Etikettarkiv: migration

Krönikor

Staffanstorp och kvotflyktingarna

Gästkrönika av C.S Berglöv

Christian Sonesson, moderat kommunstyrelseordförande i Staffanstorp, vill framstå som principfast. I själva verket är han ett symptom på något betydligt allvarligare: en lokalpolitisk kultur där lagar ses som förhandlingsbara och rättsstaten som ett hinder för ideologisk aktivism.

När Staffanstorps kommunstyrelse, under Sonessons ledning, vägrade ta emot fyra kvotflyktingar i strid med bosättningslagen, var det inte ett ”politiskt ställningstagande”. Det var ett medvetet brott mot en lagstadgad skyldighet. Att kalla det för en strid man måste ta är inte modigt. Det är maktfullkomligt.

Sonesson hävdar att ärendet borde prövas i förvaltningsrätt, eftersom det enligt honom handlar om politik. Men det är en juridisk förskjutning. Förvaltningsrätten prövar överklagade beslut — inte brott. Det här handlar om myndighetsutövning som skett i direkt strid med lagen. Därför är det ett brottmål. Och därför är det korrekt att det prövas i allmän domstol.

Hans försök att legitimera agerandet genom att hänvisa till Ukrainakriget är retoriskt skickligt men juridiskt irrelevant. Kommuner har inte rätt att omprioritera statens flyktingpolitik. De har att följa lagen. Punkt.

Det verkligt oroande är att Sonesson inte är ensam. Vi ser en växande tendens där lokalpolitiker, ofta i samarbete med SD, tänjer på rättsstatens gränser i jakten på symbolpolitik. Det är en utveckling där folkvalda börjar se sig själva som överordnade lagar — och där juridisk ansvarsskyldighet ses som ett hot mot demokratin snarare än dess garant.

Samtidigt driver SD krav på hårdare tjänstemannaansvar. Men när deras egna allierade åtalas för grovt tjänstefel, då är det plötsligt rimligt, korrekt att bryta mot lagen. Det avslöjar att principerna är selektiva. Tjänstemannaansvar är ett slagträ — inte en rättsprincip.

Sonessons inlägg är ett försök att förvandla ett lagbrott till en politisk gärning. Men det är inte rättsstaten som är problemet — problemet är när det finns politiker som tror att de står över rättstaten.

Alla ord och åsikter i krönika står skribenten själv för.

Christian Sonessons (M) Facebookinlägg 250905

Motargument: Staffanstorp stoppade anvisade kvotflyktingar

Artiklar, I fokus

152 undantag från arbetskraftsregler

Nuvarande regeringens löfte om “ordning och reda” i arbetskraftsinvandringen riskerar att bli ett tomt löfte — utan verklig verkan.

Högt lönekrav för att få jobba i Sverige må låta kraftfullt, men blir i praktiken nära verkningslöst. Skälet?
Ett förslag rekommenderar att 152 vanliga yrken föreslås undantas – vilket motsvarar cirka 35 % av Sveriges yrkesgrupper och 42 % av alla arbetstillståndsansökningar.

Inte liten justering — ett glest nät

Sedan november 2023 gäller att utländska arbetstagare måste ha minst 80 % av medianlönen (≈27 360 kr/mån) för ett arbetstillstånd. Nu föreslås höjning till 100 % av medianlönen – i praktiken lite över 34 000 kr/mån (Källa: SOU 2024:15).

Syftet sägs vara att minska arbetsmarknadsfusk. Men om många ändå kan få tillstånd på undantagsrekommendationen, finns det ingen verklig verkan kvar. I stället för en fungerande reglering får vi ett mycket vagt regelverk.

Undantagslistan urholkar politiken

Enligt Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är undantagen:




För dem gäller den sedan tidigare huvudregeln kollektivavtalsenlig lön.
Det nya lönekravet träffar alltså främst yrken som inte är i brist – där behovet av arbetskraft ändå är lågt.

