Etikettarkiv: migration

I fokus

Danmark skickar asylsökare till Afrika

I veckan har Danska Folketinget klubbat igenom en lagförändring som gör det juridiskt möjligt att skicka asylsökande till asylcentrum i tredje land. Syftet är att flytta asylprocessen utanför EU. Ännu har inget avtal upprättats med något mottagarland men samtal har förts med bland annat Egypten, Tunisien och Rwanda.

I Aktuellt i torsdags uppgav danska invandrings- och integrationsministern Mattias Tesfaye (S) följande:

– Vår tanke är att om man söker asyl i Danmark så ska man uppehålla sig utanför Europa medan asylansökan behandlas. Om man har ett skyddsbehov så ska man få asyl utanför Europa. (Källa: SVT)

Tesfaye förklarar vidare att Danmark endast ska ta emot kvotflyktingar via FN och menar att det nya lagförslaget vilar på en humanitär grund.

Förslaget har mött hård kritik från bland andra FN, EU och Amnesty för att undergräva internationellt samarbete och strida mot asylrätten. Hur det kan argumenteras för att vara mer humanitärt är också obegripligt. Ett skäl som angivits är att det skulle slå undan benen för människosmugglare, även om åtgärder mot just människosmuggling saknas i förslaget. Det ska inte heller vara möjligt att söka asyl vid centret, istället ska de som når Danmarks gräns och vill ansöka om asyl skickas till centret. Oavsett personens ursprungsland.

Nils Muižnieks, Europe Director vid Amnesty International, säger:

– Föreställningen om att rika länder kan betala sig ur internationella åtaganden och frånta asylsökande människor deras rätt att ens få sin sak prövad i Danmark är djupt oroande. (Källa: Reliefweb)

Förslaget är extremt i sin utformning men bör inte komma som någon större överraskning. Danmarks asyl- och invandringspolitik har länge kantats av kontroverser och inhumana förslag. Beslutet har också föregåtts av liknande åtgärder som kraftigt begränsar asylrätten både i EU och globalt. Bland annat ingick EU ett avtal med Turkiet 2016 som innebär stora befogenheter för Turkiet att stoppa flyktingströmmen mot Europa mot ersättning från EU. Ett samarbete som hittills kostat EU runt 60 miljarder kronor. Liknande avtal har upprättats mellan Australien och angränsande ögruppsnationer där hårt kritiserade asylcentrum upprättats för att hantera asylansökningar utanför Australiens gränser.

Utöver det humanitärt förkastliga i att Danmark nu kringgår grundläggande mänskliga rättigheter och utövar direkt osmaklig signalpolitik, så tappar de också kontrollen över asylprocessen. Förslaget tydliggör inte hur Danmark ska kunna säkerställa en rättssäker prövning i tredje land, och inte heller hur de asylsökandes säkerhet ska garanteras i väntan. De riskerar också att hamna i beroendeställning till mer eller mindre autoritära stater. Detta är något som Motargument tidigare har belyst där EU:s beroendeställning till transitlandet Marocko diskuterades. Marocko uttryckte då sitt missnöje över politiska beslut i EU genom att öppna upp sina gränser under 24 timmar och släppa igenom de migranter man mot betalning åtagit sig att hålla kvar utanför EU.

Det danska förslaget är således i linje med tidigare åtstramningar, men tar den rättsliga våldsföringen mot migranter till nya nivåer.  I slutändan handlar det om att avskräcka människor från att fly och migrera över landsgränser, ett beteendemönster som sträcker sig lika långt tillbaka som människans historia. 

Myter

Myt: Muslimer blir majoritet

Motargument granskar återigen myten med det ständigt återkommande och upprepade påståendet om att Pew Research anses ha visat att muslimer kan komma att bli i majoritet i Sverige.

Korta svaret till påståendena = Nej.

Pew Research Center och PewForum.org skriver själva att deras statistiska undersökningar och datormodeller om projiceringar och prognoser EJ visar på att muslimer kommer kunna bli en majoritetsgrupp i Sverige eller i Europa (med undantag för Albanien, Kosovo och Turkiet).

Läs ett intressant citat ur en intervju med Michael Lipka, Pew-centrets redaktör inom religionsfrågor, i Expressen:

”Inget av detta är förutsägelser eftersom det är omöjligt att förutsäga framtida migrationsmönster; inget kommer att gå exakt så här.” (Källa: Expressen)

Svenska flaggan

Vad har Pew Forum visat i prognoserna?

