Kategoriarkiv: I fokus

SD: Etnonationalism, antisemitism och Israelvänlighet (del 2)

Denna artikel är andra delen i en trilogi. I denna del avhandlas hur antisemitism och islamofobi båda är del av SD:s kärnpolitik.


I söndagens (13/10) partiledardebatt i Agenda försvarade Jimmie Åkesson (SD) sitt parti från anklagelser om antisemitism genom att förneka att man överhuvudtaget har ett problem med antisemitism inom partiet. Partiledaren anförde Sverigedemokraternas starka stöd för Israel som bevis för detta. Men det ena utesluter inte det andra.


Att antisemitism inte skulle vara ett problem inom SD är ett förbluffande påstående. Det går enbart att tolka på två sätt. Antingen kan det förstås som en ren lögn eller så är det på det viset att man inte tycker att det finns ett problem med antisemitism inom partiet, eftersom antisemitism helt enkelt inte anses vara problematiskt. SD tycks balansera på en skör tråd mellan båda tolkningsalternativ då man förstår att uttalad antisemitism fortfarande betraktas som ej rumsren bland den stora majoriteten väljare.

Antisemitism och islamofobi som del av SD:s kärnpolitik

Ibland hamnar dock SD:s problematiska förhållningssätt till judar så nära partiets kärnpolitik att ursäkter snarast framstår som förtydliganden. Så var fallet när dåvarande partisekreterare Björn Söder framträdde i SVT Aktuellt (5 december 2014) för att förklara vad han egentligen menade när han sa att judar inte är svenskar.

Söder förklarade då att svenska judar naturligtvis är svenskar i bemärkelsen medborgare men att själva syftet med den särskilda nationella minoritetsstatus som bland annat judar och samer åtnjuter är att värna om deras säregenhet. Han menade vidare att alla medborgare självklart ska behandlas lika. Denna undflyende argumentation strider dock inte bara mot dagens politiska riktning utan även mot det faktum att SD:s uttalade ambition är att genom sin politik befästa en etnonationell svenskhet, vilken alltså utesluter judar. Samma spänning förtydligades ytterligare av Richard Jomshofs ”förklaring” av Björn Söders uttalanden. Jomshof, som numera är ordförande i riksdagens justitieutskott och öppet islamofobisk, menade då att judar inte är ett hot mot svenskheten eftersom de är så få till antalet. Enligt Jomshof hade ”20 000 muslimer” antagligen inte heller varit ett problem för Sverige. Svenska Kommittén mot Antisemitism (SKMA) drar den givna slutsatsen att varken judar eller muslimer är välkomna på samma villkor som alla andra i Sverige.

Att islamofoba utspel dessutom görs öppet numera från den absoluta partitoppen, t ex förslag om att riva moskéer och förbjuda muslimska attribut i stadsbilden samt spridning av islamofoba karikatyrer, uppfattas mycket korrekt av SKMA som en del av en utbredande intolerans vilken även kan riktas mot den judiska minoriteten. SD:s öppna omfamnande av folkutbytesteorin bådar alltså illa för både muslimer och judar.


Källor:

SVTPlay: Partiledardebatt i Agenda

Youtube: Björn Söder om citatet: ”Judar och samer är inte svenskar”

SVT: ”Unikt” att inte kunna dra in medborgarskap

SKMA: SD: Judarna inget ”problem” så länge de är få

Expo: Efter Åkessons tal: hot och hat mot muslimer i SD-vänliga nätgrupper

TV4: Jomshofs bilder delar experterna: ”Väcker frågan om var gränsen går”

SKMA: Regeringens tystnad inför SD:s hatpropaganda är farlig

Syre: Nazister hyllar Jimmie Åkesson för utspel om folkutbyte

SD: Etnonationalism, antisemitism och Israelvänlighet (del 1)

Denna artikel är första delen i en trilogi. I denna del avhandlas SD:s antisemitism.


