Kategoriarkiv: Korta motargument

I fokus, Korta motargument, Myter

Myt: ”Anhöriginvandringen ökar med Barnkonventionen”

Barnkonventionen blev svensk lag 1:a januari 2020.

I kortversionen av Barnkonventionen, står det under artikel 10 att ”Barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats”. Rubriken på Mira Aksoys artikel i den SD-kopplade bloggen Samhällsnytt den 30:e december 2019 lyder: ”Mer anhöriginvandring när barnkonventionen blir svensk lag”.

Migrationsverket poängterar att faktumet att Barnkonventionen blir svensk lag inte kommer att göra det lättare för barn att beviljas asyl och uppehållstillstånd.

Asylprocessen regleras av Utlänningslagen, som inte kommer att ändras. Migrationsverket utvecklar resonemanget:

”Barnperspektivet stärks, men lagen i sig ger ingen ny rätt för barnet att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är viktigt att säga eftersom vi hör att de förväntningarna finns”. (Källa: Migrationsverket)

I en intervju med SR i dagarna förklaras att den tillfälliga lagen ”begränsar ganska kraftigt möjligheterna att beakta just barn i prövningen om man ska beviljas uppehållstillstånd”. (Källa: SR)

I Aksoys artikel påstås att anhöriginvandringen kommer att öka när Barnkonventionen blir svensk lag. Problemet är att det enbart är spekulation och insinuation. De har plockat meningen i Barnkonventionens artikel 10 (den lättlästa versionen) och dragit slutsatsen att anhöriginvandringen kommer att öka.

Med stor sannolikhet är påståendet i Samhällsnytt en lögn. Den fastställer, utan täckning, att anhöriginvandringen kommer att öka.

Jag har skrivit en fördjupande artikel i ämnet Barnkonventionen som svensk lag och dess konsekvenser för anhöriginvandringen. Läs den gärna:

Ökar anhöriginvandringen när Barnkonventionen blir lag?

I fokus, Korta motargument

Granskning av ”vildar” del 2

Motargument har under en månads tid kartlagt och summerat hur många politiska vildar som sitter i Sveriges kommunfullmäktigesalar, på SD-mandat, men som har uteslutits eller hoppat av självmant ur partiet SD.

I första delen av denna mini-serie redovisade vi politiska vildarna från SD i alla kommunerna i norra och mellersta Sverige; Norrland och Svealand. I denna del är det Götalands samtliga kommuner och kommunfullmäktigemandat som granskats.

Norrland: 10 politiska vildar som är aktiv på ett SD-mandat
Svealand: 18 politiska vildar, aktiv idag på ett SD-mandat
Götaland: 17 politiska vildar, aktiv på en SD-stol i Kommunfullmäktige
SUMMA politiska vildar, före detta SD-representanter: 45 stycken

SUMMA tomma SD-stolar i landets kommunfullmäktige: 35 stycken. (uppdatering 8:e mars 2020)

SUMMA mandat SD erhöll i kommunvalet i september 2018: 1806 mandat.

SD har alltså tappat kontrollen över 4,3 % av sina kommunfullmäktigeplatser. I skrivande stund är det endast cirka 15 månader sedan valdagen. Resterande del av mandatperioden kommer vi kanske att kunna få ett nytt bottenrekord i rekordmånga politiska vildar och tomma SD-stolar.

Motargument har kunnat addera och summera totalt 45 politiska vildar från SD, sammanlagt i hela Sveriges samtliga kommunfullmäktigesalar. Så här gick vår metod till: vi använde officiella, offentliga uppgifter på valmyndigheten över antal inröstade SD-ledamöter i varje kommun i hela landet. Vi tittade på alla svenska kommuners offentliga webbsidor för att se vilka som är registrerade hos dem som aktiva, sittande ledamöter i deras kommunfullmäktige. Alla som valts in på SD-mandat, men som nu saknar partibeteckning eller har annan nyskapad parti-symbol som inte är någon av de andra etablerade partiernas, de har vi räknat som en ”politisk vilde” på SD-mandat. I skrivande stund kan det eventuellt vara fler personer som nu är politisk vilde, om det är så att kommunens offentliga webbsida skulle vara ouppdaterad, inaktuell, eller felaktigt redovisad partibeteckning.

Fotnot: Det finns några andra politiska vildar i svenska kommunfullmäktige, men som valts in för annat parti än SD. Med reservation för eventuella ändringar eller kommunernas eventuella felregistrering eller eftersläpning i publicering på sin webbsida.

