Etikettarkiv: radikal islamism

Sådant som har med radikala islamistiska sekter att göra.

Myter

Myt: Muslimer identifierar sig med terrorism

Inom ramen för varje religion finns lika många attityder och lika många beteenden som det finns följare. Extremism är inte exklusivt för en specifik troslära. Det finns människor som helhjärtat ser sig själva som muslimer som har begått hemskheter i islams namn. Med all rätt kallas dessa människor extremister. Med all rätt kallas deras tolkning av islam extremism.

De muslimska extremisterna utgör en liten minoritet av världens muslimer och en stor majoritet av världens muslimer förkastar islamistiskt våld. Denna stora majoritet ser på extremisternas tolkning som en förvrängning av religionen.

Det är viktigt att vi påminner oss om att extremism inte är unikt för islam.

2015 gjorde Pew Research Center en undersökning i 11 länder med stora muslimska befolkningar. Resultatet av undersökningen visar att en överväldigande majoritet hyser negativa åsikter om Daesh.

Vi gör klokt i att komma ihåg att islam, likt andra abrahimitiska religioner, innefattar en oändlig mängd åsikter, beteenden och olika sätt att tolka den heliga skriften, som nedtecknats långt före den enskildes levnad. Islamistiska terrorister indoktrineras att anamma radikala tolkningar, och plockar selektivt ut delar vars syfte, i islams vagga, var att reglera krigföring. Terroristerna omsätter de tolkningarna i vår samtid.

Det finns en vitt spridd konspiration som uttrycker att muslimer, i syfte att få muslimer att framstå som fredliga, har rätt att ljuga för icke-troende om sin tro och sina åsikter. Företeelsen kallas taqqiyya och innefattas i, framför allt, shiitisk islam, men är inte generellt applicerbar på islam och muslimer, utan påbjuds för att, under särskilt utsatta omständigheter, skydda sig själv från fysisk eller psykisk skada.

På islam.nu kan vi läsa följande om det omdiskuterade taqqiyya:

Om du angrips och hotas till döden helt enkelt för att du är muslim, ja då är det inte förbjudet för dig att ljuga och säga att du är kristen till exempel. Det här är dock något som väldigt sällan händer och inget man får göra förutom i en absolut nödsituation

Det finns, också bland muslimer, en föreställning om att muslimska ledare och grupper inte fördömer terrorism i islams namn. I denna kontext är det nödvändigt att poängtera att en stor andel muslimska statsöverhuvud, politiker, organisationsledare och individer regelbundet fördömer muslimsk terrorism.

Efter terrordåden i Paris 2015 fördömde såväl Saudiarabien som Algeriet, Marocko, Kuwait, Iran, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Egypten, Bahrain, Indonesien och Qatar attackerna. Attackerna fördömdes av nationella och lokala muslimska grupper i USA. Franska muslimska ledare fördömer terrorattacken i Nice häromveckan. Dessutom utfärdade 70 000 muslimska ledare runt om i världen i slutet av förra året en fatwa mot islamistiska organisationer, såsom Daesh, Boko Haram, Al-Qaida och talibanerna, och krävde då att sådana organisationer inte ska benämnas muslimska.

Muslimer är föremål för hatbrott. Antalet hatbrott gentemot muslimer ökar ur ett internationellt perspektiv. Siffrorna är troligen inte helt representativa då endast de anmälda brotten tas upp i statistiken. Det kan finnas en mängd olika orsaker till att hatbrott mot muslimer ökar. Antimuslimsk/islamofobisk retorik fokuserar på att stigmatisera muslimer genom att klistra på dem etiketter som terrorister och extremister. Islamofober har för avsikt att skrämma människor genom att ihärdigt hamra in att närvaro av muslimer och islam är synonymt med hot av den nationella identiteten. Muslimer utmålas ofta som en monolitisk grupp, med en kultur som inte är förenlig med mänskliga rättigheter och demokrati. Vanliga muslimer tvingas klä skott för vad muslimska terrorister säger sig utföra i islams namn.

Föreställningen om att islam är roten till all ondska bemöter man enklast med att poängtera att vi är skyldiga att påminna oss om att det är människor, inte religioner, som utför goda eller onda handlingar.

Historiskt sett är terrorism en komplex företeelse. Terrorattacker har, genom historien, utförts av alla typer av extremister. Att fokusera enbart på islamistisk terrorism är både historielöst och stigmatiserande, ur ett människoperspektiv. Det finns en myt som säger att islamism ligger bakom all terrorism. Det är en naiv myt och den har tidigare knäckts här på Motargument.

Det finns en vilja hos vissa att sätta likhetstecken mellan att vara muslim och att vara islamist. Det är livsfarligt att generalisera om en majoritet utifrån vad en minoritet gör, tycker eller uttrycker.

Källor:

Myths and Facts about Muslim People and Islam

70 000 muslimska ledare fördömer terrorism

Bias against muslims

Myt: Islamister bakom all terrorism

Krönikor

Islamism från nära håll

En del debattörer hävdar att muslimer som kämpar mot extrema islamister inte existerar över huvud taget. Och när man väl förklarats som icke-existerande så har man ingen rätt att finnas i dagsljuset. Muslimer som kämpar, och som ställer sig emot extremism, förnekas och ogiltigförklaras ständigt i sin kamp av populister och högerextremister.

Populisternas himmelrike

Det är hur lätt som helst att vara en skrikande populistisk röst som slår sig för bröstet i kampen för att rädda Sverige genom ingenting annat än bara hög röstvolym. Vi har alltför många figurer i landet som har byggt en karriär på en skrika-högst-kamp, utan en enda droppe av effekt, inte en enda promille av synlig åtgärd i ett konkret arbete mot extrem islamism. Det enda som liknande typer av populister har skapat är egna forum där de har lockat fram applåder, från muslimhatare. Att kämpa mot islamism innebär, i så fall, att stämma in i liknande skrik-körer. Populisternas utbrott ser nästan ut som att de drar håret från sina huvuden och river sina ansikten med naglarna, samtidigt som de hysteriskt skriker: – ”ISLAMISTER!”, eller  – ”MUSLIMER!”.

De har skadat den här debatten allvarligt, med hjälp av medier som har givit dem ett enormt utrymme på totalt lösa grunder. Många populister har positionerat sig som självutnämnda experter i islamism-frågan. Högmodigt har de talat om vad islamism, och islam, är, i några fall med bonuskortet jag-kommer-från-Mellanöstern-och-därför-vet-jag och på så sätt, har de utan någon som helst kunskap, kunnat tränga sig in i debatten. Debatten har skadats av populister för att de lyckats vilseleda folkmassorna till samma avgrund av okunskap som de själva befinner sig vid. De lyckades skapa rädsla genom islamofobiska murar, samtidigt som de har fått utrymme, och möjlighet, att stå i det mediala rampljuset. Jag kallar dem oftast debatt-terrorister, som sprider skräck i samhället, ibland med massa påhittade siffror som de ”kan” bättre än SÄPO och polismakten.

Muslimer i rävsaxen

Populisternas tid är snart över. Det känns i luften.  Möjligtvis inbillar jag mig detta, på grund av min obotligt optimistiska själ. Detta är en av orsakerna till att jag började skriva i ämnet. I nästan ett decennium har jag befunnit mig i en rävsax mellan extrema muslimhatare och extrema islamister. Jag är långt ifrån ensam om detta. De flesta muslimer är i samma position, medvetet eller omedvetet. De är antingen engagerade i den här frågan, eller inte. Det är en position som muslimer har haft under lång tid.  Det är slitsamt, och det liknar ett vakuum där man bara kan andas genom ett sugrör. Paradoxalt nog, så känns det ofta som att vissa extrema muslimhatare och vissa muslimska organisationer samarbetar med varandra. Ett exempel är IFiS, Islamiska Förbundet i Sverige, som varje år gör sig skyldiga till en rad skandaler, något som det, av muslimhatarna, gång på gång hissas varningsflagg för.

