Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen svensk lag. Sverige har varit bundet att följa konventionen sedan 1990. Vad innebär det för anhöriginvandringen att Barnkonventionen blir svensk lag? Den nya lagen innebär egentligen inga förändringar alls på den punkten. Motargument reder ut varför den nya lagstiftningen inte innebär några förändringar vad gäller anhöriginvandring.
Det har framförts kritik mot att Barnkonventionen blir svensk lag såtillvida att det i praktiken inte kommer att innebära förändringar. Eftersom konventionen inte är skriven som en lag finns en hel del saker att beakta. En del av kritiken går ut på att konventionens formuleringar är otydliga, allmänt hållna och dåligt förarbetade. Annan kritik som framkommit är att det är oklart hur lagen ska tolkas och tillämpas i offentliga verksamheter.
”Konventionsstaterna ska säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig prövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, bedömer att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa.” (Källa: Unicef)
”I enlighet med konventionsstaternas skyldighet under artikel 9.1 ska ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat i familjeåterföreningssyfte behandlas på ett positivt, humant och skyndsamt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna ska vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj. (Källa: Unicef)
Foto: Charlotta Wasteson. Tio lektioner om barnets rättigheter. Elever på Piratenskolan och deras gäster från Langelinieskolan i Köpenhamn arbetar med ett skolmaterial om FN:s barnkonvention, nov 2014. Attribution: Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)
Betyder detta att vi kommer att få se en ökning av anhöriginvandringen mot bakgrund av att barn har rätt att återförenas med sina familjer då de har splittrats?
Vi synar artikel 10 i Barnkonventionen
Formuleringarna i Barnkonventionen är otydliga, allmänt hållna och dåligt förarbetade. Det finns tveksamheter vad gäller tolkning och tillämpning av den nya lagen i offentlig verksamhet. Om vi återkopplar till formuleringen i den långa versionen av Barnkonventionen artikel 10 punkt 1, och lyssnar till Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, så blir det något tydligare.
Att det inte kommer att bli lättare för barn att beviljas asyl beror på att det finns en tillfällig lag som begränsar möjligheterna för uppehållstillstånd i Sverige. Den tillfälliga lagen, som instiftades 2016, har förlängts till 19 juli 2021. I en intervju med SR i dagarna förklarar Bexelius att den tillfälliga lagen ”begränsar ganska kraftigt möjligheterna att beakta just barn i prövningen om man ska beviljas uppehållstillstånd”. (Källa: SR)
Bexelius medger att, trots att det saknas ny laglig grund att för asylsökande barn, så kan medvetenheten om att principen om barnets bästa betonas göra att barn kan gynnas i asylprövningen. Men det handlar om tolkningar, och att Migrationsverkets beslut ska kunna prövas av domstol.
Besluten i asylärenden (inklusive anhöriginvandring) är redan idag avhängiga i tur och ordning; Utlänningslagen, den tillfälliga lagen och Migrationsöverdomstolens praxis. Att Barnkonventionen blir svensk lag påverkar inte denna gång.
Denna artikel skrevs som en fördjupning i hur Barnkonventionen som svensk lag påverkar anhöriginvandringen. Den 30:e december 2019 skrev Samhällsnytt en artikel som påstod att anhöriginvandringen kommer att öka när Barnkonventionen blir svensk lag. Jag skrev en mytknäckare på den artikeln, läs den gärna:
Featured image attribution: Foto: Charlotta Wasteson. Tio lektioner om barnets rättigheter. Elever på Piratenskolan och deras gäster från Langelinieskolan i Köpenhamn arbetar med ett skolmaterial om FN:s barnkonvention, nov 2014. Attribution: Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)
Migrationsverket prövar dagligen asylansökningar. För att göra det krävs underlag för att göra enhetliga och rättssäkra bedömningar. Om det uppstår en varaktig förändring i ett land varifrån många asylsökande kommer finns det fog för att göra ett nytt rättsligt ställningstagande.
Vad är det då som ligger till grund för hur det rättsliga ställningstagandet ser ut? Det är nödvändigt att aktuell information används. Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius säger att rättsavdelningen har en pågående dialog med verksamheten. Jurister på rättsavdelningen har nära samarbete med verkets analytiker som följer händelseutvecklingen i olika länder.
Juristerna och analytikerna gör tillsammans en lista på prioriterade länder och en tidsplan för att formulera en ny landrelaterad rättslig styrning.
