Etikettarkiv: asyl

I fokus

Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’

21 november 2023 höll regeringen en pressträff där de förkunnade att kraven på nyanlända vad gäller levnadssätt ska skärpas. Dessa förändringar kommer att leda till att återkallelser av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar kommer att ske i större utsträckning. Vad betyder då detta med ‘bristande vandel’ eller ‘bristande levnadssätt’?

Redan i Tidöavtalet som presenterades efter valet hösten 2022 förkunnades att kraven på hur utlänningar lever, tycker och tänker skulle skärpas.

På sidan 37-38 i avtalet saxar vi:

Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svenska gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen. En utredning ska därför uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel. Med bristande vandel avses förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. (Källa: Tidöavtalet)

I avsnittet om ‘bristande vandel’ i Tidöavtalet står:

Analysera de rättsliga möjligheterna att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen, och andra folkrättsliga åtaganden. (Källa: Tidöavtalet)

Flera av de kriterier som regeringen och SD presenterar berör just saker som kan bryta mot exakt dessa lagar, direktiv och föreskrifter.

Så vad är då ‘bristande vandel’? Enligt SAOL betyder vandel ”uppförande, levnadssätt”, och enligt Nationalencyklopedin betyder vandel ”sätt att leva”. Enligt SAOB är vandel ”handlande l. görande o. låtande (i umgänge med andra)”, ”affärsverksamhet; äv.: levebröd” och ”levnad(slopp); leverne”.

Regeringen formulerar återigen vad som skulle kunna ingå i begreppet:

Exempel på brister som skulle kunna leda till utvisning är bristande regelefterlevnad, som bidragsfusk och skulder. Det kan också handla om association eller samröre med kriminella nätverk och våldsbejakande organisationer. Även missbruk och vissa uttalanden kan komma att räknas till sådana brister. (Källa: Omni)

När migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) fick frågan om varför prostitution inte fanns med i direktiven svarade hon att ‘Vi tar inte sikte på att man ska utvisa personer som är utsatta, utan då handlar det snarare om personer som utsätter utsatta människor’. SD är det enda parti som driver frågan om att inbegripa prostitution. Under pressträffen fick vi också veta att regeringen ska se över möjligheten att göra människor statslösa.

Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, sätter förutsättningarna under pressträffen: ‘Endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige’.

Utredningen består av tre delar: Skärpta krav på ‘hederligt levnadssätt’, möjligheten till återkallelse av uppehållstillstånd och sörja för att berörda myndigheter får tillgång till mer information.

Utredaren Robert Schött ska jämföra hur kraven på ‘hederligt levnadssätt’ ser ut i jämförbara länder. Resultatet av utredningen ska presenteras 15 januari 2025, dvs ett och ett halvt år före nästa val. Detta innebär att regeringen och SD kommer att kunna genomföra lagändringar innan de eventuellt lämnar makten.

Som exempel på ‘vissa uttalanden’ som skulle kunna ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar nämner Malmer Stenergard uttryck för ‘främmande värderingar‘, yttranden som kan hota demokratin eller vara systemhotande, t ex LVU-kampanjen. Vidare talar migrationsministern om vikten av att rätta sig efter ‘grundläggande normer’ och att ‘leva på ett hederligt och skötsamt sätt’.

Det finns stor risk att de skärpta kraven på ‘hederligt levnadssätt’ kan komma att bryta mot svensk grundlag (där bl a yttrandefrihet ingår), EU-rätt, Europakonventionen (där bl a mänskliga rättigheter ingår) och andra folkrättsliga åtaganden.

Kommande lagändringar till följd av utredningen om ‘bristande levnadssätt’, som i sin tur kommer att ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar, kommer att bli föremål för godtyckliga beslut baserade på tolkningar av lagtexter. Detta är problematiskt ur rättssäkerhetsperspektiv. Det blir ett schackspel med människors livsöden som pjäser.

