Kategoriarkiv: Artiklar

Artiklar

Hur utövas demokrati i praktiken?

Vad är det första du kommer att tänka på när du hör ordet demokrati?

Många kommer att tänka på ett statsskick där medborgarna har rättigheter och friheter och röstar fram sina regeringschefer. Demokrati går att se på många sätt. Ett av dem är hur demokrati utövas i praktiken och på vilka olika sätt det är möjligt att fatta ett demokratiskt beslut.

Demokrati handlar om att överföra folkets preferenser (viljor, behov, åsikter m m) till politiska beslut. Ett alternativ är att folket själva fattar besluten. Detta kallas direkt demokrati. Det har sin styrka i hög demokratisk legitimitet, men sin nackdel i dess praktiska omöjlighet i större sammanhang.

Ett annat alternativ är att folket utser representanter som fattar besluten åt dem. Det kallas för representativ demokrati.

Det finns fyra olika former som demokrati kan utövas på. Var och en av dessa har sina fördelar och sina nackdelar.

  • Representativ – en vald företrädare fattar besluten. Fokus på representation.
  • Deltagande – folket fattar besluten genom aktivt deltagande. Fokus på deltagande.
  • Deliberativ (övervägande) – besluten fattas genom diskussioner, överläggningar och konsensus. Fokus på saklighet och förståelse.
  • Direktdemokrati – besluten fattas omgående och av alla aktörer som beslutet berör. En form av deltagande demokrati. Fokus på legitimitet.

I vår vardag använder vi medvetet och omedvetet, både som människor och samhälle i stort, olika sätt att fatta demokratiska beslut. De här olika formerna finns på olika vis och på olika nivåer i vårt samhälle. De överlappar varandra och finns i både formella och informella sammanhang.

Det märks i den direkta relationen mellan människor i hur vi hanterar – eller inte hanterar – konflikter. Det syns också på det vis vi väljer de människor som ska styra vårt land. I föreningslivet, i politiska nämnder, i företagsstyrelser, mellan vänner och inom familjen. Demokratiska (eller odemokratiska) beslut är alltså inte bara resultatet av politiken, utan en vardaglig företeelse människor gör medvetet eller omedvetet hela tiden. Både som samhälle och som individer.

Är då alla former för demokratiskt beslutsfattande lika bra? Kanske, kanske inte. Omdömet beror på vilken demokratisk måttstock vi tillämpar.  Vilka värden vi anser är viktigast för stunden.

Direktdemokrati

Den äldsta formen för folkstyre är folkmötet. Alla medborgare samlas och deltar alla i beslutandet. Varje fråga avhandlas var för sig och varje medborgare röstar för eller mot. Det vanliga är att människor går till ett gemensamt torg eller en större lokal.

Direktdemokrati har en begränsning. Alla människor kan inte samlas och avhandla varje fråga i för stor utsträckning. Det blir en praktisk omöjlighet. Om stora grupper av människor möts blir det svårt att debattera och att fatta beslut. Sen kan avstånden göra så att endast de som bor nära kan delta i besluten. Direktdemokrati kan bara användas i väldigt lokala sammanhang.

Epidauros
I det antika Grekland samlades människor bland annat på Epidauros-teatern för att fatta direktdemokratiska beslut. Den är likt andra byggd för bästa möjliga akustik. På det här viset kunde även åhörare som satt längst upp höra vad som sades.

Schweiz brukar kallas direktdemokratiskt på grund av att staten har inslag av direktdemokrati på lokal nivå och relativt lättare för medborgare att få till stånd folkomröstningar (s k referendum).
Schweiz är emellertid en representativ demokrati på nationell nivå precis som alla andra demokratiska stater är. Det vore i praktiken omöjligt om alla medborgare i hela landet skulle behöva samlas varje dag för folkomröstningar i varje enskilt nationellt ärende.

Direktdemokrati kan vara attraktivt inom lokala angelägenheter och på lokal nivå eller i slutna sammanhang. Det går att ha omröstningar bland människor i frågor som rör kommuner, inom föreningar eller andra saker. Det största direktdemokratiska inslaget i Sverige är folkomröstningar.

Vi använder även dagligen direktdemokrati när vi omedelbart röstar för saker i vår vardag. ”Ska vi se den här eller den där filmen? Vi röstar”. Direktdemokrati betyder att du representerar dig själv direkt i alla sammanhang. Folket beslutar själva. Direktdemokrati har en hög demokratisk legitimitet, men blir svårare och svårare att genomföra desto större sammanhang det gäller.

Representativ demokrati

Det synsätt som är mest tongivande och som anses vara en av de huvudsakliga kriterierna för demokratins sätt att fungera är frågan om representation. Det är viktigt att politiken och demokratiska beslut avspeglar medborgarnas uppfattningar.

Enligt den representativa demokratiska formen så väljs ombud för att representera andra människor i det demokratiska beslutsfattande. Valda ombud bör till sina åsikter – och gärna sociala bakgrund – vara så lika sina väljare som möjligt. Idén om att demokratin ska följa principen om folkstyre innefattar att folkets önskemål ska vara rättesnöret för demokratin – som ju betyder folkstyre.

Vårt politiska system i Sverige bygger på att vi väljer de företrädare vi vill ska representera oss. Medborgarnas åsikter och politiska viljor ska avspeglas i olika politiska områden som t ex hälsovård, skatter, utbildning och i förlängningen även det ideologiska och i vissa fall även religiösa. De politiska områdena ska sedan överföras till konkreta offentliga beslut. Det är den idealiska ordningen i en representativ demokrati.

House of Commons i Storbritannien är en representativ form av demokrati. Målning från 1833 av Sir George Hayter
House of Commons i Storbritannien är en representativ form av demokrati. Målning från 1833

Genom passivt deltagande kan den demokratiska principen om allas lika röst tillfredsställas.

De människor som väljs till att vara ombud för andra människor är ordnade för att representera de representerades uppfattningar. Tanken är att representationen (och pluralismen) i sig självt ska vara det ”naturliga underlaget” för politiskt beslutsfattande. Den makt ett parti får ska vara relaterat till andelen av rösterna ett parti innehar.