Om vi kikar på Syrien, så gick det till som så att man vid senaste ställningstagandet sattes en arbetsgrupp på att gå igenom ett flertal syriska ärenden. Det som arbetsgruppen tittade på var t ex vilka skäl de asylsökande angav, och om handläggarna hade ställt alla nödvändiga frågor under utredningen.
Per Adolfsson, verksamhetsexpert, utvecklar fallet Syrien:
”Vi kunde se att en stor del av de asylsökande från Syrien var och är ensamstående kvinnor eller kvinnor med barn. Då behöver asylprövningen fokusera på frågor som rör kvinnors och barnfamiljers situation och det rättsliga ställningstagandet måste lyfta upp och synliggöra den gruppen.” (Källa: Migrationsverket)
Asylsökare kommer till Sverige från mer än 100 länder. Rättsliga ställningstaganden tas bara fram för några av dessa. Det beror på hur många asylsökande som kommer från berört land eller då det finns behov av en tydlig information. Till sin hjälp i utredningarna har handläggarna, förutom rättsliga ställningstaganden, tillgång till en omfattande databas med landinformation. Landinformation innehåller mer fakta och fler detaljer än rättsliga ställningstaganden.
Carl Bexelius utvecklar:
”När vi fattar beslut i asylärenden har vi krav på oss, både utifrån EU:s regelverk och asylprocedurdirektivet, att använda oss av uppdaterad och specifik landinformation. Däremot finns inga regler om att vi måste ha rättsliga ställningstaganden.” (Källa: Migrationsverket)
När uttalanden om säkerhetslägen görs är det nödvändigt att ha gjort en framåtsyftande riskbedömning, dvs vilka är riskerna för en sökande som återvänder.
I särskilda fall kan Migrationsverket besluta om utvisningsstopp, alternativt pausa utredningen av asylansökningar. Detta kan bero på att det inte är möjligt att göra en framåtsyftande riskbedömning, mot bakgrund av t ex att en diktator avsätts eller en statskupp genomförs.
Ett aktuellt exempel är Hassakah-provinsen i norra Syrien. Det går för närvarande inte att göra en framåtsyftande riskbedömning gällande personer från den provinsen. Därför kan man inte verkställa av- eller utvisningsbeslut dit.
Ett alternativ till rättsligt ställningstagande är att rättschefen skriver en rättslig kommentar. Det görs i de fall det är mer brådskande att kommentera säkerhetsläget i ett land. Rättsliga kommentarer syftar till att snabbt ge verket stöd, i de fall det inte är möjligt att avvakta den ordinarie, långsammare processen som sker innan ett rättsligt ställningstagande. Rättsliga kommentarer kan också göra då det ännu inte går att utfärda rättsliga ställningstaganden, beroende på att situationen i ett land är oförutsägbar.
Rättsliga ställningstaganden är inte juridiskt bindande. De är:
”generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverkets verksamhetsområde. Ställningstagandena tas fram i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Verkets personal bör följa dem i rättstillämpningen.” (Källa: Migrationsverket)
2015 bedrev Sverigedemokraterna en smutskastningskampanj då de delade ut flygblad på Lesbos. Flygbladen innehöll många osanningar och har kritiserats högljutt. De var undertecknade med bl a ”The People of Sweden”. I en artikel i Aftonbladet 9 november 2015 intervjuas SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein. Han förkunnade att det handlade om en ”jättesatsning” från SD som kostade ”många miljoner”:
– Vi kommer också att köpa rätt mycket utrymme i media, i tv och tidningar utanför Europa. Målet är att det ska nå folk innan de börjar åka. (Källa: Aftonbladet)
Den som vill läsa SD:s flygblad kan finna det i den här länken. Klicka fram till foto 3 av 4 i artikelns början och klicka på flygbladet för att förstora.
”Den danska regeringen valde den 7 september 2015 att sjösätta en upplysningskampanj med syftet att minska antalet asylsökande som tar sig till Danmark. I en annonskampanj i libanesiska och turkiska tidningar berättade den danska regeringen att man valt att sänka ersättningen med nästan hälften, att man inte har rätt att återförenas med sina familjer samt att man kan räkna med permanent uppehållstillstånd i Danmark tidigast efter fem år i landet.” (Källa: Riksdagen)
”Den stora invandringen påverkar det svenska samhället mycket negativt. Det finns därför all anledning att genomföra en liknande kampanj från svensk sida i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare som tar sig till Sverige.” (Källa: Riksdagen)
Vad är det Jomshof tänker sig ska finnas med i annonskampanjerna, och i vilket forum ska de marknadsföras? Om han tänker sig planka Danmarks giv om annonskampanjer så innebär det för svensk del att annonsera i utländska tidningar om att ersättningarna för asylsökande har minskat kraftigt, att det tar minst fem år att få permanent uppehållstillstånd och att det inte går att återförenas med sina familjer.