Om invandringen till Sverige skulle fortsätta pågå i det högst tänkbara scenariot, alltså lika stor som under rekordstora migrationen år 2015-2016, då skulle procentandelen muslimer eventuellt kunna bli ungefär 30% av befolkningen i Sverige.

Men invandringen har inte fortsatt vara ”stor”, eller ”High”, som under den rekordstora tillströmningen 2015-2016. Så om migrationen fortsätter ungefär som den gjort år 2019-2020, skulle det alltså INTE kunna bli ens en befolkningsandel om 30 procent muslimer i Sverige.

Blir det fortsatt ”medelstor” invandring till Sverige kommer procentsiffran i Sverige att fortsätta ligga lite högre än övriga europeiska länder. I reella tal leder det scenariot till att det kan bli ungefär 2,4 miljoner muslimer i Sverige 2050 eller eventuellt lite fler, enligt Pew-rapporten.

Den mest viktiga frågan till alla som hört myten:

Kommer fler än 6-7 miljoner svenskar att emigrera inom 20 år? För det är vad som skulle krävas för att gruppen muslimer skulle kunna komma i närheten av att bli i majoritet i Sverige.

Sedan Pew Forum publicerat prognoserna har mycket ändrats när det gäller krig och fred i mellanöstern samt migrationsmönstren till EU och till Sverige.

Michael Lipka uttalar sig i en intervju i Expressen:

”Baserad på nuvarande omständigheter med vanlig migration i kombination med att ett något minskat antal flyktingar fortsätter att komma, kan den mest realistiska slutpunkten för Europa ligga någonstans mellan scenarierna för medelstor och stor migration. Det innebär att muslimer kan utgöra mellan 11,2 procent och 14 procent av Europas befolkning 2050.” (Källa: Expressen)

Pew Research Center bedömer att scenariot med fortsatt hög invandring är osannolik, så även noll-invandring-prognosen.

Så kallat kulturella och etniska svenskar kommer fortsätta vara en procentandel om minst 70% i Sverige, kanske uppåt 80%. Samtidigt spelar religiös trosuppfattning inte någon som helst roll i sekulära Sverige, då vi skiljer stat och kyrka/religion från varann allt mer och alla har frihet att utöva sin egen valda religion enligt grundlagen.

Källor:

https://www.pewforum.org/2017/11/29/europes-growing-muslim-population/

https://www.expressen.se/nyheter/omstridd-studie-kan-bli-30-procent-muslimer-i-sverige

Myter

Myt: Livmoderbomben

En gammal lögnaktig stereotyp om invandrare som har muslimsk religionstillhörighet återkommer om och om igen, tyvärr, år efter år i kommentarsfälten. Motargument tar upp detta gamla ämne ännu en gång. Det finns tyvärr en ihärdig myt, som har lite varierande utformning och ordalydelse. Men, en del ur kärnan i rasistiska lögnerna som kallas för ”livmoderbomben” eller ”muslimska folkutbytet” har vi spårat.

I Motarguments granskning av flertalet olika påståenden och elakartad skrämselpropaganda emot muslimer, så nämner många Pew Research. Så vi hittade spår i bland annat en prognos om befolkningsökning i Sverige fram till år 2050, som tagits fram av högt respekterade Pew Research.

Få eller inga av personerna som hänvisar dit verkar ha läst hela texterna, än mindre förstått helhetsbilden i dem, då de försöker ”bevisa” lögnerna om ”massfödslar av muslimska barn”. En av redaktörerna på Pew förklarar själv att deras datormodeller inte kan användas som förutsägelser. (Läs mer längst ner i denna artikel) De har utfört tre olika prognos-modeller med scenarierna: noll-invandring, medium-invandring samt med en mycket hög invandring. (Högsta scenariot baserade de på fortsatt immigration i nivå med den rekordstora flyktingströmmen under 2015-2016.)

Pew Forum har skrivit mycket text om de här statistiska befolkningsprojektionerna. Så det är klart att man måste ta sig mycket tid för att läsa allting, även det viktigaste som beskrivs om nativiteten, alltså födslotal per kvinna i barnafödande ålder. Undvik alltid att bedöma en lång artikel utifrån vad du tror om rubriken!