Sverige har en representativ demokrati . Vi väljer 349 stycken företrädare för befolkningen för en mandatperiod. Ledamöterna fattar beslut i vårt ställe på. Vi väljer även företrädare till kommuner, landsting, kyrkofullmäktige och till EU-parlamentet.

I vardagliga sammanhang kan representativ demokrati vara när en person ber en annan att utföra en tjänst i dess ställe. En beställning på en restaurang eller när hyresgästföreningen bedriver bostadspolitiska frågor för hyresgästerna som är medlemmar i föreningen. Det kan också vara när en offentlig tjänst eller service utförs för någon. Det kan vara som en s k ”god man” eller som en offentlig försvarare eller ombud.

Deltagardemokrati (även kallad brukardemokrati)

Ett annat sätt att genomföra demokrati i praktiken är att fokusera på folkligt deltagande. Demokratin utförs av deltagarna i ett givet sammanhang för att dem är deltagare. Du får en möjlighet att påverka beslutsfattandet för att du är en deltagare. T ex är arbetsplatsdemokrati en form av deltagardemokrati. Elevråd eller studentkårer som ges inflytande över frågor som rör de själva är ett annat exempel.

I den här formen fokuseras det på ett aktivt deltagande. Det räcker inte med passivt deltagande som vid representativ demokrati, anses det. Inte heller räcker det med att politikerna läser av människors åsikter och omsätter dem i politisk praktik. Det krävs istället att människor själva aktivt deltar i politiken. Då får människor godare insikt i politiska sakfrågor och möjlighet att delta i den politiska processen och får därmed mer inflytande.

brexit-1489327_960_720
Folkomröstningar som den i Storbritannien om medlemskapet i EU är det enskilt största inslaget av direktdemokrati som finns. Direktdemokrati är en form av deltagande demokrati.

Aktiv medverkan vid demokratiskt beslutsfattande skapar kontaktytor och nätverk mellan människor. Vi blir mer vidsynta, öppna och toleranta mot andra människors åsikter och livsstilar.

Ett annat argument är att det ger ett större inflytande underifrån och motverkar därmed elitism. Tanken är att samhället utvecklar en allmänanda. Genom aktivt och bredare engagemang i samhällsfrågorna ökar också ansvarstagandet för dem.

Demokratin utövas genom att aggregera (”samla in”) medborgarnas samlade önskningar, viljor, behov m m. Demokratin ska samtidigt bidra till att utveckla dessa samlade önskningar, viljor behov m m på ett för demokratin, medborgare och samhället gynnsamt vis.

Deliberativ (överläggande) demokrati

Den deliberativa formen har som idé att demokrati måste komma genom diskussion, dialog och med ställningstaganden som är grundade på sunda och väl övervägda argument. Svepande, populistiska floskler och dåligt genomtänkta beslut ska därigenom kunna undvikas.

Demokratiska beslut ska fattas på rationellt goda argument och inte på passionerat önsketänkande.

senatehearing
Watergate-kommissionen och senatens utfrågning 1973 är ett bra exempel på deliberativ demokrati där en förståelse söktes genom överläggning av rationella argument

Den deliberativa demokratin söker konsensuslösningar och samtalssituationer där sakliga argument, förnuft och eftertanke snarare än propaganda, fördomar, generaliseringar och stereotyper ska leda det demokratiska beslutsfattande. Tanken är att det gynnar hela samhället. Ju mer välgrundat och med största möjliga samsyn ett beslut har, desto mer demokratiskt är det.

Demokratiska beslut som fattas i en deliberativ anda formar en större allmänanda för politiken och leder till en större samsyn (konsensus) i det politiska livet. Det bästa demokratiska beslutet, hävdas det, är när det är så förankrat som möjligt. Ett beslut där så många aktörer och deltagare som möjligt har kommit till tals och beslutet grundar sig på noga överläggningar är enligt den här formen det bästa beslutet.

Nackdelen med att fatta ett demokratiskt beslut enligt en deliberativ form är tid. Desto fler som behöver höras och desto fler argument som behöver vägas in desto mer tid kommer varje punkt på dagordningen att ta. I praktiken blir det omöjligt att göra det mer än i mindre sammanhang. Om hela samhällets åsikter och samlade argument ska värderas inför varje beslut kommer det tar flera generationer att besluta om ens det enklaste sakerna.

I ett vardagligt sammanhang är en deliberativ överenskommelse den där alla personer får säga sitt och får prata för sin sak. I den gemensamma strävan efter en samsyn finns de bäst lämpade besluten när alla är överens. Ingen bär på en absolut sanning utan den går att finna i det gemensamma sökandet efter de lämpligaste svaren.

akropolis
Runt 400 – talet e Kr började alla fria män i Aten samlas vid Akropolis varje vecka för att fatta demokratiska beslut
Olika värden och funktionssätt – motsägelsefulla eller kompletterande?

Representativitet, deltagande, deliberation (överläggande) är alla olika måttstockar på demokratins ideala funktionssätt. Det handlar om olika sätt att överföra människors viljor, behov och åsikter till demokratiska beslut. Det är olika värden och beroende på vilken som anses viktigast kommer också vara svaret på frågan – ”Vad är mest demokratiskt?”

Det går att se representativitet, deltagande och deliberation som olika värden. De som föredrar en hög representativitet varnar med faran för att kravet på deltagande gör att inte alla kan vara med, samt att de med högt deltagande kommer profilera sig av samma anledning.

Deliberativa krav är motsägelsefulla till kravet om representativitet. Om du vill förbättra det offentliga beslutsfattandet genom att ”sålla” mellan åsikter och argument kommer de som representerar fördomsfulla eller ogenomtänkta åsikter att avfärdas från dagordningen. Åt motsatt håll är det personer med talets gåva och mest utbildning som får fördelar i ett beslutsfattande som är deliberativt. Representativa former för demokratiskt beslutsfattande motverkar alltså det.

