Etikettarkiv: brottslighet

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 4)

1 kommentar

Del fyra i serien ”Brottsligheten minskar”

Vi kan inte säga att det inte förekom några våldtäkter inom äktenskapet på 1950-talet. Det blev kriminellt när det lagstiftades 1965, men även innan dess blev kvinnor våldtagna av sina män.

Men detta spelar roll för frågan om den totala polisanmälda brottsligheten ökar.

Ett stort antal brott enligt fjärde kapitlet i Brottsbalken instiftades under de senaste tio åren. När vi tittar närmare på dessa brott så är den ökning i kapitlet som vi kan konstatera helt och hållet ett resultat av dessa nya brott.

Däribland olovlig ID-användning, ett brott som tillkom 2016.

De polisanmälda brotten har inte ökat jämfört med tidigare eftersom dessa ”nya” brott inte var lagstiftade om.

I nästa del kommer jag att beröra Brottsbalkens kapitel sex – Sexualbrott.

När jag har lagt ut alla delar hoppas jag kunna samla alla i ett inlägg eftersom jag vet att det kan vara svårt att hitta dem annars.

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 3)

Misshandel är ett brott som utgör 93 % av alla polisanmälningar enligt Brottsbalken kapitel 3 (Brott mot liv och hälsa). Här återfinns också brott som mordförsök och vållande till annans död, mord och dråp.

Varje år genomför BRÅ en särskild granskning av alla polisanmälningar om dödligt våld och kommer med sin rapport i slutet av mars.

Som jag tidigare har visat är statistiken tydlig – det dödliga våldet har ökat men är ändå långt ifrån den högsta nivå kring 1990.

Det siffrorna över polisanmäld misshandel visar är en nedåtgående trend. Den högsta nivån under de senaste tio åren var 2016 med 893 fall per 100 000 invånare.

Jag återkommer till två ämnen:

1. Varför de polisanmälda brotten enligt kapitel 4 har ökat.
2. Sexualbrott

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 2)

1 kommentar

Som vi kunde se i förra grafen så har de polisanmälda egendomsbrotten i Brottsbalkens kap 8-12 minskat kraftigt de senaste tio åren. Men brott mot person (Brottsbalkens kap 3-7) har inte minskat lika mycket. 2017 – 2021 låg brottsligheten på en högre nivå än förra året.

Låt oss titta närmare på vad detta handlar om. Nästan nio av tio brott mot person (88 %) hittar vi i kap 3 (brott mot liv och hälsa) och kap 4 (brott mot frihet och frid).

Sexualbrotten i kap 6 återkommer jag till.

Om vi tittar på graferna ser vi att kapitel 3 har minskat medan brotten i kapitel 4 har ökat kraftigt.

Från 1375 år 2015 till 1669 år 2021. En ökning på 21 %. Men vilket brott har minskat och vilket brott är det som har ökat?

Det ska vi titta närmare med hjälp av nästa graf.

Min ambition är att bemöta alla argument som påstår att den polisanmälda brottsligheten ökar.

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 1)

1 kommentar

Eftersom det finns somliga som vill tro att brottsligheten ökar när den inte gör det utan minskar, väljer jag att återkomma till detta. Någon gång ska väl poletten trilla ner.

De närmaste dagarna tänker jag lägga ut fem delar där jag uppmärksammar denna myt om den ökande brottsligheten. Jag tänker bemöta de särskilda argument som har lagts fram. Och jag tänker visa att de smulas sönder till ingenting.

Om vi tittar på siffrorna över den polisanmälda brottsligheten så kan vi se att brott som faller under Brottsbalken har minskat sedan 2014. Mellan 2015 och 2022 minskade den totala polisanmälda brottsligheten med 13 %. 2014 – 2015 och 2022 – 2023 ökade brottsligheten något men fortfarande är det en minskning 2014 – 2023 med 5 %.

… men vilken typ av brott har minskat?

Vi kan se att egendomsbrott (kap 8-12) totalt sett har minskat med närmare en femtedel. Den som vill sprida det falska narrativet om att brottsligheten har ökat väljer att fokusera på Brott mot person, kap 3-7.