Antal födda barn per kvinna sjunker

I alla grupper av människor som undersöks i Europa, både bland icke-troende och bland de med muslimsk trosuppfattning och de som kallar sig muslim, minskar barnafödandet.

Bland muslimska kvinnor i Sverige föds ungefär 2,8 barn per kvinna, i genomsnitt, år 2015-2020, enligt Pew. Kvinnor i Sverige som inte är muslimer hade genomsnittsnativitet i samma undersökning på 1,8. Differensen är alltså liten, endast ungefär ett barn mer i hushåll där föräldrarna är muslimer.

Sjunkande ökningstakt för muslimer till 2030, klicka på diagrammet för att förstora det.
Sjunkande ökningstakt för muslimer till 2030, klicka på diagrammet för att förstora det.

Nu kommer vi till det allra viktigaste av allt, samma forskningsrapporter från Pew och många andra vetenskapliga bevis visar att över tid är nativitet för genomsnittliga muslimska kvinnorna något sjunkande. Det här beror på att de föräldrar som invandrade hit som unga, och deras svenskfödda barn och barnbarn kommer att leva i allt högre grad liknande den övriga befolkningen, i värderingar och hur de tillbringar sin fritid och familjeliv i sitt nya hemland.

Man skulle även kunna använda projiceringarna från Pew och kombinera dem med projektioner inom nativitet från flera andra olika research-organisationer.

Nativiteten år 2017 var globalt genomsnitt på endast 2,4 barn per kvinna i barnafödande ålder.

Nativiteten i Nordafrika och Mellanöstern har legat på ett genomsnitt som är något under 3 barn per kvinna sedan år 2002.

Det finns ingenting som pekar på att immigranter eller flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern skulle förändra sina levnadssätt så mycket av att komma till Sverige att genomsnittliga barnafödandet skulle bli mer än 3 barn per kvinna i den gruppen. Det finns inga indikationer från någon forskare på att globala genomsnittliga nativiteten skulle öka, eller att nativitet i Mellanöstern och Nordafrika skulle öka.

Nativiteten i Sverige rör sig något, rent marginellt, mellan rekordlåga 1,7 och som mest ungefär 1,9 i nutid. Men det behöver vara ett stadigt tal över 2, under en längre tidsperiod för att befolkningen ska öka av barnafödandet. På 1970-talet så talades det i Sverige ibland om att genomsnittsfamiljer hade 2,1 barn. Kvinnor i Sverige som var födda på 1700-talet och under första hälften av 1800-talet fick i genomsnitt mellan fyra och fem barn.

En helt annan aspekt kan vi finna i statistik om den stora immigrationen och stora flyktingströmmen som kom på kort tid till Sverige. Pew har beräknat att av alla flyktingar och alla invandrare till EU från sommaren 2010 till sommaren 2016 så var nästan hälften av alla de personerna inte muslim.

Motarguments granskning och mytknäckning handlar INTE om att vi riktar kritik mot Pew Forum. Det är snarare så att deras prognoser verkligen bygger på massor av statistik. Det man kan kritisera är olika uttolkare av den statistiken som valt att basunera ut att det högsta scenariot i datormodellerna skulle förbli den konstanta verkligheten. I skrivande stund kan vi se att det scenariot föll och statistik över antal beviljade asylansökningar i Sverige gått ner till en relativt låg nivå, 2019 och 2020.

”Baserad på nuvarande omständigheter med vanlig migration i kombination med att ett något minskat antal flyktingar fortsätter att komma, kan den mest realistiska slutpunkten för Europa ligga någonstans mellan scenarierna för medelstor och stor migration. Det innebär att muslimer kan utgöra mellan 11,2 procent och 14 procent av Europas befolkning 2050”, säger Michael Lipka, redaktör för religionsfrågor hos Pew Forum, i en intervju i Expressen.

Tänk även på att det endast är kvinnor mellan ungefär 15 och 49 år som föder barn. Det finns tyvärr en och annan ”debattör” som använder underlig matematik som verkar visa att samtliga muslimer kommer föda barn i Sverige. Män föder inga barn alls – oavsett deras religiösa trosuppfattning.

Källor:

https://www.pewforum.org/2017/11/29/europes-growing-muslim-population/

Artikel om sjunkande nativitet, BBC, 2020

”Fertility, mortality, migration, and population scenarios”, Lancet, 2020

Fertility Rates Dropping – Visual capitalist

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/sa-blev-tva-barn-monstret-i-sverige/

Pew Forum – äldre artikel om muslimsk population från 2011

Korta motargument

PUT eller TUT?