I söndagens (13/10) partiledardebatt i Agenda försvarade Jimmie Åkesson (SD) sitt parti från anklagelser om antisemitism genom att förneka att man överhuvudtaget har ett problem med antisemitism inom partiet. Partiledaren anförde Sverigedemokraternas starka stöd för Israel som bevis för detta. Men det ena utesluter inte det andra.


Att antisemitism inte skulle vara ett problem inom SD är ett förbluffande påstående. Det går enbart att tolka på två sätt. Antingen kan det förstås som en ren lögn eller så är det på det viset att man inte tycker att det finns ett problem med antisemitism inom partiet, eftersom antisemitism helt enkelt inte anses vara problematiskt. SD tycks balansera på en skör tråd mellan båda tolkningsalternativ då man förstår att uttalad antisemitism fortfarande betraktas som ej rumsren bland den stora majoriteten väljare.

SD:s antisemitism

Utöver Åkesson är det dock få som har mage att förneka att antisemitism förekommer inom SD eftersom dess allra grövsta uttryck återkommer gång på gång inom partiets kretsar. För fyra år sedan redogjorde Maria Robsahm för 88 exempel på nazistiska uttryck bland SD-politiker i boken ”SD och nazismen”. Inför valet 2022 kartlade Acta Publica 289 valkandidater som kunde kopplas till högerextremism. Bland dessa fall var tre av fyra kandidater — totalt 214 stycken — från ett enda parti. Märkligt nog, partiet utan problem med antisemitism.

Det finns otaliga exempel på händelser och fakta som påkallar förnekelse eller avbön, även inom partiets toppskikt. Att Jimmie Åkesson gick med i partiet under ledarskapet av en uttalad nazist är en sådan sak. Andra exempel ligger närmare i tiden, såsom när det avslöjades att judehatet som spreds under pseudonymen ”afghan” kom från ett mejlkonto tillhörande SD:s ledare i Göteborg, Jörgen Fogelklou. Eller som när partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt gick på sammankomst för nazister och drog naziskämt om judar under sin tid i SD:s ungdomsförbund. Partiet möter sådana avslöjanden med förnekelser, ursäkter och undanflykter eftersom man förstår att de skadar dess anseende bland den stora majoriteten väljare.


Källor:

SVTPlay: Partiledardebatt i Agenda

Motargument: Bokrecension: SD och nazismen av Maria Robsahm

Dagens Samhälle: 289 valkandidater kopplas till högerextremism – SD stryker namn från listor

Expo: Åkessons okända skrift: Anslöt sig under nazibelastad period

Aftonbladet: SD lägger ned utredninhttps://expo.se/nyhet/akessons-okanda-skrift-anslot-sig-under-nazibelastad-period/gen mot Fogelklou: Starka indicier – kan inte styrkas

Expo: Oscar Sjöstedt gick på nazistspelning – försvarades av Åkesson

SVT: Oscar Sjöstedt (SD) skrattade åt nazistskämt om judar

SD: Etnonationalism, antisemitism och Israelvänlighet

I söndagens (13/10) partiledardebatt i Agenda försvarade Jimmie Åkesson (SD) sitt parti från anklagelser om antisemitism genom att förneka att man överhuvudtaget har ett problem med antisemitism inom partiet. Partiledaren anförde Sverigedemokraternas starka stöd för Israel som bevis för detta. Men det ena utesluter inte det andra.


Att antisemitism inte skulle vara ett problem inom SD är ett förbluffande påstående. Det går enbart att tolka på två sätt. Antingen kan det förstås som en ren lögn eller så är det på det viset att man inte tycker att det finns ett problem med antisemitism inom partiet, eftersom antisemitism helt enkelt inte anses vara problematiskt. SD tycks balansera på en skör tråd mellan båda tolkningsalternativ då man förstår att uttalad antisemitism fortfarande betraktas som ej rumsren bland den stora majoriteten väljare.