I det följande tänker jag titta närmare på detta.

Faktum kvarstår:

Den polisanmälda brottsligheten har minskat de senaste tio åren…

Artiklar, I fokus

Skjutningar i Malmö har minskat med 50 %

Antalet skjutningar i Malmö är i genomsnitt 50 % lägre sedan 2018. Det finns troligtvis ett antal faktorer som ligger bakom det minskade skjutvapenvåldet i Malmö. Även antalet sprängningar har minskat under samma period. År 2017 inledde Malmö, som första stad i Sverige, det av en hel del människor kritiserade projektet ’Sluta skjut’.

Projektet baseras på en i USA framgångsrikt beprövad metod kallad GVI (Group Violence Intervention). GVI används för att minska våld i grovt kriminella miljöer. Motargument har berört denna metod i artiklarna ”Malmö: ”Saft och bulle” framgångsfaktor för att minska antalet skjutningar” och ”Bjuder Malmöpolisen kriminella på pizza?”

GVI går i korta drag ut på:

  • Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
  • Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
  • Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus. (Källa: BRÅ)

Statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) visar att Malmö sticker ut på ett positivt sätt jämfört med bl a Stockholm och närliggande polisområden i region Syd. Även Kriminalvården uppmärksammar den nedåtgående trenden vad beträffar det dödliga skjutvapenvåldet och minskat antal sprängningar.

Malmö universitet har tagit fram en utvärdering på uppdrag av BRÅ. Utvärderingen ”Uppföljning av ’sluta skjut’: En strategi för att minska det grova våldet i Malmö” visar också att färre människor skadas eller dödas.

Det finns mycket som tyder på att polisens arbete med att knäcka Encrochat-kommunikation kan vara en bidragande faktor till att det dödliga skjutvapenvåldet och antalet sprängningar minskat i Malmö.

I utvärderingen beskrivs hur den särskilda händelsen Operation Rimfrost och coronapandemin har förbättrat möjligheterna att arbeta med ’Sluta skjut’. Karin Svanberg, chef på enheten för brottsförebyggande arbete på BRÅ, utvecklar:

− Det finns inga andra insatser varken i Sverige eller internationellt som visar på lika tydliga nedgångar i våldet […] minskningar i Malmö är i linje med vad man kan se på andra ställen där strategin införts. Rapporten från Malmö universitet visar att det finns mycket goda skäl att fortsätta utvecklingen av arbetet med strategin, både i Malmö och i andra städer i Sverige. (Källa: BRÅ)

Utvärderingen från Malmö universitet är den tredje i ordningen. Malmö var pilotkommun för ’Sluta skjut’ åren 2018-2022. Sedan dess har man valt att fortsätta arbeta med strategin, då den uppenbarligen är en bidragande faktor till det minskade skjutvapenvåldet och antalet minskade sprängningar.

Fler kommuner i Sverige har inlett projekt ’Sluta skjut’: Göteborg, Uppsala, Örebro, Huddinge och Järfälla/Upplands-Bro.

För den som vill veta mer om metoden GVI kan läsa på BRÅ:s hemsida och på Malmö stads hemsida.

Källor:

BRÅ

TT

Kriminalvården

Malmö universitet

Expressen

Stockholms universitet

Malmö stad

Artiklar

Sverigedemokraternas drömmar kan bli lag

Sverigedemokraterna kan nu äntligen kasta ut oönskade personer eller grupper från Sverige. Andra punkter som Sverigedemokraterna önskar få uppfylla är särskilda visitationszoner och dubbla straff för vissa kriminella.

Richard Jomshof

Ett utskott är en specialiserad grupp kunniga inom området. En rapport från ett utskott blir ofta framröstad som lag, särskilt om riksdagens fördelning är densamma som rapporten är skriven av. Det är även ordförandens uppgift att lägga sitt avgörande om utskottet röstat jämnt.

Diskrimineringslagen vill SD, med Jomshof som ordförande i riksdagens justieutskott (och SD som ordförande i arbetsmarknadsutskottet), revidera eller helst ta bort. Vilka delar av diskrimineringslagen de vill ta bort och om det handlar om diskriminering mot etniska minoriteter och religioner andra än kristendomen, är i skrivande stund fortfarande oklart.