  • 152 yrken, av cirka 430 yrkesgrupper enligt SCB – alltså 35 % av hela svenska arbetsmarknaden.
  • Dessa yrkesgrupper står för 42 % av alla arbetstillståndsansökningar under 2024.
Risk för bakslag

I stället för att minska exploatering av arbetare riskerar förslaget att skapa:

  • Fler informella vägar: Om reglerna blir för komplexa kan vissa arbetsgivare i stället ta in arbetskraft utan tillstånd – eller kringgå systemet genom egenföretagare.
  • Ojämlik rättssäkerhet: Alla undantag riskerar leda till godtycke, feltolkningar och diskriminering.
Symbolpolitik snarare än systemreform

Detta är inte ett systemskifte. Det är ett försök att signalera kontroll utan att utöva den. Regeringens syfte att “värna svenska löner” blir mest en retorisk manöver, där förändringen är så genomunderminerad att den redan är tandlös innan den träder i kraft.

Tidö-samarbetet skärper tonen i retoriken, verkligheten den förblir densamma: Sverige är fortsatt beroende av migrantarbete i bristyrken — pga hur vår demografiska utveckling och ekonomi är — men utan att erbjuda de verktyg som krävs för att skydda dessa arbetare från exploatering.

Reformförslaget riskerar att bli ineffektiv – och kontraproduktiv. Strikt och högt lönekrav för blott 60% av sökanden förlorar styrkraft. Vad detta hopkok är, ökar det krånglet, skapar rättsosäkerhet och handlar inte om den faktiska politiska ambitionerna. Tidöregeringen förbättrar knappast några arbetsvillkor i och med detta.

Mer läsning för fördjupning:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/152-yrken-pa-undantagslista-visar-hur-olamplig-lagen-ar

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/02/sou-202415/

Korta motargument

S röstar med Tidö om återvandring

Tidöregeringen är helt öppna med att återvandringen ska öka kraftigt, och att socialtjänsten ska vara del i den processen genom att informera om och uppmuntra återvandring. En omröstning i sakfrågan visar att Socialdemokraterna ställer sig bakom Tidöregeringen i frågan om socialtjänstens förändrade uppdrag.

I omröstningen om sakfrågan om socialtjänsten ska informera om och uppmuntra återvandring röstade Tidöpartierna och Socialdemokraterna för.

Skärmdump från Riksdagens hemsida 250520.

Vän av ordning känner sig nödgad att protestera och vill veta hur påtryckningar om återvandring på något sätt skulle kunna vara hållbara och förebyggande för socialtjänstens arbete? Tvärtom ser jag att det kan komma att bidra till en ökad polarisering i samhället samt att tilliten hos utsatta familjer gentemot socialtjänsten kommer att innebära att färre vågar söka hjälp. Socialtjänsten påpekar att det kommer att hindra det förebyggande och främjande arbetet som de är ålagda. Hur hänger migrationspolitiken ihop med socialtjänstens mål?

Socialdemokraterna anammar många av Tidöpartiernas ståndpunkter i flykting-, migrations- och kriminalpolitiken. Omröstningen i frågan om socialtjänstens förändrade uppdrag är ett exempel på det.

Korta motargument

Flyktinginvandring viktigare än arbetskraftsinvandring för vården

Gästinlägg av Christian Lindell

Arbetskraftsinvandringen är inte särskilt stor inom vård och omsorg och regeringens gräns på 80% av medianlönen i lön för arbetskraftsinvandrare spelar inte någon stor roll för vårdens personalförsörjning. Det är det många som påpekat och jag själv har till och med skrivit en rapport om det. På riksnivå handlar det om runt tusentalet anställda. MEN jag fick just idén att det kunde vara intressant att se hur många flyktingar och anhöriga som jobbar inom vården. Det visar sig att flyktinginvandringen är betydligt viktigare för arbetskraftsförsörjningen inom vård- och omsorgsyrkena än arbetskraftsinvandringen. Så här såg det ut 2022:

Källa:

Region Skåne: Effekt på arbetskraftsinvandringen av en höjd inkomstgräns

Myter

Myten om ”folkutbytet”

Renaud Camus’ konspirationsteori om ”det stora utbytet” (Le Grand Remplacement) handlar i korthet om att den vita ”rasen” skulle vara hotad och att det påger en av eliten iscensatt och medveten process där befolkningen byts ut och att den i framtiden kommer att vara i minoritet. ”Det stora folkutbytet” har stora likheter med Bat Ye´ors seglivade myt om ”Eurabia”, dvs det påstådda ”muslimska övertagandet av Europa”, och den nynazistiska myten om ett påstått ”folkmord på vita”. Den senare tar avstamp i just ”det stora utbytet”.