Sverigedemokraterna vill, likt t ex Danmark, lagstifta om annonskampanjer i syfte att ”prata ner” Sverige som ett bra land för de allra flesta. Orsaken till att SD vill svartmåla landet är att de vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökande och anhöriginvandrare.
Varje höst läggs ett stort antal motioner i riksdagen. Det är intressant att läsa om stort och smått. Alla partier har en hel del bra idéer om saker att lagstifta om. Partisekreterare Richard Jomshof är en av de mest flitiga motionsskrivarna. Han lägger varje höst motioner som han har lagt flera gånger förr. Är det så att trägen vinner?
SD har redan bedrivit en smutskastningskampanj då de delade ut flygblad på den grekiska ön Lesbos. Flygbladen, som innehöll många osanningar, har kritiserats högljutt. De var undertecknade med bl a ”The People of Sweden”. I en artikel i Aftonbladet 9 november 2015 intervjuas SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein som bekräftade att SD låg bakom flygbladet, men att han inte ville kommentera de osanna påståendena. Wallerstein förkunnade att det för tiden handlade om en ”jättesatsning” från SD som kostade ”många miljoner”:
– Vi kommer också att köpa rätt mycket utrymme i media, i tv och tidningar utanför Europa. Målet är att det ska nå folk innan de börjar åka. (Källa: Aftonbladet)
Den som vill läsa SD:s flygblad kan finna det i den här länken. Klicka fram till foto 3 av 4 i artikelns början och klicka på flygbladet för att förstora.
Att det är OK att kalla Sverigedemokraterna för ett främlingsfientligt parti har nyligen avgjorts i en prövning av Granskningsnämnden. Själva hävdar de att de är ett ”invandringskritiskt” parti. Det är svårt att se att Jomshofs motion om smutskastningskampanjer strider mot epitetet främlingsfientlighet.
”Den danska regeringen valde den 7 september 2015 att sjösätta en upplysningskampanj med syftet att minska antalet asylsökande som tar sig till Danmark. I en annonskampanj i libanesiska och turkiska tidningar berättade den danska regeringen att man valt att sänka ersättningen med nästan hälften, att man inte har rätt att återförenas med sina familjer samt att man kan räkna med permanent uppehållstillstånd i Danmark tidigast efter fem år i landet.” (Källa: Riksdagen)
Jomshof menar att Danmark är ett föregångsland vad gäller migration och invandring. Partiledare Jimmie Åkesson har vid ett par tillfällen uttryckt samma sak. Vi minns Åkessons skönmålande av Danmark i SR:s serie ”Mitt Sverige” då vi fick följa med honom till danska Hvidovre. Problemet är att Danmark vid flera tillfällen har lagstiftat om politik som är rasistisk och främlingsfientlig.
Bland årsregler, burkaförbud, ghettolagar och asylstopp
Vi minns den s k ”24-årsregeln” från 2002. Den innebär att utländska medborgare som gifter sig med en dansk medborgare inte kan bo i Danmark. Regeln gäller om någon av parterna är under 24 år, och är ett försök att minska tvångsgifte. Regeln har varit ett misslyckande, då siffror från 2012 visar att 90 % av unga från Pakistan och Turkiet fortsatt gifter sig med människor inom samma grupp.
Vi minns den s k ”28-årsregeln” från 2003, som 2011 omvandlades till en ”26-årsregel”. Denna regel innefattar ett anknytningskrav, dvs att ett äkta pars samlade anknytning till Danmark ska vara väsentligen större än till ett annat land, om familjeåterföreningen ska ske i Danmark. Regeln infördes primärt för att stoppa den s k ”kedjeinvandringen” till Danmark.
Vi minns burkaförbud på allmän plats 2018. ”Egentligen” är burkaförbudet ett maskeringsförbud, som isolerar ett hundratal danska kvinnor eftersom de inte vill gå ut utan att täcka sina ansikten. Att förbudet slår mot muslimska burka- och niqabbärare blir smärtsamt tydligt då undantag görs för maskeradutstyrsel, tomtemasker och halsdukar i ansiktet när det är kallt. Efter ett halvår av burkaförbud i januari 2019 hade tolv kvinnor bötfällts.