PUT står för permanenta uppehållstillstånd, TUT står för temporära, tidsbegränsade, tidsbestämda uppehållstillstånd. Tidigare gav Migrationsverket som regel alltid ut PUT. Men hur såg det ut år 2020 efter lagändringen?

För asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige under år 2020, för att de bevisat de hade skäl som grund för att få asyl, var det 6 892 personer som fick tidsbegränsade tillstånd, TUT och 3 517 som fick PUT, ett permanent uppehållstillstånd. Summa antal personer i båda kategorierna sammanlagt PUT + TUT var 10 409.

Siffrorna beskriver uppehållstillstånd beviljade i första instans från Migrationsverket och Sveriges ambassader i utlandet och beslut i högre instans (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen).

Siffrorna visar endast beviljade förstagångsbeslut. De inkluderar ej de personer som tidigare har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och blir beviljade en förlängning.

Hur lång tid tillstånden blir beror på flera olika saker. Det vanligaste är att tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller i två eller tre år. De med flyktingstatus i tre år och de ”alternativt skyddsbehövande” får 13 månader första gången. Men de sistnämnda kan ansöka om förlängning efter de första 11 månaderna passerat, och sedan bli beviljade 2 år, om deras ansökan om förlängning blir beviljad.

Källor:
Migrationsverket (pdf)
Migrationsverket har även excel-filer, se under ”Statistik från tidigare år”
Förlängningsansökan, Migrationsverket

I fokus

Åkesson (SD) vill ha totalstopp på flyktinginvandring

Jimmie Åkesson skriver på Twitter:

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, och tar i dagsläget emot 5 000 flyktingar per år via flyktingkonventionen. Detta innebär att vi har en skyldighet att ta emot kvotflyktingar.

Sverige fick under 2020 in 12 991 stycken ansökningar om asyl, varav 4 922 fick beviljat uppehållstillstånd. Tittar man på statistik för åren sedan 2017 så har runt 2 000 personer sökt asyl i januari månad varje år; 2021 var det bara 700 som sökte asyl i januari, vilket förmodligen till största delen kan tillskrivas Covid-19. De 5 000 personer per år som får asyl är en försvinnande liten procentandel av hela befolkningen.

De flesta flyktingar stannar i ett grannland till sitt eget; oftast är det fråga om ganska fattiga länder, som ofta tar emot väldigt många flyktingar på väldigt kort tid. Det är mycket få flyktingar som söker sig till Europa, och ännu mindre till Sverige.

Helt oberoende av ovanstående så är kostnaderna för varje flykting avsevärt mycket mindre än vad de är för en svensk innan hen börjar arbeta. Vissa saker i samhället måste även få kosta pengar utan att de ställs emot varandra.

I arbetslöshetsfrågan så är den högre i gruppen utrikesfödda om man jämför med gruppen inrikes födda. Det är dock skillnader beroende på var i världen den utrikesfödde kommer från; är hen född i Nordamerika, Sydamerika eller Europa så är arbetslösheten på ungefär samma nivå som för inrikes födda. Är en person född i Asien eller Afrika så är arbetslösheten högre. Detta kan bero på att en större del personer i dessa grupper endast har förgymnasial utbildning, och att de generellt har varit i Sverige kortare tid. Det tar tid att lära sig språket, eventuellt utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden. Det förekommer även diskriminering i jobbansökningarna.

När det kommer till anhöriginvandring så finns det idag regler som säger att det finns ett försörjningskrav, som ska täcka kostnaden för att försörja alla i sin kärnfamilj. De ska alltså kunna styrka att de kan försörja sig själva, vilket innebär att den ekonomiska belastningen blir betydligt mindre.

Ungefär 57 % av alla flyktingar och invandrare lämnar dessutom så småningom Sverige. Många återvänder till sina hemländer när den möjligheten finns. Att bryta upp, fly till ett annat land och rubba kanske en hel familjs liv är inget beslut som tas lättvindigt.

Enligt SCB:s rapport Tillsammans – integration i svenska samhället, så är integrationsprocessen en ömsesidig process för alla människor i samhället, inte bara de som är utrikesfödda. Att stoppa asyl- eller anhöriginvandring är i sig ingen lösning. Fokus borde istället ligga på en positiv integration.

