Etikettarkiv: motargument

Krönikor

Påstått svåra frågor för antirasister (del 3) – kriminella invandrare

Som en före detta SD-väljare som har avradikaliserats och sedan många år tillbaka varit aktiv antirasist, medgrundare och del av redaktionen på Motargument så har jag ofta sett samma typ av påståenden och retoriska frågor repeteras om och om igen av högerextremister av alla dess sorter riktade mot antirasister. Frågor som i deras värld helt förstör antirasisters världsbild och argument. I denna serie går jag i korthet igenom en del av dem och ger mitt svar på dessa.

Kriminella invandrare

Är det något som högerextremister satsat stenhårt på i sin propaganda så är det att lyfta fram kriminella invandrare som skäl till varför deras rasistiska politik behövs. ”Titta på denna invandrare som kallar denna svensk (obs de menar vita svensk) för svennejävel”, ”Titta här begår denna invandrare ett förnedringsrån de misshandlar och förnedrar dessa svenska (vita) ungdomar!” och ”Kolla statistiken här det syns tydligt att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken!” osv osv.

Så hur ser en antirasist på kriminella? Tja, det finns många viktiga poänger att göra här jag kommer bara ta upp några av dem.

En viktig poäng är att ett icke-rasistiskt samhälle bedömer en kriminell invandrare och kriminell infödd svensk med samma måttstock. Varken hårdare eller mjukare. Rasistisk politik är att bedöma kriminella invandrare hårdare.

En annan poäng är att undersökningar visar att invandrare är betydligt mer otrygga än infödda svenskar, och  en uppenbar orsak är att den kriminalitet som oftast diskuteras i medierna, särskilt nu med gängvåld, är våld som främst gör invandrare i förorterna otrygga. De invandrare som bor i förorten vill ha trygghet och att deras barn inte ska riskeras dras in i gäng. De vill inte ha sin familj och grannfamilj utkörda ur landet tillbaka till det otrygga land de flytt ifrån. Det rasistiska partiet SD låtsas bry sig om otryggheten i förorten, men i själva verket vill de bara ha bort invandrare. Klassisk rasistisk politik.

En tredje poäng är att invandrare är överrepresenterade bland riskfaktorerna som orsakar kriminalitet. Detta är en realitet och det svenska rättssystemet är inte rättvist. Det finns undersökningar som visar att invandrare eller snarare folk som rasifieras som icke-vita (ser ut som icke vita) misstänkliggörs i högre grad av polisen. Det finns också undersökningar på att invandrare diskrimineras i alla led i rättsprocessen samt döms hårdare, särskilt i fall det sitter SD-politiker i domstolen. Det i kombination med att invandrare som grupp har det sämre socioekonomiskt i samhället jämfört med vita svenskar leder till en naturlig överrepresentation av invandrare som är dömda brottslingar.

Jag har skrivit om hur brottsstatistik kan hanteras rasistiskt i den här artikeln och jag har skrivit om min personliga avradikaliseringsprocess och om hur högerextrem propaganda om kriminella invandrare användes för att radikalisera mig i den här artikeln.

/ ”Johan”

F d SD-väljare och idag aktiv antirasist.

Krönikor

Påstått svåra frågor för antirasister (del 2) – konservativa muslimer

Som en före detta SD-väljare som har avradikaliserats och sedan många år tillbaka varit aktiv antirasist, medgrundare och del av redaktionen på Motargument så har jag ofta sett samma typ av påståenden och retoriska frågor repeteras om och om igen av högerextremister av alla dess sorter riktade mot antirasister. Frågor som i deras värld helt förstör antirasisters världsbild och argument. I denna serie går jag i korthet igenom en del av dem och ger mitt svar på dessa.

Konservativa muslimer

Då och då ser man högerextremister prata om muslimer som är anti-HBTQ eller som tycker att kvinnor ska vara hemma och ta hand om barnen. Högerextremas argument är då att detta är bevis på att muslimer som grupp inte hör hemma i väst och ska därför ”dra tillbaka dit de kom ifrån” (underförstått: tillbaka till ett konservativt hemland).

Har ni tänkt på att de nästan aldrig pratar om dessa muslimer som ”konservativa muslimer” ? Det är för att en stor del av högerextremister är själva konservativa, de är ofta själva anti-HBTQ och antifeminister. Men de vill inte att deras ”fina vita” konservatism ska befläckas av de ”bruna smutsiga muslimernas” konservatism. De vita konservativa är bättre än de bruna konservativa, alltså undviker de att prata konservatism och istället försöker ställa den konservativa muslimen mot det progressiva väst. Som om de stod upp för progressivism. Spoiler: det gör de inte.

