Etikettarkiv: Migrationspolitik

I fokus

Svantesson (M) ljuger om självförsörjning

1 kommentar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) påstår i sociala medier att 1,2 miljoner människor i Sverige inte skulle vara självförsörjande. Hon verkar inte inse att en lögn förblir en lögn oavsett antal gånger den upprepas.

Utredaren Christian Lindell, inriktad på arbetsmarknadsfrågor, har tidigare bemött sådana falsarier, då de har använts i debatter för att peka på att migrations- och integrationspolitiken skulle vara i akut behov av förändring.

Skärmdump från Elisabeth Svantessons (M) X 250227
Skärmdump från Elisabeth Svantessons (M) X 250227

Motargument är av åsikten att det är viktigt att ta integrationen på allvar, och den är otillräcklig. Men för att kunna föra en rimlig, saklig och seriös debatt krävs att vi har enbart korrekt fakta på bordet. Politiker har en tendens att vrida och vända på sanningen.

När Svantesson och, tidigare, statsminister Ulf Kristersson (M), dribblar med begreppet självförsörjning och (medvetet?) missförstått vad det faktiskt innebär, skapar det än mer splittring då det direkt slår mot invandrare på gruppnivå. Detta fångas i vanlig ordning upp av t ex SD-kopplade bloggen Samnytt, och sedan är falsarierna igång och blir virala löpeldar på sociala medier.

Detta är en medveten strategi, eftersom det i sin tur kan vidimera den kraftigt åtstramade flyktingpolitik vi har sett under denna mandatperiod då Tidöregeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna, har satt i system att göra det så svårt som möjligt för de invandrare som redan finns i Sverige. Man har samtidigt strypt den asylgrundade invandringen.

Så vad innebär då ”självförsörjande”? Lindell har förstjänstfullt petat hål på lögnen som nu återigen sprids, denna gång av Svantesson. Lindell bemötte tidigare Samnytt i samband med att de spred lögner om ensamkommandes sysselsättning.

I debatten cirkulerar mått på självförsörjning som inte mäter självförsörjning. Lindell menar att inkomstgränserna har satts för godtyckligt. Entreprenörskapsforum och Svenskt Näringsliv anses vara legitima källor. Problemet är att de använder en inkomstgräns om fyra prisbasbelopp (motsvarande en inkomst på 190 400 kr år 2021). Eftersom Svenskt Näringsliv räknar bort 500 000 studerande landar de i att 1,3 miljoner invånare i Sverige inte skulle försörja sig själva. Entreprenörskapsforum räknar inte bort studerande i sin beräkning, vilket landar i att 1,8 miljoner invånare påstås inte försörja sig själva ekonomiskt.

I dessa beräkningar gäller självförsörjningsmåttet enbart sociala ersättningar och bidrag. Enligt Lindell borde även kostnader för t ex utbildning, kultur och infrastruktur ingå.

Självförsörjning mäts på individnivå, men den minsta ekonomiska enheten är hushållsnivå. Lindell påminner om att i många fall då en person lever en tid med låga eller inga inkomster finns det i hushållet en partner som väger upp inkomstbortfall. När ena parten studerar eller vårdar en anhörig behöver det inte innebära att det hushållet söker biståndsinsatser.

Självförsörjning används som ett politiskt begrepp. I ett modernt välfärdssamhälle är det inte tänkt att alla ska vara självförsörjande, eftersom en grundläggande funktion är omfördelning såväl mellan generationer som mellan fattiga och rika.

Sociala bidrag och ersättningar är eftersträvansvärda så till vida att männskor ska kunna beredas möjligheter att studera och kompetensutveckla sig. Människor ska kunna ta ut föräldraförsäkring. Däremot är sjukdom och förtidspensionering negativt för såväl individ som samhälle.

Svantesson är ytterligare en politiker som splittrar och polariserar. I detta fall skuldbelägger hon personer som, ofta felaktigt, påstås vara icke självförsörjande. Föga förvånande är det återigen invandrare som skuldbeläggs för samhällsproblemen. I själva verket bygger Svantessons, och andras, anklagelser på felkonstruerade siffror om självförsörjning samt en agenda av att vidimera åtstramad migrationspolitik.