Vi minns införandet av s k ”ghettolagar” 2018. Lagarna innebär brottsstraffen är högre i särskilda områden (”ghetton”) än i ”vanliga” områden. Lagarna har skapat stora rubriker i internationell media.
Vi minns att danska Socialdemokraterna har föreslagit asylstopp 2018. Den s k asyl- och utlänningsreformen har fått arbetsnamnet ”Retfærdig og Realistisk”. Den danska regeringen vill införa deportation av asylsökande och anhöriginvandrare till ett särskilt danskdrivet läger i t ex Nordafrika. SD har i en knappt två månader gammal debattartikel skriven av Åkesson och migrationspolitiske talespersonen Paula Bieler talat om partiets nollvision gällande flyktinginvandring.
Danmark, med en befolkning på 6 miljoner, tar årligen emot 3 100 asylsökande. 2014 låg siffran på 15 000 asylsökande. Danska Socialdemokraterna vill minska antalet, vilket är en stramare politik än Dansk Folkeparti står för. Det högerextrema och muslimfientliga Stram Kurs var på vippen att ta sig in i Folketinget vid senaste valet. Partiet vill förbjuda islam och deportera hundratusentals människor som de menar utgör ett ”hot mot nationen”.
Jomshof vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökare och deras anhöriga
I Jomshof-motionen om annonskampanjen läser vi vidare att
”Den stora invandringen påverkar det svenska samhället mycket negativt. Det finns därför all anledning att genomföra en liknande kampanj från svensk sida i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare som tar sig till Sverige.” (Källa: Riksdagen)
Vad är det Jomshof tänker sig ska finnas med i annonskampanjerna, och i vilket forum ska de marknadsföras? Om han tänker sig planka Danmarks giv om annonskampanjer så innebär det för svensk del att annonsera i utländska tidningar om att ersättningarna för har minskat kraftigt, att det tar minst fem år att få permanent uppehållstillstånd och att det inte går att återförenas med sina familjer.
Detta är smutskastningspropaganda. SD smutskastar åter vårt Sverige. SD:s Sverigebild är dystopisk och mörk. Begreppet ”sverigevänner” har sedan länge spelat ut sin roll för Sverigedemokraterna.
Annonskampanjer har SD redan genomfört. Det är moraliskt förkastligt att sprida desinformation på det sätt som partiet gjorde. Det är dock inte förbjudet. Däremot krävs det en hel del lagändringar för att statligt sanktionerad propaganda, som SD vill införa, ska kunna bli sann och korrekt i sin information.
Oavsett vilken inställning man har i asyl- och migrationsfrågan är det viktigt att alla är medvetna om hur den migrationspolitik vi har ser ut. Okunskap leder till att det sprids lögner och myter. Hur kommer den framtida migrationspolitiken att se ut? Nuvarande regeringspartier ska inom ett år att presentera en långsiktig hållbar migrationspolitik.
I juni 2019 beslutade regeringen att regeringspartierna (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna) att en parlamentarisk kommitté ska utreda hur en hållbar och långsiktig migrationspolitik ska se ut.
Man är av uppfattningen att detta är nödvändigt för att upprätthålla en rättssäker, human och effektiv migrationspolitik. Man vill samtidigt minimera förekomsten av tillfälliga lösningar, vilket varit mer regel än undantag de senaste åren.
Senast den 15 augusti 2020 ska kommittén lägga fram sitt betänkande.
Vad är det som kommittén ska ta ställning då? Sveriges migrationspolitik är i behov av en bred nationell reglering som ska vara gällande utöver det reviderade europeiska asylsystemet.
Det finns ett par springande punkter som kräver ett ställningstagande (Källa: Regeringen.se):
• om asylsökande som uppfyller kriterierna för att beviljas
uppehållstillstånd i Sverige som huvudregel ska beviljas tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd,
• längden på uppehållstillstånden, om tillstånden som huvudregel ska vara tidsbegränsade samt under vilka förutsättningar som permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas, och
• om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden, och i så fall vilka dessa grunder bör vara.
Kommittén ska därvid särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas.
i vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig om den person som utlänningen åberopar anknytning till har sökt asyl och beviljats uppehållstillstånd i Sverige, och
om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och hur ett sådant krav då bör utformas.