Diskrimineringslagen säger i korthet att:

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Källa: Riksdagen.se)

Samma sak gäller med SD:s tankar om vandel, vad betyder då ordet vandel. Enligt svenska Akademiens ordbok innebär vandel ”leverne” eller ”livsföring i (yttre) moraliskt hänseende”. Det är alltså en lag som dels bygger på ett gammalt språk, 1604 och som bygger på tolkningar av ordet från fall till fall där SD ges tolkningsutrymme och där den som döms för vandel också riskerar utvisning.

I en motion skriven av sverigedemokraterna Adam Marttinen, Katja Nyberg, Bo Broman och Ebba Hermansson, föreslås att det ska gå att hyra in sig på fängelse i främmande land:

För att kunna genomföra framtida kostnadsbesparingar, och delvis avhjälpa den överbeläggning som finns för svensk kriminalvård idag, bör möjligheterna att hyra fängelseplatser i andra länder utredas. Dessa ska delvis kunna användas för livstids­dömda, långtidsdömda eller utländska medborgare när det inte är möjligt att placera dem i ett fängelse i deras hemland för att hålla nere kostnaderna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning. (Källa: Riksdagen.se)

SD vill även höja straffen och med hjälp av ytterligare kameraövervakning, avlyssning av samtal och polisövervakning av kriminella även de som redan avtjänat straff ska övervakas. I Sverigedemokraternas partiprogram ägnar man två hela stycken åt att berätta om invandrare under punkten brott och straff. Dels ska den dömde kunna sättas i förvar i främmande land. Här kan alltså till exempel gängkriminella (vars föräldrar inte är födda i Sverige) dels ges dubbla straff där de först sätts i fängelse i främmande land för att efter avtjänat straff bli utvisade på grund av bristande vandel.

Sverigedemokraterna vill även införa särskilda visitationszoner i specifika, läs utsatta, områden. I dessa områden ska vem som helst kunna utsättas för visitation utan misstanke om brott.

Vad kan utgöra vandel och vilka grupper kommer att sättas i fängelse, i ett främmande land? Invandrare kommer att vara den första högriskgruppen. Vilka andra kommer att anses vara de ”tärande” människorna som SD påstår är ”oförmögna att bidra till samhället”?

Källor:

Aftonbladet, visitationszoner

Arbetet, SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen

Riksdagen, diskrimineringslagen

Sverigedemokraterna, kriminalvårdsfrågor

Sverigedemokraterna, visitationszoner

Svenska akademiens ordbok, vandel

I fokus

Tiggarna som ”försvann”?

Moderaterna i Lidingö kommun påstår att tiggarna har försvunnit i och med det lokala tiggeriförbudet som hösten 2019 klubbades igenom med knapp marginal, 26-25. Kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) säger:

”Det har varit väldigt bra. Tiggarna har försvunnit. Så det är väldigt tryggt och trivsamt på gatorna, samtidigt som exploateringen av de här människorna har minskat.” (Källa: SR.se)

Lidingö styrs sedan 2018 av en koalition bestående av Moderaterna, Lidingöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Liberalerna valde att rösta nej till ett lokalt tiggeriförbud, medan Sverigedemokraterna röstade ja.

Den nya svenska regeringen med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stödpartiet Sverigedemokraterna har i det s k Tidöavtalet lovat att utreda ett nationellt tiggeriförbud. Redan idag har ett antal kommuner i bl a Stockholms län, nämligen Lidingö, Täby, Danderyd, Ekerö och Nynäshamn, lokala tiggeriförbud. Det är förbjudet att tigga på torg och i centrum. Brott mot förbudet kan ge böter från polisen.

Lidingö har inte utrett effekterna av förbudet, men enligt kommunen har tiggarna försvunnit nästan helt och hållet.

Vi på Motargument har flera gånger tidigare berört ämnet tiggeri och tiggeriförbud. Vi har berört konsekvenser av eventuella förbud och vad de kan komma att innebära för individen och för det svenska samhället.