Källor:

Svantessons inlägg på X 250225

Christian Lindell: Statistik och strunt – hur försörjer sig de ”ej självförsörjande”?

Christian Lindell: Statistik och strunt – Samnytt och de ensamkommande

Lästips:

Motargument: Samnytts återkommande inkompetens

Motargument: Samnytt fortsätter ljuga om ensamkommande

I fokus

Varning för Samnytt!

5 kommentarer

Vi på Motargument har genom åren uppmärksammat den SD-kopplade nätbloggens återkommande lögner, vinklingar och #fakenews. Detta gör vi mot bakgrund av att Samnytt är den största av de högerextrema nätbloggarna, och tyvärr har ett stort genomslag på opinionen i Sverige.

Enligt Similarweb återfinns Samnytt, med tre och en halv miljon besökare senaste månaden, på 19:e plats bland nyhets- och mediapublicerare i Sverige. Enligt samma sida tappar Samnytt stadigt vad gäller ranking över webbsidor i Sverige. Samnytt följer inte publicitetsreglerna, dvs de etiska regler som mediebranschen själva dragit upp. I slutet av denna artikel kommer en sammanställning av de artiklar vi har uppmärksammat genom åren. Tyvärr har vi inte tid att granska allt som Samnytt publicerar, det hade krävt en heltidstjänst.

Samnytt, tidigare Samhällsnytt, Avpixlat och Politiskt Inkorrekt, är en högerextrem nätblogg med nära koppling till Sverigedemokraterna. Bloggen är opinionsbildande och arbetar för att rapportera om sådant som ”etablissemangsmedia” (gammelmedia) inte vågar skriva om. Det som utmärker Samnytt är att artiklarna som publiceras ofta är osakliga, då de färgas av skribentens åsikter och spekulationer.

Nätbloggen beviljades 2021 ca 350 000 kronor i statligt redaktionsstöd – en nedgång från året innan då den beviljades 1,2 miljoner – trots att den inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna, bl a att följa pressetisk sed. Sedan 2021 har nätbloggen inte beviljats något statligt redaktionsstöd, sannolikt beroende på att den inte uppfyller alla kriterier. I januari 2023 lämnade de det medieetiska systemet.

Den 1 september 2017 lanserades en ”ny” högerextrem nätblogg. Den fick det förtroendeingivande namnet Samhällsnytt. Någon gång under 2022 bytte nätbloggen återigen namn, till Samnytt.

Vad är Samnytt?

På hemsidan kan vi läsa följande:

Samhällsnytt tar ett brett publicistiskt grepp. Vi specialbevakar de områden där etablissemangsmedia uppvisar underlåtenhetsförsyndelser, men fokuserar också brett på allmän nyhetsjournalistik. Dessutom gör vi regelbundet granskande och grävande filmreportage. Vår målsättning är att vara den publicistiska produkt som framtidens samhällsintresserade mediekonsumenter vill ha och har rätt att kräva. (Källa: Samnytt)

Numer har Samnytt uteslutit den första meningen i beskrivningen. Kanske beror det på att de tidigare sade sig ha ambitionen att nyhetsbevaka brett, men att de inte har kunnat leva upp till den föresatsen. Samnytt är enkelspårig, monoton och förutsägbar ”journalistik”.

Samnytt är i stora drag samma som Avpixlat, som la ner samtidigt som Samhällsnytt startade upp.

Varför byter Mats Dagerlind et al namn? Innan bloggen 2011 antog namnet Avpixlat gick man under namnet Politiskt Inkorrekt. Den enklaste förklaringen är att man känner sig ha förbrukat sin trovärdighet efter några år.

Politiskt Inkorrekt, sedermera Avpixlat, var populära hos redan frälsta, men de bar på ett stigma som hindrade dem att nå ut till icke-frälsta.

Politiskt Inkorrekt och sedermera Avpixlat har, med vissa avbrott, haft starka band till SD. 2010 var ”PI SD:s bästa valarbetare” och SD-politiker använde Politiskt Inkorrekt som inofficiellt partiorgan, där de kunde driva personvalskampanjer, och SD-pressmeddelanden och artiklar skrivna av SD-politiker publicerades alltid.