Källor:

http://www.scb.se

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html

https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/integration/arbetsloshet-utrikes-fodda/

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html

Artiklar

Är det massinvandring?

Känner du någon person eller familj som flydde från kriget i Syrien till Sverige? Många av oss bär på tydliga minnen av mediabilderna från Jugoslavienkriget, eller är nära vän med några av de som flydde hit från Balkanländer i början av 1990-talet. Motargument anser att det är värdefullt att försöka se hela historiken över de längre tidsperspektiven: stämmer bilden om en ständigt pågående, eller ökande ”massinvandring”?

Uppehållstillstånd 1989-2020
Antal beviljade uppehållstillstånd till personer som haft asylgrundande skäl och deras nära familjeanhöriga, 1989-2020. Källa: Migrationsverket

De blå staplarna i diagrammet visualiserar antal personer som blivit beviljade ett uppehållstillstånd i Sverige, per år, för att de bevisat de haft asylgrundande skäl. Den svagt ljusblå kurvan är en matematisk genomsnittlig flerårsutjämning, ett fyraårigt släpande genomsnitt.

Det är endast under 18 av de senaste 32 åren som svenska Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd till fler än 12 000 asylsökande per år.

De röda staplarna i diagrammet är antal personer som är nära familjeanhörig till en person som är med i en av de blå staplarna, och därför fått beviljat tillstånd att återanknytas på svensk mark. Ljusröda, rosa kurvan är ett släpande utjämnat fyraårs-genomsnitt av antalet personer som visas i de röda staplarna.

Diagrammets tydliga skillnader mellan de blå och de röda staplarna är dessutom ett av motbevisen för att de s k ”invandringskritiskas” påståenden om att ”ankarbarn” skulle sändas ensamma till Sverige för att sedan ”ta hit” hela släkten. Det var alltid en lögnaktig överdrift, en vitt utbredd skrämselpropaganda (främst under åren 2012-2016), men som hittills ännu aldrig visats inträffat i verkligheten, i Sverige.

Det är under endast 10 av de senaste 32 åren det har beviljats uppehållstillstånd till fler än 8 000 personer per år, som varit en person med nära familjeanknytning till en person som under tidigare år fått uppehållstillstånd i någon av de blå staplarna. (den man vill flytta ihop med har även krav på ”försörjningsförmåga”.)

Nära familjeanhöriganknytning gäller endast personer som är inom den svenska, så kallade ”kärnfamiljen”. (Men det finns något fåtal enstaka undantagsfall)

Så om det under en tidsperiod på cirka trettio år skulle bli en eller två höga staplar under ett enstaka år, eller för den delen 4 år i rad med ganska högt antal uppehållstillstånd till flyktingar, gör inte det så stor skillnad på hela landets befolkningsmängd.

Ett genomsnitt över hela tidsperioden i diagrammet visar att Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd till i genomsnitt 18 589 asylsökande per år, och 7 550 ”kärnfamilj-återanknytningar” till flyktingar per år, i genomsnitt. Lägger man ihop de två kategorierna uppehållstillstånd för alla de kärnfamiljerna som haft asylgrundande skäl, så visar det på genomsnitt om ungefär 26 tusen personer per år. (1989-2020)

I proportion till hela landets befolkningsmängd på 10 miljoner personer så är det ingen märkbar ”mängd” med beviljade asylansökningar. (mindre än en kvarts procentenhet)

Någon kanske tänker: ”vänta nu, vän av ordning kan välja ut ett tidsperspektiv för att välja många fler antal utvalda år för att visa lägre genomsnitt av ideologiskt motiverade propagandaskäl”… Då kan Motargument visa att vi kan välja de fyra år kring kriget i Syrien, 2014-2017 och visa att det var totalt ungefär 244 000 personer, ett årsgenomsnitt om ca 61 000 per år, under de fyra åren i de här två grupperna summerat, som fick uppehållstillstånd i Sverige.

Fyraårsgenomsnittet har varit som högst runt 45 000 personer per år, och färre än 17 000 nära familjeanknytningar. (se de ljusaste ”släpande fyraårsgenomsnitten” i diagrammet)

Inte heller det ”tillspetsat smala” statistiska urvalet visar på någon större procentuell påverkan per kalenderår på befolkningsmängd. (ca 0,6% utav alla 10 miljoner i befolkningen)

Och, JA, under de år det bryter ut krig i ett land, där kommer delar ur befolkningen att försöka fly. Och grannländerna ser då direkt att flyktingar rör sig utanför sin hemregion, vissa försöker ta sig längre bort, och det visar sig även i EU, men ibland utspritt över längre tidsperioder.