Källor:

TV4.se: Regeringens besked: Vill skärpa kraven – på ”hederligt levnadssätt”

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Omni: Prostitution inte längre med som exempel på ”brister”

Sydsvenskan: Regeringen: Skärp krav på ”hederligt levnadssätt”

SAOL: Vandel

Nationalencyklopedin: Vandel

SAOB: Vandel

Omni: Fler utlänningar ska utvisas pga ”bristande levnadssätt”

Riksdagen: Grundlagarna

Riksdagen: EU:s lagar och regler

Europakonventionen

Riksdagen: Lag 2021:642 om Institutet för mänskliga rättigheter

Artiklar

96 % av hbtqia-flyktingar får avslag

Av 100 hbtqia-personer som söker asyl i Sverige får 96 st avslag. Bara 4 får stanna. Detta trots att samtliga partier i riksdagen, ja t om inkluderat SD, menar att hbtqia-personer är en särskilt utsatt grupp som bl a skall inkluderas bland kvotflyktingar. Så var går det snett?

Aino Gröndal som är jurist och juridisk expert för RFSL har precis kommit ut med ännu en rapport där asylansökningar för hbtqia-personer granskats. Aino har granskat svensk asylprocess för hbtqia-personer i många år nu och utvecklingen går hela tiden i fel riktning med allt fler avslag.

Huvudsakliga skäl till avslagen är att bedömningarna görs utifrån ett vitt västerländskt perspektiv och där rasism är en inbyggd del i hur bedömningarna skall göras.

Migrationsverket skall inte längre lyssna till varje asylsökandes berättelse med öppet sinne utan har uttalat krav på sig att ifrågasätta och leta skäl att misstro och avslå ansökningar. För hbtqia-personer betyder det tex att en homosexuell man som inte kunnat leva ut sin sexualitet pga risken att mördas får avslag med motiveringen att han ju inte levt öppet och därmed finns ingen hotbild. Han kan således fortsätta leva gömd, så är allt lugnt. Eller så menar man att det faktum att han varit öppen med sin sexualitet först i Sverige där han varit trygg betyder att han ljuger och låtsas vara homosexuell för att få stanna.

I Tidöavtalet och när SD berättat om hur de ser på asylprocessen i Sverige så har man specifikt nämnt hbtqia-personer som några man skall granska extra för att se att de inte får asyl på felaktiga grunder. Dvs att de ljuger om att vara hbtqia för att få stanna i landet.

När Migrationsverkets processer handlar om misstänksamhet och att avslå så många ansökningar som möjligt fallet rättssäkerten och i praktiken även asylrätten. Detta är olagligt på flera nivåer och ett uppenbart brott mot mänskliga rättigheter som ger rätten att söka asyl och få sin ansökan sakligt prövad.

Länk till Vardagsrasismens Instagram-konto: https://www.instagram.com/vardagsrasismen/

Mer info om rapporten hittar ni hos @rfsl_official (Instagram) och RFSL (Facebook) som också gjort bilden till inlägget eller om ni söker på:

RFSL: Asylsökande hbtqi-personer utvisas på olagliga grunder

Artiklar

Myt: ”Utomeuropéer söker arbetstillstånd istället”

Det finns en uppfattning i den migrationspolitiska debatten att utomeuropéer – läs personer från Mellanöstern och Nordafrika – väljer att söka arbetstillstånd i Sverige när de har fått avslag på sin asylansökan. Anledningen sägs vara att det skulle vara enkelt att få arbetstillstånd och att det är ett ”nytt” sätt att komma till Sverige och utnyttja bidragssystemet.

Detta är fel av ett flertal anledningar.

För att kunna vara i Sverige och arbeta krävs BÅDE arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Skärmdump från X 231010

På Skatteverkets hemsida läser vi följande:

”En arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige behöver både ha ett arbetstillstånd och ett uppehållstillstånd. För att kunna få ett uppehållstillstånd gäller, precis som för arbetstillstånd, att personen ska visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige.” (Källa: Skatteverket)

För att erhålla arbetstillstånd finns sex kriterier som ska uppfyllas. Kriterierna innefattar anställningsavtal, giltigt pass, anställningsvillkor förenliga med svensk lag, lön förenlig med svenska kollektivavtal, månadslön på minst 13 000 och att arbetsgivaren tecknat de försäkringar som arbetstagaren har rätt till. Regeringen har aviserat en åtstramning av vilka krav som ska ställas för att erhålla arbetstillstånd. Bland annat ska minimilönen höjas till minst 27 360 kronor, dvs 80 % av den medianlön som Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterar för Sverige.

