Den svenska vården skulle inte klara sig utan dem som är födda utomlands.
En fjärdedel av Sveriges vårdpersonal är född utomlands – var tredje läkare.
Var fjärde anställd (26%) inom vård och omsorg är född utomlands.
Bland läkarna är andelen utrikes födda ännu större – 34%. Bland vårdbiträdena är de 40%. Bland sjuksköterskorna är de 12%, medan de bland undersköterskorna också är en fjärdedel (26%).
Samtidigt utgör de utrikes födda 19% av hela befolkningen. De utgör alltså en större andel av dem som jobbar i vården än av befolkningen i sin helhet.
Kraftig ökning av utrikes födda läkare i Sverige
Det totala antalet läkare i Sverige ökade med en tredjedel (drygt 10 000) mellan 2005 och 2018. De flesta av dessa nya läkare (65%) är födda utomlands.
2005 var de utrikes födda läkarna en fjärdedel (25%) av det totala antalet läkare i Sverige.
2018 hade den andelen ökat till 34 % – en dryg tredjedel.
Det råder ingen tvekan.
Den svenska vården skulle inte klara sig utan dem som är födda utomlands. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden.
TACK! för era insatser i kampen mot coronasmittan.
En rapport som publicerats av V-dem Institute avslöjar att Ungern är det enda landet i EU som inte kan betraktas som en demokrati. Landets problem med demokrati, mänskliga rättigheter med mera har helt enkelt blivit alltför allvarliga. Sverigedemokraterna, med sin partiledning i spetsen, är tämligen ensamma om att se Ungern som ett ”föregångsland”.
På hemsidan för V-dem läser vi att de utformat en ny metod för att bilda begreppet demokrati och mäta den. De använder sig av ett flerdimensionellt dataset som beskriver komplexiteten i begreppet demokrati som tar hänsyn till många fler parametrar än tidigare undersökningar. V-Dem Institute består av mer än 50 socialvetare på sex kontinenter, och arbetar med 3 000 nationella experter och ett internationellt rådgivningscenter.
Institutet, som drivs av statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, har nyligen presenterat sin senaste rapport (Autocratization Surges–Resistance Grows DEMOCRACY REPORT 2020) om hur det stod till med frihet och demokrati i alla världens länder år 2019.
För första gången sedan 2001 är demokratier inte längre i majoritet i världen. Det talas om ”den tredje stora vågen av autokratisering”.
Skärmdump från V-Dem Institute ”Autocratization Surges–Resistance Grows DEMOCRACY REPORT 2020”, s. 14
Ungern är det enda landet i EU som inte längre klassas som en demokrati. Ungern är ett av de länder som SD:s partiledning och många av deras sympatisörer ser som ett politiskt föregångsland. I rapporten läser vi:
De länder som enligt studien är mest demokratiska i Europa är Danmark, Estland, Sverige, Schweiz och Norge. Storbritannien är på 11:e plats på listan. Island på 17:e plats. I botten på Europalistan finner vi Azerbajdzjan, som är det minst demokratiska landet i Europa, följt av Ryssland och Turkiet.
Metoden som institutet använder sig av kan du finna här. I korta drag är det följande faktorer som appliceras i metoden: demokrati, mänskliga rättigheter, media, det civila samhället, rättssystem, lagstiftning samt flera relaterade kriterier.
Om vi tittar globalt ser vi att de länder som i störst utsträckning har autokratiserats mest är enligt studien Ungern, Turkiet, Polen, Serbien, Brasilien och Indien. Polen är ett annat land som SD-ledningen ser som ett föregångsland.
Det minst demokratiska landet i världen är enligt studien Eritrea, i nära sällskap med Nordkorea, Saudiarabien, Jemen och Syrien. Kina är det sjätte mest icke-demokratiska landet i världen.
I SD:s husorgan Samhällsnytt har Kent Ekeroth, tidigare riksdagsledamot för partiet, gett sig i kast med att belysa Migrationsverkets senaste statistik för beviljade uppehållstillstånd (januari-februari 2020). Från uppgifter som täcker årets två första månader drar Ekeroth slutsatsen att invandringen till Sverige är fortsatt mycket hög. Han belyser slutsatsen med att konstatera att ”invandringen 2020 [är] större än 94 procent av Sveriges kommuner”.