Tankegodset är såväl antisemitiskt, eftersom det inte sällan är judar som pekas ut som ansvariga för det s k ”folkutbytet”, som islamofobiskt, då det ofta är muslimer som pekas ut som de som skulle vara de som ersätter befolkningen. Konspirationsteorin växlar mellan att vara antisemitisk och islamofobisk, och ibland är den både och.

Vi på Motargument har tidigare berört konspirationsteorin om ”det stora utbytet”. Vi har också rett ut omöjligheten i teorin, då den förutsätter saker som inte är förenliga med verkligheten, nämligen att

  • alla muslimer och judar skulle vara radikala fundamentalister
  • alla utomeuropéer skulle vara muslimer
  • en människa inte skulle kunna bli en del av majoritetsbefolkningen oavsett hur många generationer som passerat

Dessutom ska vi vara på det klara med att

  • statistiken som presenteras är kraftigt överdriven
  • vetenskapen som refereras till är oseriös

Detta är en kortare version av artikeln ”Kickl och Orbán konspirerar om ”det stora utbytet”. Där finns länkar och lästips.

Myter

Myt: ”Frivillig” återvandring

Tidöregeringen intensifierar arbetet med att ”stimulera återvandring”. Alltsedan första versionen av Tidöavtalet som presenterades för drygt två och ett halvt år sedan har diskussionen varit central i den migrationspolitiska debatten. Nu tillsätts en utredning för att ta fram verktyg som ska stärka lokala och statliga aktörer i arbetet med att ”informera” om det som påstås vara ”frivillig” återvandring. I själva verket är det illa kamouflerade formuleringar som syftar till att se till att så många som möjligt återvänder till sina hemländer.

Det finns ett parti som inte är som alla andra. Detta parti som bildades 1988 har alltid propagerat för repatriering, dvs återvandring. Sverigedemokraterna är ”hjärnan” bakom transformationen på migrationsområdet som skett hos regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Före valsegern 2022, då SD blev största parti i regeringsunderlaget, hade inget av dessa partier talat om återvandring. Numer är det svensk regeringspolitik. SD:s våta dröm har – i deras värld – äntligen blivit verklighet.

Vi läser följande ur Tidöavtalet:

”En utredning tillsätts kring hur återvandring kraftigt kan stimuleras och med andra medel öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige och som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Det gäller särskilt personer som inte integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer”. (Källa: Tidöavtalet)

I pressmeddelandet från Justitiedepartementet 5 juni 2025 uttalar sig såväl migrationsminister Johan Forssell (M) som migrationspolitiske talpersonen Ludvig Aspling (SD). I princip säger de två herrarna samma sak, dvs att personer som inte ”vill” eller ”kan” integreras i samhället, med intensifierad information ska kunna återvandra ”frivilligt”.

I samma pressmeddelande läser vi följande formulering:

”Kommuner möter ofta personer som kan vara aktuella för frivillig återvandring, men att kunskapen om möjligheterna och stödet som finns ofta är låg. Samordnaren ska därför samla in och sprida information, vägleda kommuner och bidra till att utveckla samverkan med andra aktörer, till exempel civilsamhället, statliga myndigheter och länsstyrelserna”. (Källa: Regeringen)

När lokala och statliga aktörer nu får mandat att aktivt propagera för återvandring, är det svårt att se hur detta ska kunna etiketteras som ”frivilligt”. Tvärtom ska personer och familjer, som redan är utsatta, påminnas om att de skulle vara icke önskvärda, inte är välkomna. Istället för att erbjudas det sociala stöd som de har rätt till, ska de istället övertalas att lämna landet för att åka tillbaka till det land som de en gång flydde av en anledning.

Tidöpartierna, som i stora delar får stöd av Socialdemokraterna i migrationsfrågorna, har kritiserats av många aktörer för den kraftigt åtstramade flykting- och migrationspolitiken.

Uppdraget ska slutredovisas 4 juni 2027.