För att erhålla uppehållstillstånd råder samma förutsättningar som det har varit senaste åren. Nuvarande regering har aviserat ett kommande paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

Om vi tar fram statistik från 2023 över medborgarskap på personer som erhållit arbetstillstånd hittills under året ser vi topp 5-listan:

  • Thailand 6 395
  • Indien 3 336
  • Kina 631
  • Turkiet 631
  • Iran 583

Därefter följer länder som Pakistan, Storbritannien och Brasilien.

Att många personer som fått avslag på sin asylansökan istället skulle välja att söka arbetstillstånd och sedan lyckas få det : stämmer inte.

Källor:

Skatteverket: Rättslig vägledning

Migrationsverket: Krav för arbetstillstånd

Regeringen: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Sveriges nya migrationspolitik

Migrationsverket: Beviljade arbetstillstånd 2023

Artiklar

Myt: ”Det är inte krig i Syrien”

Emellanåt hörs röster i den migrationspolitiska debatten att eftersom det inte längre är krig i Syrien, ska människor återvända för att bygga upp sitt land. Vad många inte vet är att det fortfarande pågår stridigheter i flera delar av landet, och att säkerhetsläget i landet fortsatt är mycket dåligt.

I en diskussion på min arbetsplats häromdagen fick jag höra att ”det är inte krig i Syrien”. Detta skulle vara en anledning till att människor som flytt landet nu skulle återvända, eftersom det är säkert där. Samtidigt visade personen förståelse för att människor som flytt Afghanistan och Somalia inte kunde återvända, eftersom inget av dessa länder är säkra nu.

Vi ska vara medvetna om att det förr eller senare inträffar att svenska medier inte skriver om länder som det tidigare har skrivits mycket om. Detta innebär inte på något sätt att det är lugnt och fridfullt i dessa länder.

På Swedenabroads hemsida läser vi att UD avråder alla svenskar att åka till Syrien, samtidigt som de råder alla svenskar som befinner sig där att lämna landet:

”Striderna eller oroligheter fortsätter särskilt i de nordvästra, norra, sydvästra, södra och nordöstra delarna av landet. Läget är instabilt också på andra håll i landet, men särskilt i de nämnda områdena och i andra gränstrakter. Risken för strider och våldsamheter kan inte uteslutas i någon del av landet. Kidnappning utgör fortfarande ett hot”. (Källa: Swedenabroad.se)

För den som vill fördjupa sig i flyktingkrisen i Syrien finns information på UNHCR:s hemsida.

På denna sida finns en live-karta över situationen i Syrien.

Instabila säkerhetslägen

Afghanistan, Venezuela, Turkiet och Colombia är de ursprungsländer, efter just Syrien som toppar listan över varifrån flest människor söker asyl i EU.

Säkerhetsläget för Afghanistan är fortsatt mycket instabilt, den främsta orsaken är splittringar inom talibanregimen, regionala och globala terror- och extremistorganisationer och anti-talibanska motståndsrörelser. För den som vill läsa mer om situationen i Afghanistan finns en bra sammanfattning på UNHCR:s hemsida.

I Venezuela finns ett flertal faktorer som påverkar säkerhetsläget: terrorism, hög kriminalitet, kidnappningar och naturförhållanden/-katastrofer. För den som vill läsa mer om säkerhetsläget i Venezuela finns bra information på IOM:s hemsida.

Turkiet är ett land där säkerhetsläget varierar beroende på region. Det är framför allt områden som gränsar till Syrien, Irak, Iran, Georgien och Armenien som bedöms farliga att befinna sig i. I Turkiet är risken för terror- och extremistattacker mycket hög. Andra faktorer att ta i beaktning är naturförhållanden/-katastrofer.

I Colombia råder ett instabilt säkerhetsläge. Faktorer som påverkar säkerhetsläget är terror- och extremistorganisationer, hög kriminalitet och kidnappningar. Mer om säkerhetsläget i Colombia finns på UNHCR:s hemsida.

Argumentet ”Det är inte krig i Syrien” är synnerligen ogrundat och är inte med sanningen överensstämmande.