I och med namnbytena ser man möjligheter att vinna nytt territorium. Vi som dagligen hänger med i den politiska debatten och följer såväl gammelmedia som alternativ media ser igenom denna taktik.

Intressant att notera är att Kent Ekeroth, och hans förening Sverigevänliga intressen, är den som registrerat det nya domännamnet, samnytt.se. Ekeroth, f d sverigedemokratisk riksdagsledamot, har varit kopplad till Samhällsnytts föregångare också. Ekeroth har använt sitt eget bankkonto till att samla in pengar för Avpixlats – och tidigare Politiskt Inkorrekts – räkning, något som ledde till att han straffbeskattades då han inte redovisade intäkterna i deklarationen. I presentationen står att han är grundare av och VD för den högerextrema nätbloggen. också redaktionellt inflytande på bloggen. Han är ”obetald VD”, ledarskribent och gör videoreportage på ”Samnytt TV”.

Att ett par av personerna på bloggens redaktion har arbetat för eller nära Sverigedemokraterna är ingen överraskning. Fram till och med 2018 var Erik Almqvist (f d riksdagsledamot för SD) en av bloggens krönikörer. Almqvist är mest känd för att ha varit drivande i järnrörsskandalen, som ledde till hans fall, då han åtminstone officiellt uteslöts ur SD. Egor Putilov, alias Tobias Lagerfeldt, alias Martin Dahlin, alias Alexander Fridback, alias Yuri Popov, alias Alexander Yarovenko, var under en kort period 2021 chefredaktör på bloggen. Putilov, som är en flitig skribent på Samhällsnytt, uppmärksammades 2016 då han i egenskap av frilansjournalist och f d asylhandläggare på Migrationsverket skrev debattartiklar i media, men undanhöll att han i själva verket arbetade på SD:s riksdagskansli.

Namnändringen har medfört att medarbetare kommit och gått. Formaliteter som att Mats Dagerlind ändrat titel från ”redaktör” till ”politisk chefredaktör” är ytterligare ett sätt att försöka framstå som en seriös nyhetskälla. Han var tidigare ansvarig utgivare på nätbloggen. Dagerlind skriver nyheter för Samnytt. Han har vid två tillfällen (2021 och 2024) dömts för förtal och grovt förtal. 2024 dömdes han till en månads fängelse.

Simon Kristoffersson började hösten 2018 som ”vår redaktör för sociala medier. Därefter gav han sig in på grävande journalistik samt fortlöpande redaktionellt arbete”. 2021 blev han nätbloggens ”chefredaktör”, och sedan 2024 är Kristoffersson ”ansvarig utgivare”.

Mattias Albinsson är en flitig skribent inom alternativmedia. Han har tidigare skrivit för Nyheter idag och Fria tider. Han presenteras som ”journalist” på hemsidan och arbetar främst med ”gräv” och egna reportage.

Sedan Samnytts födelse (eller snarare reinkarnation i ”ny skepnad”) har många skribenter kommit och gått. Ända sedan Politiskt Inkorrekt startade, via Avpixlat-åren, så har det varit en genomgående trend för bloggen att skribenterna inte är särskilt långvariga.

Samnytt säger sig vilja ta ett brett publicistiskt grepp. Under rubriken ”Senaste nytt” 1 september 2024 finner vi bl a artiklar om att USA:s demokrati är i fara, att påven anser det vara en allvarlig synd att inte ta emot migranter, elpriser, gängmord, att Sveriges asylprocess inte skulle vara rättssäker, utvisningar till Afghanistan och en häktad ”Malmö-arab”.

Är detta att ”ta ett brett publicistiskt grepp”?

Mr. Samnytt, Mats Dagerlind, har vid två tillfällen (2021 och 2024) dömts för förtal och grovt förtal. 2024 dömdes han till en månads fängelse. Domen omvandlades sedermera till fotboja i hemmet.