Det finns tre saker som jag vill ifrågasätta i uttalandet från Källenfors:

  • ”Tiggarna har försvunnit”.
  • ”Det är väldigt tryggt och trivsamt på gatorna”.
  • ”Exploateringen av dessa människor har minskat”.

För det första: Har tiggarna verkligen försvunnit? Eller har de bara flyttat på sig? Det kan vara så att de har ”försvunnit” från de platser där det råder tiggeriförbud. Om de inte har flyttat sig från dessa platser riskerar de att få böter, dvs de bryter mot ett förbud. Jag vill å det bestämdaste hävda att det inte någonstans kan vara brottsligt att be om hjälp. Enligt tiggeriförbudsförespråkare ska det vara så.

För det andra: Har det, i och med att tiggarna anses ha ”försvunnit”, blivit väldigt tryggt och trivsamt på gatorna? Uttalandet insinuerar att det inte sker några brottsliga handlingar i Lidingö kommun. Det stämmer naturligtvis inte. Så länge det finns människor, begås också brott. Jag undrar också hur ett tiotal tiggare utanför butiker, utspridda i Lidingö kommun kan skapa ”otrygghet och otrivsel”?

För det tredje: Har exploateringen av tiggarna minskat? Vi vet inte hur många människor som ”exploateras”, dvs tigger mot sin vilja eller åt någon annan. Vi vet att många tiggare samarbetar, men att det inte behöver innebära att någon far illa. De tiggare som utnyttjas av kriminella aktörer kommer att tvingas fortsätta tigga någon annanstans. Så nej, exploateringen av utnyttjade tiggare har knappast minskat.

Jag välkomnar Källenfors att styrka sina påståenden.

Förbud sparkar på dem som redan ligger

Tiggeriförbud utgår ifrån att man kan förbjuda fattigdom. Det är en omöjlighet att förbjuda fattigdom så länge världen ser ut som den gör med diskriminering, rasism, fördomar och ojämlikhet. Målet ska vara att utrota fattigdom, inte förbjuda den. Idag känns det som en utopi. Salig Hans Roslings värv ger oss hopp om att det blir bättre och bättre: fattigdomen minskar.

Tiggeriförbud är fel väg att gå för att bekämpa fattigdom. Det behövs andra insatser och resurser. Mycket resurser. Vi vet att det sker en utveckling, men vi vill naturligtvis se att den utvecklingen går snabbare. Arbetet med att stärka fattigas rättigheter i EU måste intensifieras. ”Vägen framåt är inte förbud utan hårt arbete och samverkan mellan hemländernas regeringar, EU-parlamentet, svenska och andra länders många biståndsorganisationer och kyrkor.” (Källa: Dagen)

Vidare kan vi konstatera att förbud inte gör att tiggeriet försvinner. Däremot kommer situationen för tiggare att försämras, i och med att hetsjakt och tvång legitimeras mot tiggare för att de ska tvingas upphöra med att be om hjälp. Utifall att de ändå väljer att fortsätta tigga kommer de framöver att begå brottsliga handlingar. Många kommer att begå annan brottslighet för att finansiera sin försörjning eller sitt missbruk.

Redan idag, då tiggeriförbud är verklighet på vissa utvalda platser i vissa utvalda kommuner, är tiggeri ytterst stigmatiserat. Denna stigmatisering ökar vid ett nationellt tiggeriförbud. Det finns även en stor risk för att hat och hot kommer öka emot de utsatta grupper som räcker ut en hand.

Tiggeriförbud är att sparka på den som redan ligger, och strider mot den oantastliga tanken om människovärdet och allas lika värde.

De resurser som krävs för att efterleva ett tiggeriförbud är oändliga och orimliga. Vidare kan vi konstatera att tiggeriförbud eliminerar (i viss mån) ett lokalt symptom, men orsaken består.

Ett nationellt tiggeriförbud – även lokala – är inte samhällsekonomiskt effektivt. Det är inte heller en långsiktigt fungerande lösning. Det finns studier som vittnar om hur svårt det är att övervaka tiggare samt att rättsprocesserna är kostsamma. Dessutom har rättsprocesserna dålig effekt – tiggeriet upphör inte. (Källa: No Safe Place – The Criminalization of Homelessness in U.S. Cities – A Report by the National Law Center on Homelessness & Property)

Resurserna som måste läggas vid ett eventuellt nationellt tiggeriförbud skulle istället kunna användas till flera så mycket bättre saker: vi kan använda de pengarna till att bekämpa, och utrota, fattigdom. Att poliser ska bedriva hetsjakt på människor som räcker ut en hand är slöseri med skattepengar.