SD:s antisemitism

Utöver Åkesson är det dock få som har mage att förneka att antisemitism förekommer inom SD eftersom dess allra grövsta uttryck återkommer gång på gång inom partiets kretsar. För fyra år sedan redogjorde Maria Robsahm för 88 exempel på nazistiska uttryck bland SD-politiker i boken ”SD och nazismen”. Inför valet 2022 kartlade Acta Publica 289 valkandidater som kunde kopplas till högerextremism. Bland dessa fall var tre av fyra kandidater — totalt 214 stycken — från ett enda parti. Märkligt nog, partiet utan problem med antisemitism.

Det finns otaliga exempel på händelser och fakta som påkallar förnekelse eller avbön, även inom partiets toppskikt. Att Jimmie Åkesson gick med i partiet under ledarskapet av en uttalad nazist är en sådan sak. Andra exempel ligger närmare i tiden, såsom när det avslöjades att judehatet som spreds under pseudonymen ”afghan” kom från ett mejlkonto tillhörande SD:s ledare i Göteborg, Jörgen Fogelklou. Eller som när partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt gick på sammankomst för nazister och drog naziskämt om judar under sin tid i SD:s ungdomsförbund. Partiet möter sådana avslöjanden med förnekelser, ursäkter och undanflykter eftersom man förstår att de skadar dess anseende bland den stora majoriteten väljare.

Antisemitism och islamofobi som del av SD:s kärnpolitik

Ibland hamnar dock SD:s problematiska förhållningssätt till judar så nära partiets kärnpolitik att ursäkter snarast framstår som förtydliganden. Så var fallet när dåvarande partisekreterare Björn Söder framträdde i SVT Aktuellt (5 december 2014) för att förklara vad han egentligen menade när han sa att judar inte är svenskar.

Söder förklarade då att svenska judar naturligtvis är svenskar i bemärkelsen medborgare men att själva syftet med den särskilda nationella minoritetsstatus som bland annat judar och samer åtnjuter är att värna om deras säregenhet. Han menade vidare att alla medborgare självklart ska behandlas lika. Denna undflyende argumentation strider dock inte bara mot dagens politiska riktning utan även mot det faktum att SD:s uttalade ambition är att genom sin politik befästa en etnonationell svenskhet, vilken alltså utesluter judar. Samma spänning förtydligades ytterligare av Rickard Jomshofs ”förklaring” av Björn Söders uttalanden. Jomshof, som numera är ordförande i riksdagens justitieutskott och öppet islamofobisk, menade då att judar inte är ett hot mot svenskheten eftersom de är så få till antalet. Enligt Jomshof hade ”20 000 muslimer” antagligen inte heller varit ett problem för Sverige. Svenska Kommittén mot Antisemitism (SKMA) drar den givna slutsatsen att varken judar eller muslimer är välkomna på samma villkor som alla andra i Sverige.

Att islamofoba utspel dessutom görs öppet numera från den absoluta partitoppen, t ex förslag om att riva moskéer och förbjuda muslimska attribut i stadsbilden samt spridning av islamofoba karikatyrer, uppfattas mycket korrekt av SKMA som en del av en utbredande intolerans vilken även kan riktas mot den judiska minoriteten. SD:s öppna omfamnande av folkutbytesteorin bådar alltså illa för både muslimer och judar.

SD och Israel

Så till Åkessons antydan om att SD inte kan vara antisemitiskt för att partiet stödjer Israel. Medan Israel har en unik innebörd för många judar i världen vilket förtjänar att tas på allvar, går det inte att bortse från att Israels definition som judisk stat passar väl in i SD:s etnonationalistiska världsbild, där territorier i första hand tillhör en specifik nation. Israel är inte definierat som det israeliska folkets land även om medborgarskapet är israeliskt. Istället tillhör landet formellt sett det judiska folket. På liknande vis avser SD att cementera ”etniska svenskars” självbestämmande över Sverige. Båda dessa projekt konfronteras således med olika ”demografiska problem”. SD:s nazist-kopplingar och judarnas utsatthet i Europa som långt före andra världskriget gav vind i seglen för det sionistiska projektet att upprätta en judisk stat gör dock att dessa förenklade paralleller slutar där. Poängen är att israeliska ledare, t ex nuvarande premiärminister Benjamin Netanyahu, ofta hävdar att judarnas hem är i Israel, snarare än Europa, och att detta ligger i linje med SD:s idé om judar såväl som partiets vision för Sverige.