Mellan deltagande och deliberativa formerna finns det också konflikter. Ju fler deltagare det finns, desto mer kvantifierade blir åsikterna, vilket står i ett motsatsförhållande till att varje åsikt och argument sakligt ska värderas var för sig för att nå den mest rationella lösningen för alla parter.

För att det ska fungera med ett rationellt och meningsfullt utbyte mellan människor måste det ske i en mindre skala. På stora massmöten går det knappast att överlägga, det handlar snarare om att agitera och att ensidigt ta ställning för eller mot ett förslag.

Nackdelen med representativ demokrati är att den inte säger någonting om vilken utveckling samhället ska ha. Det ges bara en politisk mandatfördelning och ingenting mer sakpolitiskt än så. Det finns ingen samlad politisk vilja eller ett tydligt folkligt ställningstagande. Samtidigt säger formen ingenting om vilka politiska resurser som finns i landet. Bara för att ett parti får ett visst bestämt antal röster betyder inte det att det matchar andelen medlemmarna i partiet eller deras faktiska resurser och sociala kapital.

De olika formerna för demokratiskt beslutsfattande är olika bra beroende på situation. Den representativa formen är mest rättvis och låter fler människor delta. Den ligger också närmast demokratins ursprungliga ideal om jämlikhet, att våra åsikter är lika mycket värda. Detta gäller oavsett om åsikterna är genomtänkta eller inte eller om det är frågan om aktivt eller passivt deltagande.

De andra formerna är önskvärda närhelst det är mer praktiskt eller mer fokus på deltagande eller konsensus. Det beror på vilken situation det är, och vilka värden som är mest önskvärda, som till slut avgör vilken av de olika formerna som är mest lämplig för stunden.

Artiklar

Sverigedemokraternas ”nya” taktik

Artikel av Polimasaren

Sverigedemokraterna har nu presenterat sin nya taktik “Mindre fakta och mera känslor”. Detta för att de locka vanliga Svenssons. Detta ska alltså vara något nytt, men är det verkligen det? Denna nya taktik härstammar från samma person som var ansvarig för den kritiserade EU-kampanjen i tunnelbanan vilken jag nämner längre ner i denna artikel. SD:s kommunikationsstrateg Joakim Wallerstein säger till Dagens Nyheter om den nya taktiken:

Det är en medelsvensson som vi är ute efter som kanske inte ens upplever de problem som vi pratar om. Vi vill fokusera på känslan i landet och inte det rent tekniska. Det är deppigt, det är oroligt, folk är inte trygga,

Vi ska ta och titta på lite av Sverigedemokraternas påståenden och kampanjer.

Inte rasist, men uppmärksammade Jimmie Åkessons uttalande efter hans sommartal 2015 där han påstod att brottsligheten hade gått upp. Reportern ifrågasätter Åkesson och hänvisar till BRÅ:s statistik som visar att det är tvärtom. Åkesson svarar då på följande sätt:

Jag tycker dels att väldigt många människor upplever en situation idag där man har en annan karaktär på brottsligheten. Den här typen av förortsupplopp som vi har sett till exempel, är ett förhållandevis nytt fenomen i Sverige. Den här typen av gängkriminalitet och organiserad brottslighet är också förhållandevis nytt. Så att bara jämföra statistik rakt av på det sättet, det låter sig inte göras. Det ger inte en rättvis bild

Åkesson är inte ensam utan även andra företrädare för partiet har en konstig syn på sanningen. Sala-politikern Bo Lindholm påstod i ett inlägg att den berömda bilden på den drunknade Alan, 3 år var arrangerad. När reportern på Sala Allehanda ifrågasätter påståendet och vill veta vad Lindholm har för källa till detta svarar han:

– Jag har ingen källa. Det är personer som delat det på Facebook.

På frågan om han inte borde vara mer källkritisk blir svaret följande:

– Nej, varför måste man vara det? Det här är ju en känsla som jag har. Vad är det som säger att det inte har skett så här?

När reportern undrar om det inte är viktigt att vara försiktig och se till att det man delar är sant svarar Lindholm:

– Så kanske du tänker. Men jag kanske tänker med känslor i stället?

Lindholm vägrar alltså vara källkritisk och litar hellre på sin känsla.

Sverigedemokraterna gick så långt att de i sin EU-kampanj förlitade sig helt på deras egna upplevelser. Till Dagens media svararJoakim Wallerstein, ansvarig för kampanjen, på frågan om hur de kan veta huruvida tiggeriet är organiserat eller inte:

– Det ena är att vi är från Stockholm, det är bara att ta en promenad så ser man. De där personerna cirkulerar ganska bra genom stan. Länsstyrelsen har också presenterat en rapport den 8 maj där de visar på människohandel och tiggeri. Det är organiserat, det är vad vi utgår ifrån.

Wallerstein får en följdfråga om de verkligen har någon fakta som stödjer deras påstående. Han svarar så här:

– Nej, egentligen inte. Det är inte min sak att ta fram. Vi baserar det på Länsstyrelsens rapport och våra egna upplevelser.

Vad tycker då Länsstyrelsen om detta?

taktik

Källa: ”SD har inte läst vår rapport”

Vad finns då kvar av det hela? SD baserar alltså hela sin EU-kampanj på sina egna upplevelser.

Sverigedemokraterna försökte skrämma upp oss genom att påstå att Sverige var på väg att gå under, och att vi stod inför en kommande systemkollaps. Det har visat sig att det är tvärtom. Det går bra för Sverige. De uppmanade de sina att föra en utomparlamentarisk kamp. I och med detta åkte flera riksdagspolitiker till den grekiska ön Lesbos där de spred flygblad med en hel del påståenden.  Nedan en genomgång av deras flygblad som är hämtad ur DN:s artikel Flera sakfel i SD:s flygblad

  1. ”Sveriges rikedom är borta. Vi måste låna pengar för att ge våra medborgare utbildning och grundläggande vård.”

Alla potentiella europeiska mottagarländer för flyktingar har statsskulder och nästa alla har underskott i statsfinanserna. Förra året hade 20 EU-länder större underskott i statsfinanserna än Sverige.

