Etikettarkiv: migration

Korta motargument

1 av 5 uppehållstillstånd är asyl-/flyktinggrundat (2023)

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1 av 5 beviljade uppehållstillstånd under 2023 var asyl-/flyktinggrundade.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 102 139 uppehållstillstånd under 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 25 110
  • Arbete 36 514
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 16 810
  • EU/EES 6 731
  • Studier 15 825
  • Verkställighetshinder 1 149

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 114 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (9), anhörig till övriga (22 759), samt personer med synnerliga skäl anknytning (228), totalt 22 996. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1/18 av uppehållstillstånden går till utomeuropeiska flyktingar

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 16 810 + 2 114 + 1 149 personer = 20 073 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 11 000. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 102 139. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 20 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca ett av fem: 1/5.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 5 810. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 6 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 18: 1/18.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2023

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Myten om alla uppehållstillstånden (2023)”.

Myter

1 av 18 uppehållstillstånd beviljas utomeuropeiska flyktingar (2023)

Motargument har under flera år fortlöpande redovisat statistik från Migrationsverket. Orsaken är att vi vill att människor ska ha tillgång till korrekt fakta i den migrationspolitiska debatten. Vi vill också att våra artiklar ska ge ammunition mot mytspridning och falska antaganden vad gäller migrationen till Sverige.

Totalt beviljades 102 139 uppehållstillstånd under 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 25 110
  • Arbete 36 514
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 16 810
  • EU/EES 6 731
  • Studier 15 825
  • Verkställighetshinder 1 149

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 114 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (9), anhörig till övriga (22 759), samt personer med synnerliga skäl anknytning (228), totalt 22 996. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 18 uppehållstillstånd går till utomeuropéer

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 16 810 + 2 114 + 1 149 personer = 20 073 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 11 000. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 102 139. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 20 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca ett av fem: 1/5.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 5 810. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 6 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 18: 1/18.

2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Detta är en spinoff på artikeln Myten om alla uppehållstillstånden (2023). Där finns adekvata länkar till Migrationsverket.

Myter

Myten om alla uppehållstillstånden (2023)

2 kommentarer

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1 av 5 beviljade uppehållstillstånd under 2023 var asyl-/flyktinggrundade.

Motargument har granskat siffrorna för beviljade uppehållstillstånd under ”toppåren” 2016 och 2017. Vi har tidigare granskat siffrorna för 2019, siffrorna för 2020, siffrorna för 2021 och siffrorna för 2022 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 102 139  uppehållstillstånd under 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 25 110
  • Arbete 36 514
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 16 810
  • EU/EES 6 731
  • Studier 15 825
  • Verkställighetshinder 1 149

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 114 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (9), anhörig till övriga (22 759), samt personer med synnerliga skäl anknytning (228), totalt 22 996. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 5 uppehållstillstånd är asyl- och flyktinggrundat

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 16 810 + 2 114 + 1 149 personer = 20 073 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 11 000. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 102 139. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 20 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca ett av fem: 1/5.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 5 810. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 6 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 18: 1/18.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sverige historiskt sett hittills beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 58 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså  nästan tre av 5: 3/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2021 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2022 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid två av fem: 2/5.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunkit år efter år. Siffrorna sjönk i såväl faktiska antal som i procentandel. Mellan 2016-2021 (en femårsperiod) hade andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats. Under 2022 ökade andelen till ”rekordnivåer”. Detta har delvis sin orsak i att det pågår ett krig i Ukraina, vilket har medfört att miljontals flyr landet. Hittills under 2023 har andelen minskat igen. Det har också delvis sin orsak i att svensk asyl- och migrationspolitik har stramats åt under senare år.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2023

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Artiklar

EU bygger murar

1 kommentar

Den nya EU-pakten för asylmottagande innebär färre flyktingar till Europa och Sverige. Effekten av pakten är att resandet inom EU:s gränser kommer att minskas. Det inrättas s k ”asylläger”, och det banas väg för snabbare beslut och är enklare att få asylsökande att återvända. En liten kvot av asylsökande ska fördelas på EU-länderna, och Sverige har skickat ut tydliga signaler och deklarerat att inte ta emot några av dessa människor.

Den nya migrations- och asylpakten är en samling förordningar och policys med det påstådda syftet att skapa mer rättvis, effektiv och hållbar migrations- och asylprocess för EU. Den är framtagen för att skapa möjligheter för en gemensamt förhållningssätt till migration och asyl, som uppges utmärkas av solidaritet, ansvar och respekt för mänskliga rättigheter. Den nya migrations- och asylpakten kommer att börja gälla någon gång under 2024.