Det pågår även en emigration av några tusentals utrikesfödda personer som flyttar bort från Sverige varje år.

Ta en titt på diagrammet igen och fundera över om det är massinvandring av så kallade ”flyktingströmmar”, och fundera över allmänhetens uppfattning av mediabilden och ”skrämselrubrikerna”.

Nuvarande lagstiftning är att det i huvudsak ges tidsbegränsade, tillfälliga uppehållstillstånd, men personer kan ansöka om förlängning.

Korta motargument

Utvandrarna då?

Sverige har en migration, människor flyttar in i landet, personer flyttar till andra länder. Vi har en rörlig befolkning, med nettomigration som ger en tillväxt av antal personer som är folkbokförda i landet.

Invandringen kallas immigration, och det är personer som flytt hit och fått uppehållstillstånd, eller flyttat av alla andra skäl. Några har fått säsongsarbete, för att sedan flytta hem igen, eller hittar arbete i ett helt annat land.

Utvandringen kallas emigration, emigranter kan vara både svenskfödda och personer som inte fötts i Sverige.

Under detta sekel har utvandringen växt något, i en långsamt ökande trend, från 32 141 personer som emigrerat, till rekordåret, 2015: 55 830 personer.

Vi kan även titta på året då det var rekordmånga nya folkbokförda immigranter: 2016, då invandrade 163 005 personer samtidigt som 45 878 utvandrade. Nettomigrationen det året var alltså 117 127 immigranter.

Hela statistiken för helåret 2020 är ännu inte publicerad hos SCB, men immigrationen under första 11 månaderna var nästan 7 000 personer per månad i genomsnitt och emigrationen ca 4 000 personer/månad.

Personer som aldrig varit folkbokförda i Sverige finns ej med i dessa kategorier. Titta gärna lite mer på olika diagram och intressanta fakta-sidor på SCB. Motargument vill rekommendera statistik som källa till bredare kunskap och som diskussionsunderlag.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utvandring-fran-sverige/

Myter

Myten om de 88 814 uppehållstillstånden (2020)

I debatten talas det ofta svepande om att Sverige beviljar massvis med uppehållstillstånd. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som beviljas uppehållstillstånd. Motargument har ännu en gång kontrollerat siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1/6 av beviljade uppehållstillstånd är asyl-/flyktinggrundade.

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges invandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.

Motargument har tidigare granskat siffrorna för 2018 och siffrorna för 2019 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Sammanfattningsvis konstaterade vi att siffran 132 696 (totala antalet beviljade uppehållstillstånd 2018) innefattade 41 755 personer – en knapp tredjedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder. Vi konstaterade att siffran 119 568 (antalet beviljade uppehållstillstånd 2019) innefattade 26 551 personer – en femtedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 88 814 uppehållstillstånd under 2020. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 29 468 
  • Arbete 32 379
  • Asyl 10 409
  • EU/EES 5 768
  • Studier 10 790

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 5 507 personer beviljades uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (31), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (7 819) samt ”övriga” (16 111), totalt 29 468. I gruppen ”Anknytning – övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 10 409 + 5 507 personer = 15 916. (Den första siffran är siffran för asyl, och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Medan den totala siffran på innevarande års beviljade uppehållstillstånd under perioden januari – november var 88 814. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 17,1 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av 6: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 ligger procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund på drygt 17 %, dvs en av 6: 1/6.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunker år efter år. Siffrorna sjunker i såväl det faktiska antal som i procentandel. Sedan 2018 (en treårsperiod) har andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund halverats.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade upphållstillstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Artiklar, I fokus

Hur ser Sveriges framtida migrationspolitik ut?

För en tid sedan presenterade migrationskommittén ett förslag på ”en  långsiktigt hållbar migrationspolitik”. Bland förslagen ser vi att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel, möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, kategorin övriga skyddsbehövande slopas och försörjningskrav vid anhöriginvandring blir obligatoriskt. Parallellt pågår utredningar som kan komma att få konsekvenser för arbetskraftsinvandring, krav för medborgarskap och utvisning vid brott. När den tillfälliga lagen går ut, 19 juli 2021, ska den nya politiken presenteras.