I procent av BNP är den svenska statsskulden ungefär hälften så stor som för 20 år sedan. Om man räknar in vidareutlåning och tillgångar har den sjunkit ännu mer de senaste åren.

2. Sverige har fått hög brottslighet ”på grund av decennier av massinvandring”, heter det. En brottskategori som lyfts fram är våldtäkt: ”Sverige har nu också det näst högsta antalet våldtäktsanmälningar i hela världen.”

Gruppen utrikes födda har en överrepresentation bland anmälningarna i vissa brottskategorier. Anmälningsstatistik för våldtäkt är notoriskt svårtolkad, enligt brottsforskare. I en analys av Brottsförebyggande rådet från 2008 bedömdes Sverige ligga i mitten bland en grupp västeuropeiska länder i fråga om utsatthet. Den ökade benägenheten att anmäla kan bero på en rad faktorer förutom en verklig ökning, som ändrade attityder, ändrad lagstiftning och ändrar statistikföring. I studien från 2008 drogs slutsatsen att en faktisk ökning av vissa våldtäktstyper var sannolik men att huvudorsaken till ökade tal var ökad anmälningsbenägenhet. Men i en rapport som kom tidigare i år skriver Brå att ”det är inte sannolikt att utvecklingen av anmälda sexualbrott speglar en faktisk ökning av sexualbrotten”. Där antas att utsattheten för sexualbrott varit stabil under 2000-talet. 

3. ”Vi kan för närvarande endast erbjuda tält och campingsängar”.

Några tält håller på och sättas upp av MSB, men inget av dem har ännu tagits i bruk. Boendesituationen ändras från dag till dag. Vissa dagar måste en stor del av de asylsökande tillfälligt inkvarteras i idrottshallar och andra akuta lösningar, andra dagar är det mer normala asylboenden det rör sig om, enligt Migrationsverkets presschef. Men det är aldrig ”endast” campingsängar och tält.

 4. ”Ni kommer till slut att skickas tillbaka hem.”

Andelen asylsökande som fått uppehållstillstånd i Sverige hittills i år är 78 procent, enligt Migrationsverket. Enligt SD-företrädare syftar denna mening i flygbladet framför allt på sexpartiuppgörelsen om att införa tillfälliga uppehållstillstånd. I den är barnfamiljer och ensamkommande flyktingbarn undantagna, och den som kan uppvisa en inkomst det går att leva på när det tillfälliga tillståndet gått ut ska få ett permament tillstånd, även om asylskälen då fallit.  

5. ”Halalslakt och att bära nikab och burka på offentliga platser kommer att förbjudas i Sverige.”

Halalslakt är tillåten i Sverige om djuren först bedövas. Det är inte förbjudet att bära nikab eller burka på offentlig plats i Sverige.

När det gäller argumentet om att flyktingar kommer att skickas hem igen så har asylreglerna ändrats så att tillfälligt uppehåll tillfälligt ska vara norm. Om det sista påståendet om att nikab och burka skulle vara förbjudet svarar Åkesson i en intervju i SVT att

“Vi kan ju hänga upp oss på om det är fakta eller inte”

Han fortsätter med att det kommer att bli förbjudet om SD får makten. Alltså ett stort “om”. Det är alltså inte så noga med fakta.

taktik

Vi backar några år till och tittar på Åkessons första krönika i DN 2009. Aftonbladet gick igenom hans krönika och det visade sig att av 24 påståenden var 10 helt felaktiga eller saknar vetenskaplig grund. Ytterligare 4 anses vara kraftigt överdrivna. Vad svarar då Åkesson på denna kritik?

– Det finns nästan ingen information att tillgå, men i rimlighetens namn kan man anta att det stämmer.

Känslor, upplevelser, om, antagande istället för fakta och statistik. Kommer Sverigedemokraterna verkligen anamma en ny taktik eller har de enbart gått ut med något de hela tiden gjort?

Titta gärna på min länksamling där lögner från den ”sverigevänliga” rörelsen spräcks. Det handlar om både sympatisörer och folkvalda ända upp i partitoppen som blivit påkomna med lögner.

Invandrarkritikers påhittade eller vinklade nyheter

Artiklar

”Vi måste berätta sanningen om kod 291”

Artikel av Polimasaren

Tidigare i år så spreds det en skärmdump på ett mejlsvar som påstås komma från Brottsförebyggande rådet. BRÅ beskriver sig själva så här på deras hemsida

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott.

Mejlet var ett svar på en förfrågan om den ‘Kod 291’ som användes för att kategorisera polishändelser som har med asylboenden att göra. Jag har tidigare skrivit en artikel om denna kod och förklarat vad för händelser det har handlat om som polisen registrerat som ‘kod 291’.

kod 291

Det är en lite otydlig skärmbild så här citeras vad som står i mejlet:

Hej Daniel. Nej, de anmälda brott som har fått tilläggskod 291 är inte med i den preliminära statistiken

Svaret är undertecknat Johanna Skinnari, Utredare, på Enheten för rättsstatistik.

Magnus, en vän till Polimasaren, misstänkte att något inte stod rätt till med detta mejl så han tog kontakten med BRÅ och visst visade det sig att denna skärmdump är falsk.

Först fick Magnus svar från Nina Forselius som sa att 291 inte är en brottskod utan en tilläggskod som anger att händelsen har anknytning till flyktingboende. Handlar händelsen om ett brott så är det den aktuella brottskoden som registreras i statistiken. ‘Kod 291’ påverkar alltså ingenting i brottstatistiken.

Detta om sakpåståendet i skärmdumpen och nu till själva mejlet och dess uppgifter. Magnus som skickat denna skärmdump av mejlet till Kommunikationsenheten på BRÅ fick veta att det fanns flera felaktigheter. Först av allt så arbetar Johanna Skinnari inte på ‘Enheten för Rättsstatistik’ och hon ska inte heller ha svarat med ett sådant mejl utan hänvisat frågeställaren till en annan anställd, som verkligen arbetar på den enheten. Telefonnumret i skärmdumpen är dessutom felaktigt. Den anställde på kommunikationsenheten tycker att mejlet ser ut att vara ett montage/collage av flera olika uppgifter och efter att Polimasaren fått ta del av samtliga dessa mejlkonversationer så håller jag med.