Vad blir konsekvenserna av den nya EU-pakten för asylmottagande?

Fler gränskontroller i EU upprättas. Det blir fler begränsningar för asylmottagande: EU kommer helt enkelt att försvåra asyl. Detta i sin tur leder till att EU tar emot färre asylsökande. Konsekvensen av det blir naturligtvis att såväl antalet internflyktingar som flyktingar i flyktingläger i närområdet överbelastas. Det blir svårare för nödställda att fly sina hemländer eller hemregioner. Det finns inte längre någon plats för dessa människor att ta vägen. Behovet av plats kvarstår, men resurserna för att erbjuda plats minskar.

Fokus för EU-länderna ligger på att människor som söker asyl ska återvända till sina hemländer, eller till flyktingläger i hemlandet eller närområdet. Alla ”irreguljärt” inresta placeras i ankomstläger vid EU:s yttre gräns, där de kommer att screenas. Detta är i praktiken ett förvarstagande. Asylprocessen, med färre rättigheter, snabbas upp med ett snabbspår. Detta snabbspår är sannolikt likställt med ett slag avslagsspår, vilket kommer att väcka frågor om rätten till rättvis prövning. Hela processen ska ta max 12 veckor. Vid avslag hamnar den asylsökande direkt i återvändandeprocedur, också den ska ta max 12 veckor.

Asylsökande som söker sig vidare från första EU-land ska skickas tillbaka dit de kom ifrån senast. Principerna i den s k Dublinförordningen kvarstår i princip. Detta betyder i korthet att flyktingar inte själva kan bestämma vilket land som ska hantera deras asylansökan. Gränsländerna har mandat att avgöra vad som bedöms vara ”säkert tredje land”. Ett mål i den gemensamma migrations- och asylpakten är att det ska bli en bättre fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Orsaken är att det ska bli en mindre belastning på de stater som är hårt belastade. Siffran på antalet asylsökande som ska fördelas är 30 000 per år, vilket är en mycket lägre siffra än tidigare.

Förfarandet om fördelning av asylsökande står i kontrast mot att det ska vara frivilligt att ta emot asylsökande. Genom att bidra ekonomiskt kan medlemsstater slippa ta emot asylsökande. Sverige är ett av de länder som aviserat att de inte är intresserade av att ta emot några asylsökande. Vi sållar oss i och med detta till antiflyktingvänliga EU-länder som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen. (Polen har tidigare varit ytterst restriktiva i sitt mottagande, men i och med kriget i Ukraina har Polen tvingats ta emot en del flyktingar från sitt grannland).

Det har skapats ett partnerskap mellan EU och Tunisien,  som innebär stora ekonomiska fördelar för Tunisien samt ett löfte om samarbete mot ”irreguljär migration”. Detta är tänkt att motverka att migranter korsar Medelhavet från Tunisien. I efterdyningarna av detta avtal har det bl a rapporterats att migranter i Tunisien har forslats ut i öknen.

Den nya EU-pakten för asylmottagning kommer att få ödesdigra konsekvenser. Människor som tvingas fly sina hemländer pga krig, konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, förföljelse, tortyr och terrorism kommer att drabbas, eftersom det inte finns utrymme i EU. Detta i sin tur betyder att internflyktingar och flyktingar i flyktingläger i närområdet i större utsträckning tvingas återvända till det de valde att lämna.

Källor:

EU-Kommissionen: Successful political agreement paves the way for the adoption of the new Pact on Migration and Asylum

FARR: En ny EU-pakt – men ingen solidaritet

Eurostat: Asylsökande till respektive EU-land

Migrationsverket: Dublinförordningen

Korta motargument

Regeringen och SD skärper anhöriginvandring

1 kommentar

Regeringspartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – samt samarbetspartiet Sverigedemokraterna inför lagändringar vad gäller anhöriginvandring. Dessa innefattar bl a skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Konsekvenserna av detta är bl a att familjeåterförening försvåras.

Tidöpartierna aviserade tidigt under mandatperioden ett ‘paradigmskifte’ i svensk politik. Under det dryga år som passerat sedan de bildade regering har inneburit skarpa lagändringar och förslag på lagändringar som är under utredning. Det är framför allt kriminal-, asyl-, migrations- samt integrationspolitiken som har ägnats mest uppmärksamhet.