15 september 2020 som den parlamentariska migrationskommitténs ordförande Thomas Rolén överlämnade betänkandet ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Märk väl att detta är ett betänkande och vi vet ännu inte hur beslutsgången kommer att se ut. Det vi vet är att senast 7 december 2020 ska remissvaren lämnats in till Justitiedepartementet och den 19 juli 2021 ska den nya migrationspolitiken vara på plats.

Utgångspunkten för uppdraget har varit att implementera en migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv.

Uppehållstillstånden
  • Tidsbegränsade tillstånd blir huvudregel – i tidigare gällande utlänningslag var permanenta tillstånd huvudregel.
  • Flyktingar beviljas initialt 3 års tillstånd, skyddsbehövande 13 månader. Dessa tillstånd kan förlängas med två år i taget.
  • Kvotflyktingar, dvs personer som får tillstånd via vidarebosättning, får fortsatt permanenta tillstånd.
  • Permanenta tillstånd kan beviljas, tidigast efter 3 år och endast om vissa krav uppfylls. Kraven innefattar att kunna försörja sig, kunskaper i svenska språket och om svenska samhället. Det kommer att ske en ”vandelsprövning”, dvs en säkerhetskontroll av personen.
  • Uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, särskilda lättnader ska ges barn.
  • Kategorin ”övrig skyddsbehövande” slopas, då det inte finns någon internationell motsvarighet till denna grund.

Anhöriginvandring
  • Är möjligt för partner och ogifta barn (under 18 år). Här innefattas även nära anhöriga som ingått i samma hushåll där det fanns ett särskilt beroendeförhållande redan i hemlandet.
  • Sker enbart till person med tidsbegränsat tillstånd om denne har ”välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd”.
  • Ska få vägras om någon av makarna är under 21 år.
  • Försörjningskrav blir huvudregel: Anknytningspersonen ska kunna försörja både sig själv och den anhörige samt ha ett boende av tillräcklig storlek och standard (detta krav gäller inte om den anhörige är barn eller är medborgare i Sverige, annan EES-stat, Schweiz eller Storbritannien såtillvida de sammanbott eller att det står klart att de har ett väl etablerat förhållande).
  • Undantag från försörjningskrav finns då personen beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande. För att undantaget ska godkännas krävs att personen söker asyl inom 3 månader efter att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd, att det inte går att återförenas i annat icke EU-land samt att de sammanbott utomlands en längre tid och att förhållandet är väl etablerat.
En rad andra frågor tas upp i betänkandet
  • Bedömning av säkra och lagliga vägar till Sverige, och hur Sverige ska verka för det – systemet med vidarebosättning poängteras.
  • Analys av vilka faktorer som påverkar var personer söker asyl.
  • Internationell jämförelse av uppehållstillståndens längd, uppehållstillstånd på humanitär grund och anhöriginvandring samt de försörjningskrav som kopplas därtill.
  • Analys av åtgärder som stärker rättsprocessen i asylprocessen.
  • Konsekvensanalys av förändringsförslagen, vad gäller antal asylsökande, antal beviljade tillstånd, antal anhöriginvandrare, antal bosatta, antal arbetskraftsinvandrare, antal nya medborgare och antal återvändande.
  • Konsekvensanalys av ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för bl a hälsa, för jämställdhet, för brott, för barn, för etablerings- och integrationsmöjligheter och för bostadsmarknad.

Flera utredningar om migrationspolitiken pågår parallellt

Det pågår tre kompletterande utredningar, som är tänkta att behandla följande ämnen:

Observera att ännu är inget av de konkreta förslagen eller utredningarna implementerat. Tidsplanen är att den nya migrationspolitiken ska vara på plats den 19 juli 2021. Senast den 7 december 2020 ska remissvaren ha kommit in till Justitiedepartementet. Hittills inkomna remissvar kan du ta del av i ”Remiss av SOU 2020:54 En långsiktigt hållbar migrationspolitikDiarienummer: Ju2020/03215″. (Denna sida uppdateras fortlöpande)

Svensk migrationspolitik är ett ständigt återkommande ämne i debatten. Förslaget som presenterats av migrationskommittén och innehållet i de utredningar som pågår kan summeras med att det kommer att implementeras en hel del förändringar i framtiden. Tanken är att den svenska migrationspolitiken i framtiden ska vara långsiktigt hållbar. För att kunna säkerställa detta krävs en del åtstramningar i den förda migrationspolitiken.