Vad hände då? Muslimhatare fick sina ”bevis” på hur landets muslimer är, samtidigt som IFiS-ledningen pekade ut det hela inför sina medlemmar som en ”islamofobisk attack”. Muslimer var oftast mittemellan. Muslimhatarnas attacker fick det hela att svänga, och man stöttade gång på gång IFiS-ledningen, vare sig man ville det eller inte. Allt detta var på bekostnad av muslimerna. Å ena sidan försökte jag internt peka ut brister inom en rad muslimska organisationer, med stark vilja och ambition att försöka förändra saker, å andra sidan gick jag i clinch med muslimhatare. Pest eller kolera? Ungefär så kändes det.

När jag satte mig in i kritiken mot en del av de muslimska organisationerna och deras representanter så blev jag naturligtvis både mobbad och utpressad. Å andra sidan, i fajten med muslimhatarna blev jag ofta kränkt, hotad och förföljd. Sexuella trakasserier var det värsta och det mest hårresande. Islamist-grupper avfärdade mig som okunnig vad beträffar islam. Muslimhatare avfärdade mig som islamist. Båda har misslyckats. Jag är fortfarande ett levande bevis för deras dumheter. Det är ungefär så kampen i rävsaxen ser ut och de allra flesta muslimer befinner sig i liknande position.

Efter att en del muslimer förlorat förtroendet för stora muslimska organisationer, och deras så kallade företrädare, så har många startat egna organisationer eller hänfallit åt aktivism, eller engagemang på egen hand, beroende på intresse och individuella förmågor. I många moskéer, efter fredagsbönen, talar imamer öppet om faran för att lättpåverkade muslimska ungdomar ska komma in i extrema kretsar och då komma att hjärntvättas, eftersom deras okunskap och brist på livserfarenhet, utnyttjas i detta spel. Medier lockas naturligtvis av denna dramatik och man talar, ofta ensidigt, mer om imamer och demagoger, som uppmanar till våld och deltagande i krig. Jag är en av de som tycker att man borde lyfta fram både imamer och demagoger som uppmanar till fred och de som uppmanar till krig, för att vi ska kunna få en nyanserad bild.

Vad är det som ”muslimer i rävsaxen” behöver?

* Allt stöd och all hjälp är mer än välkommet, åtminstone genom att minska press och attacker från muslimhatare och islamofober, för att på så sätt skapa utrymme för våra ambitioner, vårt arbete, och för att bana väg för positiva förändringar i den egna gruppen, bland muslimer. Det enda skyddsrummet i det här fallet är antirasistiska organisationer och möjligheten att få utrymme i den antirasistiska rörelsen.

* Att journalister slutar ställa upp sina mikrofoner och kameror framför representanter för de stora muslimska organisationerna. Genom att göra detta ger man dem rollen som representanter för ”Sveriges muslimer”. Detta ser vi ofta. I nästan 10 år frågar man samma personer om det som muslimer generellt tycker, tänker, tror och gör. Vi förvandlas genom medierna till ett homogent kollektiv, eller nästan klonade kopior inför allmänheten, med ansikten som ser ut som det gäng som turas om på representantstolarna med sina barn, kusiner och vänner precis som i ett eget företag.

* Journalister måste skaffa mer kunskap och samtidigt se vilka personer de faktiskt lyfter upp som experter i frågan kring islamism, och enligt vilka grunder de gör det. Man ska definitivt undvika populister och lära sig att identifiera dem.

Kort sagt, vi, det vill säga de som jag kallar för muslimer i rävsaxen, har en rad barriärer framför oss innan vi slutligen når punkten där vi kan arbeta, och kämpa, emot extremism och destruktivitet bland muslimer. Okunniga journalister som söker dramatik, islamofober och muslimhatare i olika nyanser, populister och mycket annat måste man gå igenom… tills man äntligen kommer till målet – att göra något åt situationen! Man måste ha förståelse för den ställning som de flesta muslimer har idag, innan man säger att ”muslimer inte gör något åt det” eller ”det finns inga muslimer som kämpar emot islamism”.

Kunskap är en avgörande nyckel i kampen mot islamism

10564576_10152270485326479_1343602406_o

En liknande tabell gjorde jag för ca 5 år sedan och det är här har jag funnit grundproblemet:  Samhällsexperter i frågan kring islamisk extremism brukar ofta tala om alla islamist-grupper på ett ensidigt sätt, genom att förklara islamist-grupperna som nästintill identiska.
Allmänheten har sällan, eller nästan aldrig, fått upplysning om gruppernas likheter och skillnader, något som är väldigt viktigt.
Det finns hundratals olika islamist-grupper/-organisationer/-partier. Alla skiljer sig från varandra när det gäller ideologiska stjärnpunkter och olika sätt att använda religionen islam inom sina verksamheter. Deras grundideologi är oftast bestående av en enda pelare, av en enda Koranvers, eller hadith, som de har tolkat på egen hand.
När en del experter talar om Muslimska Bröderskapet, Al Qaida, Boko Haram, Tahrir, Hizbollah, Hamas, Al Shabab, ISIS etc., så känns det som att de talar om en och samma grupp, med samma mål, ideologiska grunder, religiösa övertygelse, samma grad av extremism och samma sätt att använda islam inom sin politik. Men så är det inte.
Mitt schema talar sitt tydliga språk: det finns ett enormt stort behov att fylla i de olika islamistgruppernas variation. I det här fallet behöver man massvis med tid och jag har många gånger önskat att ha några dagar med 70-80 timmar istället för 24.

Det krävs analys av förekommande tal och texter på islamistgruppernas hemsidor.
Det krävs notering av olika händelser kopplade till islamisternas olika aktioner.
Det krävs uppdatering och genomgång i varje analys, för att markera och upptäcka, islamist-gruppernas skillnad och likheter.

Detta är väldigt viktigt.
Utan arbete på det här sättet är det totalt omöjligt att stå emot, att ifrågasätta eller kritisera islamister – med målet att ogiltigförklara islamisternas röst i förhållande till vanliga muslimer, och att på detta sätt hindra flera islamist-anhängare.

Kunskaper inom islam som religion är också viktigt för oss som brukar ifrågasätta bokstavstolkare, vilka inte alltid är islamister, men som stärker islamisternas positioner, i vissa fall helt omedvetet. Komplicerat nog finns många strikt religiösa, så kallade bokstavstolkare, som inte tillhör någon islamist-grupp och som inte sympatiserar med något islam-politiskt parti. Men deras fyrkantiga syn på religionen hjälper, vare sig de vill eller inte, islamist-grupper att etablera sig lättare bland muslimer.
I denna kamp befinner man sig utanför den intellektuella debatt-plattformen. Man kan enbart motdebattera på religiös nivå. I det här fallet gäller det Koran-kunskaper och hadither, för att motsäga deras religionssyn, vilket jag ofta brukar göra under olika omständigheter och i olika sammanhang.