Antisemitiskt stöd för Israel har historiska paralleller, med början i det avgörande ursprungslöftet i den brittiska Balfourdeklarationen om att i Palestina upprätta ett nationellt hemland för det judiska folket. Deklarationen fick sitt namn efter Lord Balfour, den dåvarande utrikesministern som drygt ett decennium dessförinnan skrev under den antijudiska lagen om begränsad invandring till Storbritannien och sedermera beskrev judisk närvaro som ett hot som befläckat den brittiska civilisationen sedan urminnes tider.

Att antisemiter stödjer Israel kan delvis förklaras av en önskan att bli av med judar och är alltså inte någon ny företeelse. Idag är den pro-sionistiska antisemitismen den enda form av antisemitism som har politisk legitimitet i väst, enligt historikern Joseph Massad vid Columbia University. Denna syn på legitimitet speglas tydligt i Sverigedemokraternas inställning: både deras omfamnande av Israel och deras ömsom förnekande ömsom ursäktande av avslöjanden om nazistiska uttryck inom partiet. Sverigedemokraterna är inte ensamma om sin pro-israeliska antisemitism. Hela den breda extremhögern i Europa har slutit upp bakom Israelmotsvarande sätt och i likhet med SKMA, judiska centralrådet m fl här i Sverige har många judiska organisationer tagit spjärn mot detta skenheliga stöd.

Dessa förhållanden betyder naturligtvis inte att stöd för Israel indikerar stöd för den antisemitism och den etnonationalism som präglar Sverigedemokraternas politik. Inte heller betyder det att alla antisemiter stödjer Israel — att hat mot Israel glider över i antisemitiska uttryck är sedan länge vanligt förekommande. Vad det däremot visar är att Sverigedemokraternas omfamnande av Israel är fullt förenligt med partiets antisemitiska lutning. Inte heller det är något nytt.


Källor:

SVTPlay: Partiledardebatt i Agenda

Motargument: Bokrecension: SD och nazismen av Maria Robsahm

Dagens Samhälle: 289 valkandidater kopplas till högerextremism – SD stryker namn från listor

Expo: Åkessons okända skrift: Anslöt sig under nazibelastad period

Aftonbladet: SD lägger ned utredningen mot Fogelklou: Starka indicier – kan inte styrkas

Expo: Oscar Sjöstedt gick på nazistspelning – försvarades av Åkesson

SVT: Oscar Sjöstedt (SD) skrattade åt nazistskämt om judar

Youtube: Björn Söder om citatet: ”Judar och samer är inte svenskar”

SVT: ”Unikt” att inte kunna dra in medborgarskap

SKMA: SD: Judarna inget ”problem” så länge de är få

Expo: Efter Åkessons tal: hot och hat mot muslimer i SD-vänliga nätgrupper

TV4: Jomshofs bilder delar experterna: ”Väcker frågan om var gränsen går”

SKMA: Regeringens tystnad inför SD:s hatpropaganda är farlig

Syre: Nazister hyllar Jimmie Åkesson för utspel om folkutbyte

Haaretz: Netanyahu: Israel’s Arabs Are the Real Demographic Threat

The Times of Israel: Netanyahu to French Jews: ‘Israel is your home’

The Palestinian Return Centre: Giving away other people’s land: The Making of the Balfour Declaration

Middle East Eye: Pro-Zionism and antisemitism are inseparable, and always have been

The Jerusalem Post: Israeli gov’t ties to European far-right is unsettling – opinion

Middle East Monitor: Islamophobia unites Israel and Europe’s far-right

DN: Judiska organisationer ”djupt oroade” efter SD:s Israelbesök

SD bryter mot ”Allas likhet inför lagen”

EDIT 241011
Motionen har utgått, mindre än en vecka efter att den lämnades in.