Hur menar han? Slutsatsen bygger på ett räkneexempel. Statistiken för januari och februari extrapoleras till hela året 2020 under antagandet att beviljandet av uppehållstillstånd ligger på samma nivå resterande månader. Den siffran blir 102 426 uppehållstillstånd. Sen jämför Ekeroth denna siffra med befolkningen i Sveriges 290 kommuner. Han ser att 94 procent av Sveriges kommuner har en folkmängd som ligger under 102 426 personer. Vilket är helt korrekt. Med lite trolleri med siffror och statistik har en bild skapats av att invandringen till Sverige är alarmerande hög.
I artikeln sätter Ekeroth likhetstecken mellan uppehållstillstånd och medborgarskap:
”Uppehållstillstånd är det mått som bäst reflekterar Sveriges demografiska förändring, då dessa till slut leder till medborgarskap.”
Detta påstående stämmer inte med lagstiftningen och dess tillämpning.
Alla uppehållstillstånd leder INTE till medborgarskap
Det finns två typer av uppehållstillstånd. Permanent och tidsbegränsat. Statistiken från Migrationsverket (januari-februari 2020) redovisar samtliga uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd kan ges på en rad olika grunder. Dessa är: som familjemedlem till någon i Sverige, som arbetstagare och egen företagare, som gäststudent, som asylsökande, och för besök eller visum.
I perioden januari – februari 2020 som Ekeroth refererar till fördelade sig beviljade uppehållstillstånd som följer: familjeanknytning 5 000, arbete 6 937, asyl 2 723, EU/EES 1 471, gäststuderande 940. Totalt beviljades 17 071 uppehållstillstånd. Fördelningen mellan tidsbegränsade och permanenta tillstånd framgår inte av Migrationsverkets statistik.
Kraven för permanent uppehållstillstånd är hårda och innebär bl a inkomst så att personen kan försörja sig, lön och försäkringar ska ingå i anställningsvillkoren, fast anställning eller minst två års tidsbegränsad anställning, fullföljt gymnasium eller motsvarande för personer under 25 år, och att anställningen inte är subventionerad genom statligt bidrag.
För att bli svensk medborgare kräver lagen att personen ska ha permanent uppehållstillstånd, för statslös att personen bott i landet i fyra år och för övriga utlänningar att de bott i landet i fem år. Det finns således ingen direkt koppling som Ekeroth gör gällande, mellan tidsbegränsat uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Det är många villkor som ska uppfyllas på vägen.
Ekeroth drar felaktigt slutsatsen att 102 426 beviljade uppehållstillstånd 2020 (varav en stor andel är tidsbegränsade) ger upphov till lika många nya svenska medborgare. Dessutom är antalet för beviljade uppehållstillstånd extrapolerat från årets första två månader. Det totala antalet uppehållstillstånd kan därmed bli såväl högre som lägre i slutändan. Övningen är en lek med siffror i syfte att förvilla. Det finns inget i denna statistik som indikerar att ett motsvarande antal nya medborgarskap kommer att beviljas i framtiden. Det är en helt annan fråga.
Berättelsen om invandringen till Sverige som ett hot mot landet, förstärks av deras val av de två fotografierna som publiceras med texten. En bild av en grupp mörkhyade män med ”utländskt” utseende och en bild med en lång karavan packad med människor, mest män som går på en väg in mot betraktaren. Genom sitt stora antal, målmedvetet på väg, förstärks känslan av vad som påstås vara ”ett invaderande hot”.
Artikeln berättar inte att uppehållstillstånd också utfärdas till kvinnor och barn, till studenter, forskare, till arbetstagare i företag och industri. Som alla bidrar till kunskapsproduktion och tillväxt i landet. Det är en annan del av statistiken. Men här tiger Samhällsnytt som muren.
Svenskfientlighet och rasism mot svenskar är en gammal hjärtefråga inom SD. Partiet har länge framställt det som att etniska svenskar är en särskilt utsatt grupp i samhället. Statistik över anmälda och upplevda hatbrott ger dock en helt annan bild.