På senare år, mot bakgrund av minskat antal prenumerationer och skadestånd och rättegångskostnader relaterade till de domar som fallit, har den ekonomiska situationen blivit akut för nätbloggen. I flera artiklar har de farit ut och uppmanat till donationer och nyteckning av prenumerationer för att helt enkelt kunna överleva:

SD-Samnytt tigger för att överleva

SD-kopplade Samnytt tigger prenumerationer

Samnytt vädjar om donationer för att överleva

Genomgående för Samnytts artiklar är att de inte sällan är s k rewrites på befintliga nyheter skrivna av andra nyhetsförmedlare. Det är sällan som artiklarna på bloggen är neutrala. Det finns en vilja att framföra egna åsikter, fördomar och spekulationer, trots att Dagerlind, Ekeroth et al menar att de bedriver nyhetsrapportering. Detta gör att resultatet alltför ofta blir osakligt. Vad beträffar krönikorna på bloggen är det naturligt, mot bakgrund av vilka medarbetarna är och vad bloggen och dess föregångare står för, att de genomsyras av fördomar, främlingsfientlighet och intolerans.

Samnytt är inget nytt. Det är samma enformiga, hatiska och främlingsfientliga mantra om och om igen.  Samnytt bedriver samma ”journalistik” som dess föregångare Politiskt Inkorrekt, Avpixlat och Samhällsnytt har gjort. Det som är nytt är namnet, designen på hemsidan och några skribenter.

Gå inte på den lätte.

Samhällsnytt fick 1 192 119 kr i beviljat redaktionsstöd 2020 av Mediestödsnämnden på Myndigheten för press, radio och TV, trots att de inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna;

  • följer god medieetisk sed
  • främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning

2021 beviljades nätbloggen ca 350 000 kronor i redaktionsstöd. Därefter har Samnytt inte beviljats något redaktionsstöd, sannolikt pga att de inte uppfyller alla kriterier.

Samnytt har vid en rad tillfällen fällts av Mediernas Etiknämnd. Detta har skett såväl före som efter nätbloggen lämnade det medieetiska systemet 2023. Under de två år som nätbloggen var ansluten anmäldes den 18 gånger och klandrades 6 gånger.

Motargument kompletterar fortlöpande en länksamling där vi granskar Samhällsnytts journalistiska värv:

Länksamling: Samhällsnytts lögner, vinklingar och #fakenews

I fokus

Tidö: Åtstramning av anhöriginvandringen

1 kommentar

Under en pressträff 9 juli 2024 presenterade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och Ludvig Aspling (SD), migrationspolitisk talesperson, att de tillsätter en särskild utredare i uppdrag att se över hur villkoren för anhöriginvandring ska kunna skärpas ytterligare. Konsekvenserna av eventuella ändringar i regelverket gällande anhöriginvandring kommer att medföra att det blir svårare att beviljas uppehållstillstånd pga anknytning.

Malmer Stenergard utvecklar:

– Senare års omfattande invandring i kombination med bristande integration har bidragit till stora utmaningar med ett växande utanförskap. Att se över och ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring är ett viktigt led i att vända utvecklingen och säkerställa en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. (Källa: Regeringen.se)

– Utgångspunkten för utredarens arbete ska vara en stram reglering som inte går utöver vad som krävs enligt EU-rätten, och som fortsatt respekterar Sveriges internationella åtaganden i övrigt. (Källa:Regeringen.se)

Aspling preciserar syftet med utredningen:

– Regeringen vill kraftigt minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige och antalet beviljade uppehållstillstånd. (Källa: Regeringen.se)

1 december 2023 trädde en del lagförändringar gällande anhöriginvandringen i kraft, bl a:

  • Höjd åldersgräns till 21 år på båda parter
  • Ändring i undantag för försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande
  • Ändrad tidsfrist för kvotflyktingar

Den nya utredningen gällande åtstramningar gällande anhöriginvandring ska fokusera på:

  • Att försörjningskraven ska skärpas
  • Villkoren för anhöriginvandring till svenska medborgare
  • Krav på heltäckande sjukförsäkring för anhöriginvandrare
  • Ökad användning av DNA-analys för att bevisa biologist släktskap
  • Åtstramning av vilka familjemedlemmar som ska kunna vara anhöriginvandrare

Uppdraget ska redovisas senast 25 augusti 2025.