På X låter Richard Jomshof (SD) hälsa att: ”Vi har valt att spela in den i de pågående förhandlingarna med regeringen i stället. Får vi ingen framgång där, läggs den i sin helhet nästa år i stället.” (Källa: X)


Sverigedemokraterna Richard Jomshof, Adam Marttinen, Katja Nyberg och Pontus Andersson Garpvall har nyligen lämnat in motionen 2024/25:2959 ”Särlagstiftning för gängkriminella”. Motionen är uppdelad i 43 punkter som specifikt riktar sig mot gängkriminella. I korta drag handlar motionen om att SD vill se hårdare straff för gängkriminella just mot bakgrund av att de är gängkriminella: Samma brott ger hårdare straff, helt enkelt.


Motargument vill påpeka att vi i Sverige använder oss av en likhetsprincip, dvs allas likhet inför lagen som säkerställer att alla individer juridiskt sett är jämlika. Likhetsprincipen är en grundläggande princip för demokratiska och civiliserade stater.

Likhet inför lagen är en mänsklig rättighet, enligt artikel 7 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, samt enligt artikel 26 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Likhetsprincipen är bindande för svenska myndigheter och domstolar i och med tecknandet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i artikel 20 Likhet inför lagen läser vi: ”Alla människor är lika inför lagen”.

I svensk lagstiftning är likhetsprincipen fastlagd i 1 kap. 9 § regeringsformen som lyder ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.”

Genom den digra punktlistan bryter SD mot flertalet lagar, såväl svenska som EU-lagar. Att skapa en särlagstiftning som innebär att samma brott straffas olika beroende på vem som begår brottet är sensationellt och ytterst kontroversiellt.

Det återstår att se hur riksdagen ställer sig till motionen.


Källor:

Riksdagen: Motion 2024/25:2959 ”Särlagstiftning för gängkriminella”

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Samnytt: ”Rasistisk husmanskost”

Återigen har Mats Dagerlind, politisk chefredaktör och ansvarig utgivare på SD-kopplade bloggen Samnytt, författat en onyanserad, delvis lögnaktig och grovt vinklad nyhetsartikel. Föga förvånande handlar det denna gång om islam och muslimer i Sverige. Redan i rubriken ”Statsradion: Svensk husmanskost rasistisk – muslimer ‘bortglömda'” slår Dagerlind an tonen.


Motargument har många gånger granskat Samnytts journalistiska värv. Vi har lika många gånger avslöjat bloggen med att fara med osanning, vara onyanserad och vinkla sina texter. Motargument är ett ideellt initiativ, vilket innebär att vi inte har möjlighet att granska varenda artikel på Samnytt.

I en artikel på Sveriges Radios hemsida, som Dagerlind strategiskt undviker att länka i sin artikel, kan vi läsa – och höra – att det rör sig om en skola i Uddevalla kommun som vill satsa på svensk husmanskost. Konsekvensen är att det kommer att serveras en ökad andel fläskkött i skolbespisningen. Köttalternativet slopas således för de elever som av religiösa skäl inte äter fläskkött.

Det finns saker i Dagerlinds artikel som lämnar en del övrigt att önska. Observera att länkarna till Samnytt-artikeln är sparade i webbarkiv och ger således inte bloggen någon trafik.

Dagerlinds påstående om halalslakt är direkt felaktigt:

[…] förbud mot den plågsamma halal-slaktmetoden där djuren långsamt tvingas förblöda till döds efter att ha fått pulsådern avskuren, detta under religiöst mässande från en imam. (Källa: Samnytt)

Motargument, och andra, har tidigare knäckt myten om att halalslakt skulle innebära onödigt lidande för djuret. Oavsett slaktmetod avlivas djur på liknande sätt i Sverige och vi ska ha med oss att all slakt innebär lidande, inte minst mot bakgrund av att ett liv faktiskt släcks.