Det finns ingen hejd på fantasin hos dessa som utger sig vara ‘kritiska mot invandringen’. Jag har genom åren som jag granskat både Sverigedemokraterna och deras fotsoldater sett ett stort antal försök till att smutskasta invandringen, invandrarna och de invandringspositiva. Det ena mer fantasifullt än den andra. Tyvärr så brukar såna här saker sprida sig ganska fort och det handlar troligtvis om okunskap om hur saker och ting fungerar, kanske tar känslorna över då de läser sånt som verkar bekräfta deras världsbild och framför allt så är en avsaknad av att vilja källgranska påståenden. Detta försök att sprida desinformation är några månader gammal, men jag vill fortfarande skriva om det för deras smutsiga försök som avslöjats måste dras ut i ljuset. Just i detta fall var syftet att få folk att tro att brott skedda på flyktingboenden mörkas.

Nedan ser vi svaren från BRÅ i den korrespondens Magnus hade med dom. Länken i ena svaret har utgått och ersatts med denna nyare version: http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2016-07-01-klassificering-av-brott.html

291 291

Tack till Magnus för ditt ihärdiga arbete med att granska de högerextrema och invandrarkritikernas påståenden och framför allt tack för de tips jag får.

Artikel av Polimasaren

Artiklar

Hatbrott – vad är det egentligen?

En man blir kallad ”din äckliga neger” på stan, en beslöjad kvinna blir spottad på av sin granne, och en pojke blir hånad på internet för sin sexuella läggning (BRÅ 2010). En 54-årig man som var med i bildandet av det antimuslimska Tryckfrihetssällskapet har åtalats för en oprovocerad misshandel av en 43-årig kvinna och hennes 23-åriga dotter utanför ett sjukhus i Malmö. Mannen ska efter misshandeln ha sagt rasistiska okvädningsord mot muslimer. Ett annat exempel är en 55-årig man som dömdes för ofredande efter att ha rasistiskt trakasserat en kvinna i slöja på en buss i Malmö.

Hatbrott brukar betecknas som bias crime i USA och Kanada vilket betyder fördomsbrott. Hatbrott är en samlingsbeteckning på olika brott, och det kan röra sig om allt från klotter till mord (Borell 2012). Kriminologen Eva Tiby är den som introducerade begreppet hatbrott i Sverige genom sin avhandling. I Sverige väljer man att redovisa de hatbrott som har motiven: afrofobiska, antiromska, antisemitiska, islamofobiska, kristofobiska, andra antireligiösa, homofobiska, bifobiska, heterofobiska samt transfobiska (BRÅ, 2014). Alltså, hatbrott består av två delar – dels brottet, dels motivet.

Det som gör hatbrott speciellt är att angrepp riktas inte mot brottsoffret som individ utan mot den grupp som individen tillhör eller anses tillhöra. Offret är således enligt Barbara Perry (2001) en representant för en hel grupp människor som förövaren har fördomar mot. Eva Tiby är inne på samma spår och menar att hatbrott kan ses som särskilt skadliga, eftersom individen attackeras på grund av sin identitet. Men brottet är även skadlig för samhället eftersom det finns en risk för att olika grupper i samhället kommer strida mot varandra (Tiby 1999:10,13).

Dock kommer motivet rasistiska/främlingsfientliga hatbrott att belysas mest, bland annat på grund av att det är de vanligaste typen av hatbrott som sker i Sverige. Vilken typ av brott är då vanligast när det kommer till hatbrott? Den vanligaste typen av brott är olaga hot/ ofredande (BRÅ 2014).

Varje dag begås hatbrott som aldrig kommer till rättsväsendets kännedom, och mörkertalet är därför stort. Det finns många olika faktorer för varför man inte anmäler hatbrott. Det kan bero på bland annat att man inte definierar händelsen som hatbrott, eller att man känner skam eller rädsla. Det kan vara svårt att veta vad ett hatbrott är men min ambition är att det ska bli tydligt med vad ett hatbrott är och att man således väljer att anmäla framför att inte anmäla.

Tryckta källor:

Borell, Klas, 2012, Islamofobiska fördomar och hatbrott. En kunskapsöversikt. SST skriftserie 1, Stockholm.

Perry, Barbara, Shahid Alvi, 2006, We are all vulnerable’: The in terrorem effects of hate crimes. International Review of Victimology 2012 18:57.

Tiby, Eva, (1999) Hatbrott? homosexuella kvinnor och mäns berättelser om utsatthet för brott, kriminologiska institutionens avhandlingsserie Stockholms Universitet.

Otryckta källor:

BRÅ – Brott och statistik – hatbrott  2016-06-28 20.37

Expo – Hatbrott mot gravid kvinna 2013-12-26

Artiklar

Barnäktenskap bland flyktingar

Barnäktenskap diskuteras mycket just nu. Många upplever upplever att svenska myndigheter är för slappa mot flyktingar som kommer hit där ena eller båda parterna är under 18 och de är gifta.  Många kallar det svek. Avpixlat skrev tidigare i år:

”Trots att lagstiftningen på detta område så sent som för ett år sedan skärptes just i syfte att sätta stopp för barnäktenskap inom Sveriges utomvästliga asyl och anhöriginvandrargrupper, väljer Migrationsverket och Socialtjänsten att blunda för fenomenet. Gifta par som anländer till Sverige där den kvinnliga parten är ett barn, accepteras som gifta, placeras tillsammans och behandlas som vilket annat par eller annan familj som helst.

Antalet gifta par där kvinnan är ett barn har till följd av den nu helt skenande massinvandringen och folkvandringsliknande välfärdsmigrationen ökat kraftigt den senaste tiden. Heltäckande statistik saknas men i de sex kommuner – Malmö, Mölndal, Stockholm, Göteborg, Sigtuna och Solna – som Sveriges Radio Ekot har talat med har man den senaste tiden fått minst ett 70-tal barnäktenskap på sitt bord.”