Nu är det dags igen. Henrik Vinge SD (vice partiordförande och riksdagsledamot) har tagit initiativ till en särskild debatt i riksdagen gällande rasism mot svenskar. Linnea Vinge SD har tagit upp frågan i Stockholms stads fullmäktige. SD i Malmö har motionerat till kommunfullmäktige att man vill utreda svenskfientlighetens omfattning, kartlägga dess karaktär och ta fram motverkande åtgärder. Frågan har tagits upp i pressmeddelanden från SD och SD Malmö, inslag på SDs Youtube kanal, nyhetsartiklar i SD-vänlig media och debattinlägg av representanter för partiet.
SD: Allt fler svenskar utsätts för rasism
Problemets kärna sägs vara att människor hotas, rånas, misshandlas och våldtas på grund av att de är svenskar. De kallas för ”svennar” och ”svennehoror”. När det gäller problemets omfattning och utveckling görs gällande att rasism mot svenskar blir allt vanligare. Det sägs att allt fler svenskar utsätts för hot och våld baserat enbart att de skulle vara svenskar. Det är många som drabbas – det talas om ”tusentals”. Man hävdar att problemet inte är nytt utan pågått i ”decennier”.
Rasism mot svenskar ses av vissa som ”ett enormt svek mot en hel generation” och det påstås handla om en ”fruktansvärd utveckling”. I Fria tider kopplas rasism mot svenskar till våldtäkter där Sverige sägs ha flest våldtäkter i Europa med en våldsam ökning. NB Nyhetsbyrån intervjuar Vinge med anledning av rasism mot svenskar. Han säger att Sverige är Europas farligaste land på grund av invandringen. Nyheter Idag citerar ett PM från Vinge om rasism mot svenskar som påstås vara ”en av massinvandringens allra mörkaste konsekvenser”.
I debatten har problemet rasism mot svenskar kopplats ihop med några uppmärksammade fall av ”förnedringsrån”. Ungdomar i grupp har rånat och utsatt rånoffret för kränkande behandling, i ett fall har rånarna kallat offret för ”svenne”. I det fallet dömdes två 16-åriga rånare till ungdomsvård av Södertörns tingsrätt. Målet har blivit mycket omskrivet.
Att betrakta som hatbrott?
Rasism mot svenskar är att betrakta som ett hatbrott där en person angrips p g a ras, hudfärg, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning eller könsidentitet. Hatbrott visar bristande respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och människors lika värde. Rapporten ”Hatbrott 2018” från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar i en statistisk sammanställning över polisanmälda brott att hatbrott har ökat under mätperioden 2008-2018.
Främlingsfientliga/rasistiska motiv är den största kategorin över tid inom hatbrott och 2018 stod dessa för 69% av alla anmälningar (knappt 4 990 fall). Väldigt få anmälda hatbrott leder till rättegång. De flesta fall avskrivs direkt eller läggs ner. Ett skäl är att det brottsliga motivet kan vara svårt att fastställa. För att något ska räknas som hatbrott måste gärningspersonen ha ett uppsåt att angripa någon p g a ras, hudfärg, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning eller könsidentitet. Rapporten säger inget om faktiska brott. Den bygger på statistik över de brott som anmälts till polisen.
De grunder för hatbrott som framkommer i polisanmälningar är afrofobiska, antiromska motiv, antisemitiska och islamofobiska motiv. En ytterligare kategori av hatbrott riktar sig mot kristna (4% av anmälningarna). BRÅs statistik ger inte grund för att dra slutsatsen att svenskar som grupp är utsatta för hatbrott. Tvärtom visar statistiken att andra grupper är utsatta (afrikaner, judar, romer, muslimer och i någon mån kristna).
NTU visar upplevd utsatthet
En annan källa till information är BRÅs studie ”Självrapporterad utsatthet för hatbrott” (2018). Undersökningen bygger på Nationella trygghetsundersökningen, NTU 2006-2017. Trygghetsundersökningen bygger på ett slumpmässigt urval av personer bosatta i Sverige. Den fångar människors egna upplevelse av brott och utsatthet och ger därför ett relativt gott komplement till BRÅs analyser som bygger på polisanmälda brott. I rapporten redovisas bl a andelen personer som upplever att de utsatts för hatbrott. Man skiljer på tre kategorier av svarande: svenskfödda med svensk bakgrund, svenskfödd med utrikes bakgrund och utrikesfödda. Detta kan läsas i rapporten: ”Andelen i befolkningen som uppger att de utsatts för hatbrott med främlingsfientliga motiv är tydligt större bland utrikesfödda (3.0%), följt av svenskfödd med minst en förälder utrikesfödd (2.0%) jämfört med svenskfödd med båda föräldrarna svenskfödda (0.9%)”. (s. 22)
För vissa grupper är upplevelsen av att bli utsatt för hatbrott med främlingsfientliga motiv särskilt hög. Bland födda i Afrika eller de som har minst en förälder född i Afrika uppger 5.8% att de blivit utsatta. Bland de som är födda i Asien eller har minst en förälder född i Asien uppger 4.0% att de blivit utsatta för främlingsfientligt hatbrott. För Europa utanför EU ligger siffran på 3.3%. Bland personer födda i Sydamerika eller med en förälder från Sydamerika upplever 2.8% att de blivit utsatta. Genomsnittet för den totala befolkningen är 1.3%. Lite över en person av 100 upplever sig ha blivit utsatt för främlingsfientligt hatbrott.