Vi ska komma ihåg att asylskäl innefattar mycket mer än att det är krig i hemlandet. I artikel 1 i FN:s Flyktingkonvention från 1951 läser vi:

Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person “som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet…” (Källa: UNHCR)

I 1967 års tilläggsprotokoll läser vi:

”1967 års protokoll fastslår att 1951 års konvention ska omfatta alla flyktingar utan geografisk begränsning och utan begränsning i tid, dvs. utan hänsyn till om händelser som lett till flyktingskap har inträffat före tidpunkten 1 januari 1951.” (Källa: UNHCR)

Vi gör klokt i att inte dra slutsatser om huruvida det är ”rimligt” att människor flyr sina hemländer. Vi ska inte heller agera folkdomstol och ha synpunkter på huruvida människor ska återvända. Vi har Migrationsverket som har i uppgift att bedöma asylansökningar.

Källor:

Sweden Abroad Syrien

Europeiska Kommissionen

UNICRI Afghanistan

GOV.UK Venezuela

GOV.UK Turkiet

Travel.State.Gov Colombia

UNHCR: Flyktingkonventionen

Lästips:

UNHCR: Syrien

UNHCR: Afghanistan

IOM: Venezuela

UNHCR: Colombia

Artiklar

Uppehållstillstånd: Nästan samma nivåer idag (2022) som under förra flyktingvågen

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär hälften av beviljade uppehållstillstånd hittills under 2022 är asyl-/flyktinggrundade.

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.

Motargument har granskat siffrorna för beviljade uppehållstillstånd under ”toppåren” 2016 och 2017. Vi har tidigare granskat siffrorna för 2019, siffrorna för 2020 och siffrorna för 2021 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 142 179 uppehållstillstånd under 2022. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 20 990
  • Arbete 41 396
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 56 622
  • EU/EES 7 883
  • Studier 14 537
  • Verkställighetshinder 751

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 604 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (25), anhörig till övriga (18 158), samt personer med synnerliga skäl anknytning (203), totalt 18 386. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

Knappt hälften av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 56 622 + 2 604 personer = 59 226. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Antalet beviljade uppehållstillstånd 2022 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, var 47 566. Medan den totala siffran på 2022 års beviljade uppehållstillstånd var 142 179. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 42 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca 2 av 5: 2/5 (knappt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd).

Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sverige historiskt sett hittills beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 58 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså  nästan tre av 5: 3/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2021 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunkit år efter år. Siffrorna sjönk i såväl faktiska antal som i procentandel. Mellan 2016-2021 (en femårsperiod) hade andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats. Idag ser vi att siffrorna åter har ökat till ”rekordnivåer”. Detta har sin orsak i att det pågår ett krig i Ukraina, vilket har medfört att miljontals flyr landet.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Artiklar, I fokus

SD:s populism synliggjordes

När Sverigedemokraternas partiledare var med i SVT:s utfrågning konfronterades han direkt med färska uttalanden där han påstod att asylinvandringen går mot rekordnivåer, baserat på Migrationsverkets statistik.


Programledarna påpekade för Åkesson att en stor del av den statistiken rör asylsökande från Ukraina, vilka Åkesson välkomnat till Sverige. Programledarna klargjorde att när man räknar av de som SD anser har rätt att söka skydd i Sverige blev det tydligt att det invandringstal som Åkessons sommartal framställts som exempellöst problematiskt egentligen handlade om cirka 5 000 asylinvandrare och 2 000 anhöriginvandrare, alltså totalt cirka 7 000 personer (jmf här), vilket tvärtemot vad Åkesson antydde är bland de lägsta nivåerna i modern tid.

Till sitt försvar ville Åkesson hävda att statistiken är missvisande. Han menade att en del av anhöriginvandringen (totalt ca 13 500) är kopplad till personer som tidigare haft asylrelaterade uppehållstillstånd. Att programledarna redan inledningsvis hade påpekat att anhöriginvandringen inkluderar flera olika kategorier hindrade inte Åkesson från att utan belägg (se t ex här) insinuera att asylrelaterad anhöriginvandring är dominerande.

Partiledaren lyfte återkommande fram bristen på självförsörjningskapacitet som ett centralt problem, även när han inkluderade arbetskraftsinvandringen i sin problembeskrivning. Han hävdade att många som fått avslag på sin asylansökan återvänder till Sverige med hjälp av arbetstillstånd. Problemet kvarstod, enligt Åkesson, eftersom inte heller dessa kan försörja sig och hamnar utanför samhället:

”…min huvudpoäng här är att när vi har en stor invandring från primärt mellanöstern och Afrika så är det väldigt ofta människor som inte kommer i arbete, som hamnar i ett evigt utanförskap, som blir bidragsberoende och inte blir självförsörjande och det är ett problem alldeles oavsett om de kommer hit som asylsökande eller anhöriga eller som då lågkvalificerad arbetskraft.” (cirka 10 minuter in i programmet)

Det finns strikta regler med krav på konkurrensmässig lön och självförsörjningskapacitet för att den arbetssökande ska beviljas uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige. Att arbetskraftsinvandrare skulle hamna i utanförskap och sakna försörjningsmedel, såsom Åkesson hävdar, stämmer därmed inte.