Tidöpartiernas s k paradigmskifte vad gäller åtstramningar i invandringspolitiken överlag står i stark kontrast till det som tidigare har varit tydliga kännetecken för Sverige, som t ex humanitet och öppenhet. Regeringen och SD har under de knappa två åren vid makten med all kraft visat att de är villiga att avkall på dessa kännetecken i syfte att skapa ”ordning och reda i migrationspolitiken”.

Källor:

Regeringen: Uppdrag om skärpta villkor för anhöriginvandring

Migrationsverket: Ändrade regler för anhö­ri­gin­vand­ring

I fokus

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

I fokus

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

I fokus

Regeringen och SD vill betala för att slippa flyktingar

1 kommentar

EU har en gemensam migrations- och asylpakt som fastställer att varje medlemsstat har ett ansvar och ska ta emot ett visst antal asylsökande. Tidöregeringen meddelar under en pressbriefing om migrationen 2023 att Sverige nu gör gemensam sak med flyktingfientliga Ungern då de aviserar att de vill köpa sig fria från asylsökande.

EU-länderna har, efter flera års förhandlingar, enats om en gemensam migrations- och asylpakt. Länder som vägrar ingå i det obligatoriska omfördelningsprogrammet av asylsökande kan köpa sig fria. Sverige säger sig nu vara berett att betala avgiften på minst 20 000 euro, motsvarande 224 000 kronor, per asylsökande för att slippa ta emot flyktingar. Om Sverige ska köpa sig fritt från alla 13 000 flyktingar som beräknas söka asyl 2024 kommer notan (med nuvarande växelkurs) att landa på 2,9 miljarder kronor.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) utvecklar:

– Det är värt ett ganska högt pris för att säkerställa att vi har en hållbar invandring. (Källa: DN.se)

Sverige har tidigare varit drivande i arbetet med att det ska finnas en ansvarsfördelning på asylsökande för att minska trycket på de länder som tar emot flest asylsökande. 2023 beviljade Sverige det lägsta antalet uppehållstillstånd av asylskäl under hela 2000-talet. Malmer Stenergard tar gärna åt sig av ”äran” för minskningen, trots att inga större beslut trädde i kraft förra året. Hon menar att Tidöregeringen via en bred internationell informationskampanj skickat tydliga signaler om att Sverige inte är intresserat av att ta emot asylsökande:

– Migranter är välinformerade och vi har varit väldigt tydliga med att vi genomför ett paradigmskifte. Vi har redan fått en hel del regeländringar på plats och mer kommer. Sådant spelar roll för var människor söker sig. (Källa: DN.se)

Åtstramningen av den svenska asyl- och migrationspolitiken påbörjades av den förra regeringen efter flyktingkrisen 2015-16.

Det nya beskedet om att köpa sig fri från flyktingmottagande har mött kritik, bl a från Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato:

– Att Sverige ska gå samma väg som Ungern och köpa sig fria från ansvaret att ta emot sin del av flyktingarna är ett nytt lågvattenmärke. Ska EU ha en gemensam migrationspolitik behöver alla länder ta ett gemensamt ansvar och inte köpa sig fria. (Källa: DN.se)

Att Sverige väljer att betala sig fritt från flyktingar är ett naturligt steg i det s k ”paradigmskiftet” som den nuvarande regeringen och SD genomför på flera fronter. Tidöregeringen har tydligt visat att deras hjärtefrågor är asyl, migration, kriminalitet och medborgarskap.

Källor:

Regeringen: Pressbriefing om migrationen till Sverige under 2023

Europeiska unionens råd: Migrationspolitik: rådet enas om asyl- och migrationslagar

Expressen: Dyra notan för ”hållbar invandring i Sverige”

DN: Regeringen vill betala för att slippa asylsökande

Motargument: Myten om alla uppehållstillstånden 2023

Motargument: Regeringen och SD: ”Sverige är fullt”

Myter

1 av 18 uppehållstillstånd beviljas utomeuropeiska flyktingar (2023)

Motargument har under flera år fortlöpande redovisat statistik från Migrationsverket. Orsaken är att vi vill att människor ska ha tillgång till korrekt fakta i den migrationspolitiska debatten. Vi vill också att våra artiklar ska ge ammunition mot mytspridning och falska antaganden vad gäller migrationen till Sverige.