Bland svenskfödda med båda föräldrarna svenskfödda 0.9%, dvs mindre än en person av hundra, att de blivit utsatta. Svenskar ligger således under genomsnittet för hela befolkningen när det gäller utsatthet för främlingsfientliga hatbrott. Eftersom Trygghetsundersökningen, NTU kartlägger befolkningens upplevelse av utsatthet för brott kan den indikera ”mörkertal” i form av brott som personer utsatts för, men som inte anmälts till polisen.
Har Vinge läst rapporten eller fabulerar han?
Om det vore som SD hävdar att rasism mot svenskar vore ett omfattande och eskalerande samhällsproblem borde något av detta synas i NTU. Men det syns inga spår av rasism mot svenskar. Istället är människor från Afrika, Asien, Europa utanför EU och Sydamerika i betydligt högre grad drabbade av hatbrott än människor födda i Sverige av svenska föräldrar.
Märkligt nog hänvisar Henrik Vinge själv till BRÅs rapport Självrapporterad utsatthet för hatbrott. I Nyheter Idag kan man läsa att han hävdar att: ”Brottsförebyggande rådets självskattningsrapport 2018:10 tyder på att åtminstone hälften av den rasistiskt motiverade brottsligheten i Sverige är riktad mot svenskfödda med två svenskfödda föräldrar”. Antingen har Henrik Vinge inte läst BRÅs rapport eller fabulerar han avsiktligt för att ge sken av att det finns faktabelägg för att rasism mot svenskar är ett stort och ökande samhällsproblem.
Om rasism mot svenskar hade varit ett omfattande problem med tusentals drabbade, borde detta synts i statistiken över polisanmälningar och i statistiken över upplevd utsatthet för främlingsfientliga hatbrott.
Tack och lov är rån med förnedringsinslag ovanliga och där vissa debattörer tyckt sig kunna skönja rasistiska motiv riktade mot svenskar är det inte alltid belagt hur motiven ska sorteras och identifieras.
”Vi måste markera hårt mot förnedringsrånen”. AFTONBLADET DEBATT. Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson (SD), Katja Nyberg, ledamot i Justitieutskottet (SD), Bo Broman, ledamot i Justitieutskottet (SD).
Av dem som bodde i Migrationsverkets mottagningssystem hade 35 154 personer aldrig haft uppehållstillstånd, 3 473 hade utgånget uppehållstillstånd och 1 685 hade giltigt uppehållstillstånd.
22 350 av dessa bodde i eget boende (EBO), 16 739 bodde i anläggningsboende (ABO, vanligtvis lägenhet i hyreshus) och 1 223 i övrigt boende (främst ensamkommande i kommunalt boende/familjehem).
EBO-lagen medför att fördelningen på personer som söker asyl inte blir jämn. Många av dem som skaffar sig boende på egen hand väljer att bo hos släkt eller vänner. Ett antal städer är mer populära än andra, framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö. Södertälje är en kommun som, i förhållande till sin storlek, har många personer som bor i EBO.
Det har gjorts en förändring i EBO-lagen. Personer som efter 1 juli 2020 väljer att flytta till något av de områden i 32 kommuner som enligt regeringen är utsatta områden, kan komma att förlora sin dagersättning.