(Text i fetstil är gjord av mig)
Kommitténs arbete ska leda till förslag på författningsändringar innefattande nyss nämnda punkter. Man vill med arbetet säkerställa att en större andel av de människor som kommer till Sverige gör det på lagliga och säkra vägar.
Arbetet syftar också till att undersöka andra EU-länders regelverk och vilka faktorer som påverkar människor att söka asyl i Sverige.
Kommittén kommer vidare att arbeta för att finna lösningar så att asylprocessen blir mer rättssäker.
Sammanfattningsvis ska kommittén redogöra för samhällsekonomiska och andra effekter av de ställningstaganden som fattas.
Det var i Luxemburg 8 november som initiativländerna Tyskland, Frankrike, Italien och Malta presenterade den s k Maltadeklarationen. Vid inrikesministermötet diskuterades hur ansvarsfördelningen av båtmigranter ska se ut.
Maltadeklarationen är inte en formell EU-fråga, och är tidsbegränsad om minst ett halvår.
Sverige har valt att ställa sig utanför Maltadeklarationen, vilket innebär att vi inte kommer att ta emot båtmigranter för att minska trycket på de mest belastade EU-länderna i södra Europa.
Även Danmark, Finland och Nederländerna har bekräftat att de ställer sig utanför Maltadeklarationen.
Den franska Europaministern Amelie de Montchalin förkunnade att ett tiotal EU-länder vill vara behjälpliga i den tidsbegränsade överenskommelsen. Dock var det bara tre EU-länder som bekräftade att de kommer att medverka: Luxemburg, Irland och Portugal.
De länder som står bakom Maltadeklarationen är Tyskland, Frankrike, Italien och Malta.
Inrikesministermötet visar att det finns stor splittring bland EU:s medlemsländer vad gäller migration och asyl. Det finns inga tecken på att EU-länderna har kommit närmare en gemensam asylpolitik.
Under flyktingkrisen 2015 sökte 162 788 personer asyl i Sverige.
I Aftonbladets artikel ”Så många fick stanna efter flyktingkrisen” presenteras en granskning baserad på nya siffror från Migrationsverket och SCB. Granskningen visar att lite drygt hälften av asylsökarna har fått stanna i Sverige. Dessa personer är uppdelade i (avrundade siffror):
Permanenta uppehållstillstånd: 60 500
Tillfälliga uppehållstillstånd: 24 000
Avslag: 47 000
Avskrivna ansökningar: 18 600
Ej materiellt prövade: 12 000
Annica Dahlqvist, kommunikatör med pressinriktning på Migrationsverket, förklarar:
”Avskrivna ärenden är personer som tagit tillbaka sin asylansökan eller inte kommit till möten vi kallat till”. (Källa: Aftonbladet)
Angående de asylansökningar som inte är materiellt prövade säger Dahlqvist:
”Det är exempelvis personer vars asyl ska prövas av ett annat land enligt Dublinförordningen”. (Källa: Aftonbladet)
Marie Demker, professor i statsvetenskap, resonerar kring hur migrationsdebatten ser ut:
”Generellt har människor ganska dålig uppfattning om hur många och vilka som får stanna. Det är inte så konstigt eftersom det finns en medial diskussion som friskt blandar begrepp som asylsökande, uppehållstillstånd och arbetskraftsinvandring. För en medborgare med vanligt intresse för frågan är det lätt att allt flyter ihop.” (Källa: Aftonbladet)
Sysselsättningsgraden i Sverige för människor med invandrarbakgrund är fortsatt låg i jämförelse med majoritetsbefolkningen. Sverige har mycket kvar att göra vad gäller integration och faktumet att det finns en diskriminering gentemot människor med invandrarbakgrund.
I ett Facebook-inlägg publicerat 29 september skriver en f d anställd på Migrationsverket sin sanning om hur det egentligen ser ut med uppehållstillstånd, bidrag, pensioner och allt fusk hen har bevittnat genom åren. Motargument har dissekerat inlägget, en del av det stämmer, men annat är lögner.
Så här lyder Facebook-inlägget i sin helhet:
Den f d anställdas Facebook-inlägg. Skärmdump 191003.
Vi går igenom inlägget bit för bit.
1. ”Människor som kom hit och som reste hem så fort dom fått tillstånd med våra bidrag intakta. ”
Om man får uppehållstillstånd i Sverige på grund av kris i hemlandet, och sedan flyttar tillbaka, förlorar man sitt uppehållstillstånd och därigenom relaterade bidrag. När man har uppehållstillstånd är det tillåtet att befinna sig utomlands i upp till två år under förutsättning att man ansökt om detta hos Migrationsverket. Så ser regelverket ut. Lämnar man Sverige i mer än två år, förlorar man sitt uppehållstillstånd.