Uppdatering 201218

I en kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) finner vi ett förtydligande vad gäller anknytning. Förslagen innebär

  • en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tillfälligt uppehållstillstånd som har avsikt att ingå äktenskap eller samboförhållande om relationen etablerats redan i hemlandet.
  • en justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen gällande undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar
  • ändringar i den föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande

Migrationsverket skickade 7 december 2020 ett remissvar till Justitiedepartementet med krav på förtydligande på ett flertal punkter, bl a:

  • Avsaknad av förklaringsmodell till ojämn fördelning av asylsökande i Norden
  • Tydliggöra kraven för vad som krävs för att beviljas permanent uppehållstillstånd
  • Tydliggöra kraven vid förlängningsansökan
  • Hur ska de nya svenska- och samhällskunskapskraven kontrolleras
  • Flera av bestämmelserna innehåller ett betydande bedömningsutrymme

Källor:

Regeringen: En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)

Regeringen: Kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)

Regeringen: Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (Dir 2020:8)

Regeringen: Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Dir 2019:70) med tilläggsdirektiv (Dir 2020:67)

Regeringen: Skärpta regler för utvisning vid brott (Dir 2020:44)

Migrationsverkets remissvar över – En långsiktigt hållbar migrationspolitik SOU 2020:54

Artiklar

Otillåtna avslag när HBTQI-personer söker asyl

Asylrättsjuristen Aino Gröndahl har granskat över 2 000 enskilda fall under åren 2012-2020, där personer har ansökt om asyl i Sverige med hänvisning till deras status som HBTQI-personer.

Det finns en utbredd rättsosäkerhet i dessa asylärenden; till exempel så bedöms helt identiska berättelser från samma land i många fall helt olika. En del får asyl, andra inte. Principen om enhetlighet och förutsägbarhet finns inte.

I sin bedömning har migrationsmyndigheterna ställt ett antal krav för att personen ska ha en chans att beviljas asyl. De ska anses vara trovärdiga när det bland annat kommer till att ha genomgått en inre process för att komma fram till sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller uttryck. Hen ska kunna reflektera över sina känslor kring bland annat skam i hemlandet. Om det anses att personen har tagit för stora risker så kan ansökan avslås, då det bygger på en bild av att HBTQI-personer inte är benägna att ta risker. Det är sedan flera år förbjudet – femton enligt svensk lag, tio enligt internationell – att kräva att en HBTQI-person ska dölja att hen är HBTQI i ursprungslandet; trots detta så ställs diskretion som ett krav på många asylsökande.

Detta utgår från att alla HBTQI-personer har universellt gemensamma erfarenheter som ska bedömas, trots att de individuella förutsättningarna samt att förutsättningarna i ursprungsländerna kan se mycket olika ut. Om dessa erfarenheter inte kan beskrivs på ett sätt som anses vara trovärdigt, får den asylsökande oftast avslag och utvisas. Detta bygger mycket på hur bra de enskilda individerna kan uttrycka sig, att de förstår vad som efterfrågas och att de är villiga att prata om allt. Aspekter som PTSD, rädsla och nervositet tas inte med i beräkningen. Transpersoner och olika könsuttryck bedöms som sexuella läggningar eller identitetsdrag, och kan leda till att människor utvisas på felaktiga grunder till länder där de riskerar tortyr och dödsstraff. Sent framförda HBTQI-skäl i en redan påbörjad asylansökan avslås i 91% av fallen, då de inte ses som trovärdiga eftersom de har kommit in senare under asylprocessen. Detta strider mot bland annat UNHCR:s riktlinjer, EU-rätten och Migrationsverkets eget rättsliga ställningstagande.

Sexuellt umgänge mellan två män är idag olagligt i 70 länder världen över, medan det är olagligt med mellan två kvinnor i 44 av dessa länder. I elva länder är dödsstraff för homosexualitet ett möjligt straff. 32 länder har även lagar som begränsar i vilken omfattning HBTQI-personer öppet kan diskutera sin identitet, medan det i drygt 40 länder finns begränsningar när det kommer till hur ideella organisationer som rör HBTQI kan arbeta.

Källa:

QX: Hbtqi-asylsökande nekas asyl med otillåtna avslag

SVT: Homosexualitet brott mot lagen i 70 länder