Alla som säger eller hör begreppet ”folkutbyte” bör veta var det kommer från, och vad det står för. Nedsättande och avhumaniserande termen ”importerad röstboskap (från MENA-länder)” ingår i denna grovt rasistiska, högerextrema, främlingshatande lögnpropaganda.
SKMA har skrivit mycket om det. Läs:
https://skma.se/2024/05/sds-hatpropaganda-om-folkutbyte-ar-farlig/
Etikettarkiv: antisemitism
Antisionism är oftast inte antisemitism
När individer som kritiserar och/eller fördömer Israels regim samtidigt uttrycker hat mot judar och/eller sprider antisemitiska myter och konspirationsteorier talar vi utan tvekan om antisemitism.
Jag vill poängtera att det KAN vara antisemitism som ligger bakom kritik mot Israels regim, men de allra flesta som kritiserar och/eller fördömer Israels regim är inte antisemiter. Det är en ytterst förenklad slutsats som syftar till att tysta och polarisera.
OCH, det går utmärkt att BÅDE fördöma Hamas illdåd och terror och kritisera och/eller fördöma det som många ser som israeliskt folkmord i Gaza.
Det finns tre argument som de som antisemit-anklagar kritiker av regimen Israel anför:
- Judar har, likt alla folk, rätt till en egen stat.
MEN när vi tänker efter vet vi att alla etniciteter INTE har en egen stat. Kurder, samer, basker, romer, katalaner, skottar, kashmirer, tibetaner, ossetier, uigurer, tamiler och många andra etniciteter har inte egna stater. Många av dessa har försökt skapa nationella rörelser men misslyckats. De lever i en eller flera stater. Att motsätta sig t ex en kurdisk, skotsk eller samisk stat betraktas sällan som rasistiskt. Att förespråka att alla folk, eller just ditt eget, borde ha en egen stat är etno-nationalism, men det är varje stats ansvar att skydda minoriteter och säkerställa att de inte diskrimineras. - Israeler har en identitet som nation likt andra nationer, t ex danskar eller nederländare.
MEN även om israeler kan känna samhörighet som israeler innebär det per automatik inte att de känner samhörighet som judar, då många judar världen över inte är israeler. Stater innehåller, som tidigare nämnts, ofta många etniciteter. Förhoppningsvis känner många människor som lever i länder med etnisk mångfald en samhörighet. - Antisionism går alltid hand i hand med antisemitism.
MEN vi vet att det finns judar i Israel och världen över som är antisionister och/eller kritiska mot Israels regering och militära handlingar. Dessutom finns det antisemiter som inte motsätter sig sionism. Vid bildandet av Israel, och än idag, finns människor som inte vill/ville ha judar i sitt eget land (för att de är judar). Detta är antisemitism, men samtidigt uttryck för sionism.
I de flesta fall som människor kritiserar, fördömer eller motsätter sig Israels regim och deras militära handlingar rör det sig INTE om antisemitism. När en person som kritiserar Israels regim samtidigt uttrycker judehat eller sprider antisemitiska myter och konspirationsteorier är personen antisemit.
Källa:
The Guardian: Debunking the myth that anti-Zionism is antisemitic
Myt: ”Kritik mot Israels regim är antisemitism”
Högerextremister och ”sverigevänner” på sociala medier sprider en myt om att människor som kritiserar, fördömer eller säger sig vara emot Israel och dess regims politik per automatik skulle vara antisemiter. Det de missar i sin iver att sprida detta narrativ är att även många judar i Israel och världen över fördömer och är kritiska mot Israels illgärningar i kriget mot Hamas. Att ha åsikter och synpunkter om Israels regim är inte synonymt med att vara antisemit. Vi ska komma ihåg att anklagelser om antisemitism är en strategi för att tysta människor som kritiserar, ifrågasätter och fördömer Israels pågående folkmord i Gaza.
När individer som kritiserar och/eller fördömer Israels regim samtidigt uttrycker hat mot judar och/eller sprider antisemitiska myter och konspirationsteorier talar vi utan tvekan om antisemitism.
Jag vill poängtera att det KAN vara antisemitism som ligger bakom kritik mot Israels regim, men de allra flesta som kritiserar och/eller fördömer Israels regim är inte antisemiter. Det är en ytterst förenklad slutsats som syftar till att tysta och polarisera.
OCH, det går utmärkt att BÅDE fördöma Hamas illdåd och terror och kritisera och/eller fördöma det som många ser som israeliskt folkmord i Gaza.
Det finns tre argument som de som antisemit-anklagar kritiker av regimen Israel anför:
- Judar har, likt alla folk, rätt till en egen stat.
MEN när vi tänker efter vet vi att alla etniciteter INTE har en egen stat. Kurder, samer, basker, romer, katalaner, skottar, kashmirer, tibetaner, ossetier, uigurer, tamiler och många andra etniciteter har inte egna stater. Många av dessa har försökt skapa nationella rörelser men misslyckats. De lever i en eller flera stater. Att motsätta sig t ex en kurdisk, skotsk eller samisk stat betraktas sällan som rasistiskt. Att förespråka att alla folk, eller just ditt eget, borde ha en egen stat är etno-nationalism, men det är varje stats ansvar att skydda minoriteter och säkerställa att de inte diskrimineras. - Israeler har en identitet som nation likt andra nationer, t ex danskar eller nederländare.