Vad innebär lagändringarna, som trädde i kraft 1 december 2023, på området anhöriginvandring? Bl a följande:

  • Åldersgräns höjs angående när det går att neka uppehållstillstånd vid anknytning
  • Möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är alter­nativt skyddsbehövande begränsas
  • Möjligheterna för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort
  • Barn ska i stället få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter trots att omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som för vuxna
  • Möjlighet till undantag från försörjningskrav för anknytningsperson vid anhöriginvandring begränsas

Lagändringarna gällande anhöriginvandring försvårar familjeåterförening. Detta kan stå i strid mot såvål Barnkonventionen som andra mänskliga rättigheter.

Källa:

Regeringen: Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Korta motargument

Regeringen och SD: ”Sverige är fullt”

2 kommentarer

Regeringspartierna, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt samarbetspartiet Sverigedemokraterna har deklarerat att ”Sverige är fullt” och att Sverige inte tar emot fler asylsökande. Detta är en tydlig signal till flyktingar att se sig om efter andra möjligheter än att söka sig till Sverige.

I början av 2023 presenterades en informationskampanj med syfte att nå ut brett med den nya migrationspolitiken som har kommit att benämnas som ett ‘paradigmskifte’. Kampanjen signalerar tydligt till flyktingar att Sverige inte är intresserat av att ta emot asylsökande.

I praktiken innebär informationskampanjen bl a:

  • Informationspaket till utlandsmyndigheter och andra myndigheter med utländska kontaktytor
  • Riktad kommunikation till utländska redaktioner och nyhetsbyråer
  • Översättning till engelska av mer information från regeringen och utbyggd information på regeringens hemsida
  • Information till utländska ambassader i Sverige

Regeringen och SD påpekar att migrationen är ett prioriterat område och ‘ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem’.

Källa:

Regeringen: Regeringens första 100 dagar – Migration

Korta motargument

Tidö – SD:s asyl- och migrationspolitik

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.

SD har via Tidöavtalet fått igenom mycket av sin egen migrations- och integrationspolitik som nu utgör rådande regeringspolitik. Punkter som berör asyl och migration och i grunden är SD:s politik är:

Detta korta motargument är en spin-off på den längre artikeln Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

Artiklar

Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

1 kommentar

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.

Många delar av Tidöavtalet är ren SD-politik. Det är egentligen inte så märkligt, SD är det största partiet i regeringsunderlaget. Det är framför allt på SD:s favoritområden Kriminalitet samt Migration och Integration som partiets inflytande har märkts av. Partiet har planer på att införa mer SD-politik i den uppdaterade versionen av Tidöavtalet som är under förhandling.

Så vilka saker är det SD har fått igenom i Tidöavtalet, och som delvis redan har blivit regeringspolitk? Motargument har listan:

SD:s kriminalpolitik:

  • Visitationszoner
  • Dubbla straff för gängkriminella
  • Utvisning av gängkriminella som inte begått brott
  • Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
  • Vistelseförbud

SD:s kriminalpolitik för barn:

  • Straff för unga lagöverträdare
  • Ny påföljd för unga
  • Ungdomsfängelser
  • Sänkt straffmyndighetsålder

SD:s asyl- och migrationspolitik:

  • Nationellt tiggeriförbud
  • Kraftig minskning av straffvärde på brott för utvisning
  • Möjlighet att göra människor statslösa
  • Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’
  • Återkallelse av uppehållstillstånd i fler fall
  • Rivande av medborgarskap
  • Längre hemvisttid för att erhålla medborgarskap
  • Lojalitetsförklaring för att erhålla medborgarskap
  • Begränsningar i asylrätten
  • Skärpt bevisbörda och -krav i asylprocessen
  • Begränsningar i familjeåterförening
  • Skärpta villkor för anhöriginvandring
  • DNA-tester för anhöriginvandring
  • Färre kvotflyktingar
  • Påverka ursprung på kvotflyktingar
  • Skärpt arbetskraftsinvandring
  • Höjd minimilön på arbetskraftsinvandrare
  • Översyn av prövningen av asylansökan från säkra länder
  • Transitcenter för asylsökande
  • Asylsökandes ansvar för kostnaderna för mottagandet

SD:s nollintegration:

  • Ökad återvandring
  • Folkräkning
  • Stoppa statligt stöd till ”etniska föreningar”
  • Begränsade ”tilldragningsfaktorer” genom begränsade förmåner för icke-medborgare
  • Begränsad rätt till försörjningsstöd för papperslösa
  • Anmälningsplikt
  • Sänkt etableringsstöd
  • Begränsning av rätten till tolk

För den som vill läsa mer om vad varje varje specifik punkt innebär finns länkar till ett par korta motargument i slutet av denna artikel.