Det är alltså lögn att personer med uppehållstillstånd kan bo utomlands på obegränsad tid så som den f d anställda på Migrationsverket skriver i sitt Facebook-inlägg.
Dock är det ytterst tveksamt att man väljer att flytta tillbaka till ett land som befinner sig i en krissituation.
2. ”Människor som bodde i 40 kvm delade på nästan 100 pers för att behålla bidrag.”
Ibland skriver sig flera asylsökande på samma adress för att göra det svårare för dem att bli utvisade om de får avslag. Om de inte följer sin utvisning inom angiven tidsfrist, har de inte heller rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Den som fortfarande kan ha rätt till bidrag (t ex barnfamiljer) kan få minskad dagersättning.
3. ”Människor som lånade hur mycket som helst för studier och sedan åker tillbaka till länderna de kom ifrån. T.ex. Somalia, Afghanistan och Irak.”
Se punkt 1. Om man gjort en ansökan hos Migrationsverket för att vistas utomlands hos Migrationsverket, får man lämna Sverige och behålla till exempel studiebidrag- och lån. Efter två år måste det förlängas och du måste redovisa din vistelse i Sverige.
Vistas man mer än ett halvår per år utomlands så kan man både mista rätten till uppehållstillstånd, och hela tiden för vistelse i Sverige under det året dras av som totalt räknad vistelse som grund för uppehållstillstånd.
Garantipensionen baseras på hur många år en person har bott i Sverige, och för att få ut maximalt belopp måste personen ha bott i Sverige i minst 40 år. För varje år som en person inte har bott i Sverige, minskas beloppet med en 1/40. Det innebär att om personen har bott i Sverige i tre år, får hen ut 3/40 av garantipensionen. Resterande belopp är äldreförsörjningsstöd.
Personen som har skrivit Facebook-inlägget förklarar att personer som aldrig har levt i Sverige har tjänat sina pensioner, alternativt att man hade uppehållstillstånd och därför tjänat pension. Det stämmer inte.
5. ”Efterlevandepensioner till barn vars föräldrar sägs ha avlidit. Upp till över 70 000 kronor trots att föräldrarna aldrig satt sin fot här och trots att det inte finns dödsintyg. Ingen har blivit återbetalningsskyldig när förälder/föräldrarna återuppstått.”
Man kan inte få efterlevandepension utan dokument som bekräftar att föräldern har avlidit. Om förälder ”återuppstått” som den f d anställda på Migrationsverket skriver, blir man återbetalningsskyldig.
Som barn har man rätt till efterlevandepension tills man är 20 år.
”Har föräldern aldrig arbetat eller bott i Sverige är det enbart efterlevandestöd på 1 477 kronor per månad som blir aktuellt, eller 2 954 kr per månad om bägge föräldrarna är avlidna.” (Källa: Pensionsmyndigheten)
Det finns en föreställning hos vissa av oss att kriget i Syrien är slut. Detta ska då innebära att hela Syrien är ett säkert land och att vi kan börja skicka tillbaka flyktingar – och att alla från Syrien som söker asyl här ska nekas asyl. Detta är en felaktig uppfattning.
Syrien är, till viss del, bedömt som relativt säkert. Men i många delar av landet finns fortsatta risker för att invånare utsätts för ”urskillningslöst våld”. Vi kan INTE skicka tillbaka människor som har ett uppehållstillstånd i Sverige, och vi kan heller inte neka alla syriska asylansökningar.
Skärmdump från Migrationsverkets dokument ”Rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien”
Sammanfattningsvis råder skyddsgrundande förföljelse i Syriens ALLA provinser. Därmed faller all argumentation om att man kan repatriera alla syriska flyktingar, eller ens en betydande del av dem. Sedan finns det andra rättsliga invändningar som man kan ha gentemot sådana tankar.
Vidare finns inte laglig grund att återkalla statusförklaring, dvs uppehållstillstånd och beviljad asyl, mot bakgrund av ett förbättrat säkerhetsläge i Syrien. Undantag görs om det framkommer att den sökande har uppgett felaktiga uppgifter eller bedömts vara bortom skyddsstatus.