Islamofobernas kamp mot islamism är det farligaste

Det som jag ser som farligast i arbetet mot islamism är att en rad islamofober, exempelvis Jimmie Åkesson, vill positionera sig som kämpar mot islamism. Åkesson har tagit sig friheten att uppträda som en korsriddare i kamp mot jihadister, vilket bekräftas av, till och med, assyrier och har förklarats av Expo. Detta är farligare än man tror!
Det handlar alltså om en politiker som spelar med två extrema sidor för att få makten. Han ställer extrema muslimhatare, som ofta röstar på honom, mot extrema muslimer. På så sätt skapar man en fajt-plattform som inte kan sluta enbart med retorik. Nästa steg är våld och, till och med, väpnade konflikter. Det är skrämmande då vi allt oftare ser militära ambitioner bland sverigedemokrater och deras anhängare. Vi har skrivit om ”militanta sverigedemokrater” tidigare. En rad militära tendenser bland SD:are har avslöjats av IRM, Inte rasist, men… Det är farligt nog att skapa en plattform för korsriddare och jihadister.

/Ida Dzanovic

Länka gärna till denna artikelserie (sökord: ”islamism” här på Motargument) varje gång du hör påståenden som ”muslimer gör ingenting åt extrema islamister”.

I fokus

Vi måste tala om debatten

3 kommentarer

Göteborgs-Posten publicerade den 26 mars 2016 en krönika av Ann Heberlein, med rubriken ”Vi måste tala om islam” och underrubriken ”De ‘religiöst motiverade’ attackerna har ökat lavinartat”. Artikeln har fått stor uppmärksamhet, inte så mycket för sina kontroversiella slutsatser, som för de allvarliga faktafelen i originaltexten. Heberlein hade bitvis feltolkat Europols statistik och misstagit 395 arresterade för 395 terrordåd.

Detta uppmärksammades på flera håll, bland annat av Elias Tuffaha. Heberlein har reviderat debattartikeln på gp.se, där man nu kan läsa det här:

”Rättelse: I en tidigare version av denna text framstod uppgifterna om arresterade gärningsmän som om de handlade om konkreta terrordåd, vilket givetvis hade varit absurt. Jag beklagar mina tidigare felaktiga uppgifter.”

Men Heberlein bjuder inte på de korrekta siffrorna för religiöst motiverade terrordåd (som minskat från 3 st 2010 till 2 st 2014). Det hade varit generöst att göra.

TE-SAT (European Union Terrorism Situation and Trend Report) finns att ladda ner hos Europol, för den som vill fördjupa sig i statistiken. Jag har försökt visualisera hur antalet terrordåd och arresteringar varierat sedan 2010 för grupperna högerextrema, vänsterextrema, separatistiska och religiöst motiverade. Eventuella fel i siffror och grafer är helt och hållet mina egna. Observera att ”terrordåd” innefattar både genomförda och förhindrade eller misslyckade dåd.

europol_te-sat2011-2015_rev_Sida_4_Bild_0001 (640×351)
europol_te-sat2011-2015_rev_Sida_3_Bild_0001 (640×354)
europol_te-sat2011-2015_rev_Sida_2_Bild_0001 (640×354)
europol_te-sat2011-2015_rev_Sida_1_Bild_0001 (640×354)

Heberlein har nu justerat det påstående som utgjorde hela grunden för hennes efterföljande resonemang. Från att den terrorism som främst hotar Europa är religiöst motiverad (lutad mot antalet terrordåd) till att den enligt ordningsmakten är religiöst motiverad (lutad mot antalet arresteringar). Det är ett sällsynt uppenbart exempel på ad hoc-argumentation, alltså att man anpassar bevisen för att passa sina teser när bevisen visar sig felaktiga.

Heberlein utelämnar nationalistiskt separatistiska terrordåd från sin uppställning. De var 160 st 2010 och har minskat till 67 st 2014, medan antalet arresteringar har minskat från 349 till 154. Separatistiska terrordåd är visserligen småskaliga och på stadig tillbakagång, men varför Heberlein väljer att helt bortse från den ojämförligt största gruppen terrordåd som utförs i Europa kan bara hon svara på.

Heberlein får fortfarande inte siffrorna rätt. Hon har inte observerat att siffran för vänsterextrema terrordåd faktiskt är 13 st under 2014 – antalet arresteringar där är hela 54 st, upp från 34 st 2010.

Så, med de här justeringarna i inledningen (och de problem som de medför), hur har Heberlein justerat sitt resonemang och sina slutsatser för att ta hänsyn till de förändrade förutsättningarna?

Inte alls, visar det sig. Inte med ett ord.
Centralt i resonemanget i originaltexten var följande passus:

”det bör stå klart för de flesta tänkande individer att religion, i det här fallet islam, spelar en avgörande roll i de fasansfulla terrordåd som sargat Europa sista åren.
Vi måste tala om islam. Vi måste hantera att majoriteten av de terrordåd som drabbar oss, våra värderingar, vår frihet, ja hela vårt sätt att leva, hämtar både argument och drivkraft ur islam.”

I den justerade texten står dessa påståenden kvar helt oförändrade. Trots att Heberlein alltså nu säger sig hela tiden ha varit medveten om att det är majoriteten av de arresterade som är religiöst motiverade, inte majoriteten av terrordåden, och att detta speglar ordningsmaktens värdering av hotet, inte det faktiska antalet dåd.

Jag undrar hur det kommer sig att en ansedd morgontidning som Göteborgs-Posten, först släpper igenom en ledarkrönika med så enorma faktafel i sina grundantaganden. Jag undrar hur Göteborgs-Posten sedan kan acceptera en rättelse som återigen innehåller uppenbara felaktigheter, där inga konsekvensändringar i resonemang eller slutsatser gjorts utifrån de allvarliga faktafelen i grundantagandena.

Borde inte granskningen av rättelsen vara särskilt hård efter avslöjandet om så allvarliga fel?

Vi måste tala om debatten – var gränsen går för en hederlig debatt, vilka krav en ledarredaktion kan förväntas ställa på kvaliteten hos artiklar från etablerade skribenter, och vilka förväntningar vi läsare har på faktakontrollen hos ledarredaktionerna.

Artikeln är också publicerad på bloggen Alexandras Allehanda.

***UPPDATERING 2016-04-05***

Den 30 mars, två dagar efter att den här artikeln publicerades, har Heberlein skrivit om inledningen till sin text ytterligare minst en gång, och tonat ner statistik över antal terrordåd eller arresteringar. Istället har hon lyft in siffror över antalet offer för terrorism i Europa. Den tredje (eller om det är fjärde?) versionen av krönikan finns att läsa på GP:s websajt. Resonemanget ovan gäller Heberleins första uppdatering av sin krönika, från den 27 mars. 

Sveriges Radios Medierna har uppmärksammat de många omfattande ändringarna i den inledande bakgrunden och har också fått Göteborgs-Postens ledarredaktör Alice Teodorescus kommentarer om detta.
***

I fokus

70 000 muslimska ledare fördömer terrorism

Under ett av islams största årliga möten för religiösa ledare, Urs-festivalen i Indien, utfärdade 70 000 muslimska ledare tidigare i veckan en fatwa* som fördömer terrorism. I samband med ceremonin skrev 1,5 miljoner muslimer (15 lakh), under dokumentet mot terrorism.

Det har blivit vanligt bland islamofober, högerextrema och några andra, att kräva att muslimer ska ta avstånd från terrordåd utförda av Islamiska Staten/Daesh och andra terroristorganisationer som säger sig arbeta i islams namn. Och trots att många personer som är troende muslimer, såväl som många religiösa ledare, gång på gång tar avstånd och fördömer sådana handlingar och grupper, har det inte fått stopp på kraven.