Tidöavtalet har kritiserats av såväl fackförbund som offentliganställda för att vara repressivt i den mening att det bryter mot mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, Barnkonventionen, grundlagen samt rättssäkerheten. Det har också framförts att Tidöavtalet strider mot etiska riktlinjer och yrkesetiska koder.

CRD (Civil Rights Defenders) menar att kriminalpolitiken som bedrivs är straffpopulistisk, dvs beslutsfattare fokuserar snarare på straffrättsliga påföljder för att blidka väljare, inte för den brottsförebyggande effekten. Det finns inte stöd i vare sig forskning eller erfarenhet från andra länder för att höjda straffrättsliga påföljder minskar brottsligheten. Mänskliga rättigheter dikterar att straffrättsliga påföljder måste vara proportionerliga. Vidare påpekar CRD att flera åtgärder i Tidöavtalet ”direkt skulle strida mot internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot vår egen grundlag”.

Kritiken kan sammanfattas i att samhället inte längre kommer att ta hänsyn till rättsstatens grundläggande princip om allas likhet inför lagen. Juridisk status och grupptillhörighet kommer att avgöra vilka rättigheter en människa har. Mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och den liberala demokratin kan komma att sättas ur spel.

För mer ingående information om punkterna på respektive område:

Korta motargument: Tidö – SD:s kriminalpolitik

Korta motargument: Tidö – SD:s kriminalpolitik för barn

Korta motargument: Tidsö – SD:s asyl- och migrationspolitik

Korta motargument: Tidö – SD:s nollintegration

Korta motargument: Tidö – SD och medborgarskapet

Källor:

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Valmyndigheten: Valresultat 2022

SVT: Sverigedemokraterna vill ha in mer i Tidöavtalet 2.0

Dagens Samhälle: Dra tillbaka förslagen om vård i Tidöavtalet

Civil Rights Defenders: Vi har granskat Tidöavtalet

I fokus

Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’

21 november 2023 höll regeringen en pressträff där de förkunnade att kraven på nyanlända vad gäller levnadssätt ska skärpas. Dessa förändringar kommer att leda till att återkallelser av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar kommer att ske i större utsträckning. Vad betyder då detta med ‘bristande vandel’ eller ‘bristande levnadssätt’?

Redan i Tidöavtalet som presenterades efter valet hösten 2022 förkunnades att kraven på hur utlänningar lever, tycker och tänker skulle skärpas.

På sidan 37-38 i avtalet saxar vi:

Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svenska gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen. En utredning ska därför uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel. Med bristande vandel avses förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. (Källa: Tidöavtalet)

I avsnittet om ‘bristande vandel’ i Tidöavtalet står:

Analysera de rättsliga möjligheterna att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen, och andra folkrättsliga åtaganden. (Källa: Tidöavtalet)

Flera av de kriterier som regeringen och SD presenterar berör just saker som kan bryta mot exakt dessa lagar, direktiv och föreskrifter.

Så vad är då ‘bristande vandel’? Enligt SAOL betyder vandel ”uppförande, levnadssätt”, och enligt Nationalencyklopedin betyder vandel ”sätt att leva”. Enligt SAOB är vandel ”handlande l. görande o. låtande (i umgänge med andra)”, ”affärsverksamhet; äv.: levebröd” och ”levnad(slopp); leverne”.

Regeringen formulerar återigen vad som skulle kunna ingå i begreppet:

Exempel på brister som skulle kunna leda till utvisning är bristande regelefterlevnad, som bidragsfusk och skulder. Det kan också handla om association eller samröre med kriminella nätverk och våldsbejakande organisationer. Även missbruk och vissa uttalanden kan komma att räknas till sådana brister. (Källa: Omni)

När migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) fick frågan om varför prostitution inte fanns med i direktiven svarade hon att ‘Vi tar inte sikte på att man ska utvisa personer som är utsatta, utan då handlar det snarare om personer som utsätter utsatta människor’. SD är det enda parti som driver frågan om att inbegripa prostitution. Under pressträffen fick vi också veta att regeringen ska se över möjligheten att göra människor statslösa.

Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, sätter förutsättningarna under pressträffen: ‘Endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige’.

Utredningen består av tre delar: Skärpta krav på ‘hederligt levnadssätt’, möjligheten till återkallelse av uppehållstillstånd och sörja för att berörda myndigheter får tillgång till mer information.