Korta motargument

SD-granskning fortsätter

Motargument anser att kommunfullmäktigeledamöters närvaro är intressant och relevant att känna till. Lokala tidningsredaktioner är bra på att rapportera om sin lokala kommunfullmäktige, men det är tyvärr för sällan som fakta om hur många politiska vildar som finns blir rikskända nyheter.

Motargument vill bättra på uppmärksamheten hos samtliga röstberättigade – i så god tid som möjligt inför nästa valkampanj – så att väljarna blir bättre på att fråga ut sina lokala partiföreträdare och värdera vad de ska lita på och om de ska lita på dem.

I denna första, korta artikel redovisar vi en lista över i vilka kommuner det finns utesluten SD-ledamot eller en avhoppad SD-politiker som sitter kvar på sin stol i kommunfullmäktige – och ockuperar det mandatet som en så kallat: ”politisk vilde”.

från norr och ner till huvudstaden:
Norrbottens län: 3 politiska vildar
Jämtlands län: 2 politiska vildar
Västernorrlands län: 5 politiska vildar
Värmlands län: 6 politiska vildar
Örebro län: 2 politiska vildar
Stockholms län: 10 politiska vildar

Antal politiska vildar från SD i kommunfullmäktige: 28 stycken i norra och mellersta Sverige.

Detta är första halvan i denna granskning från norr till Södermanland. Fortsättningen kommer inom kort med Västra Götalands län, Östergötland och söderut.

Läs även våra redovisningar av tomma SD-stolar. (det är just nu 34 st tomma stolar i kommunfullmäktigesalar i Sverige, där det skulle ha suttit en SD-representant)

Korta motargument

Utomeuropeiskt födda män mest utsatta för våld

Vi talar ofta om förövare som utrikes eller inrikes födda. Men i det här sammanhanget handlar det om brottsoffer. Mer specifikt de människor som utsatts för våld.

Följande är en nyskapad graf med data från Folkhälsomyndighetens bearbetning av Socialstyrelsens Patientregister.

Grafen beskriver våldsrelaterade skador och hur de har utvecklats sedan 2006.

Om vi ser till hela befolkningen så kan vi se att skador av våld har minskat successivt under hela perioden från 31,0 till 18,1 per 100 000 invånare (över 15 år).

Om vi delar upp det efter födelseland och kön så kan vi samtidigt se stora variationer. Det har minskat i alla undergrupper men skillnaderna mellan grupperna är mycket stora.

Utomeuropeiska män är mest utsatta för våld – ungefär dubbelt mot gruppen svenska män. Samtidigt är minskningen störst i just den gruppen.

Källa:

Folkhälsomyndighetens bearbetning av Socialstyrelsens Patientregister

Korta motargument

Jimmie Åkessons första måltavla under tiden i SDU var homosexuella

Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson från Sverigedemokraterna försöker ofta utmåla sig som de homosexuellas vänner. Men år 2000, när Åkesson blev ny ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund (SDU), var det första han gjorde att dra igång en kampanj mot homosexuellas rättigheter.

Med anledning av att Jonas Gardell skrivit ett öppet brev till Jimmie Åkesson behöver vi en bakgrundsbild av vilken syn SD och Jimmie Åkesson har haft genom åren. Gardells brev står att läsa här.

Åkesson blev ordförande i SDU vid en tid när han studerade i Lund. Där hade han byggt en studentförening, NDU, som i samarbete med gamla nazister återupplivade demonstrationerna för att minnas Karl XII.

År 2000 blev han ordförande för SDU. Via SD-arkivet kan vi se vad han och parhästen Mattias Karlsson ansåg vara prio ett att kampanja mot. Och det var de homosexuella. SDU kampanjade mot homoadoptioner och tanken på att heterosexualitet och homosexualitet var jämställda läggningar.

Här kommer en kort sammanfattning av två artiklar ur SDU:s tidning precis efter valet av Åkesson.

Homoadoptioner o jämställande av homo- och heteroläggningar beskrevs av Karlsson år 2000 nov/dec som ”Abnormt”, ”idioti”, ”förvriden ideologi”, ”vansinnesteorier”, ”psykiskt skadligt”, ”osunt”, ”något som försvagar det rådande samhällssystemet och kulturen”, och bara de som vill riva ner samhällets normer och göra alla människor abnorma kan vara för det, skrev de, dvs ”liberala marxister”, ”lögnare”, ”gaylobbyn” och ”riksfjollor”.