På boenden där mat ingår är dagersättningen 24 kronor/dag för vuxna ensamstående, 19 kronor/dag för vuxna som delar hushållskostnader, och barn t o m 17 år erhåller 17 kronor/dag. För personer som bor på boenden där mat inte ingår är dagersättningen 71 kronor/dag för vuxna ensamstående, 61 kronor/dag för vuxna som delar hushållskostnader. Barn 0-3 år får 37 kronor/dag, 4-10 år får 43 kronor/dag och 11-17 år får 50 kronor/dag.
Misshandeln har minskat med 12 % under 2010-talet…
…. och de fall där förövaren är okänd för brottsoffret har minskat med en tredjedel.
Det förekommer ofta påståenden om att misshandeln i Sverige ökar. Men när vi nu kan summera siffrorna över 2010-talet i kriminalstatistiken över polisanmälda brott så ser vi att den polisanmälda misshandeln tvärtom har minskat.
Den polisanmälda misshandeln har generellt minskat med 12 procent under 2010-talet och de fall där brottsoffret är obekant med förövaren har minskat med en tredjedel.
Den stora minskningen ser vi när det gäller misshandel mot män, medan misshandel mot kvinnor varken ökat eller minskat.
Det är värt att understryka att de fall där kvinnor misshandlas av någon de känner har ökat med 6 procent.
* alla referenser till misshandel syftar på polisanmäld misshandel
Från 2019 delas statistiken om våldtäkter mot personer över 18 år upp utifrån vilken relation som finns mellan förövare och brottsoffer.
Andelen män som våldtogs var 5 procent, andelen obekanta förövare var 27 procent och andelen våldtäkter som skedde utomhus var 11 procent.
Den typiska våldtäkten begås alltså inomhus mot en kvinna som känner förövaren.
En vanlig föreställning om våldtäkt är att en okänd person överfaller en kvinna utomhus.
Men dessa våldtäkter är ovanliga – och de blir allt ovanligare. Under 2010-talet har våldtäkter inomhus ökat medan de som skedde utomhus stadigt minskade och 2019 var på den lägsta nivån under hela 2010-talet.
Klargörande:
När det gäller sexualbrott i allmänhet och våldtäkt i synnerhet så finns det forskning som visar att sexualbrott där förövaren och brottsoffret känner varandra har ett högre mörkertal än de där förövaren är okänd.
I klartext innebär detta att andelen våldtäkter utomhus sannolikt är ännu mindre än de cirka 10-12 procent det nu handlar om.
Hur stort mörkertalet är finns det inga tillförlitliga uppgifter om.
Kom det verkligen 120 000 flyktingar till Sverige förra året? Nej, det gjorde det inte. Jimmie Åkessons (SD) sätt att använda statistik under partiledardebatten den 15 januari 2020 var inte ärligt. Sanningen är att av samtliga som får uppehållstillstånd utgör flyktingar och deras anhöriga 22%.
Åkesson avrundade antalet uppehållstillstånd som utfärdades i Sverige förra året uppåt, och särskilt fick han det att låta som om alla som kommer till Sverige belastar landet till bristningsgränsen. Vidare utgör invandrare dessutom en fara för Sverige i Åkessons värld då han insinuerar att många av dem är muslimer.
För Åkesson innebär det att Sverige kommer islamiseras genom det han kallar för massinvandringen. Det är felaktigt och visar enbart att Åkessons parti inte förstår vad kultur är, samt hur kultur förändras över tid. Han förstår heller inte innebörden av ordet massinvandring.
Åkesson väljer även att helt bortse från att människor får uppehållstillstånd av olika skäl.
Det är föga förvånande. SD grundar sin världsbild på skev information. SD väljer att plocka ut, förvanska och beskriva vissa delar av Sverige för att passa SD:s politik. Med en sådan strategi är datainsamlingen skev och analysen skral. Slutsatserna blir felaktiga och åtgärderna lär bli kontraproduktiva.
Fakta och vetenskap bör vara det som vägleder Sveriges politiker, inte inbillade känslor och populism.
Det senaste visade Åkesson prov på under partiledardebatten då han stöttade sitt argument på övergripande statistik utan att närmare bemödat sig med att ta reda på vad som döljer sig i siffrorna. Det hade tagit honom, eller någon i hans stab, några timmar att få klarhet. Det tog det nämligen för mig.
Migrationsverket har bra offentlig statistik. Det är ett bekymmer att partiledaren för Sveriges största parti behandlar statistik så amatörmässigt. Alternativt är att han med avsikt och uppsåt försöker vilseleda. Jag vet inte vilket som är värst.
