Migrationsverket prövar dagligen asylansökningar. För att göra det krävs underlag för att göra enhetliga och rättssäkra bedömningar. Om det uppstår en varaktig förändring i ett land varifrån många asylsökande kommer finns det fog för att göra ett nytt rättsligt ställningstagande.
Vad är det då som ligger till grund för hur det rättsliga ställningstagandet ser ut? Det är nödvändigt att aktuell information används. Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius säger att rättsavdelningen har en pågående dialog med verksamheten. Jurister på rättsavdelningen har nära samarbete med verkets analytiker som följer händelseutvecklingen i olika länder.
Juristerna och analytikerna gör tillsammans en lista på prioriterade länder och en tidsplan för att formulera en ny landrelaterad rättslig styrning.
Om vi kikar på Syrien, så gick det till som så att man vid senaste ställningstagandet sattes en arbetsgrupp på att gå igenom ett flertal syriska ärenden. Det som arbetsgruppen tittade på var t ex vilka skäl de asylsökande angav, och om handläggarna hade ställt alla nödvändiga frågor under utredningen.
Per Adolfsson, verksamhetsexpert, utvecklar fallet Syrien:
”Vi kunde se att en stor del av de asylsökande från Syrien var och är ensamstående kvinnor eller kvinnor med barn. Då behöver asylprövningen fokusera på frågor som rör kvinnors och barnfamiljers situation och det rättsliga ställningstagandet måste lyfta upp och synliggöra den gruppen.” (Källa: Migrationsverket)
Asylsökare kommer till Sverige från mer än 100 länder. Rättsliga ställningstaganden tas bara fram för några av dessa. Det beror på hur många asylsökande som kommer från berört land eller då det finns behov av en tydlig information. Till sin hjälp i utredningarna har handläggarna, förutom rättsliga ställningstaganden, tillgång till en omfattande databas med landinformation. Landinformation innehåller mer fakta och fler detaljer än rättsliga ställningstaganden.
Carl Bexelius utvecklar:
”När vi fattar beslut i asylärenden har vi krav på oss, både utifrån EU:s regelverk och asylprocedurdirektivet, att använda oss av uppdaterad och specifik landinformation. Däremot finns inga regler om att vi måste ha rättsliga ställningstaganden.” (Källa: Migrationsverket)
När uttalanden om säkerhetslägen görs är det nödvändigt att ha gjort en framåtsyftande riskbedömning, dvs vilka är riskerna för en sökande som återvänder.
I särskilda fall kan Migrationsverket besluta om utvisningsstopp, alternativt pausa utredningen av asylansökningar. Detta kan bero på att det inte är möjligt att göra en framåtsyftande riskbedömning, mot bakgrund av t ex att en diktator avsätts eller en statskupp genomförs.
Ett aktuellt exempel är Hassakah-provinsen i norra Syrien. Det går för närvarande inte att göra en framåtsyftande riskbedömning gällande personer från den provinsen. Därför kan man inte verkställa av- eller utvisningsbeslut dit.
Ett alternativ till rättsligt ställningstagande är att rättschefen skriver en rättslig kommentar. Det görs i de fall det är mer brådskande att kommentera säkerhetsläget i ett land. Rättsliga kommentarer syftar till att snabbt ge verket stöd, i de fall det inte är möjligt att avvakta den ordinarie, långsammare processen som sker innan ett rättsligt ställningstagande. Rättsliga kommentarer kan också göra då det ännu inte går att utfärda rättsliga ställningstaganden, beroende på att situationen i ett land är oförutsägbar.
Ett exempel på en rättslig kommentarer finns här:
Rättslig kommentar angående den senaste konfliktutvecklingen i nordöstra Syrien – SR 30/2019
Rättsliga ställningstaganden är inte juridiskt bindande. De är:
”generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverkets verksamhetsområde. Ställningstagandena tas fram i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Verkets personal bör följa dem i rättstillämpningen.” (Källa: Migrationsverket)
Källa:
Migrationsverket: Så arbetar Migrationsverket med rättsliga ställningstaganden
Motargument 