Detta är ett kort motargument baserat på en längre artikel som tidigare publicerats på Motargument. Den kan du läsa här:
En del av oss vill göra gällande att kriget i Syrien är slut. Detta ska enligt de personerna då betyda att hela Syrien är ett säkert land och att vi kan börja skicka tillbaka flyktingar – och att alla från Syrien som söker asyl här ska nekas asyl. Detta är en felaktig uppfattning.
Syrien är, till viss del, bedömt som relativt säkert. Men i många delar av landet finns fortsatta risker för att invånare utsätts för ”urskillningslöst våld”. Vi kan INTE skicka tillbaka människor som har ett uppehållstillstånd i Sverige, och Sverige kan inte neka alla syriska asylansökningar.
”Konflikten i Syrien har pågått i cirka sju års tid och har under denna tid utvecklats till en internationaliserad inre väpnad konflikt. Ryssland, Iran, Turkiet, Israel och USA (jämte flera allierade) är direkt involverade i krigföringen om än i olika grad och på olika nivåer.
Konfliktnivån har under senare tid dämpats i stora delar av landet och risken för civila att drabbas av urskillningslöst våld med anledning av konflikten har minskat i flera provinser.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 17-18)
Vidare i dokumentet läser vi att det finns en förväntad konflikteskalering i staden Idlib, vilket ”sannolikt [kommer] att leda till ett mycket stort antal offer och i övrigt förhöjda risker för civila”(Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 18). Det finns en risk att detta kan få påverkan på provinser i närområdet, exempelvis Aleppo, Latakiya och Hama.
Rättslig bedömning av säkerhetsläget i Syrien just nu:
Det får anses föreligga en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i hela Syrien med undantag för provinsen Tartous.
”Såsom nämnts ovan måste ett helhetsperspektiv intas där både kvantitativa och kvalitativa aspekter tas hänsyn till vid bedömningen av säkerhetsläget. Bland annat måste den kumulativa effekten av en långvarig väpnad konflikt beaktas vid bedömningen enligt artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 17)
Det finns flera faktorer att beakta gällande bedömningen av säkerhetsläget, som i sin tur ligger till grund för utredning av asylansökningar. Grunden i bedömningen utgörs av den rådande konfliktintensiteten och våldsnivån. Det görs en avvägning av hur det sett ut tidigare och prognoser för framtida prognoser eller risker. I prognoserna kikar man på huruvida en pågående väpnad konflikt kan komma att eskalera och huruvida nya konfliktsituationer kan komma att uppstå. Nya konflikter kan uppstå mot bakgrund av instabiliteten i Syrien eller delar av Syrien.
I vilka delar av landet finns det risk för att drabbas av ”urskillningslöst våld”?
Migrationsverket sammanfattar säkerhetsläget i Syrien:
”Sammantaget är Migrationsverkets rättsliga bedömning att risken att drabbas av urskillningslöst våld med anledning av den väpnade konflikten i Damaskus/Rif Dimashq, Dara’a, Hassakah, Latakiya, Quneitra eller Suwayda inte är så allvarlig att alla och envar riskerar att drabbas. Vid bedömningen av om en sökande med hemvist/vanlig vistelseort i dessa provinser är att anse som alternativt skyddsbehövande måste därför en individuell prövning av den sökandes utsatthet och personliga förhållanden göras i enlighet med Elgafaji-domens kriterier. Det innebär att vid prövning av skyddsbehov ska konfliktnivån bedömas på så sätt att ju högre konfliktnivån är desto lägre krav ställs på den sökandes individuella utsatthet för att personen ska bedömas vara skyddsbehövande (”den glidande skalan”). Härvid bör särskilt beaktas t.ex. barns utsatta situation i Syrien. Den som vid en individuell prövning bedöms vara skyddsbehövande på grund av säkerhetsläget omfattas av artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.
I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Hama, Homs, Idlib och Raqqa får det alltjämt anses föreligga en personlig risk för alla och envar att drabbas av urskillningslöst våld. Det finns därför grundad anledning att förmoda att en civilperson genom att bara vistas i någon av dessa provinser, utan att det föreligger ett specifikt hot mot personen, löper en verklig risk att utsättas för sådan skada som avses i artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen är därmed uppfyllda. ” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 20)
Av Syriens 13 provinser som Migrationsverket nämner i sitt rättsliga ställningstagande bedöms 6 stycken vara så pass osäkra att vem som helst löper en stor risk att drabbas av s k urskillningslöst våld. I ytterligare 6 provinser bedöms säkerhetsläget någorlunda stabilt. Vidare läser vi att provinsen Tartous , som under många år varit under regeringskontroll, har tagit emot en ansenlig mängd internflyktingar. Vad gäller Tartous läser vi följande:
”Det synes för närvarande i provinsen saknas väpnade grupper som för vapen mot den syriska regimen eller andra grupper. De tendenser till oppositionell gruppering som har funnits har slagits ner hårt av regimen. I Tartous bedöms det därmed föreligga andra svåra motsättningar i enlighet med 4 kap. 2 a § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 20-21)
Skärmdump från Migrationsverkets dokument ”Rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien”
Kan vi neka asyl eftersom ”kriget är slut i Syrien”?