Den faktiska statistiken
Migrationsverket har delat upp datan i olika skäl till varför 119 568 personer beviljades uppehållstillstånd i Sverige förra året. Nedan finns ett diagram över dessa skäl. Inget av dem tyder på en plan att islamisera Sverige. För övrigt framstår det märkligt att Åkesson och hans SD vet vilken religiös åskådning de invandrare som kommer till Sverige har. Särskilt som han inte vet varför de kommer, eller varifrån. Han tycks inte känna till de olika grupper som får uppehållstillstånd i Sverige. Kategorierna finns i diagram 1, och om vi delar upp statistiken i grövre kategorier får vi cirkeldiagrammet i diagram 2.
Diagram 1. Dubbelklicka för tydligare bild.
Diagram 2. Dubbelklicka för tydligare bild.
Om vi väljer att enbart studera de större grupperna:
Flyktingar och deras anhöriga
Arbetstagare och deras anhöriga
Människor från EU och EES
Övriga anhöriga
Då framträder det tydligt att gruppen ”Flyktingar och deras anhöriga”, inte alls utgör en majoritet av de som får uppehållstillstånd i Sverige. Fakta är alltså inte så som Åkesson, genom upprepning, vill få svenska folket att tro. Den största gruppen människor som får uppehållstillstånd är de som redan har ett arbete i Sverige. Den enda grupp som är mindre än flyktingar är de som är i Sverige för studier.
Av samtliga som får uppehållstillstånd utgör flyktingar och deras anhöriga 22%.
Största gruppen bland invandrare är återvändande svenskar
I denna statistik ingår inte de som automatiskt har uppehållstillstånd i Sverige – exempelvis norrmän och EU-medborgare. Enligt SCB var 1/3 av de som invandrade till Sverige hemmahörande i Norden samt EU/EES på ett sådant sätt att de ej syns i statistiken över uppehållstillstånd.
Den enskilt största gruppen bland invandrare är svenskar som återvänder till Sverige efter att ha bott utomlands. Under första halvåret 2019 invandrade 55 222 personer till Sverige. Av dem var 5 753 återvändande svenskar, medan 35 312 var medborgare i ett land utanför Norden samt EU/EES.
Därför är andelen flyktingar och anhöriga avsevärt lägre än 22% när man även tar hänsyn till dem. Åkesson vill få oss att tro att asylinvandrarna är så många, många fler än de egentligen är.
Diagram 3. Dubbelklicka för tydligare bild.
Diagram 4. Dubbelklicka för tydligare bild.
Trender över tid
Då statistik från ett enskilt år endast ger en ögonblicksbild, måste vi också studera trender över tid. Migrationsverket har på sin hemsida mycket bra offentlig statistik över uppehållstillstånd under hela 2010-talet. Migrationsverket har förändrat sättet de redogör data på, men trots det kan man se tydliga trender i materialet. Diagram 5 visar per årsbasis de olika kategorierna ”Flyktingar”, ”Arbetstagare” samt ”Studerande”. 2010 fanns i statistiken en stor grupp som benämndes ”Besök”. Den finns enbart i diagram 6.
Diagram 5. Dubbelklicka för tydligare bild.
Diagram 6. Dubbelklicka för tydligare bild.
I nästa diagram väljer jag att redovisa arbetstagare, studerande samt deras anhöriga gemensamt. I det syns trenden tydligt. Jag anar att det döljer sig mycket intressant information i dessa siffror, som inte Åkesson och hans SD har insett. De går helt och fullt på de 22% av invandrarna som förra året var flyktingar och flyktingars anhöriga.
Ekonomiska flyktingar?
Jag arbetar som universitetslektor på Linnéuniversitetet. Där märker jag att det varje år försvinner ett antal studenter från undervisningen omgående efter kursstart. Flera lämnar också efter den första terminen. Vissa av dem har jag kontakt med, och vet därför att de sökt arbete under hela sin studenttid. När de får ett arbete lämnar många sina studier.