Och allt detta sagt i bara två korta artiklar i publikationen Demokraten. http://www.sdarkivet.com/publikationer.php

Och homosexuella är givetvis sämre föräldrar än alla andra, ansåg Karlsson.

Om ni undrar varför Pride från starten 1998 bad SD dra åt helvete, är detta anledningen.

Här är två intressanta utdrag ur Demokraten dec 2000.

1.

(…)

2.

Korta motargument

Det finns inga underhållsbidrag för personer som inte bor i Sverige

Kanske har du hört påståenden om att invandrare systematiskt skulle få underhållsbidrag som de inte är berättigade? Senast kom detta påstående från Katerina Magasin som påstod sig ha ”avslöjat en skandal”. En snabb faktakontroll visar dock  att kravet för att vara berättigad underhållsstöd (som det egentligen handlar om)  är att både föräldern som ansöker och barnet behöver vara bosatt i Sverige.

Det var den 28 oktober 2019 som frilansande journalisten Jonas Persson skrev artikeln ”AVSLÖJAR: Så mycket barnbidrag, studiebidrag, samt underhållsbidrag betalar svenska staten till barn som inte bor i Sverige” på den alternativa mediebloggen Katerina Magasin.

I artikeln säger sig Persson ha fått ett tips från en person som säger sig ha god insyn i hur Försäkringskassan arbetar med bl a underhållsbidrag. Källan arbetar som tolk åt migranter och har medverkat i ”ett stort antal möten” med Försäkringskassan. Det finns overifierade uppgifter på att källan ”har varit med på möten där så stora summor som 250.000 kronor och mer har blivit utbetalade retroaktivt till EU-medborgare”.

Notera att Katerina Magasin inte har några källor som styrker det Persson påstår.

Motargument har varit i kontakt med Försäkringskassan för att reda klarhet i hur det ser ut med svenskt underhållsbidrag för EU-medborgare. Vi formulerade ett par frågor. Vi fick svar från Försäkringskassans familjeekonomiske talesperson Niklas Löfgren.

Skärmdump från mailet från Försäkringskassan.

Detta är en kortversion av artikeln ”Underhållsbidrag för invandrare”. I den finner du hela intervjun med Försäkringskassans familjeekonomiske talesperson.

Korta motargument

Studiebidrag för invandrare: Sökanden själv eller hens barn måste arbeta i Sverige

Kanske har du hört påståenden om att invandrare systematiskt skulle få studiebidrag som de inte är berättigade, till exempel nu senast från Katerina Magasin som påstod sig ha ”avslöjat en skandal”. En snabb faktakontroll visar att antingen sökanden själv eller hens barn måste arbeta i Sverige. Dessutom finns fler särskilda villkor för utländska medborgare som helt eller delvis måste uppfyllas.

Det var den 28 oktober 2019 som frilansande journalisten Jonas Persson skrev artikeln ”AVSLÖJAR: Så mycket barnbidrag, studiebidrag, samt underhållsbidrag betalar svenska staten till barn som inte bor i Sverige” på den alternativa mediebloggen Katerina Magasin.

I artikeln säger sig Persson ha fått ett tips från en person som säger sig ha god insyn i hur Försäkringskassan arbetar med bl a underhållsbidrag. Källan arbetar som tolk åt migranter och har medverkat i ”ett stort antal möten” med Försäkringskassan. Det finns overifierade uppgifter på att källan ”har varit med på möten där så stora summor som 250.000 kronor och mer har blivit utbetalade retroaktivt till EU-medborgare”.

Notera att Katerina Magasin inte har några källor som styrker det Persson påstår.

Eftersom Persson enbart valt att kontakta Försäkringskassan har Motargument, förutom att kontakta Försäkringskassan, kontaktat Centrala studiestödsnämnden (CSN). Vi formulerade ett par frågor om vad som gäller för svenskt studiestöd för EU-medborgare. Vi fick svar från CSN:s verksjurist Annika Åhlin.

Skärmdump från mailet från CSN

Detta är en kortversion av artikeln ”Studiebidrag för invandrare”. I den finner du hela intervjun med CSN:s chefsjurist.

Korta motargument

Det finns inga ”retroaktiva barnbidrag”

Kanske har du hört påståenden om att invandrare skulle få retroaktivt barnbidrag? Katerina Magasin som påstår sig i en artikel ha ”avslöjat en skandal”. De ”retroaktiva barnbidrag” som det skrivs om existerar inte. Däremot utbetalas barnbidrag från och med ansökningsdatum, samtidigt som beviljande av barnbidrag kan ske långt senare.