Varför då föra en argumentation som syftar till att vilseleda? Åkessons parti har länge haft som främsta mål att förändra invandringspolitiken. Därför är det kanske inte så märkligt att de vägrar inse att denna hjärtefråga sedan länge avväpnats av regeringens omänskliga asylpolitik som innebär att antalet personer som vi erbjuder skydd är nere på historiskt låga nivåer.

Korta motargument

1/6 av uppehållstillstånden var asyl- och flyktinggrundade (2021)

Motargument har kikat på siffrorna som visar att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbetsmarknad.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror.

Totalt beviljades 95 163 uppehållstillstånd under 2021. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 24 189
  • Arbete 39 270
  • Asyl 11 443
  • EU/EES 5 653
  • Studier 14 034

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 4 142 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (32), anhörig till övriga (19 958), samt personer med synnerliga skäl till anknytning (57), totalt 24 189. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 11 443 + 4 142 personer = 15 585. (Den första siffran är siffran för asyl, och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Medan den totala siffran på innevarande års beviljade uppehållstillstånd under perioden januari – november var 95 163. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att drygt 16 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså en av 6: 1/6 (en sjättedel av alla beviljade uppehållstillstånd).

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Myten om alla uppehållstillstånden (2021)”

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Myter

Myten om de 95 163 uppehållstillstånden (2021)

2 kommentarer

I debatten talas det ofta svepande om att Sverige beviljar massvis med uppehållstillstånd. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som beviljas uppehållstillstånd. Motargument har ännu en gång kontrollerat siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär 1/6 av beviljade uppehållstillstånd under 2021 var asyl-/flyktinggrundade.

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges invandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.

Motargument har granskat siffrorna för beviljade uppehållstillstånd under ”toppåren” 2016 och 2017. Vi har tidigare granskat siffrorna för 2019 och siffrorna för 2020 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 95 163 uppehållstillstånd under 2021. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 24 189
  • Arbete 39 270
  • Asyl 11 443
  • EU/EES 5 653
  • Studier 14 034

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 4 142 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (32), anhörig till övriga (19 958), samt personer med synnerliga skäl till anknytning (57), totalt 24 189. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 11 443 + 4 142 personer = 15 585. (Den första siffran är siffran för asyl, och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Medan den totala siffran på innevarande års beviljade uppehållstillstånd under perioden januari – november var 95 163. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att drygt 16 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså en av 6: 1/6 (en sjättedel av alla beviljade uppehållstillstånd).

Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sveriges historiskt sett beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. 2016 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid nästan tre av fem: 3/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunker år efter år. Siffrorna sjunker i såväl det faktiska antal som i procentandel. Sedan 2016 (en femårsperiod) har andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

I fokus

F d dansk minister dömd till fängelse

Det var 2016, som dåvarande invandrings- och migrationsminister, Inger Støjberg bröt mot lagen då hon utfärdade order till danska invandringsmyndigheter att separera alla gifta par som sökt asyl, om en var minderårig och även om de hade barn. Hon hade varnats för att ordern kunde vara olaglig, vilket den visade sig vara eftersom det inte fanns någon individuell bedömning av varje par.

I ett pressmeddelande 10 februari 2016 förklarade Støjberg att hon givit order till Utlänningsstyrelsen (avdelningen som hanterar asylärenden i Danmark), att omedelbart vidta åtgärder så att minderåriga inom det danska asylsystemet skulle separeras från en vuxen make eller partner.

I pressmeddelandet förklarades det emellertid inte att undantag kunde göras och att varje enskilt fall måste prövas individuellt. Resultatet av ordern blev att 22 eller 23 par separerades. Bland dessa fanns några få fall där det rörde sig om en större åldersskillnad, men i de flesta fall hade makarna ungefär samma ålder.