Att regeringen, nu tillsammans med SD, väljer att skärpa retoriken och politiken kommer att skapa stark oro hos människor som är direkt berörda. Frågor som ”är det min tur nu?”, ”får jag stanna?” eller ”vad kommer att hända i hemlandet?” kommer att ställas. Den tillspetsade retoriken, och reella politiken, gällande återvandring får den ofrånkomliga konsekvensen att människor, som bott, levt, verkat och till och med fötts i Sverige ändå pekas ut som främlingar.

Källor:

Tidöavtalet

Regeringen: Regeringen tillsätter samordnare för att öka frivillig återvandring

FARR (Flyktinggruppernas riksråd): Vi protesterar mot Tidöavtalet och en främlingsfientlig flyktingpolitik

I fokus, Myter

Myt: ”Svenskar” ska ”tvångsomflyttas”

Riksdagsledamot Lars Beckman (M), flitig twittrare, och många andra med honom, är ohederlig i argumentationen. Socialdemokraternas förslag, som han raljerar över, handlar om att nyanlända ska kunna anvisas bostad i områden där fler svenskar bor än vad som är fallet idag, då nyanlända anvisas bostad i redan segregerade områden. Förslaget innebär alltså inte att ”svenskar” kommer att ”tvångsomflyttas”.

Tanken med anvisad bostad för nyanlända handlar om att främja integration och motverka segregation. Förslaget har kritiserats av flera partier, framför allt Sverigedemokraterna, som använder sig av en skarp retorik i frågan.

När S talar om att vi behöver ”blanda befolkningen” för att bryta segregationen talar Jimmie Åkesson, och, framför allt, hans partivänner och -sympatisörer, om att förslaget skulle innebära ”tvångsblandning”, ”tvångsintegration” och ”tvångsomflyttning”. Inget av regeringspartierna, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har officiellt kommenterat S förslag om att blanda befolkningen.

Skärmdump från Lars Beckmans (M) X 250605.

För övrigt finns bostadsanvisning för nyanlända i vissa kommuner i t ex Danmark. Flera städer i Sverige använder sig redan av bidrag för att nyanlända och socialt utsatta, med sämre ekonomi, ska kunna bo i bostadsområden de annars skulle ha svårt att kunna bo i.

En betydande andel som bor i utsatta områden är svenskfödda, svenska medborgare, med svenskfödda föräldrar som har svenskt medborgarskap. Deras medborgarskap får ni inte radera, de medborgarna får ni inte utvisa (än). Var ska de bo enligt er? Jag känner mig nödgad att ställa tre frågor:

  • Hur vill ni främja integration och motarbeta segregation?
  • Hur tänker ni att Sverige ska komma till bukt med utanförskapet som många människor i Sverige befinner sig i?
  • Hur föreslår ni att man ska motverka de så kallade parallellsamhällena med utanförskap, som ni säger er vara emot?

När det kommer till kritan betyder tomma, fina, ord ingenting, det krävs konkreta och genomförbara åtgärder för att bryta segregationen i Sverige.

Skärmdump från X 250603.

SD har ingen integrationspolitik. Övriga Tidöpartier har det. Nuvarande regering, med stort stöd av SD, verkar dock numera ha anammat den migrations- och återvandringspolitik som SD drömt om i alla år. Kanske ser regeringspartierna inget behov av integrationsfrämjande insater, som t ex blandning av befolkningen, i Sverige?

Källor:

www.aftonbladet.se/nyheter/a/Eyrlwa/s-mal-blanda-befolkningen

www.smp.se/2025-03-15/nu-ska-aven-villaomraden-bli-utsatta-omraden/

www.uim.dk/arbejdsomraader/integration/modtagelse-og-integration-af-nye-borgere/visitering-og-boligplacering/

www.motargument.se/2020/09/22/att-bygga-for-integration-hyresratter-pa-limhamn-skapar-konflikt/

I fokus, Myter

Myt: ”En flykting kostar 25 000 per år”

Gästinlägg av Tony Johansson

Konjunkturinstitutet publicerade en rapport om migrationens nettoeffekter, enligt ett uppdrag från regeringen.