Nu har muslimska ledare återigen gått samman för att fördöma terrorism. Under Urs-e-Razvi, en årlig festival i norra Indien som firas till minne av den avlidne muslimske imamen Ahmed Raza Khan Qadri, skrev cirka 70 000 religiösa ledare från hela världen en fatwa som fördömer terrorism. Fatwan fördömer även uttryckligen terrororganisationer, inklusive Daesh/IS, al-Qaida och talibaner. Dessa är ”inte muslimska organisationer” enligt ledarna, som även uttryckte att medlemmar av dessa organisationer ”inte är muslimer”, rapporterar The Times of India.

1,5 miljoner muslimer rapporteras ha skrivit under fatwan.

Mohammad Farogh-ul Quadri, generalsekreterare för World Islamic Mission, gick så långt som att säga att han vill ha ett internationellt förbud mot Daesh/IS och dess motsvarigheter runt om i världen.

Tydligare än så kan det nog inte bli.

*En fatwa är ett religiöst påbud utfärdat av muslimsk religiös ledare liknande ett påvligt, katolskt dekret. Det förklarar vad som är och inte är tillåtet enligt islam.

I fokus, Krönikor

Muslimer utmålas som syndabockar

Idag är jag, liksom många andra, led och vred på mänskligheten. Hur kan vi skapa så mycket hat och skräck? Varför blandar vi ihop skyldiga med oskyldiga människor? Kan vi inte bara följa John Lennons uppmaning i ”Imagine”?

I fredags drabbades Paris av ett terrordåd som var det andra i ordningen i staden år 2015. På sex platser i staden skedde samordnade explosioner och skottlossningar, bl a på arenan Stade de France där en fotbollsmatch mellan Frankrike och Tyskland pågick, och i konserthuset Bataclan där garagerockbandet Eagles of Death Metal spelade. Hittills är 129 liv släckta och 352 människor vårdas på sjukhus. Vad man har fått fram så kom gärningsmännen från den vidriga terrorsekten Daesh, eller IS som de flesta kallar dem. Det är helt enkelt islamistisk fanatism som är boven i dramat.

Men det finns en sak som är exakt lika tragisk som terrordådet i sig. Och det är hur terrordådet används som en ursäkt till hat och hets mot flyktingar, invandrare och muslimer. Sedan fredagen har ett crescendo av xenofobiskt hat briserat. Det är invandringen, mångkulturen och islam som pekas ut.

NamnlösEtt klockrent exempel på det uppiskade hatet är det Mats Dagerlind från Avpixlat skriver på Twitter, nämligen att Europa bör vara ”islamfritt”. Jag själv har fått ta min beskärda del av hatet sedan dess (dock inte från Dagerlind). Nu är jag ju inte flykting, men en massa annat stämmer in. Här och nu vill jag dissekera det ursäktande hatet, bit för bit.

Det är muslimerna: Nej, det är islamisterna. Här finns en stark orsak till varför jag kallar terrorsekten för Daesh och inte IS. För att islam och islamism är två skilda ting. Självklart är det islamister som ligger bakom terrordådet. Men att blanda ihop dem med vanliga hederliga muslimer är ingenting annat än islamofobi och kulturrasism. Och det är precis vad Daesh vill, att vi ska blanda ihop dem med islam. Det är exakt samma mekanism som att mena att vanliga hederliga judar är på samma sätt som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Dessutom är det just till stor del muslimerna själva som faller offer för Daeshs galenskap. Tips för mer anständighet: håll isär folk och religion från extremister, och läs Koranens budskap.

Det är flyktingströmmen: Nej, terroristerna som attackerade Paris var inte flyktingar. Dessutom gömmer sig inte Daesh-krigare som flyktingar. Sådana myter har spridits på internet, men inte utan att Viralgranskaren senare avslöjat att dessa är just myter. Svaret är ganska enkelt här. Daesh lider inte direkt av någon brist på pengar. Flyger de åker de business class, med falska pass som de självfallet har råd med. Med en sådan förmögenhet, skulle ni då riskera livet på en slags hinderbana på liv och död som först börjar med en sjaskig båt i ett stort farligt hav för att sedan gå genom taggtråd och tårgas? Skulle inte tro det. Tips för mer anständighet: försök förstå att flyktingarna flyr från den terror som skedde i Paris, ty det är vardag i Syrien.

Det är mångkulturen: Nu vill jag verkligen citera Brasse Brännström; ”fel fel fel”! Är det något som Daesh hatar så är det mångkultur. Jag skulle med råge kunna påstå att deras hat mot mångkultur är på likartad nivå med Svenska Motståndsrörelsens. Rasismen är slående. Speciellt mot kurder, som är en av de mest drabbade grupperna i Syrien och Irak, men lika stark är intoleransen mot andra religioner. Mot shia, kristendom, yazidi, judendom, zoroastrism, you name it. T o m mot mångtaliga sunnimuslimer. Dessutom är Paris en stad präglad av mångkultur, vilket vem som helst som besökt staden kan vittna om. Tips för mer anständighet: försök förstå att mångkulturen är offret och inte förövaren.

Må hända att ”je suis une provocateuse”. Men det bjuder jag på. För rätt är rätt även om det retar upp. Det som är rätt i det här fallet är, förutom ett starkt fördömande av dådet, mer förståelse och sympati för de drabbade. Jag kan lova er att detta crescendo av rasism vanärar offren och övriga drabbade samt anhöriga. Samtidigt som jag ber för Paris, ber jag er om mer anständighet. För motsatsen till det är det ingen som vinner på, förutom extremisterna.

Krönikan är tidigare publicerad på Frihetssmedjan.

Myter

Jihadisternas övertagande av Sverige

Sverigedemokraterna säger öppet gång på gång att muslimer är vår tids största hot, och detta betyder, enligt Jimmie Åkesson, att vi måste ”minska den muslimska invandringen”. Den i särklass mest återkommande tes som drivs av nationalister i sociala medier är den om det muslimska övertagandet av Sverige. Vi svenskar är naiva och korkade mesar som ger upp vårt land, heter det.

Vad är det då muslimer kommer att göra med oss?

Terrorhotet

Först är det terrorhotet. Elfte september, Taimour Abdulwahab och Madrid-bombningarna visar absolut att militanta islamister menar allvar. Problemet är förstås att det inte går att stoppa terrordåd genom att förbjuda invandring. Du måste inte bo i ett land för att spränga dig själv och andra i det.

Övertagandet inifrån

Nästa hot är att muslimer kommer att ta över Sverige och andra länder genom att flytta hit och sedan antingen demokratiskt rösta sig till makten genom att vara fler än vi eller också genomföra en sorts statskupp. För att tro att detta ska hända måste man ju också vara tämligen dålig på matematik, vilket dessvärre ofta är fallet med nationalister. SD har högst andel lågutbildade väljare av alla partier.

Muslimerna är idag ungefär en halv miljon i Sverige, om vi räknar samtliga som invandrat från muslimska länder och deras barn som muslimer. Vi övriga är ungefär tio miljoner, dvs tjugo gånger fler. Sedan är ju långt ifrån alla muslimer som flyttar hit överens med varandra – de är sunniter, shiiter, sekulära, bokstavstroende, feminister, folkpartister, sossar osv, precis som vi som har kristet ursprung är olika sinsemellan. Även om de mot alla odds skulle bli nitton gånger fler än idag är det otänkbart att alla tio miljoner skulle tycka så lika att de skulle kunna rösta bort oss övriga.

Ungefär hundratusen personer, dvs en procent av Sveriges befolkning, tillhör idag ett muslimskt samfund.