Vi kan konstatera att föreställningen att kriget i Syrien är slut är en sanning med stor modifikation. I 6 av Syriens 13 provinser råder inre väpnad konflikt, där det föreligger risk för alla och envar att drabbas av det urskillningslösa våldet. I ytterligare 6 provinser råder inre väpnad konflikt. I en (1) provins råder andra svåra motsättningar.
Migrationsverket utför primärt en prövning huruvida den asylsökande är flykting i enlighet med 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Här ska beaktas huruvida personen tillhör en särskilt utsatt grupp i Syrien.
Vad gäller sökande från de 6 provinser där det råder inre väpnad konflikt, där det föreligger risk för alla och envar att drabbas av det urskillningslösa våldet, uppfyller alla sökande kriterierna för alternativt skyddsbehov. Vad gäller sökande från de 6 provinser där det råder inre väpnad konflikt ska en individuell prövning göras.
Vad gäller sökande från provinsen Tartous råder andra svåra motsättningar och ansökan ska prövas för att utreda om den sökande är övrigt skyddsbehövande.
Rättsskyddet i Syrien är så svagt att det inte är möjligt att hänvisa människor till syriska staten för myndighetsskydd. I nuläget finns inte heller någon annan instans eller organisation som kan sörja för detta.
Vidare finns inte laglig grund att återkalla statusförklaring, dvs uppehållstillstånd och beviljad asyl, mot bakgrund av ett förbättrat säkerhetsläge i Syrien. Undantag görs om det framkommer att den sökande har uppgett felaktiga uppgifter eller bedömts vara bortom skyddsstatus.
Vad gäller repatriering även i relativt fredliga områden finns det mycket som talar för att Syrien bryter mot FN:s konvention om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I klartext innebär det att vi inte får utvisa människor som mer eller mindre garanterat hamnar under eller nära gränsen för svält, eller att de hamnar i bostadslöshet och att barnen inte får utbildning. Eller att de alla får leva i tältläger under överskådlig framtid, alternativt i utbombade ruiner.
Vilka grupper bedöms som utsatta?
Det finns, i enlighet med såväl Lifos som UNHCR:s rapport, ett antal riskgrupper, som anses utsatta. Människor som ingår i en eller flera av dessa kategorier, riskerar att utsättas förföljelse. Ett antal av dessa kategorier är:
Motståndare eller förmodade motståndare till regimen (här ingår t ex läkare, vårdpersonal, MR-personer, akademiker, journalister, konstnärer, aktivister, medborgarjournalister, mediepersoner och hjälparbetare
Motståndare eller förmodade motståndare till grupperingar som är regimmotståndare
Politisk uppfattning
Desertörer från regimstyrkorna
Religiösa och etniska minoriteter, t ex yezidier, druser och kristna samt statslösa palestinier och statslösa kurder. Beroende på område även sunniter och shiiter
Kvinnor, särskilt kvinnor utan manligt nätverk och kvinnor som riskerar att utsättas för våld i hemmet, sexuellt våld, tvångsgifte och trafficking
HBTQ-personer
Det finns röster i debatten som vill göra gällande att kriget i Syrien är slut, eftersom IS anses besegrat. Det råder emellertid inre väpnade konflikter i 12 av Syriens 13 provinser, och människor som flyr från dessa provinser har rätt att söka asyl och har rätt att få sin asylansökan prövad. Det finns inte heller laglig grund för att återkalla beviljade asylansökningar eller beviljade uppehållstillstånd.
Svaret på frågorna i rubriken blir, mot bakgrund av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien, att vi inte kan neka alla asylsökande från Syrien asyl. Vi kan inte heller skicka tillbaka de som beviljats asyl respektive uppehållstillstånd med motiveringen att ”kriget är slut”.
Motargument 