Ironin i att Avpixlat väljer att kalla 16-17 åringar barn när det gäller barnäktenskap är stor. Alla som följer vad de skriver vet att de ogillar att man kallar 16-17 åriga pojkar barn, om de är ensamkommande. Men 16-17 åriga flickor kallar de gärna barn.

Hur som helst stadgar 1 kap. 2 § utlänningslagen att alla som är under 18 är barn. Att stoppa äktenskap här är en sak. Hur ska man hantera äktenskap bland flyktingar? En del debattörer, till exempel Sara Mohammed och GAPF, vill skilja de gifta parterna åt med våld.

”Landets kommuner kan välja om de vill låta nyanlända gifta barn bo med sin respektive. Att låta barn över 15 år bo med sin partner är ett indirekt erkännande av giftermålet.”

Hur det fungerar i Sverige

Det är inte helt enkelt. För det första tillåter svensk lag att ”barn” blir sambos och flyttar hemifrån (med föräldrars medgivande) och att barn blir tillsammans med äldre. Dock är själva giftermålet otillåtet men allt annat är tillåtet.

Byxmyndig blir barnet enligt 6 kap. 4 § brottsbalken, vid 15 års ålder. Då får denne ha sex med även äldre personer, och vare sig vi andra gillar det eller inte så är det faktiskt så att en del tjejer väljer mognare partner. Även helt ”ursvenska”  tjejer gör så. En del gör det valet av skäl som kan kritiseras, såsom att de söker en pappafigur. Andra väljer att bo äldre för att de åldersmässigt är 16 men mentalt mycket äldre eller för att de vill ha en erfaren man i sängen.

En majoritetssvensk kvinna jag känner som är hög chef i Stockholm idag flyttade hemifrån till en egen lägenhet när hon var 16. Hon blev ihop med en nästan dubbelt så gammal man för att hon ville ha en erfaren älskare. De blev särbos några år. Hon hade både honom som älskare och en jämnårig kille, samtidigt. Det är helt tillåtet enligt lagen eftersom föräldrarna godkände flytten.

En annan tjej jag känner var 17 när hon blev ihop med en 24-åring. De förlovade sig till och med. De förblev ett par tills hon blev ca 25 och fick två spralliga barn.

Är det rätt eller fel? Lagen sätter inga hinder i vägen så länge den minderåriga inga uppenbart lider skada av att bo med en vuxen partner.

Att flyktingar som är gifta kommer hit är en annan sak. Det gäller inte i Sverige. Det kan finnas poänger i att noga förklara att de får gifta sig igen då den yngsta parten blir 18.

Men betyder detta att vi bör skilja paren åt?

I de fall då barnet är under 15 absolut. För då strider det mot svensk lag att de bor ihop och har sex. Men över 15 tillåter faktiskt svensk lag att man både ”bor” ihop och har sex. Är du över 15 år kan du välja vem du har frivilligt sex med, med undantag om man befinner sig i en särskild beroendeställning eller nära släktförhållande.

Ska vi ha särlagstiftning för flyktingar som förbjuder för dem det som är tillåtet för andra i Sverige?couple-1283859_960_720

Frivillighet

En del 16- och 17-åringar VILL vara ihop med äldre. Om vi då ingriper och med våld försöker bryta upp förhållandet blir det lätt fel. Speciellt om det gäller människor som flytt tillsammans undan krig och misär, men även i de fall då tjejen är s k ”ur- och pursvensk”. Föräldrar som ogillar att deras 16-åring har blivit ihop med en 25-åring får gå försiktigt fram.

Samma med flyktingar.

Jag känner några flyktingar där en part är yngre än den andra. Jag kan säga att en del av de ungdomarna skulle bli rasande om de inte fick vara ihop med sin partner. De skulle nog anse att de utsätts för grovt våld om så skulle ske. En del av dem är förvånansvärt mogna och medvetna om vilka de är och vad de vill. Man är inte automatiskt ett offer och ett våp bara för att man är under 18. I ett fall är det den kvinnliga 17-åringen som bestämmer i familjen, utan tvivel. Inte den ca 30-årige mannen. Och hon är klart medveten om hur det funkar i Sverige. Hon har kommit hit för att hon tror på kvinnors rättigheter. Därför valde de att försöka nå hit istället för Frankrike där mannen har sina två bröder.

Jag vet flera fall där flickan faktiskt har visat att hon har en stark egen vilja.

Vad vi kan göra

Vad vi kan göra är att förklara att äktenskapen inte är lagliga i Sverige. De gäller inte här.

Men sen måste vi upprätthålla idén om frivillighet.

Kultur och frivillighet är inte helt lätt. En hel del av dem som kommer som ingått barnäktenskap skulle nog inte gjort så om de fått välja helt själv utan familjens påtryckningar. Att följa kulturella traditioner är något som inte individen rår över. Men de flesta som följer kulturella traditioner anser att de gör det av egen vilja, även då de bara gör som ”alla andra”. Därför måste vi gå försiktigt fram. Något kan te sig frivilligt även om man följer kulturella mönster.

Om vi vill hålla fast vid principen att ungdomar själv ska välja sina partners, obehindrat, så duger det inte att förklara att de väljer fel om de väljer att stanna med sin äldre make då de kommit hit. 

Vi kan förklara bestämmelserna i svensk lagstiftning och informera om vilka rättigheter den yngre parten har att själv välja. Detta gör Migrationsverket redan men i alltför liten utsträckning. Det är bedrövande att se hur lite de faktiskt stöttar ungdomar i äktenskap med myndiga. Och de som informerar den unga flickan om rättigheterna måste givetvis själva vara kvinnor, både tolken och den som informerar. Att två män kommer in och pekar finger och säger att ”ert äktenskap är inte tillåtet i Sverige” duger inte. Det är inte heller relevant.

 

Artiklar

Nazisttanten Oredsson

Artikel av Polimasaren

1 maj var jag i Borlänge för att protestera mot nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Att nazister tillåts demonstrera på svensk mark är ett omtvistat ämne. En del vill förbjuda organisationen helt och hållet medan andra värnar om åsiktsfriheten och yttrandefriheten. Sverige har skydd av FN:s konventioner om de skulle vilja förbjuda nazistiska organisationer.

Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) antogs av FN:s generalförsamling 1965 och trädde i kraft 1969.

Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner :

  • definitionen av diskriminering som varje åtskillnad, uteslutning, inskränkning eller förmån baserad på ras, hudfärg, börd eller nationell eller etnisk härkomst, vilka har till syfte eller verkan att upphäva eller försämra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet på likställd fot av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samhällslivets politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden
  • att de ska avskaffa rasdiskriminering, förbjuda diskriminerande praxis och, där så är berättigat, tillse att vissa rasgrupper får utvecklas och åtnjuta skydd
  • att de ska göra det straffbart att sprida idéer som är grundade på teorier om rasöverlägsenhet eller hat och att olagligförklara varje organisation som verkar för rasism

Yttrandefriheten eller åsiktsfriheten är inget problem. De kan ha åsikter och yttra sig var de vill bara det inte är bebyggt område. Där är det ingen som hindrar dom. En annan konvention vi måste ta i beaktning är Europas konvention om föreningsfriheten.

Mötes- och föreningsfrihet, artikel 11:

1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster
samt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig
till fackföreningar för att skydda sina intressen.

2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra
inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i
ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till
den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, till
förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller
moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Denna artikel hindrar inte att det för medlemmar av de väpnade
styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen görs lagliga
inskränkningar i utövandet av de nämnda rättigheterna.

Som vi ser så finns det möjligheter även här att förbjuda nazister att organisera sig.

Tillbaks till Borlänge. Nordiska motståndsrörelsen som, enligt Säpo, är den nazistiska organisation som är mest farlig för rikets inre säkerhet samlades i en park efter att ha marscherat genom staden. De möttes av burop och de sedvanliga antirasistiska slagorden och ramsorna. I bland ifrågasätts argumentet att NMR skulle vara nazister. Svaret på det är enkelt. De kallar sig själva för nationalsocialister.

Förutom ett hundratal uniformerade nazister (svarta byxor, vit skjorta och svart slips) så följdes NMR av civilt klädda nazister och sympatisörer. En av dom var den den ökände Vera Oredsson, före detta partiledare för Nordiska rikspartiet (NRP). NRP fostrade flera av Sverigedemokraternas grundare och tidiga medlemmar. Vera kom till Sverige 1945 med de vita bussarna. Hennes far var medlem i Sturmabteilung (SA). Hon gifte sig med partiledaren för Nationalsocialistiska arbetarepartiet Sven Olov Lindholm. 1960 gick hon med i NRP och kort därefter så gifte hon sig för andra gången och den här gången var det Göran Assar Oredsson som var den lycklige.

Att göra en sån kallad ”hitlerhälsning” är brottsligt och klassas som hets mot folkgrupp. Ett par företrädare hade väldigt svårt för att hålla sig. Det ryckte lite i högerhanden så att säga. Den som inte kunde hålla sig och fullföljde var just Vera Oredsson.

vera
Foto: Fredrik Almroth

Det är lustigt att dessa storslagna alfahannar i Nordiska motståndsrörelsen inte kan få en gammal kär… nazisttant som Oredsson att hålla fan på sig.

Nedan en bild på en yngre Vera där hon lär ut hur man gör en korrekt hitlerhälsning

veraoredsson-heil

 

Artiklar, Myter

Myt: Kanadas premiärminister och ramadan

På sina håll noteras det att Kanadas premiärminister ”kapitulerat” för muslimerna genom att spela in en hälsning till dem på ramadan.

Det kan vara på sin plats att påminna oss om att han i så fall även kapitulerat till de kristna. Han har nämligen gett både påsk- och julhälsningar till olika kristna…

Det som cirkulerar är en hälsning han spelade in till muslimerna i Kanada 2014.

Det finns ganska många hälsningar till kristna av premiärminister Justin Trudeau. Här är hans julhälsning.

I påskas skickade denna hälsning till kanadensarna.

“It is a sacred time for many, and an opportunity for us all to extend a helping hand to those in need, and to reflect on the notions of personal sacrifice and compassion that underlie the occasion. As we gather with those most important to us, let us put into practice what it truly means to love our neighbours as ourselves.

“On behalf of our family, Sophie and I wish all those celebrating a very happy Easter. We hope all Canadians, no matter their faith, find this a time of optimism, renewal, and new beginnings.”

Om man googlar hittar man många hälsningar till kristna. 2015 skickade han denna hälsning till landets ortodoxa kristna på deras påsk.

“On Sunday, Christians of the Orthodox, Oriental Orthodox and Eastern Catholic faiths will gather with their loved ones to celebrate Easter, and mark the death and resurrection of Jesus Christ.

“This day serves as a reminder to us all of the importance of extending a helping hand to those in need, and of solemnly reflecting on the notions of personal sacrifice and compassion that underlie this occasion.

“On behalf of the Liberal Party of Canada and our Parliamentary Caucus, my family and I wish all those celebrating a very happy Easter.”

Och bara för sakens skull. Kanadas premiärminister har även deltagit i en del humoristiska sammanhang. Som detta förra julen. Kika gärna.

Artiklar

Hertig Erik och prinsessan Ingeborg

Artikel av Polimasaren

Ett vanligt argument från islamkritiker är att profeten Mohammed ska ha gift sig med Aisha när hon var sju år gammal och att detta ska ha skett runt år 620. Med dagens måttstockar är det väldigt ungt. Handlar detta egentligen om sexuella böjelser hos män som kommer från muslimska länder? Eller kan det ha andra förklaringar?

Jag rotade bland mina länkar i en webbläsare som jag inte använder mig av så mycket längre och hittade en länk till en text om Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås och bror till Birger Magnusson. Båda dessa herrar var alltså kungar i Sverige.