Invasionen

Det tredje hotet är att muslimer kommer att inta Europa medelst en militär invasion. De börjar med ISIS, och när den staten är etablerad kommer de att tåga mot nordväst, och återskapa Osmanska riket. Jo, vän av ordning inser att Sverige inte ens är med på kartan, vare sig bokstavligt eller bildligt. Vän av ordning inser också att ISIS inte ens lyckas få stöd hos sina muslimska grannar, eftersom de till och med är beredda att gå ihop med USA för att stoppa dem. Vän av ordning inser också att NATO och västmakterna har hundrafalt större muskler på alla plan – vapen, infrastruktur, media.

Kombinationen

Men då kommer vi till de fjärde hotet, som är en kombination av de första tre. I muslimhatarnas värld kommer de militanta islamisterna att ta över Sverige genom att utföra terrordåd, genom att flytta hit, föröka sig och sprida sig i Sverige och genom att slutligen invadera oss.

Hur detta ska gå till är inte särskilt tydligt. Sverigedemokrater tenderar att hoppa över just tillvägagångssättet, och nöja sig med att säga att det kommer att hända och att enda sättet att hindra övertagandet är att stoppa den muslimska invandringen.

Men låt oss utforska tesen ”snart lyder vi alla under sharia-lagar”, och vägen dit:

Terrordåd som dödar civila är ju personliga katastrofer, men knappast något som underlättar ett övertagande. Istället skulle man behöva identifiera och spränga svenska försvarsmål. Sedan gäller det för alla muslimer i Sverige att föda väldigt många barn väldigt fort, så de hinner växa upp till jihadister. Det är ju viss ledtid på just det där med övertagande medelst födslar.

islamtakeovereuropeVad gäller ISIS behöver de på något sätt ta sig till Sverige för att kunna invadera oss. För att komma hit landvägen behöver de först lägga under sig Turkiet och Östeuropa, och gärna även Tyskland. De har nu försökt inta staden Kobane ett bra tag och det går inget vidare. Så det är en bit kvar till Ystad, kan man tänka.

Nationalisternas tankefigur är också att jihadisternas intresse för att invadera Sverige på något sätt skulle öka om det bor något fler muslimer i landet, och att vi därför måste hindra muslimer från att flytta hit. Om de inte vet att vi finns kommer de att glömma oss, verkar man resonera. Syns inte, finns inte.

”Du kan aldrig lita på en muslim”, skriver nationalister ofta i sociala medier. De ser varje muslim innanför Sveriges gränser som en sorts spion inför den stora invasionen. De smyger omkring här i folkhemmet och väntar på en signal från Allah. När de får den kommer de att hoppa fram och skära halsen av oss andra, som de i smyg har hatat hela tiden. Lärare, läkare, lokförare och kassörskor från Irak och Bosnien bidar egentligen bara sin tid. När de skriver ut ditt penicillin, kramar till barn eller räcker över kassakvittot ler de falskt, för de vet att snart ska du döden dö för deras hand. Ungefär.

Jag har aldrig sett en nationalist förklara hur jihadisterna rent geografiskt ska ta sig till Sverige, eller hur de alternativt ska kunna vara i majoritet inom 20 år, vilket är den tid som ofta nämns som apokalypsens början.

Myten om det muslimska övertagandet av Sverige är nationalisternas kanske mest centrala budskap, och ändå har ingen brytt sig om att gå till botten med den. SD:s framgångar bygger till stor del på skräcken för islam och det faktum att bara Jimmie förstår hur läskiga muslimer är.

Låt därför be SD skissa på övertagandets scenarion och berätta hur det kommer att gå till när Sverige blir ett muslimskt land.

Krönikor

Om likriktning som definition av totalitära rörelser

Jag fick frågan om socialism. Om varför jag inte betraktar socialister som lika farliga som fascister. Flera massmördare i historien har ju kallat sig socialister (från Hitler till Mao). Det är en bra fråga. Svaret på frågan är samma som varför jag inte drar konservativa över en kam trots att många massmördare och diktatorer kallat sig konservativa.

Jag lutar mer och mer mot att betona LIKHET och LIKRIKTNING som det gemensamma för alla totalitära rörelser. Diskussionen belyste detta ganska bra. Därför lyfter jag in den här i förkortad och redigerat skick.

Ungefär så här gick diskussionen.

Jag: Socialister och konservativa har aldrig varit eniga. Det har funnits, och finns massor av skillnader bland de som är anhängare till båda. Massmördare som vill likrikta ett land och upphäva privategendomen och avskaffa demokratin för alla eller vissa grupper har kallat sig socialister. men även personer som kämpar mot förtryck, för individens frihet, är för privategendom och kapitalism och vill ha demokrati, som är MOT likriktningen. Allt från sossar och vänsterpartister till kommunister med andra ord.

Hen: Denna blandning av idéer hittar du i och för sig också bland fascister. Fascister för nån sorts demokrati och fascister mot demokrati. Kommunister för och kommunister mot demokrati.

Jag: Jo, det är korrekt. Men det finns ideologiska skillnader. Kommunismen, liksom fascismen och nazismen som idé förutsätter likhet och likritning, och därmed också nån som bestämmer vad som är det korrekta. Ungefär som ultranationalister pratar om hur man måste vara som äkta svensk (och hur förrädisk man är om man inte följer normen) eller kommunister pratar om klassutjämning (och klassförräderi). I deras demokratisyn ingår det alltid en del personer som ska undantas från demokratin, dvs icke-svenskar och klassförrädare.

När vi pratar om kommunismen är dessutom kommunismen än idag grundad på det Lenin gjorde, och han var massmördare. Kommunismen VILL upphäva privategendomen och likrikta. Bådadera förutsätter att det finns nån som definierar vad som är privat och inte (för helt avskaffas inte det privata, ens i religiösa sekter eller kommunistiska stater, men nån måste definiera vad som är privat och sätta normen) och vad som ÄR ”jämlikt” eller ”likhet”.

Där drar jag gränsen. Det betyder att jag jämställer de socialister som vill göra samma sak med fascister, givetvis. Men socialismen som idé är generösare och vidare och de flesta socialister vill inte ha denna totala likriktning eller avskaffa demokrati eller avskaffa privategendomen.

Det finns radikala islamister som vill förbjuda homosexualitet som säger sig vara för demokrati. Det finns fascister och nazister som säger sig vara MYCKET för demokrati. Det finns kommunister som säger sig vara för demokrati. Men deras ideologi avslöjar dem ändå. Man måste dra nån gräns någonstans ideologiskt sett.

Massmord har skett i konservatismens, kapitalismens och socialismens och till och med liberalismens och demokratins namn. Men skillnaden är den att de ideologierna inkluderar folk som är MOT likriktningen.

Det är likriktningen som är det stora problemet med kommunism och fascism och radikal islamism. Strävan efter att likforma samhället och människan.

Hen: Så du anser inte att fascism främst definieras som antidemokrati.

Jag: Nej fan. Henrik Arnstad har flera bra poänger. Han säger fascism som ideologi är nåt mer än bara antidemokrati.

Både kommunister och fascister var mot demokrati på 1930-talet. Då kom kampen mot kommunism och fascism att handla mycket om demokratifrågan. Men båda ideologierna har ändrat sig och de flesta med fascism eller kommunism i bagaget säger sig vara för demokrati nuförtiden. Men deras ideologiska rötter kan ses tydligt ändå. I likriktningen och i att de vill utesluta grupper ur demokratin som inte passar in i likriktningen. Som t ex SD som klart definierar ”svenskhet” och pratar om att man genom att välja en annan kultur kan exkludera sig själv ur ”svenskheten” och bli ”icke-svensk”. Eller som kommunistsekterna i Sverige som pratar om att de som inte accepterar kommunismen i den kommunistiska staten ska straffas. Eller radikala islamister som pratar om att döda de som inte lyder i en framtida islamistisk stat.