Följande slutsatser kan dras:

  • Detta är inte vad Tidöpartierna önskade sig.
  • Finansministern har inte stöd i den rappporten för påståendet att flyktingar skulle utgöra en årlig genomsnittlig kostnad om 25 000 kronor per person.
  • KI gör en kalkyl liknande den Joakim Ruist gjorde för några år sedan. Den här rapporten är behäftad med samma metodologiska problem (implicita antaganden om att invandring ökar arbetslösheten och skapar låginkomstjobb, detta i strid med empirin)
  • KI visar inrikesfödda har en negativ effekt på de offentliga finanserna, medan utrikesfödda har en positiv.
  • Inget försök att kvantifiera långsiktiga effekter på produktivitet och teknologiutveckling görs. Det är synd, forskningen tyder generellt på att migration har positiva effekter på detta.
  • Effekter på försörjningskvot och kompetensförsörjning diskuteras men utan att KI går på djupet. Det är synd då mycket tyder på att migration genom dessa mekanismer gynnar BNP/c-tillväxten och underlättar kompetensförsörjningen i offentlig sektor.
  • BRÅ drar i sin underlagsrapport slutsatsen att det inte går att uttala sig om migrations ”nettoeffekt” på brottsligheten. På en generell, nationell nivå kan dock konstateras, enligt BRÅ, att brottsutvecklingen inte styrs av migrationen.
  • Kommerskollegium konstaterar i sin underlagsrapport att invandring sannolikt gynnar internationell handel och produktivitet.

— citerat från Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia, Lund Universitet.

Källor:

Konjunkturinstitutets rapport: Regeringsuppdrag att analysera migrationens nettoeffekter

Katalys rapport: Vinsten med invandring

Motargument: Myt: ”Vi har fullt, vi kan inte emot fler”

Motargument: Myt: ”Sverige är inte hela världens socialkontor”

Motargument: ”675 000 kan inte försörja sig själva”

Motargument: Svantesson (M) ljuger om självförsörjning

I fokus, Krönikor

Tidö: Socialtjänsten ska uppmuntra återvandring

Tidöregeringen har under pågående mandatperiod många gånger tydligt deklarerat att invandrare inte ska känna sig trygga eller välkomna i Sverige. De har varit gäster, men nu är det hög tid att återvända. Tidöregeringen är helt öppna med att återvandringen ska öka kraftigt, och att socialtjänsten ska vara del i den processen genom att informera om och uppmuntra återvandring. Vilka signaler sänder de skarpa uttalandena och hoten?

Detta ska ske genom propaganda om ett kraftigt höjt återvandringsbidrag om 350 000 kronor till varje person som ”väljer” att återvandra. Denna information har hittills ålagts Migrationsverket. Detta regelverk ska finnas på plats senast 1 januari 2026. Regeringens utredare avrådde från att höja återvandringsbidraget.

Skärmdump från regeringens proposition 2024/25: 89

Nu öppnar Tidöregeringen i propositionen 2024/25:89 för att socialtjänsten också ska propagera för att få människor att återvandra till sina hemländer. Min, och många andras, uppfattning är att socialtjänstens uppgifter inte ska innefatta uppmuntran om återvandring. De ska arbeta för att ge familjer rätt stöd i samhället. Istället för att ta tag i problemen tar Tidöregeringen den ”enkla vägen” och skickar hem människor. Förfarandet att socialtjänsten ska uppmuntra personer att återvandra är tänkt att starta 1 juli 2025. Den 20 maj 2025 ska riksdagen rösta om den nya socialtjänstlagen. Regeringen skriver på sin hemsida att:

”Regeringen föreslår att en ny socialtjänstlag ska ersätta den nuvarande. Förslagen ska skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.” (Källa: Regeringen)

Vän av ordning känner sig nödgad att protestera och vill veta hur påtryckningar om återvandring på något sätt skulle kunna vara hållbara och förebyggande för socialtjänstens arbete? Tvärtom ser jag att det kan komma att bidra till en ökad polarisering i samhället samt att tilliten hos utsatta familjer gentemot socialtjänsten kommer att innebära att färre vågar söka hjälp. Socialtjänsten påpekar att det kommer att hindra det förebyggande och främjande arbetet som de är ålagda. Hur hänger migrationspolitiken ihop med socialtjänstens mål?

Tidöregeringen bekänner gång på gång sina rätta färger. Oron och bristen på tillit ökar i takt med varje invandrarfientligt förslag som Tidö trollar fram ur sin hatt. Det är inte svårt att inse att ”hjärnorna” bakom de skarpa åtgärderna är Sverigedemokraterna, som genom alla år har utmålat invandrare som ett hot mot Sverige. På punkt efter punkt får partiet igenom sin politik. Marionettregeringen dansar efter SD:s pipa.