I Djurskyddslag (2018:1192) 5 kap 1§ läser vi:

1 §   När djur förs till slakt eller när de slaktas, ska de skonas från onödigt lidande och obehag. Detsamma gäller när djur avlivas i andra fall. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

Ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning ska vara bedövat. Innan djuret är dött får inte några andra åtgärder vidtas. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009. (Källa: Riksdagen.se)

Genom åren har vi lärt oss Dagerlinds, och Samnytts, raljanta och onyanserade vinklingar. Följande citat är saxade ur artikeln:

Sveriges Radio rycker i ett reportage ut och beskriver indirekt traditionell svensk husmanskost som främlingsfientlig. Framför allt är det landets invandrade muslimer statsradion ömmar för, som när fläsk blivit vanligare på skolmatsedeln ”tvingas” äta vegetariskt. (Källa: Samnytt)

Dagerlind drar en märklig slutsats då han menar att traditionell svensk husmanskost beskrivs som främlingsfientlig. Ingenstans i Sveriges Radios reportage nämns något som tyder på att någon skulle tycka så.

SR-inslaget föranleds av att Uddevalla kommun infört en ny måltidspolicy där man fokuserar på den traditionella och näringsriktiga svenska husmanskost som en gång bidrog till och upprätthöll en god folkhälsa. Detta gillas inte av kommunens inflyttade muslimska elever, och de får medhåll och en plattform att beklaga sig på av statsradion. (Källa: Samnytt)

I reportaget på Sveriges Radios hemsida hörs olika elevers röster om den nya given med mer fläskkött på menyn i skolan. Muslimska elever ställer sig mycket riktigt frågande till att de hänvisas till det vegetariska alternativet de dagar som fläskkött serveras. De får däremot medhåll av elever som äter fläskkött, som tycker att det är taskigt och kan skapa utanförskap att vissa elever får hålla till godo med vegetarisk mat. I reportaget på Sveriges radios hemsida framförs röster att vissa inte äter vegetarisk mat, och att de inte får tillräckligt med energi.

Han [Christian Sonesson, moderat i Staffanstorp, min anm.] har god insikt på området eftersom hans egen kommun var en av de första som drog i bromsen för specialkost åt allsköns etniska och politiska minoriteter. (Källa: Samnytt)

Formuleringen ”specialkost åt allsköns etniska och politiska minoriteter” är svepande, onyanserad och raljant.

I Dagerlinds artikel läser vi också ett ogrundat påstående om huruvida eleverna skulle önska att köttet som serveras i skolbespisningen ska vara halalslaktat:

Den här elevgruppen vill ha annat kött när de svenska eleverna serveras fläsk. Helst bör det också vara halal-slaktat. (Källa: Samnytt)

Samnytts journalistiska värv är samma gamla. Vi uppmanar våra läsare att vara uppmärksamma och kritiska vid läsning av alternativa bloggar. I detta fall behövdes inte mer än att gå till ursprungsartikeln, dvs reportaget på Sveriges Radios hemsida, för att förstå hur alternativa bloggar bedriver journalistik.


Som kuriosa kan nämnas att Fria tider, en alternativ blogg som av många anses mer rasistisk och främlingsfientlig än Samnytt, har skrivit om nyheten aningen mer nyanserat.

SD-kanalen Riks har, på Youtube, publicerat en krönika signerad Mira Aksoy angående nyheten. Den krönikan är, likt Samnytts artikel, onyanserad och raljant. Aksoy använder sig av argumentet att ”duger inte det kan dom alltid flytta till sina egna hemländer, och se hur mycket de får ”gratis” där”.

Tidö: Åtstramning av anhöriginvandringen

Under en pressträff 9 juli 2024 presenterade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och Ludvig Aspling (SD), migrationspolitisk talesperson, att de tillsätter en särskild utredare i uppdrag att se över hur villkoren för anhöriginvandring ska kunna skärpas ytterligare. Konsekvenserna av eventuella ändringar i regelverket gällande anhöriginvandring kommer att medföra att det blir svårare att beviljas uppehållstillstånd pga anknytning.