Hen: Men socialister vill ju likrikta också.

Jag: Kapitalister och liberaler också, faktiskt, men det har inte alla som gillar liberalism och kapitalism förstått. 🙂 Jo. Men det är skillnader i grad. Att nån vill ha mer jämlikhet är inte samma sak som det totalt jämlika samhället. Lika möjligheter är inte samma som absolut jämlikhet. Att nån älskar sitt land är inte samma sak som nationalism. Det som definierar fascism och kommunism (och radikal islamism) är den totala likhet de vill ha. Samma med sekten EAP , som jag själv var med i, och olika kristna sekter, som vill ha samma sak.

Visst finns det en fara i att betona det LIKA, vare sig konservativt, socialistisk, kapitalistiskt eller nationalistiskt.

Att alla männisindexkor får lika villkor och lika möjligheter och lyfter fram det GEMENSAMMA, är inte något farligt. Det är när vi tar ett steg till och börjar LIKRIKTA och bestämma hur människor ska tänka, vara, tycka, leva, som farorna uppstår. Det gäller alla ideologier, vare sig man är liberal, konservativ eller socialist, eller tror på en gud i någon form. Så ja, det är jag som vänster och liberal mycket varsam med.

Så ja. Det kanske egentligen är mer befogat att varna för likriktning i samhället än att prata om antidemokratism och farliga ideologier. Det kan vara en poäng. Men de mest extrema ideologierna är tydligt likriktande och bör därför fördömas. Anser jag.

Hen: Men är inte det bättre att definiera totalitarism, vare sig fascistisk, radikalt islamistisk eller kommunistisk, som likriktning?

Jag: Jo. Det borde vi göra mer. Så vi ser vilket skitsnack SD pysslar med och så vi håller kommunisterna och de mest radikala socialisterna stången, och sekter som EAP och radikala islamister.

Mycket av diskussionen om SD är fascistiskt skulle falla om man studerar vad de anser från det perspektivet. Om den ultranationalistiska likriktning de vill genomföra och pratar om i sitt program.

Och ja. Det betyder att alla samhällen förr i tiden var totalitära. Korrekt. Se bakåt i tiden.  Se på Sverige när svensken bara fick tillhöra statskyrkan, då ateism och demokrati var förbjudet, yttrandefrihet existerade inte, kungen var helgad, rörelsefrihet i landet en utopi, skråväsende,  man var pervers o samhällsfarlig om man höll på med oralsex eller om kvinnan satt ovanpå vid sex, homosexualitet var straffbart, etc… Likriktning. Totalitärt.

Dit vill vi inte igen.

Författaren kommer att utforska detta med strävan efter likriktning i andra artiklar framöver.

Artiklar, Myter

Myt: Får en muslim önska "god jul"?

Artikel av Torbjörn Jerlerup

Får en muslim säga ”god jul”? Ja, säger de flesta muslimer i Sverige. Nej säger muslimhatare i och utanför Sverigedemokraterna. Frågan har blivit aktuell för att många icke-muslimer önskar muslimer en God Ramadan nuförtiden. Det sticker givetvis i ögonen på personer som hatar islam och muslimerna.

En sådan är islamhataren Mona Walters. På min egna blogg har jag skrivit hur Mona Walters hat mot muslimer ser ut. Jag visade då också att hon själv sagt att hon tiden före hon blev kristen var radikal extremist som hurrade då Osama Bin Ladin mördade tusentals amerikaner 2001. Hon har helt enkelt behållit samma syn på islam då som nu. Då var den radikala islamismen ”sann islam” för henne. Numera hatar hon islam och då kallar hon det ”falskt”. Men hon utgår alltid från att det islam HON känner är det äkta islam, inga andra tolkningar finns.

Vi ska kika på en av hennes senaste postningar på Facebook. Ett inlägg där hon påstår att en troende muslim aldrig skulle önska en icke troende ”god jul”.

walter 1

Återigen utgår hon från hur EXTREMISTER tänker.

Ja, radikala islamister tänker ungefär så. Och Walter erkänner att hon själv varit sådan. Radikala fundamentalistiska islamister som inte kan önska andra God Jul är onekligen ofta ett problem.

Många människor som är muslimer har däremot ALDRIG något problem att önska god jul.

Detta visade bloggaren Svarten redan julen 2011 genom att citera de muslimska bloggarna han följer. Han vederlade denna myten så bra att jag med glädje citerar de exempel han radade upp.

Ett axplock med citat om årets julfirande från bloggar på länklistan Muslimer som bloggar

”På kvällen åkte jag till jobbet, för att fira jul med massor av trevligt folk!/…/Sen efteråt runt 00.00 begav vi oss mot en kyrka i Sanski Most. (Jag är muslim). Vi gick dit mer för att visa respekt för deras högtid.” Emina

”God Jul till er alla! Jag tycker det är jättmysigt med jul här (Sacramento, USA), men inte alls lika mysigt som i Sverige.” Ons Mami (sic!)

”Hoppas ni haft en trevlig jul!” Ahlam Mammoud (borttagen)

”Jag vill inte påstå att jag haft en traditionell/klassisk julafton/…/men möjligen en blandning av det och av Jesus-födelse-firande. Hoppas alla ni andra har haft en riktigt god jul!” Mona

”God jul/trevlig helg/…/Hoppas ni alla har haft en trevlig dag med nära och kära vad ni än har gjort.” Slingersnoken (borttagen)

”Jag var på koran träff,vi åt massa god mat och sötsaker, hade trevligt och samtidigt gjorde nåt nyttigt. Alhamdullilah!/…/vill bara hoppas på att ni har haft en fin och mysig julafton.” När solen skiner (sic!)

”It is the one of the most beautiful time of the year” Soror

”Till er som firar/…/önskar jag och min älskade familj en riktigt god och mysig jul” Hayal

”Julkvällen är speciell. Jag har inte lyckats få in den känslan på våra Eidhögtider ännu men inshaAllah kommer den med tiden.” Zaynabs blogg

”Hallo alla fina!!! GOD JUL PÅ ER! Oh vad mysigt ni måste ha det nu, själv sitter man här i Libanon och fryser.” Ana Gina (borttagen)

”God jul önskar jag er alla…” Isolerade tankar

”God JUl/…/Julen blev grön precis som jag ville, sängen är obäddad och kvitton har invaderat stället. Kalle Anka om fem minuter och jag är svimfärdig av fastande.” According to Fatimah (sic!)