Inger Støjberg 6 juli 2017. Attribution: Annika Haas https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en

Det visade sig att Støjberg var medveten om att ordern stred mot gällande lagar. En granskningskommission fastslog att hennes order inte hade stöd i lagen, samtidigt som den bröt mot bl a Barnkonventionen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Domen mot den f d danska ministern föll den 13 december 2021, efter en riksrättsprocess på 11 dagar. Støjberg ska avtjäna 60 dagars ovillkorligt fängelse.

Den danske statsvetaren Rune Stubager menar att domen kan göra Støjberg till martyr, och att hennes politiska karriär inte behöver sluta i och med detta. Många välkomnar domen, medan andra anser att hon har gjort det riktiga.

Inger Støjberg har många anhängare. 21 december 2021 förklarades Støjberg ovärdig att vara medlem av folketinget. I omröstningen röstade 98 ledamöter för att utesluta henne, och 18 röstade för att inte göra det. Såväl Dansk Folkeparti som Nye Borgerlige förväntas bli hennes nästa parti, om hon skulle välja fortsätta. Støjberg har en genomslagskraft och popularitet som bl a grundar sig i hennes skarpa hållning i migrationsfrågor.

Källor:

SVT.se: Fängelse för dansk ex-minister

SvD: Fängelsedomen kan göra Støjberg till martyr

TV4.se: Dansk ex-minister fälls i riksrätt – döms till 60 dagars fängelse

Jyllands-Posten: Kl. 17.11 sluttede 20 år i Folketinget for Inger Støjberg. Men hun åbner for comeback

Lästips:

Motargument: F d dansk minister utmålar muslimer som hot mot landet

Artiklar

Asylstopp är inte lagligt

I en längre krönika på Katerina Magasin radar Katerina Janouch upp 25 punkter med politiska förslag, blandade med konspirationsteorier om ”godhetssignalerande” människor i svensk statsförvaltning och svenska medier. Människor som hon anser står ideologiskt till vänster och enligt henne ”hjärntvättar” svenska barn och allmänhet, samt bortser från ”islamisering” av Sverige och slöseri med skattepengar.

En av hennes punkter är:

”Asylstopp. Migrationspolitiken är det som skapat många problem i Sverige och nu behöver landet återhämtning. Sverige har dessutom tagit in enorma mängder människor, de senaste decennierna främst från utomeuropeiska länder med diametralt motsatta värderingar mot de svenska. Samtidigt uppdagas att många av dessa individer inte är flyktingar utan bidragsmigranter. Inget fel i att söka sig till ett bättre liv, men det får då ske annorstädes än i Sverige, som inte har mer kapacitet att ta hand om ointegrerbara analfabeter. Eftersom Sveriges migrationspolitik varit lika kravlös som ryggradslös har många migranter fått uppfattning att Sverige ska lyda deras minsta vink och försörja dem på livstid. Inget kan vara mer fel och nu är det skyldigheter som ska vara i fokus. Till exempel bör utlänningar betala sin egen tolk om de trots uppehållstillstånd behöver en sådan. Krav på kunskaper i svenska ska vara villkorslöst, samt acceptans och anpassning till svenska värderingar.”

Svar från Motargument: Katerina Janouch lever som många andra i uppfattningen att Sverige kan agera hur som helst och utan hänsyn till internationell lagstiftning som Sverige är en del av.

Ett totalt asylstopp skulle strida mot den flyktingkonvention som Sverige har ratificerat kort efter andra världskrigets slut. En skärpt asyllagstiftning är möjlig, men inget allmänt stopp för asylsökande, så länge inte Sverige vill börja ställa sig åt sidan från Världssamfundet och riskera sanktioner.

Vad gäller personer som sökt och beviljats asyl på falska grunder, återkallas uppehållstillstånd för sådana personer redan idag.

Vad gäller de så kallade ”svenska värderingar” som Katerina Janouch talar om, är de enda gemensamma värderingar som vi alla accepterar och anpassar oss till: skyldigheten att följa lagen. Sverige är ett land med vitt skilda värderingar och en plats för människor där människor som Katerina Janouch till Stefan Löfven till Jimmie Åkesson och resten av oss har rätt att ha vilka värderingar vi vill, oavsett om de kan uppfattas som förkastliga av andra. (Källa: Sverige för UNHCR)