Malmer Stenergard utvecklar:

– Senare års omfattande invandring i kombination med bristande integration har bidragit till stora utmaningar med ett växande utanförskap. Att se över och ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring är ett viktigt led i att vända utvecklingen och säkerställa en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. (Källa: Regeringen.se)

– Utgångspunkten för utredarens arbete ska vara en stram reglering som inte går utöver vad som krävs enligt EU-rätten, och som fortsatt respekterar Sveriges internationella åtaganden i övrigt. (Källa:Regeringen.se)

Aspling preciserar syftet med utredningen:

– Regeringen vill kraftigt minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige och antalet beviljade uppehållstillstånd. (Källa: Regeringen.se)

1 december 2023 trädde en del lagförändringar gällande anhöriginvandringen i kraft, bl a:

  • Höjd åldersgräns till 21 år på båda parter
  • Ändring i undantag för försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande
  • Ändrad tidsfrist för kvotflyktingar

Den nya utredningen gällande åtstramningar gällande anhöriginvandring ska fokusera på:

  • Att försörjningskraven ska skärpas
  • Villkoren för anhöriginvandring till svenska medborgare
  • Krav på heltäckande sjukförsäkring för anhöriginvandrare
  • Ökad användning av DNA-analys för att bevisa biologist släktskap
  • Åtstramning av vilka familjemedlemmar som ska kunna vara anhöriginvandrare

Uppdraget ska redovisas senast 25 augusti 2025.


Tidöpartiernas s k paradigmskifte vad gäller åtstramningar i invandringspolitiken överlag står i stark kontrast till det som tidigare har varit tydliga kännetecken för Sverige, som t ex humanitet och öppenhet. Regeringen och SD har under de knappa två åren vid makten med all kraft visat att de är villiga att avkall på dessa kännetecken i syfte att skapa ”ordning och reda i migrationspolitiken”.


Källor:

Regeringen: Uppdrag om skärpta villkor för anhöriginvandring

Migrationsverket: Ändrade regler för anhö­ri­gin­vand­ring

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.


Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.


Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.


Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID)European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.


Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

Tidö: Utvisa utlänningar som inte är dömda

Regeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, presenterade 27 maj 2024 att de tillsätter en särskild utredning som bl a innefattar att utlänningar som ej dömts för brott ska kunna utvisas.


I pressmeddelandet Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige påstår Justitedepartementet att organiserad brottslighet skulle vara systemhotande och att likställa med terrorism.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) utvecklar resonemanget:

 – Det går inte att bortse från det faktum att det finns vissa likheter mellan terrorism och den grova organiserade brottsligheten. Även de kriminella nätverken är systemhotande. De har ett stort våldskapital som de använder med likgiltighet inför konsekvenserna för allmänheten, och de ägnar sig åt infiltration och annan otillbörlig påverkan för att främja sina intressen. (Källa: Regeringen.se)

Motargument vill påminna om definitionen av terrorism. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) läser vi:

Det finns ingen helt entydig definition av terrorism, men den svenska lagen om terrorbrott baseras på ett rambeslut från EU. Enligt beslutet är terrorism ”en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:

  1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller del av en befolkning,
  2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
  3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.” (Källa: MSB)

Vi på Motargument påstår att ingen av de tre kriterierna stämmer överens med de gängkriminellas syfte. Tidöpartierna gör alltså en felaktig bedömning då de likställer organiserad brottslighet med terrorism.

Att människor inte har lika rätt inför lagen är ett avsteg från likhetsprincipen, dvs att alla individer juridiskt sett är lika inför lagen. Att avvika från likhetsprincipen är antidemokratiskt och hör inte hemma i civiliserade rättsstater med jämlikt rättsväsende.

Avsteget från likhetsprincipen innebär i praktiken att personer som inte är dömda för något brott är föremål för utvisning. Utredningen ska kunna leda till att ”utlänningar som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk ska kunna utvisas” (Källa: Regeringen.se). Richard Jomshof (SD, ordförande i justitieutskottet utvecklar resonemanget:

– Det är av högsta prioritet att återupprätta tryggheten i landet. Sverige ska inte vara en fristad för farliga personer och detta förslag är helt avgörande för att säkerställa att bland annat grova gängkriminella, även utan att de dömts för brott, faktiskt kan förvisas ut ur landet. (Källa: Regeringen.se)

Utredningen ska redovisas senast 21 november 2025. Syftet med utredningen är att utvidga Lagen om särskild kontroll av utlänningar (LSU).