”Men trots detta önskar jag er alla en riktigt God Jul och att ni finner ro med familj och släkt under denna fina helg!” Alexander Louhichi

”God jul alla fina läsare! Hoppas att ni får en underbar dag med massa kärlek och julklappar haha.”Sosoliiiita (borttagen)

”Trevlig helg | God jul! Vi ska bara ta det lugnt, en Jansson ska tillagas och kanske någon sillbit slinker ner om det kommer förbi en på besök.” Lisa bloggar (borttagen)

”Jag funderar på om jag ska ha denna sminkning till Julfirandet imorgon med vännerna.” Coverista (Iman Aldebe) (borttagen)

”Hade en riktigt underbar jul med familj och släkt. Åt såklart så att jag nästan sprack. Bästa var revbensspjäll, Janssons frestelse och mammas egna gravade lax. Mums!” Fatima Johansson

”Igår när alla hade gått så VET jag ju att jag haft julafton, med allt vad det innebär – vi var i alla fall 12 personer – men jag kände mig inte trött alls/…/Bästa julklappen någonsin med all denna hjälp!”MammaMarie

”Vi körde på ett rätt så enkelt julbord. Potatisgratäng, hemmagjorda köttbullar, lax och sallad. Yummy!/…/Sen satt vi runt granen och öppnade presenterna, fick en hel del fina saker. Världens bästa familj!” Liuza

”Så därför vill jag önska alla älskade vänner en God Jul! Må ni ha en underbar dag och tillbringa en underbar kväll med alla nära och kära.” Doldol

”God Jul till er alla mina fina vänner och bekanta som firar jul! Ha en bra dag och ta hand om varandra.” Adela Stroil

”God jul och stormvarning i Sverige/…/Till årets julfirande lyckades min familj skapa en pepparkaksmoské..blev verkligen fin och annorlunda det här året.” Habiba.filosoferar

”Men jag undrar om Imam Hussein(A) är besviken på att inte bara jag, utan flertals muslimer har firat jul i år?” Sorah

”Hoppas ni hade en lika trevlig jul som vi hade!” Tonårsmorsa – Fatou

”God jul” Rachelle






Artiklar

Religiöst hat mot otrogna är också en form av rasism

Artikel av Torbjörn Jerlerup

Hur känner man igen en rasist? Ja, det är ganska enkelt egentligen. En rasist pratar illa om alla som tillhör gruppen man hatar. En rasist är t ex mot alla moskéer och alla muslimer med argumentet att islam är något negativt i sin helhet. Det är något som är självklart för de flesta, att hat mot muslimer är rasism. Hat mot muslimer som grupp anses dessutom kunna vara hets mot folkgrupp, och straffbart.

Men när religiösa fanatiker säger att de vill döda otrogna, anses det inte som rasism eller hets mot folkgrupp.

Justitiekanslern har utrett det falska flygblad som syntes i Knivsta och som tillskrevs IS, Islamiska staten. Frågan man utredde var om det var hets mot folkgrupp att vilja mörda alla otrogna. JK svarade att nej, det är det inte, så här skriver åklagaren i beslutet:

Syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon hotar eller uttrycker missaktning mot alla utom de som enligt skribenten är de rättrogna faller således inte in under begreppet folkgrupp. Innehållet i skriften kan därför inte anses utgöra hets mot folkgrupp

 Om det är JK:s definition av rasism är det illa, eftersom islamofobi funkar på exakt samma sätt som hatet mot otrogna. Man definierar en religiös grupp som tänker, och tycker, ”fel” jämfört med vad man själva anser är rätt och dömer ut dem i sin helhet. På samma sätt gör de som definierar alla andra som ”otrogna” och ”onda”.

k4

När religiösa fanatiker från en grupp säger att man borde ”mörda alla otrogna”, eller ”icke troende”, eller generaliserar över ”otrogna” som satans verktyg, farliga, några man inte ska ha kontakt med alls eller bli vän med, borde det anses som hat, rasism och hets mot folkgrupp det också. Vare sig det är kristna som hatar icke troende ateister och muslimer eller muslimer som hatar ”kuffar”, d v s otrogna.

Speciellt viktigt är detta idag eftersom det finns en världsomfattande politisk rörelse som har som öppet mål att på sikt utrota och förslava ”kuffar”, d v s otrogna: alla som vägrar tänka som dem, andra muslimer, judar, ateister och kristna. Det är först och främst IS, Islamiska staten, men även rörelser som Al-Nusra, Al-Qaida och Al-Shabab och andra radikala islamister. Det är en rörelse med tusentals svenska anhängare.

Dessa extremister pratar även väldigt öppet om att döda och/eller förslava judar, shiamuslimer, kurder, kristna och sunnimuslimer som är mot extremism. Men de har ett samlingsnamn på alla de vill förtrycka, nämligen: ”de otrogna”, kuffarna, kuffaar, kuffr eller kafir.

Anwar Al-Awlaki, som dödades i en amerikansk drönarattack 2011, kan beskrivas som de radikala islamisternas ”Joseph Goebbels”. Han var ledande namn i Al-Qaidas tidning Inspire 2010-2011, en tidning som använde den flagga som idag är IS-flagga. Idag är han, som Uppdrag Granskning på SVT visat, en av de viktigaste ideologerna som ungdomar läser om, och lyssnar på.

Så här beskrev han varför man inte borde lita på otrogna.

Talet borde användas som ett skolexempel på rasism. Al-Awlaki börjar talet med att säga att man INTE får utgå från de goda, välvilliga grannarna man har. När man dömer ”kuffarna” ska man titta på kuffarnas ledare, och de är onda. Baserat på det ska man inte lita på de otrogna eftersom de är naiva. Mot slutet kommer han fram till att det inte krävs mycket för att alla dessa ”goda grannarna” ska bli massmördare och monster som sliter sönder och våldtar muslimer.

Känner ni igen retoriken från hur islamofoberna resonerar?

 Att i det läget säga att ”nej, det är inte rasism eller hets” att hata ”otrogna” är galenskap.

Här nedan har vi ett gäng uppmaningar till mord, och slaveri, på kuffar från engelskspråkiga twittrare. I mina ögon är detta lika illa som om någon uppmanat till massmord på judar och muslimer. För det är de facto vad detta är, eftersom det är muslimer, t ex shiamuslimer (rawafidh), och judar de vill mörda. De är några exempel på kuffar för dessa extremister.

k2

Ofta är detta hat mot ”kuffr” blandat med direkt utpekande av EN grupp som den man hatar och vill förinta. Som judarna, shiamuslimer (rafidah, som de ofta kallas) eller kristna. Hatet mot kuffr och hatet mot enskilda grupper går in i varandra. Shia är kuffr, samarbetar med kuffr och är som judar (vilket är ett skällsord för dem).

Youtube väller över av videos från svenska och internationella radikala imamer och predikanter som står på skatteunderstödda konferenser  i Sverige och pratar om hur onda alla ”kuffr” är.

Ett av de viktigaste tecknen på att en person är radikal muslimsk extremist är att denne sprider hat och rasism mot ”otrogna”. Gör denne det är sannolikheten stor att denne stöttar IS, Al-Qaida eller andra galenskaper. Det är nämligen ett så extremt religiöst hat att generalisera mot alla otrogna att om man kan göra det har man trätt över en gräns, och börjat dehumanisera fienden.

För några år sen var det en skandal när det skattefinansierade Sveriges Imamförbund skulle dra igång en kampanj mot islamofobi (416 000 kr fick de!). De anlitade några radikalt islamistiska imamer och resultatet blev en websida, muslim.se, som inte längre finns på nätet. (Men den kan läsas på Archive.org). Resultatet blev bland annat hat mot… kuffar!

Då skrev man denna fundamentalistiska drapa. Det är givetvis lika rasistiskt som om nån från SD hade skrivit samma om muslimer. Det är inte lika illa som om de uppmanat till mord på otrogna, men steget från avhumanisering till mord är kortare än man kan tro!

Förtydligande av den viktiga regeln: Det är haraam att ta kuffaar som nära vänner och beskyddare.

E-mailPrint

Vi hoppas att du kan förtydliga, med exempel, vad som menas med frasen, ”Att ta kuffar som nära vänner och beskyddare är haraam.”

Prisad vare Allah

Ja, exempel kommer verkligen till att förklara och klargöra vad som menas, så vi ska gå direkt till att citera några av de viktigaste punkterna som ’ulamaa’ (lärda) och ledare för da’wah har sagt om olika sätt av att visa vänskap mot kuffar.