Totalt beviljades 102 139 uppehållstillstånd under 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 25 110
  • Arbete 36 514
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 16 810
  • EU/EES 6 731
  • Studier 15 825
  • Verkställighetshinder 1 149

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 114 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (9), anhörig till övriga (22 759), samt personer med synnerliga skäl anknytning (228), totalt 22 996. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 18 uppehållstillstånd går till utomeuropéer

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 16 810 + 2 114 + 1 149 personer = 20 073 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 11 000. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 102 139. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 20 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca ett av fem: 1/5.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 5 810. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 6 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 18: 1/18.

2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Detta är en spinoff på artikeln Myten om alla uppehållstillstånden (2023). Där finns adekvata länkar till Migrationsverket.

Artiklar

EU bygger murar

1 kommentar

Den nya EU-pakten för asylmottagande innebär färre flyktingar till Europa och Sverige. Effekten av pakten är att resandet inom EU:s gränser kommer att minskas. Det inrättas s k ”asylläger”, och det banas väg för snabbare beslut och är enklare att få asylsökande att återvända. En liten kvot av asylsökande ska fördelas på EU-länderna, och Sverige har skickat ut tydliga signaler och deklarerat att inte ta emot några av dessa människor.

Den nya migrations- och asylpakten är en samling förordningar och policys med det påstådda syftet att skapa mer rättvis, effektiv och hållbar migrations- och asylprocess för EU. Den är framtagen för att skapa möjligheter för en gemensamt förhållningssätt till migration och asyl, som uppges utmärkas av solidaritet, ansvar och respekt för mänskliga rättigheter. Den nya migrations- och asylpakten kommer att börja gälla någon gång under 2024.

Vad blir konsekvenserna av den nya EU-pakten för asylmottagande?

Fler gränskontroller i EU upprättas. Det blir fler begränsningar för asylmottagande: EU kommer helt enkelt att försvåra asyl. Detta i sin tur leder till att EU tar emot färre asylsökande. Konsekvensen av det blir naturligtvis att såväl antalet internflyktingar som flyktingar i flyktingläger i närområdet överbelastas. Det blir svårare för nödställda att fly sina hemländer eller hemregioner. Det finns inte längre någon plats för dessa människor att ta vägen. Behovet av plats kvarstår, men resurserna för att erbjuda plats minskar.

Fokus för EU-länderna ligger på att människor som söker asyl ska återvända till sina hemländer, eller till flyktingläger i hemlandet eller närområdet. Alla ”irreguljärt” inresta placeras i ankomstläger vid EU:s yttre gräns, där de kommer att screenas. Detta är i praktiken ett förvarstagande. Asylprocessen, med färre rättigheter, snabbas upp med ett snabbspår. Detta snabbspår är sannolikt likställt med ett slag avslagsspår, vilket kommer att väcka frågor om rätten till rättvis prövning. Hela processen ska ta max 12 veckor. Vid avslag hamnar den asylsökande direkt i återvändandeprocedur, också den ska ta max 12 veckor.

Asylsökande som söker sig vidare från första EU-land ska skickas tillbaka dit de kom ifrån senast. Principerna i den s k Dublinförordningen kvarstår i princip. Detta betyder i korthet att flyktingar inte själva kan bestämma vilket land som ska hantera deras asylansökan. Gränsländerna har mandat att avgöra vad som bedöms vara ”säkert tredje land”. Ett mål i den gemensamma migrations- och asylpakten är att det ska bli en bättre fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Orsaken är att det ska bli en mindre belastning på de stater som är hårt belastade. Siffran på antalet asylsökande som ska fördelas är 30 000 per år, vilket är en mycket lägre siffra än tidigare.