Vän av ordning undrar om välgörenhetsorganisationer, politiska partier, enskilda bloggar, idrottsföreningar och andra organisationer ska tillåtas fortsätta be om donationer? Är inte detta tiggeri? Är inte detta organiserat tiggeri?

Att be andra människor i offentligheten om hjälp kan i grunden inte kriminaliseras.

Lästips:

Artiklar om tiggeri och tiggeriförbud på Motargument.se

Civil Rights Defenders: Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter enligt ny dom från Europadomstolen – https://crd.org/sv/2021/01/22/tiggeriforbud-strider-mot-manskliga-rattigheter-enligt-ny-dom-fran-europadomstolen/?fbclid=IwAR02ScyY11ZlHnLVnPWqaKuImgksi7dtmwo6Eb0jB0CGixg0tW9009faC_k

Källor:

SR.se: Efter lokalt tiggeriförbud – tiggarna borta från Lidingö

Lidingö stads författningssamling

Lidingö stad: Politik och nämnder

Tidöavtalet

Korta motargument, Myter

Myt: Mörkar Motargument?

Det förekommer ständigt nya kreativa försök att hävda att Motargument och andra personer skulle försöka mörka brottslighet, eller att det pågår ett ”förringande av invandringens stora påverkan på den enormt stora kriminaliteten” i Sverige.

En hel del som spekulerar om detta konstruerar ofta en paradox eller retorisk rävsax, som det ibland blir komplext att diskutera om. Men, det enkla svaret blir nästan alltid till att börja med att påvisa att den anklagande personen har fel.

Motargument har visat upp statistik över antal polisanmälda brott vilka redovisas av t ex BRÅ – Brottsförebyggande rådet. Per definition så har Motargument då visat upp statistik över brott, och påvisar därmed att det förekommer brott i Sverige. De publiceringarna är bevisen för att Motargument inte förvanskar statistik. Därför kan inte någon påstå att Motargument mörkat eller försökt förringa eller undanhålla fakta.

Varken har Motargument haft för avsikt eller syfte eller ambitionen att ignorera, ljuga om eller förringa något enda brott – vi som driver projektet är kategoriskt emot alla brott och andra handlingar som orsakar lidande. Vi som driver Motargument som folkbildning och upplysning emot desinformation, önskar att människor kunde sluta försöka konstruera myter och felaktiga anklagelser.

Den som påstår en anklagelse om att det skulle pågå mörkning, det är den som har bevisbördan. Det är enkel logik.

Så om någon försöker påstå att Motargument försöker mörka något, då är det den personen som måste visa upp belägg på att det finns publicerad text som explicit betyder att Motargumentredaktionen anser att det inte har inträffat så många polisanmälda brottsliga handlingar i Sverige som faktiskt visas i statistiken.

Motargument: De polisanmälda brotten har inte ökat under 2010-talet

Läs gärna fler mytknäckare på Motargument, och artikelserien om logiska felslutledningar och retoriska rävsaxar.

Frågelådan

Fråga: “Försöker Motargument mörka fakta om brottsligheten i Sverige?”

Fråga: “Jag undrar varför ni på Motargument ständigt försöker tysta ned brottsligheten? T ex så lyckas Maria Robsahm på något sett trolla bort sprängningar o få det att verka som vi alltid haft det, att få det att låta som en myt. På t ex SVT kan vi läsa om den totala motsatsen ungefär vid samma tidpunkt. Vad är vitsen med det?”

Detta undrar signaturen “Richard”, som utnyttjat möjligheten att kontakta oss på Motargument genom att maila sin fråga till fraga@motargument.se. Han får nedan svar av Jan Kjellin. Undrar du över något, eller saknar en artikel om något som ligger inom vårt område; gör som Richard och lägg en virtuell lapp i “Frågelådan”!

