna önskan att bryta polariseringen måste samtidigt ingå ett oavvisligt krav. Och det är att vi så långt det alls är möjligt bör hålla oss till korrekta fakta.

Det finns en tankemodell som riskerar att leda oss fel – och det är idén att sanningen aldrig är extrem, att den alltid kan återfinnas mittemellan två motpoler. Så är det givetvis inte.

Fakta är knepiga på det sättet. De bara ÄR.

Ibland fisk, ibland fågel, ibland mittemellan. Men inget avgör på förhand var vi hittar dem.

Och sanningen kan heller aldrig avgöras med hjälp av omröstning. Fakta ÄR.

Att ge sig in i diskussionen om brottslighet och våld är ett riskabelt projekt. Området är på många sätt minerat. När Henrik Jönsson gjorde det föll han i en av de gropar som man kan falla i. Nämligen frågan om hur många som utsätts för dödligt våld i Sverige.

Han utgick från polisanmälda brott, vilket i många andra sammanhang är ett rimligt förfaringssätt. Men detta gjorde att hans siffror över antalet mord i Sverige blev ungefär tre gånger för höga.

Enligt Jönssons graf var antalet mord i Sverige 2009 – 2018 en bra bit över tretusen. Den korrekta siffran är 946. Vad berodde hans fel på?

Hans siffror motsvarar antalet polisanmälningar, men där redovisas alla händelser med dödlig utgång där det funnits anledning att utreda om dödligt våld kan ha varit dödsorsaken.

Många visar sig efter utredning handla om något annat – självmord, olyckor eller naturlig död. Där finns även dubbletter där flera anmälningar upprättas för ett och samma fall. Ibland registreras försök eller förberedelse till mord eller dråp felaktigt som fullbordade mord eller dråp.

Återigen. När Henrik Jönsson fick detta påpekat för sig var han snabb med att ändra – eller i alla fall att radera sin film.

Eftersom han är långt ifrån ensam om att göra detta misstag vill jag här visa vad hans fel gick ut på. Både när det gäller dödligt våld i allmänhet och dödligt skjutvapenvåld i synnerhet.

Och som sagt. Vi gör alla misstag. Det är det viktiga i det här sammanhanget.

Så jag tänker inte acceptera något som helst hån eller personangrepp mot Henrik Jönsson.

Han medgav sitt fel. Det är stort.