Så hur tänker jag som antirasist om konservativa muslimer? Jag är själv väldigt progressiv och tycker att samhället är bättre ju mer progressivt det är, men jag ser på konservativa muslimer på samma sätt som jag ser på konservativa kristna, judar, hinduer, ateister eller andra: Alla har rätt att tycka och tänka vad de vill så länge de följer lagen och alla oavsett härkomst etnicitet eller religion ska behandlas lika inför lagen, och även ha lika mycket rätt att stanna i Sverige. Detta är ingen svår fråga för mig personligen eftersom det bara handlar om att bedöma alla medborgare med samma måttstock och att inte vara en hycklande rasist.

/ ”Johan”

F d SD-väljare och idag aktiv antirasist.

Krönikor

Påstått svåra frågor för antirasister (del 1) – minoriteter som röstar på SD

Som en före detta SD-väljare som har avradikaliserats och sedan många år tillbaka varit aktiv antirasist, medgrundare och del av redaktionen på Motargument så har jag ofta sett samma typ av påståenden och retoriska frågor repeteras om och om igen av högerextremister av alla dess sorter riktade mot antirasister. Frågor som i deras värld helt förstör antirasisters världsbild och argument. I denna serie går jag i korthet igenom en del av dem och ger mitt svar på dessa.

Minoriteter som röstar på SD

Dessa har synts enormt mycket i debatten. Det kan vara folk med bakgrund i Afghanistan, Iran eller andra länder i Mellanöstern. Det kan vara finska SD-politiker och väljare, judiska SD-politiker och väljare, romer och andra minoriteter. I högerextrem propaganda används de på många olika sätt. Ett av de viktigaste är att felaktigt måla upp SD som ett icke-rasistiskt parti: ”Om SD var antisemitiskt så skulle de inte ha judiska politiker!”, ”Om SD var rasistiskt så skulle de inte ha politiker med invandrarbakgrund!” och ”SD är inte rasistiskt, jag känner flera invandrare som röstar på SD!” osv osv. Ni har hört argumenten tusen gånger.

Dessa argument är lika vanliga som de är lätta att motbevisa:

Ja, SD har politiker med minoritetsbakgrund, men minoriteter kan vara rasister. Detta är ett faktum, alltså är minoriteter i SD är inget bevis för att SD är ett icke-rasistiskt parti.

Ja, det finns SD-väljare som är minoriteter, men som sagt så kan minoriteter vara rasister och att rasister röstar på ett rasistiskt parti är bara logiskt och inget bevis för att SD inte är ett rasistiskt parti.

En viktig orsak till att det finns minoriteter som röstar på sd är att de applicerar ”min fiendes fiende är min vän”-logiken. Är man t ex en syriansk kristen eller en svensk jude som hatar muslimer så kan man se SD som allierade. Då är det lätt att försöka se mellan fingrarna på antisemitismen och det allmänna hatet mot ”MENA-folk” i SD och fokusera på att SD delar ens muslimhat.

/ ”Johan”

F d SD-väljare och idag aktiv antirasist.

I fokus

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

I fokus

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

satir

Svennar och invandrare

Gästinlägg av Sverigeakrobaterna

Att föda upp en svenne kostar 40 000 miljarder kronor. (Det är väldigt mycket pengar). Det är gratis mödravård hit, gratis barnavård dit, gratis tandvård upp till 20 års ålder, 400 dagar med föräldrapenning, subventionerade daghem, gratis grundskola och gymnasium, subventionerade fritidsaktiviteter, ja, till och med gratis universitetsutbildning.

Svennen kostar samhället stora summor och kommer inte ut i arbetslivet och börjar betala skatt förrän i 27-årsåldern. Tar man som jämförelse in en färdiguppfödd, färdigutbildad invandrare räcker det att denne går sju år på SFI med soc. Det är en spottstyver i sammanhanget.

Vi i Sverigeakrobaterna vill därför att alla gravida utvisas ur landet och hälsar dem välkomna tillbaka igen när barnen vuxit upp, klippt sig och skaffat ett jobb med minst 27 360 kronor i månadslön.

Följ Sverigeakrobaterna på Instagram: https://www.instagram.com/sverigeakrobaterna/

I fokus

Vad gäller med den nya könslagen?

Idag, onsdagen den 17:e april, röstade riksdagen i klar majoritet ja till en ny lag som bland annat reglerar juridisk könstillhörighet. Det florerar många missförstånd, fördomar och rena påhitt om denna lag, så låt oss reda ut vad det är lagen reglerar.