EDIT: 20 maj 2025 röstade riksdagen ja till den nya socialtjänstlagen, som kommer att vinna laga kraft 1 juli 2025. Resultatet av omröstningen gällande huruvida socialtjänsten ska informera om och uppmuntra återvandring ses nedan:

Skärmdump från Riksdagens hemsida 250520

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Källor:

SVT: Regeringen föreslår kraftigt höjt återvandringsbidrag

Regeringen: En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter Prop. 2024/25:89

SR: Socialtjänsten ska uppmuntra till återvandring – ”Kommer skada tilliten”

Rädda Barnen: Vi välkomnar den nya socialtjänstlagen, men är oroliga för en socialtjänst som tvingas fokusera på kriminalpolitik

Krönikor

Liberalerna är inte liberala

Man undrar vad Liberalerna sysslar med och vad för slags analyser de egentligen gör. Detta parti har sedan riksdagsvalet 2022 legat under fyra-procentspärren i flera opinionsmätningar, trots att de ändå har fem tunga ministerposter, givet partiets kärnfrågor.

Mot bakgrund av de usla opinionssiffrorna har Liberalerna sjösatt ett förnyelseprojekt vid namn ”Vision Selma” – namngivet efter Selma Lagerlöf som var medgrundare till partiet för 90 år sedan. Vad detta projekt har med Lagerlöf att göra är högst oklart, men enligt Aftonbladet handlar grundidén om att Liberalerna ska bli ”tydligare och driva politik som diskuteras vid människors köksbord”.

Vad betyder då detta i praktiken? Jo, Liberalerna ämnar utveckla invandrings- och integrationspolitiken. Enligt den nya visionen menar Liberalerna att Sverige måste börja ställa krav på invandrare att anpassa sig efter grundläggande värderingar som präglar Sverige. Man har nämligen under lång tid drivit ”en kravlös politik” och att det har varit känsligt att tala om vilka ”osunda värderingar” som vissa invandrargrupper har.

Detta påstående är tröttsamt och provocerande på flera sätt. Om det är invandring och integration som Liberalerna vill att ”vanligt folk” ska diskutera hemma vid köksbordet så är det verkligen att slå in öppna dörrar. Nästan ingen annan fråga har dominerat det offentliga samtalet sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010. Men inte bara det. Den här rasistiska utvecklingsriktningen som Liberalerna tycks förespråka baseras inte på ideologi, utan enbart på röstfiske i sann opportunistisk anda.

Om liberalismen som ideologi har något existensberättigande i en svensk kontext skulle den kunna fungera som en motkraft till nationalism och högerextremism. Liberalismen betonar individuella rättigheter, demokrati och internationellt samarbete, till skillnad från nationalism och högerextremism som betonar påtvingad kollektivism och exkludering av alla grupper som inte anses tillhöra deras världsbild.

Liberalismen hade kunnat kämpa för att försvara rättsstatens principer och demokratins institutioner från auktoritära tendenser, med tanke på att högerextrema rörelser vill centralisera makten. Ska man dessutom upphöja en historisk profil som Selma Lagerlöf till en ideolog, hade man kunnat anknyta till litterära teman i hennes författarskap som avspeglar liberalismens tidlösa värden, till exempel social rättvisa, medmänsklighet och kritik mot falska auktoriteter.

Inget av detta hade Liberalerna dock kunnat göra med trovärdighet idag, eftersom de har valt att ingå i ett fördjupat samarbete med Sverigedemokraterna under en hel mandatperiod. Det är inte trovärdigt när partiledaren Johan Pehrson säger att ”Liberalernas uppgift är att skydda den liberala demokratin” samtidigt som Liberalerna har gett Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande på regeringspolitikens innehåll som på många sätt underminerar demokratin. Om det är denna utvecklingslinje som Liberalerna vill fortsätta, vore det åtminstone hederligt om de bytte partinamn.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Lästips:

SVT: ”Liberalernas nya vision: En gir åt vänster”

Aftonbladets artiklar om Liberalerna

Liberalerna: Johan Pehrsons riksmötestal 2025