Utredaren Robert Schött ska jämföra hur kraven på ‘hederligt levnadssätt’ ser ut i jämförbara länder. Resultatet av utredningen ska presenteras 15 januari 2025, dvs ett och ett halvt år före nästa val. Detta innebär att regeringen och SD kommer att kunna genomföra lagändringar innan de eventuellt lämnar makten.

Som exempel på ‘vissa uttalanden’ som skulle kunna ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar nämner Malmer Stenergard uttryck för ‘främmande värderingar‘, yttranden som kan hota demokratin eller vara systemhotande, t ex LVU-kampanjen. Vidare talar migrationsministern om vikten av att rätta sig efter ‘grundläggande normer’ och att ‘leva på ett hederligt och skötsamt sätt’.

Det finns stor risk att de skärpta kraven på ‘hederligt levnadssätt’ kan komma att bryta mot svensk grundlag (där bl a yttrandefrihet ingår), EU-rätt, Europakonventionen (där bl a mänskliga rättigheter ingår) och andra folkrättsliga åtaganden.

Kommande lagändringar till följd av utredningen om ‘bristande levnadssätt’, som i sin tur kommer att ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar, kommer att bli föremål för godtyckliga beslut baserade på tolkningar av lagtexter. Detta är problematiskt ur rättssäkerhetsperspektiv. Det blir ett schackspel med människors livsöden som pjäser.

Källor:

TV4.se: Regeringens besked: Vill skärpa kraven – på ”hederligt levnadssätt”

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Omni: Prostitution inte längre med som exempel på ”brister”

Sydsvenskan: Regeringen: Skärp krav på ”hederligt levnadssätt”

SAOL: Vandel

Nationalencyklopedin: Vandel

SAOB: Vandel

Omni: Fler utlänningar ska utvisas pga ”bristande levnadssätt”

Riksdagen: Grundlagarna

Riksdagen: EU:s lagar och regler

Europakonventionen

Riksdagen: Lag 2021:642 om Institutet för mänskliga rättigheter

Artiklar

96 % av hbtqia-flyktingar får avslag

Av 100 hbtqia-personer som söker asyl i Sverige får 96 st avslag. Bara 4 får stanna. Detta trots att samtliga partier i riksdagen, ja t om inkluderat SD, menar att hbtqia-personer är en särskilt utsatt grupp som bl a skall inkluderas bland kvotflyktingar. Så var går det snett?

Aino Gröndal som är jurist och juridisk expert för RFSL har precis kommit ut med ännu en rapport där asylansökningar för hbtqia-personer granskats. Aino har granskat svensk asylprocess för hbtqia-personer i många år nu och utvecklingen går hela tiden i fel riktning med allt fler avslag.

Huvudsakliga skäl till avslagen är att bedömningarna görs utifrån ett vitt västerländskt perspektiv och där rasism är en inbyggd del i hur bedömningarna skall göras.

Migrationsverket skall inte längre lyssna till varje asylsökandes berättelse med öppet sinne utan har uttalat krav på sig att ifrågasätta och leta skäl att misstro och avslå ansökningar. För hbtqia-personer betyder det tex att en homosexuell man som inte kunnat leva ut sin sexualitet pga risken att mördas får avslag med motiveringen att han ju inte levt öppet och därmed finns ingen hotbild. Han kan således fortsätta leva gömd, så är allt lugnt. Eller så menar man att det faktum att han varit öppen med sin sexualitet först i Sverige där han varit trygg betyder att han ljuger och låtsas vara homosexuell för att få stanna.

I Tidöavtalet och när SD berättat om hur de ser på asylprocessen i Sverige så har man specifikt nämnt hbtqia-personer som några man skall granska extra för att se att de inte får asyl på felaktiga grunder. Dvs att de ljuger om att vara hbtqia för att få stanna i landet.

När Migrationsverkets processer handlar om misstänksamhet och att avslå så många ansökningar som möjligt fallet rättssäkerten och i praktiken även asylrätten. Detta är olagligt på flera nivåer och ett uppenbart brott mot mänskliga rättigheter som ger rätten att söka asyl och få sin ansökan sakligt prövad.

Länk till Vardagsrasismens Instagram-konto: https://www.instagram.com/vardagsrasismen/

Mer info om rapporten hittar ni hos @rfsl_official (Instagram) och RFSL (Facebook) som också gjort bilden till inlägget eller om ni söker på:

RFSL: Asylsökande hbtqi-personer utvisas på olagliga grunder