Förfarandet om fördelning av asylsökande står i kontrast mot att det ska vara frivilligt att ta emot asylsökande. Genom att bidra ekonomiskt kan medlemsstater slippa ta emot asylsökande. Sverige är ett av de länder som aviserat att de inte är intresserade av att ta emot några asylsökande. Vi sållar oss i och med detta till antiflyktingvänliga EU-länder som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen. (Polen har tidigare varit ytterst restriktiva i sitt mottagande, men i och med kriget i Ukraina har Polen tvingats ta emot en del flyktingar från sitt grannland).

Det har skapats ett partnerskap mellan EU och Tunisien,  som innebär stora ekonomiska fördelar för Tunisien samt ett löfte om samarbete mot ”irreguljär migration”. Detta är tänkt att motverka att migranter korsar Medelhavet från Tunisien. I efterdyningarna av detta avtal har det bl a rapporterats att migranter i Tunisien har forslats ut i öknen.

Den nya EU-pakten för asylmottagning kommer att få ödesdigra konsekvenser. Människor som tvingas fly sina hemländer pga krig, konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, förföljelse, tortyr och terrorism kommer att drabbas, eftersom det inte finns utrymme i EU. Detta i sin tur betyder att internflyktingar och flyktingar i flyktingläger i närområdet i större utsträckning tvingas återvända till det de valde att lämna.

Källor:

EU-Kommissionen: Successful political agreement paves the way for the adoption of the new Pact on Migration and Asylum

FARR: En ny EU-pakt – men ingen solidaritet

Eurostat: Asylsökande till respektive EU-land

Migrationsverket: Dublinförordningen

Korta motargument

Regeringen och SD skärper anhöriginvandring

1 kommentar

Regeringspartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – samt samarbetspartiet Sverigedemokraterna inför lagändringar vad gäller anhöriginvandring. Dessa innefattar bl a skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Konsekvenserna av detta är bl a att familjeåterförening försvåras.

Tidöpartierna aviserade tidigt under mandatperioden ett ‘paradigmskifte’ i svensk politik. Under det dryga år som passerat sedan de bildade regering har inneburit skarpa lagändringar och förslag på lagändringar som är under utredning. Det är framför allt kriminal-, asyl-, migrations- samt integrationspolitiken som har ägnats mest uppmärksamhet.

Vad innebär lagändringarna, som trädde i kraft 1 december 2023, på området anhöriginvandring? Bl a följande:

  • Åldersgräns höjs angående när det går att neka uppehållstillstånd vid anknytning
  • Möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är alter­nativt skyddsbehövande begränsas
  • Möjligheterna för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort
  • Barn ska i stället få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter trots att omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som för vuxna
  • Möjlighet till undantag från försörjningskrav för anknytningsperson vid anhöriginvandring begränsas

Lagändringarna gällande anhöriginvandring försvårar familjeåterförening. Detta kan stå i strid mot såvål Barnkonventionen som andra mänskliga rättigheter.

Källa:

Regeringen: Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Korta motargument

Regeringen och SD: ”Sverige är fullt”

2 kommentarer

Regeringspartierna, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt samarbetspartiet Sverigedemokraterna har deklarerat att ”Sverige är fullt” och att Sverige inte tar emot fler asylsökande. Detta är en tydlig signal till flyktingar att se sig om efter andra möjligheter än att söka sig till Sverige.

I början av 2023 presenterades en informationskampanj med syfte att nå ut brett med den nya migrationspolitiken som har kommit att benämnas som ett ‘paradigmskifte’. Kampanjen signalerar tydligt till flyktingar att Sverige inte är intresserat av att ta emot asylsökande.

I praktiken innebär informationskampanjen bl a:

  • Informationspaket till utlandsmyndigheter och andra myndigheter med utländska kontaktytor
  • Riktad kommunikation till utländska redaktioner och nyhetsbyråer
  • Översättning till engelska av mer information från regeringen och utbyggd information på regeringens hemsida
  • Information till utländska ambassader i Sverige

Regeringen och SD påpekar att migrationen är ett prioriterat område och ‘ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem’.

Källa:

Regeringen: Regeringens första 100 dagar – Migration