Det var den 28 oktober 2019 som frilansande journalisten Jonas Persson skrev artikeln ”AVSLÖJAR: Så mycket barnbidrag, studiebidrag, samt underhållsbidrag betalar svenska staten till barn som inte bor i Sverige” på den alternativa mediebloggen Katerina Magasin.

I artikeln säger sig Persson ha fått ett tips från en person som säger sig ha god insyn i hur Försäkringskassan arbetar med bl a barnbidrag. Källan arbetar som tolk åt migranter och har medverkat i ”ett stort antal möten” med Försäkringskassan. Det finns overifierade uppgifter på att källan ”har varit med på möten där så stora summor som 250.000 kronor och mer har blivit utbetalade retroaktivt till EU-medborgare”.

Notera att Katerina Magasin inte har några källor som styrker det Persson påstår.

Motargument har intervjuat Försäkringskassans familjeekonomiske talesperson Niklas Löfgren. Löfgren informerar oss om att retroaktiva barnbidrag för EU-medborgare som de beskrivs i Katerina Magasin inte existerar.

Skärmdump från mailet från Försäkringskassan.

Detta är en kortversion av artikeln ”Barnbidrag för invandrare”. I den finner du hela intervjun med Försäkringskassans familjeekonomiske talesperson.

Korta motargument

Ingen korrelation mellan utrikes födda och våldsbrott

All tillgänglig deskriptiv statistik visar att våldsbrottsligheten i Sverige INTE har ökat de senaste tio åren.

Kriminalstatistiken och Socialstyrelsens Patientregister över personer som fått vård för våldsskador talar ett entydigt språk – våldet har inte ökat.

Detta får naturligtvis konsekvenser för en grundläggande myt som sprids av dem som hävdar att våldet har ökat. Deras egentliga intresse är att bevisa att den påstådda ökningen av våld beror på invandringen.

Men eftersom våldet inte har ökat så blir denna hypotes omedelbart falsifierad.

Följande graf visar relationen mellan antalet utrikes födda och antal polisanmälda våldsbrott.

De senaste tio åren har antalet utrikes födda ökat kontinuerligt.

Under samma tid har antalet polisanmälda våldsbrott varit i stort sett oförändrat.

Det finns alltså ingen korrelation mellan antal utrikes födda och antal våldsbrott.

* Våldsbrott =
Brottsbalken 3 kap – Brott mot liv och hälsa,
6 kap. 1, 4 § – Våldtäkt inkl. grov,
8 kap. 5, 6 § – Rån inkl. grovt,
17 kap. 1, 5 § – Våld mot tjänsteman

Korta motargument

Sannfinländarna, uppföljning 2019

I vårt grannland Finland har Motargument hållit ögonen på ett politiskt parti: Sannfinländarna, eller som de heter på finska språket: Perussuomalaiset. Under 2019 har opinionen svängt ganska drastiskt. Tidigare år verkade det som att de splittrats upp totalt i smådelar, men de vände och överlevde.

Partiet PerusS – Perussuomalaiset eller på svenska Sannfinländarna, grundades år 1995. Alltså några år efter SD grundades i Sverige.

I presidentvalet i Finland år 2018, fick PerusS kandidat Laura Huhtasaari endast 6,9% av rösterna i första valomgången. Efter det valet så skedde något mycket oväntat med allmänna opinionen.

För under början av år 2019, så fick partiet först 17,5% i riksdagsvalet och sedan i EU-parlamentsvalet i maj, då fick partiet 13,8%, men röstdeltagandet var i Finland anmärkningsvärt lågt, då blott 40% av alla röstberättigade gick till vallokalerna.

Nu har partiet sedan EU-valet legat högst uppe, som det absolut största politiska partiet i Finland under sommar och höst 2019. Nivåerna i opinionsundersökningarna har legat mellan 18 och 23%.

Motargument fortsätter sin omvärldsbevakning på partier och rörelser där det förekommer många personer som bär på antidemokratiska och intoleranta åsikter.

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2011_Finnish_parliamentary_election

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2015_Finnish_parliamentary_election

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2019_Finnish_parliamentary_election

https://en.wikipedia.org/wiki/2019_European_Parliament_election_in_Finland

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Finnish_parliamentary_election