Hej Richard!

Du ställer en intressant och tänkvärd fråga. Den typ av reaktion du beskriver i din frågeställning – att vi eller andra verkar försöka blanda bort korten med hjälp av lögn och förbannad statistik – är inte ovanlig och jag tänker att den är symtomatisk för vad som händer när två väldigt olika sätt att förmedla information krockar med varandra. Jag inser dessutom att det är både viktigt och värdefullt att vi försöker förklara vad vi gör när vi presenterar brottsstatistik på Motargument för att minska fortsatta missförstånd.

I ditt mail hänvisar du bland annat till hösten 2019 och nyheten på SVT om att antalet sprängdåd mer än fördubblats sedan året innan. Det är dystra nyheter och alla kan med rätta bli upprörda av sådan information. Det blir förstås även vi på Motargument. Men det är inte den här ökningen i sig som skaver och får oss att, som du uttrycker det, försöka “tysta ned” den. Det som skaver – och som även ligger inom ramen för vårt generella syfte – är hur nyheter som denna dels tilltalar den klickjagande kvällspressen och dels gärna missbrukas av så kallat “alternativa” medier som ett bevis för det falska påståendet att Sverige står på randen till en systemkollaps (inte sällan underblåst av en, enligt dessa medier, okontrollerad invandring).

Jag klickar mig därför vidare från SVT:s artikel och jämför det som där skrevs med vad Maria Robsahms statistik över polisanmälda brott visar under perioden 1975 fram till och med 2019. Samma år som sprängdåden mer än fördubblades, så polisanmäldes 196 färre brott per 100 000 invånare, än året innan. Det vill säga det var en marginell minskning med 0,196%. Den totala brottsligheten var alltså i princip oförändrad och har varit så de senaste tio åren. Det är typen av brottslighet som fluktuerar, men brottsligheten i sig är alltså mer eller mindre densamma i omfattning.

Statistik över polisanmälda brott 1975 - 2019

Och det är just det som är grejen. Den fluktuation som ofta rapporteras i olika medier kan se dramatisk ut när man tittar på bara den och inte kopplar ihop den med det övergripande sammanhanget. Men ges man inte möjlighet att se hela bilden riskerar den att inte bara bli missvisande, den kan bli helt obegriplig.

En fördubbling av antalet sprängdåd låter som början på ett inbördeskrig. En minskning av den totala brottsligheten ger lite andra associationer.

Det är nästan precis som i det gamla talesättet om att inte se skogen för alla träd. Med lite tur kan vi på Motargument, med god hjälp av bl a Maria Robsahms statistik, göra skogen lite synligare för våra läsare.

Mvh, Jan Kjellin

I fokus, Korta motargument

Göteborg inför ”Sluta skjut” i kampen mot gängen

Projektet ”Sluta skjut” i Malmö, som pågått sedan 2017 och förlängts med ytterligare tre år, har rönt framgång. Projektet bedöms av myndigheter vara en starkt bidragande faktor till att den grova våldsbrottsligheten sjunkit drastiskt i staden.

Att Göteborg är nästa stad på tur är en god nyhet för oss som anser att kriminalitet ska bekämpas. I onsdags valde Alliansen, i sista stund före onsdagens kommunstyrelse, att ansluta sig till förslaget att införa projektet.

Förslaget initierades i september 2020 av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Övriga partier, dvs S, SD och Demokraterna, har hela tiden varit positiva till förslaget.

”Sluta skjut” är ett projekt som bygger på en väl beprövad metod från USA, Group Violence Intervention. Metoden har gett goda resultat i USA och även i Malmö. Metoden går i korthet ut på dialog mellan gängen och polisen, kriminalvården och kommunen.

Socialdemokraternas gruppledare sammanfattar:

– Det vi gillar med den här metoden är att man sätter press på gängen. De ska veta att det bara kan sluta på tre sätt, en gänguppgörelse med dödlig utgång, kåken eller ett avhopparprogram. Ju fler som väljer det sistnämnda desto bättre. (Källa: Dagens Nyheter)

Lästips:

”Saft och bulle” framgångsfaktor för att minska antalet skjutningar