Lagen består av flera delar som reglerar olika saker. Den delen som fått mest uppmärksamhet är delen om hur juridiskt kön skall kunna ändras. Så som lagen sett ut blandas det fysiska medicinska ihop med det juridiska och det är uppenbart även i debatten att många tror att det är medicinska ingrepp som förändrats. Så är inte fallet. Den som idag vill ändra juridiskt kön måste gå genom vården och få en medicinsk diagnos. Därefter kan personen ansöka till socialstyrelsen där rättsliga rådet tittar på läkarens diagnos och journaler och gör en bedömning om de tror att personen kommer leva med sitt nya juridiska kön under en längre tid. Efter bedömning kan byte av juridiskt kön avslås eller beviljas.

Skillnaden med den nya lagen som börjar gälla i juli nästa år är att diagnoskravet tas bort. Den som nu vill byta juridiskt kön tar kontakt med vården för ett utlåtande och skickar in det till Socialstyrelsen ihop med ansökan om byte av kön. Sen är det rättsliga rådet precis som nu som godkänner eller avslår denna ansökan.

Vad gäller medicinska ingrepp gäller samma gränser som idag även fortsatt. Det vill säga att du måste vara minst 18 år gammal för alla kirurgiska ingrepp och när det gäller att t ex ta bort testiklar eller äggstockar är åldersgränsen 23. Det lagen förändrar är att du vid rätt ålder inte längre behöver särskilt tillstånd för att genomföra de operationer du vill.

Slutligen gör lagen det striktare vad gäller operationer av barn som fötts med någon intersexvariation. Operationer blir nu strikt medicinskt motiverade, t ex operationer nödvändiga för att slippa smärta eller för att kunna kissa utan hjälp. Operationer till för det rent estetiska för att barnet ska vara mer likt ”bara pojke” eller ”bara flicka” är inte längre tillåtet. Detta är en förändring som helt kommit i skuggan av debatten om juridiskt kön men som är ett efterlängtat skydd som personer med intersextillstånd lobbat för länge. (Not: Intersextillstånd innebär barn som föds utan att ha en tydligt maskulin eller tydligt feminint kodad kropp. Ibland syns det direkt t ex för att könsorganet är en blandning av snopp och snippa, ibland upptäcks det först i tonåren eller t om ännu senare när kroppen inte utvecklas som förväntat. Ungefär 2% av befolkningen har någon form av intersextillstånd).

Kort och gott: Lagen separerar viljan att byta juridiskt kön från viljan att eventuellt göra medicinska ingrepp på sin kropp. Medicinska ingrepp fortsätter vara för vuxna och 16 års gränsen gäller enbart för möjligheten att ändra bokstaven för kön i sitt pass/på sitt ID-kort.

Lästips:

RFSL: Ny lag om könstillhörighet: välkommet steg i rätt riktning

Transammans: Sverige har en ny könstillhörighetslag

Artiklar

SD-problemet i kommunerna

Mandaten som politiska partier SD erhållit i de senaste kommunvalen 2014, 2018, 2022 har inte det partiets kommungrupper lyckats behålla fullt ut under hela mandatperioderna. Kommer partiledare Jimmie våga utlova vallöfte en gång till om ”inga tomma stolar”?

2014 erhöll SD 1324 mandat i landets alla kommunfullmäktige.

81 tomma stolar hade SD i kommunernas KF i slutet av den mandatperioden. (Vi har ej hittat någon pålitlig summering av de partipolitiskt oberoende ’vildarna’ från slutet av sommaren 2018)

2018 erhöll SD 1806 mandat i kommunerna.

2022 erhöll SD 2091 mandat i landets kommuner. De har under blott de första 18 månaderna, redan tappat politisk kontroll över 4% av de mandaten i landets kommunfullmäktige. 31 tomma stolar och 53 vildar.

Källhänvisning:

http://www.val.se redovisar tomma stolar och avgående ledamöter.

Metodbeskrivning över partipolitiskt oberoende:
Motarguments frivilliga volontärer gick till alla landets kommuners offentliga web-register över förtroendevalda och summerade de som valts in på SD-stol, och som nu sitter kvar i KF utan att vara medlem i SD.

Korta motargument

”Hur många flyktingar bor hos dig?”

1 kommentar

Apropå en fråga jag – återigen – fått från ”invandringskritiker”:

Nej, jag har inga flyktingar boende hos mig, trots att jag värnar om deras rättigheter. Men vet ni vad, jag har heller inga barn hos mig, trots att jag också värnar om deras rättigheter. Inte heller några pensionärer, friska eller sjuka, fattiga eller välmående, trots att jag också värnar om deras rättigheter. Inga sjuka, nyopererade, cancerdrabbade eller andra skadade eller medfarna, trots att jag också bryr mig om deras rättigheter och möjligheter till korrekt vård. Inga arbetslösa, inga hemlösa, inga fast i droger, inga prostituerade, ingen av alla de utsatta människor som jag vill ska ha det bra bor här.