Prinsessan Ingeborg var från ett års ålder (1302) (MCCCII, Ericus dux swecie desponsauit FILIAM regis norwegie), förlovad med hertig Erik. När han krävde bröllop år 1308 vägrade dock kung Håkan att ge bort sin sjuåriga dotter eftersom han kommit att stödja brodern Birger i den svenska maktkampen (“Håtunaleken”); Erik förlovade sig då med Sofia av Mecklenburg-Werle (död 1339 och systerdotter till Erik Menved). Erik gjorde senare en pilgrimsfärd till Wien och upplöste därefter sin förlovning, varefter han återigen förlovade sig med Ingeborg. De gifte sig 1312 i Oslo.

Prinsessan Ingeborg blev alltså förlovad  med hertig Erik vid ett års ålder. Samma prinsessa gifte sig med Erik vid 11 års ålder. Erik var även förlovad med Sofia av Mecklenburg-Werle (född 1298) när Sofia var 12 år gammal.

Erik Magnusson

Sofia av Mecklenburg-Werle

Sofia av Mecklenburg-Werle födelseår

Var denna kungasläkting pedofil eller hade det med tidsandan och medellivslängd att göra? Medellivslängden ska ha varit runt 35 år, men det säger inte så mycket då dödligheten av olika sjukdomar med all säkerhet påverkade medellivslängden. Vi vet dock att människor levde inte alls lika länge som de gör idag och det påverkade säkert åldern när familjebildandet och barnafödandet var tvunget att börja.

Hur levde man på 1300-talet

Här är en länk som  visar att det är osäkert hur gammal Aishas var när hon blev gift med Mohammed.

Aishas age

Detta är inte tänkt som någon mytknäckning utan är tänkt att tillhöra avdelningen onödigt vetande, men intressant. Kanske kan det bli en tankeställare för någon. Kanske inte. Säkert är iallafall att vi ska vara väldigt försiktiga med vad vi kallar varandra. Vi kan göra varandra illa och det kan slå tillbaka på en själv.

Avslutar med två citat från två olika religiösa böcker. Detta trots att jag är ateist

Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem.

Lukas 6:31

och

Ingen av er är i sanning en troende förrän han önskar detsamma för sin broder som han önskar för sig själv

Hadith 13 Imam Al-Nawawi’s 40 Hadither

Artiklar

Ett folkmord är ingen politisk lekstuga!

Det finns partier i riksdagen som menar att vi borde rösta FÖR mänskliga rättigheter. Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet uttrycker det i en och samma kör.

Precis som om vi i Sverige hittills har levt utan den viktigaste demokratiska grunden. Ovan nämnda partier vill erkänna folkmord på kristna i Mellanöstern och få landets medborgare att tro att partiernas omröstning i den här frågan har någon betydelse.
Naturligtvis så är det många som inte vet och inte förstår att våra politiker och riksdagspartier inte har någonting med saken att göra.

Det är enbart Haagtribunalen och internationella domstolar som definierar och identifierar en händelse som ett folkmord. Med en långvarig utredning som grund. Sverige har skrivit på internationella konventioner för mänskliga rättigheter och med detta, automatiskt erkännande av ett folkmord som internationella domstolar har fattat beslutet om.

nazareno
Den arabiska bokstaven ”N”

Långt efter att kristna i Mellanöstern fick sina hus markerade med ”N”, som i ”nasaré” – ”de första kristna”, så identifierade internationella domstolar det som ett pågående folkmord.

Om självklarheter borde man inte diskutera.

Jag ser det hela som en populistisk trend, okunskap eller brist på respekt mot offer då man vill plocka upp poäng bland okunniga och förvirrade.

/Ida Dzanovic

Artiklar

Är hijabmotståndarna mot jeans också?

Det här med människors fria val är inte enkelt. Det finns personer som anser att muslimers fria val inte skulle vara helt fritt val. Alltså tycker vissa att man måste få muslimer att sluta välja vad de själva vill.

Det låter komplicerat men mycket av debatten om muslimska slöjan är på den nivån. Hijaben, den slöja som täcker håret eller delar av håret, beskrivs som ”kvinnofientlig” och ”hatisk” och förtryckande.

Ofta hör man talas om Irans klädlagar som det yttersta beviset för att hijaben bör bekämpas och kanske förbjudas i Sverige. Men man kan undra varför motståndarna till Irans klädlagar inte vill förbjuda jeans och långa byxor också här i Sverige?

Det är nämligen så att Irans klädlagar förbjuder kjol och kortbyxor och klänningar som visar benen på kvinnor. Och kortbyxor är förbjudet på män.

Så här beskrivs Irans klädlagar på en sida på internet:

Men
Shorts are not acceptable in public places.
Wearing ties or bows is not a problem.
T-shirts are acceptable.

Women
Obeying Islamic rules including Hijab or Islamic dress-code is necessary in Iran. However these rules are not observed very strict, especially for tourists and foreigners. You must not worry about maintaining your hijab , since in times you have forgotten about it, the maximum penalty will be a request (usually in a kind way) to make it correct.
There are some minimum requirements for foreign women dress-code in public places :

1. Color : It’s a completely false belief that wearing must be dark in Iran. There is no limitation in this respect and we recommend you make sure using light colors in summer.

2. Head : Hair should be covered. It does not mean you shall have a tight scarf around your head. Don’t worry, It is very usual that some parts remain out of the cover. It’s quite acceptable for women to allow whips of their hair to frame their face. Appropriate hats & caps can do this function as well as scarves. Scarf is the most common covering for head and is called ”Roosari” in Farsi.

3. Body : Should be covered with loose clothes like man shirt, coat or manteau. Arms should not be bare.

4. Legs & feet : Legs should be covered down to ankles. Feet can be bare and you can wear sandals. Tight jeans are no problem.

Alla som anser att hijab symboliserar förtryck eftersom ”muslimska stater” och ”religiösa ledare” tvingar kvinnor att bära det, borde väl vara lika mycket mot byxor?

Nej, jag tror nog det skulle kännas integritetskränkande att någon kommer och rycker i dina jeans och kallar det en kvinnohatande förtryckssymbol, eller hur? Eller att någon kallar dig ett ”offer” för kvinnohat om du bär jeans?

Vuxnas fria val är viktigt att försvara. Rätten att bära hijab om man vill är lika viktig som rätten att INTE bära hijab om man INTE vill.