Ofta flyttar de till någon av våra större städer. De använder alltså sitt studentvisum för att komma in i landet. Då de väl är här söker de ett bättre liv för sig och sin familj. Min hypotes är att många av dessa, mer kan ses som ekonomiska flyktingar än studenter som vill studera till en högre examen. Jag misstänker alltså att flertalet köper sig in i landet genom att betala för en termins undervisning vid något av våra lärosäten. Dessa studenter är företagsamma individer, men som inte skulle få uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar. Därför väljer de en annan väg. Vi gör klokt i att betrakta dem som en resurs för landet – de har alla en grundläggande behörighet för högre studier.
Vi bör ändå vara medvetna om att vissa av dem inte är här primärt för att studera utan för att skapa en framtid för sig och sina familjer i Sverige. Däremot är min uppfattning att många av dem som är i Sverige på ett visum för att arbeta, verkar ha synnerligen låga löner och usla arbetsförhållanden. Det görs ingen prövning av t ex Arbetsförmedlingen om arbetskraften redan finns i landet. Arbetsgivare avgör helt själv huruvida vederbörande vill erbjuda arbete till utrikesboende som då per automatik får ett uppehållstillstånd.
Jag anar att både många arbetskraftsinvandrare samt studerande konkurrerar om de arbeten som flyktingar skulle kunna utföra. Vi vet att första generationens flyktingar kostar Sverige pengar. 74 000 kr per år har nationalekonomen Joakim Ruist räknat fram, och skälet är att flyktingar inte hinner arbeta tillräckligt länge för att tjäna ihop till sin pension. Siffran är dock osäker och tidigare nämns att flyktingar kostat samhället 60 000 kr per år. Om flyktingar kommer i arbete snabbare minskar den summan snabbt och betydligt.
Andra och tredje generationens invandrare, som vuxit upp i Sverige, har betydligt större möjlighet att arbeta under en längre tid och kan därför bidra till både Sveriges finansiering och sin egen ålderdom. För att flyktingar ska få ett arbete krävs att de snabbt lär sig svenska språket. Därefter ska de inte behöva konkurrera med ekonomiska invandrare om de arbeten de kan utföra.
Detta misstänker jag Åkesson inte alls har sett i statistiken. Han insinuerar att muslimska flyktingar är den stora gruppen invandrare i Sverige och att de är en belastning för landet.
Jag menar att de är en tillgång, men att vi måste börja betrakta invandring som en investering.
En genomgång av ett antal kommuners befolkningsstruktur på SCB:s hemsida, visar tydligt att många kommer ha väldiga problem då de har för få i arbetsför ålder. Utredningar har visat att Sveriges 80+ ökar från 500 000 till 900 000 på 15 år. Vi kommer behöva 160 000 fler som arbetar inom åldringsvården när hänsyn är tagen till vad svenskar väljer att jobba med. Hela välfärden beräknas sakna 500 000 arbetstagare. Politiskt fokus borde vara på att flyktingar skall lära sig språket och sedan få ett jobb. Gärna inom välfärden.
Den arbetskraftsinvandring som landet skall ha bör vara till bristyrken, och inte till låglöneyrken där arbetskraft redan finns i landet. Som det nu är verkar Sverige fokusera på att våra företagare skall ha tillgång till billig utifrån kommande arbetskraft, istället för att våra invandrare skall komma in på arbetsmarknaden och integreras i Sverige.
Diagram 7. Dubbelklicka för tydligare bild.
Hur många muslimer kom till Sverige 2019?
Ingen aning. Sverige ägnar sig inte åt att registrera folks religiösa åskådning. Däremot vet vi från vilka länder de som fick uppehållstillstånd kom. Det enskilda land som klart flest kommer ifrån är – Indien. Med andra ord – nötköttet är hotat i svenska skolor. Eller inte…
Diagram 8. Dubbelklicka för tydligare bild.
/Christine Tidåsen
Featured image attribution: News Øresund – Johan Wessman (CC BY 3.0).
Den totala polisanmälda brottsligheten varken ökar eller minskar. men det finns en kategori som ökar – det som kallas Brott mot person har ökat med tio procent under 2010-talet.
I denna kategori ingår sådant som misshandel, sexualbrott, ärekränkning.
Sexualbrott har ökat från 183 till 222 per 100 000 invånare, medan brott mot liv och hälsa – som huvudsakligen är misshandel – har minskat från 988 till 882.
Nästan hela ökningen i kategorin Brott mot person handlar om ett brott som inte fanns före 2016: Olovlig Identitetsanvändning.