Om du anser att man måste ha medlemmar ur en grupp man värnar om i hemmet, se för fan till att ha det själv innan du försöker guilt-trippa mig till att ha det. Annars är det inte jag som är hycklare, utan du.

Over and out.

Artiklar, I fokus

SD:s moskémotstånd

I Linköpings kommun kräver Sverigedemokraterna folkomröstning om ett planerat moskébygge. De driver sedan november 2023 en namninsamling.

— ”SD använder folkomröstning som ett verktyg att ställa grupper mot varandra”, menar Niklas Borg (M), kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.

Redan 2006 dök frågan upp i Linköping. Det dröjde fram till 2021 innan det fanns något konkret förslag. 2023 klubbades beslutet om att det går att börja planera för en moské för 1 500 besökare på industriområde Kåparp, nordväst om Lambohov.

SD har varit emot nybygget från början och menar att moskén skulle försvåra integration, motarbeta jämställdhet mellan könen, riskerar att stötta islamister och parallella samhällen.

SD hävdar att det finns islamistkopplingar i Islamiska förbundet i Sverige, som står bakom bygget. Som exempel nämner de en tidigare miljöpartist som påståtts haft samröre med Grå vargarna i Turkiet. Också kopplingar till muslimska brödraskapet pekas ut. Men SD har inga bevis för sådana kopplingar lokalt:

— ”Vi vet inte var pengarna till bygget kommer ifrån”, säger Chris Dahlqvist, gruppledare för SD i kommunfullmäktige. På andra håll i Europa har byggande av moskeer fått bidrag från Saudiarabien och Qatar vilka anses ställa långtgående villkor på verksamheten.

Insamlingen till moskébygget – som är internationellt – sker genom ett 90-konto, som kontrolleras av Svensk insamlingskontroll. Då kontrolleras bl a varifrån pengarna kommer.

— ”Det går naturligtvis inte att vara 100 procent säker”, säger Niklas Borg (M). ”Naturligtvis vill vi inte ha hit islamism.”

SD pekar även på att den planerade moskén skiljer män och kvinnor åt med skilda ingångar:

— ”Hot mot jämlikheten”[sic!], anser SD och ser en moské som ett hot mot integration och istället en uppmuntran till parallella samhällen.

— ”Det finns kristna samfund där det också finns problem med åsikter som inte accepteras av det övriga samhället”, säger Lars Vikinge, C, andre vice ordförande i kommunstyrelsen, kommunalråd och gruppledare för sitt parti.

Det förekommer fortfarande motstånd mot kvinnliga präster och samkönade äktenskap inom många religiösa samfund. Andra exempel är att inte tillåta blodtransfusioner eller vaccinationer. Vissa grupper tillåter inte att medlemmar söker hjälp hos svenska myndigheter, även vid allvarliga problem.

Ryska ortodoxa kyrkan i Sverige som stöder Rysslands anfallskrig i Ukraina är ett ytterligare exempel. Det vill Chris Dahlqvist inte tala om.

— ”Det är bara genom att inte stänga dörrar vi med tiden kan påverka samfund”, menar Lars Vikinge.

Nu försöker SD få ihop 13 000 unika namn för att kunna kräva en folkomröstning. I det senaste valet fick SD ca 12 700 röster i kommunen. Hur insamlingen går vill inte SD berätta förrän den är färdig.

Efter namninsamlingen krävs också att minst en tredjedel i fullmäktige, alltså 27 ledamöter, stödjer folkomröstning. SD har idag 10 mandat. KD med 4 mandat har tidigare röstat nej med motiveringen att platsen i industriområdet är olämplig.

— ”Får de ihop sina 10 procent stöder C en folkomröstning”, säger Lars Vikinge, med 6 mandat.

Moderaternas Niklas Borg oroas av vilka stämningar som kan uppstå vid en folkomröstning. Många som Motargument kontaktat vill inte kommentera, bland andra S, KD och Islamiska förbundet.

Motargument hänvisar till att det är orimligt att förbjuda ett samfund från att bygga en lokal, bara för att andra inte håller med om allt. Rättssamhället kräver att alla behandlas likvärdigt och att olika samfund tillåts att hyra eller bygga egna möteslokaler.

Åke Lindgren

Länkar:

Planering Linköpings kommun

SD Linköping (arkiverad med archive.today)