Advokatsamfundet varnade redan 2020, då M lyfte frågan om att utvisa ej dömda utlänningar, att Sverige kan vara på väg att bli en polisstat.


Utspelet från Tidöpartierna om att likställa organiserad brottslighet med terrorism och att utvisa ej dömda utlänningar strider är felaktigt och är antidemokratiskt. Det strider mot principen om allas likhet inför lagen och för Sverige närmare en polisstat.

Källor:

Regeringen: Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige

MSB: Terrorism

FRA: EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna – Artikel 20 Likhet inför lagen

SVT: Regeringen: Utvisa gängkriminella – utan att de dömts

Dagens Industri: Advokatsamfundet sågar M-förslaget: Går mot polisstat

Vad gäller med den nya könslagen?

Idag, onsdagen den 17:e april, röstade riksdagen i klar majoritet ja till en ny lag som bland annat reglerar juridisk könstillhörighet. Det florerar många missförstånd, fördomar och rena påhitt om denna lag, så låt oss reda ut vad det är lagen reglerar.


Lagen består av flera delar som reglerar olika saker. Den delen som fått mest uppmärksamhet är delen om hur juridiskt kön skall kunna ändras. Så som lagen sett ut blandas det fysiska medicinska ihop med det juridiska och det är uppenbart även i debatten att många tror att det är medicinska ingrepp som förändrats. Så är inte fallet. Den som idag vill ändra juridiskt kön måste gå genom vården och få en medicinsk diagnos. Därefter kan personen ansöka till socialstyrelsen där rättsliga rådet tittar på läkarens diagnos och journaler och gör en bedömning om de tror att personen kommer leva med sitt nya juridiska kön under en längre tid. Efter bedömning kan byte av juridiskt kön avslås eller beviljas.

Skillnaden med den nya lagen som börjar gälla i juli nästa år är att diagnoskravet tas bort. Den som nu vill byta juridiskt kön tar kontakt med vården för ett utlåtande och skickar in det till Socialstyrelsen ihop med ansökan om byte av kön. Sen är det rättsliga rådet precis som nu som godkänner eller avslår denna ansökan.

Vad gäller medicinska ingrepp gäller samma gränser som idag även fortsatt. Det vill säga att du måste vara minst 18 år gammal för alla kirurgiska ingrepp och när det gäller att t ex ta bort testiklar eller äggstockar är åldersgränsen 23. Det lagen förändrar är att du vid rätt ålder inte längre behöver särskilt tillstånd för att genomföra de operationer du vill.

Slutligen gör lagen det striktare vad gäller operationer av barn som fötts med någon intersexvariation. Operationer blir nu strikt medicinskt motiverade, t ex operationer nödvändiga för att slippa smärta eller för att kunna kissa utan hjälp. Operationer till för det rent estetiska för att barnet ska vara mer likt ”bara pojke” eller ”bara flicka” är inte längre tillåtet. Detta är en förändring som helt kommit i skuggan av debatten om juridiskt kön men som är ett efterlängtat skydd som personer med intersextillstånd lobbat för länge. (Not: Intersextillstånd innebär barn som föds utan att ha en tydligt maskulin eller tydligt feminint kodad kropp. Ibland syns det direkt t ex för att könsorganet är en blandning av snopp och snippa, ibland upptäcks det först i tonåren eller t om ännu senare när kroppen inte utvecklas som förväntat. Ungefär 2% av befolkningen har någon form av intersextillstånd).

Kort och gott: Lagen separerar viljan att byta juridiskt kön från viljan att eventuellt göra medicinska ingrepp på sin kropp. Medicinska ingrepp fortsätter vara för vuxna och 16 års gränsen gäller enbart för möjligheten att ändra bokstaven för kön i sitt pass/på sitt ID-kort.


Lästips:

RFSL: Ny lag om könstillhörighet: välkommet steg i rätt riktning

Transammans: Sverige har en ny könstillhörighetslag