 

3. Att bli vän med dem och tycka om dem. Allah säger: ”Du kan inte finna [sådana] människor som tror på Allah och den Yttersta dagen och som [samtidigt] söker vänskap med dem som trotsar Gud och Hans Sändebud…” [al-Mujaadilah 58:22]

 

6. Att bli medlemmar i deras samhällen, gå med i deras partier, göra deras antal större, ta deras nationaliteter (utom när det är nödvändigt), att tjänstegöra i deras arméer eller hjälpa till att utveckla deras vapen.

7. Att ta med sig deras lagar och regler till de muslimska länderna. Allah säger: ”Vill de kanske dömas efter den hedniska tidens lagar?…” [al-Maa’idah 5:50]

8. Att ta dem som vänner i allmänhet, att ta dem som hjälpare och som stöd och att slå ihopa sina påsar med dem. Allah förbjuder allt detta, eftersom Han säger: ”TROENDE! Välj inte judar och kristna till era bundsförvanter – ’ (vänner, beskyddare, hjälpare, osv), de stöder och skyddar varandra…” [al-Maa’idah 5:51]

 

11. Att sätta dem i administrativa ställningar där de är chefer över muslimer och kan förödmjuka dem, bestämma över deras angelägenheter och hindra dem från att praktisera sin religion. Allah säger: ”…och Allah kommer inte att låta förnekarna triumfera över de troende.” [al-Nisa’ 4:141]…  Vi bör inte heller skicka våra muslimska barn till kaafirskolor, missionärinstitutioner och onda högskolor och universitet, eller låta dem leva med kaafirfamiljer.

12. Att imitera kuffar i klädsel, utseende, tal, osv.,  eftersom det indikerar kärlek för den person eller det folk som imiteras. Profetensade: ”Den som imiterar ett folk är en av dem.” Det är förbjudet att imitera kuffar i sedvänjor, levnadsvanor och yttre utseende och uppförande som är karakteristiskt för dem. Detta inkluderar både att raka skägget, låta mustachen växa sig lång, tala deras språk, såväl som i att klä sig, mat och dryck, etc.

13. Att stanna i deras länder när det inte finns något behov för att göra det… Ingen kommer att bli ursäktad för att stanna i ett kaafir land utom de som verkligen är svaga och förtryckta och inte kan flytta, eller de som stannar bland dem för en giltig religiös orsak såsom da’wah och att sprida Islam i deras länder.

14. Att resa till deras länder på semester och som fritidssysselsättning. Men att åka dit för ett giltigt skäl – såsom medicinsk behandling, handel, och att lära speciella yrkesutbildningar som man inte kan skaffa sig på något annat sätt – är tillåtet i fall av behov, och när behovet har fyllts är det obligatoriskt att återvända till den muslimska världen.

15. Att prisa dem och deras levnadssätt och kultur, försvara dem, och beundra deras uppträdande och färdigheter, utan att tänka på deras falska ideologi och korrupta religion.

 

19. Att be om förlåtelse för dem och be Allah att ha barmhärtighet med dem. Allah säger: ”DET ANSTÅR inte Profeten och inte heller de troende att be om syndernas förlåtelse för avgudadyrkare, även om de hörde till deras nära anförvanter, sedan det klargjorts för dem att Elden är sådana [människors] arvedel.”[al-Tawbah 9:113]

Dessa exempel bör ge en klar bild av vad som menas med förbudet att grunda nära vänskap med kuffar. Vi ber Allah att hålla vår övertygelse oskadad och vår tro stark. Och Allah är källan till hjälp.

ferdi Saliji Kuffar

Krönikor

Sverigedemokraterna gör gemensam sak med ISIS

islamtakeovereuropeMed sin islamofobiska politik och retorik gynnar Sverigedemokraterna ISIS (IS/ISIL/Daesh). Man skulle kunna tro att Sverigedemokraterna befinner sig på frontlinjen i kampen mot extrem islamism, men verkligheten är snarare tvärtom. I själva verket ingår Sverigedemokraterna i en ohelig allians med extrema islamister såsom ISIS. Varför? Förklaringen är enkel:

Sverigedemokraterna och ISIS behöver varandra för sin politiska propaganda, vilket i sin tur är menat att ge dem mer makt.

ISIS ger Sverigedemokraterna hemska och vidriga nyheter, bilder och videoklipp som får oss alla att må dåligt och sörja för offren. Sverigedemokraterna använder detta som exempel på ”islams ondska”, vilket de sedan kan använda som politisk propaganda i Sverige – för att öka sina röster – och därmed få fler riksdagsplatser, mer makt och mer pengar i politiken. Sverigedemokraternas demonisering och hot mot muslimer i Sverige och andra västländer bekräftar ISIS propaganda om väst som fientligt mot muslimer, ett väst som inte går att vara vän med utan som måste bekämpas och erövras.

Sverigedemokraterna och ISIS är överens

Sverigedemokraterna påstår att islam inte är kompatibel med västerländsk demokrati och försöker därför driva ut islam från Sverige och väst genom bl a demonisering av muslimer, moskéförbud, totalstopp av muslimsk invandring osv. ISIS håller med om att islam inte är kompatibel med västerländsk demokrati och vill därför erövra väst med våld och införa en teokratisk diktatur i dess ställe. Båda anser att det är en ideologisk kamp där krig blir en nödvändig konsekvens, och fienden är muslimen respektive icke-muslimen.

Sverigedemokraterna påstår att ISIS har den ”rätta tolkningen” av islam och att alla fredliga muslimer världen över som respekterar de mänskliga rättigheterna egentligen har missförstått islam och knappast ens är riktiga muslimer. ISIS håller med, och dödar också de muslimer som inte delar deras tolkning av islam.

Sverigedemokraterna menar att en stat som vilar på islamiska grunder är våldsam, förtryckande, sexistisk och antidemokratisk, just för att de islamiska grunderna stödjer detta. ISIS håller med och bygger just en sådan stat.

Sverigedemokraterna hjälper ISIS med rekrytering

Sverigedemokraterna hjälper dessutom ISIS med rekryteringen. I SÄPO:s rapport ”Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige” (2010) kan bland annat utläsas att det finns faktorer som ökar risken för radikalisering (och därmed till att åka ner och slåss med till exempel ISIS). I dessa faktorer ingår bland annat ”Upplevt förtryck (av folkgrupp, land eller religion)” och ”Diskriminering (av en själv eller andra)”. Då konsekvensen av Sverigedemokraternas politik och retorik bland annat är förtryck och diskriminering av muslimer bidrar de själva till fler ISIS-terrorister.

Hur mycket går inte att säga exakt, ingen kan heller veta hur många ISIS-terrorister som inte hade radikaliserats om ett antimuslimskt parti som Sverigedemokraterna inte funnits. Men vad vi kan säga med säkerhet är att Sverigedemokraterna ökar risken för radikalisering bland muslimer. Inte tvärtom.

Vi som inte håller med Sverigedemokraterna och ISIS

Vi är muslimer, kristna, judar, ateister, buddhister, hinduer, politiskt vänster, politiskt höger. Vi är majoriteten i världen som allt för ofta inte hörs i debatten när högljudda extremister som Sverigedemokraterna och ISIS skriker högt om sina påstådda ”sanningar”. Vi vill leva tillsammans, jobba och uppfostra våra barn i fred. Vi vill inte ha ert ”religionskrig”. Vi kan leva med varandra alldeles utmärkt trots olika världsåskådningar. Ni talar inte för oss. Ni talar bara för er själva och ert vidriga maktbegär.