MEN även om israeler kan känna samhörighet som israeler innebär det per automatik inte att de känner samhörighet som judar, då många judar världen över inte är israeler. Stater innehåller, som tidigare nämnts, ofta många etniciteter. Förhoppningsvis känner många människor som lever i länder med etnisk mångfald en samhörighet. - Antisionism går alltid hand i hand med antisemitism.
MEN vi vet att det finns judar i Israel och världen över som är antisionister och/eller kritiska mot Israels regering och militära handlingar. Dessutom finns det antisemiter som inte motsätter sig sionism. Vid bildandet av Israel, och än idag, finns människor som inte vill/ville ha judar i sitt eget land (för att de är judar). Detta är antisemitism, men samtidigt uttryck för sionism.
I kölvattnet av Hamas illvilliga terrorattack 7 oktober och Israels pågående folkmord i Gaza höjs röster för att Israel ska stängas av från Eurovision Song Contest. Exempelvis har 1 000 svenska artister skrivit under ett upprop för att få EBU att utesluta Israel från tävlingen. Vi har sett liknande upprop i Finland, Island och Norge. Det finns också de som vill se att Finland och Island bojkottar tävlingen. Även andra deltagande länder har öppet kritiserat Israel. Högerextremister och ”sverigevänner” på sociala medier avfärdar alla dessa artister som antisemiter.
ICJ, Internationella domstolen, meddelade 26 januari 2024 att ‘Staten Israel ska vidta alla åtgärder som står i dess makt för att förhindra att handlingar som omfattas av artikel två i folkmordskonventionen begås‘. ICJ utvecklar uttalandet genom att kräva att Israel ska förbättra den humanitära situationen i Gaza samt säkerställa att israeliska styrkor inte begår brott mot folkrätten.
Med högerextremisters och ”sverigevänners” logik skulle det väl betyda att alla artister i Sverige och andra deltagarländer som kritiserar och fördömer Israels regim skulle vara antisemiter. Med samma logik skulle gissningsvis en stor majoritet av Sveriges befolkning, enligt dem, vara antisemiter. Det är ingen logisk slutledning, för det förhåller sig inte så i verkligheten.
Källor:
CNN: Israel isn’t a democracy, it’s an ‘apartheid regime,’ rights group says
Euronews: Meet the European Jews standing against Israel’s war on Hamas
LMTOnline: When is criticism of Israel antisemitic? A scholar of modern Jewish history explains
The Guardian: Debunking the myth that anti-Zionism is antisemitic
Nationalencyklopedin: Sionism
Human Rights Watch: Israel/Palestine: Videos of Hamas-Led Attacks verified
SVT: 1 000 artister kräver stopp för Israel i Eurovision
The Guardian: Finnish and Icelandic artists call for Israel to be banned from competition
Hufvudstadsbladet: Norska artister vill stänga ute Israel
SVT: ICJ: Israel måste vidta alla åtgärder för att förhindra folkmord
Dagerlind (Samnytt): ‘Aftonbladet är en antisemitisk tidning’
Mats Dagerlind, känd som Mr Samnytt, skrev igår kväll ett inlägg på X där han anklagar Aftonbladet för att vara antisemitisk. Vad grundar Dagerlind sin grova anklagelse i? Jo, han är en person som är av den förenklade uppfattningen att kritik mot staten Israel är lika med antisemitism.
Dagerlind anklagar Aftonbladet mot bakgrund av en krönika skriven av Anders Lindberg som uppmanar utrikesminister Tobias Billström att markera mot Israel. Lindberg tar stöd i ett öppet brev riktat till Billström, signerat professorer, doktorer och andra akademiker med specialiteter inom internationell rätt, mänskliga rättigheter och folkrätt.
Bakgrunden till det öppna brevet är att regeringen tidigare uttryckt att Israel har ’rätt till självförsvar inom folkrätten’. Brevförfattarna menar att detta argument inte längre är hållbart:
’Israels självförsvar bedrivs inte längre inom folkrätten. Det finns tydliga indikationer på att krigsförbrytelser nu begås i Gaza. Till dessa specifika kränkningar av folkrätten ska också läggas strukturella olagligheter som undergräver den svenska långsiktiga tvåstatslösningen. Om folkrätten inte längre är utgångspunkt för svensk utrikespolitik bör regeringen sluta använda uttrycket ”inom folkrätten”. Frågan är vilka principer som den svenska utrikespolitiken ska formas efter då?’ (Källa: Dagens juridik)
Dagerlind anklagar alltså Aftonbladet för att vara antisemitisk. Den grova anklagelsen har ingen bäring, utan är bara uttryck för en förenklad uppfattning om kriget mellan Israel och Hamas samt hur retoriken på den SD-kopplade nätbluffen ser ut.
Länkar:
Är ”From the River to the Sea” antisemitism?
Tre forskare skriver på DN Debatt om den växande antisemitismen som blir extra tydlig under Israel-Palestina-konfliktens våldstoppar. Alarmerande exempel den senaste tiden är uppmaningar om våld mot judar, eldbombningen av en synagoga i Tyskland och brännandet av den israeliska flaggan framför en synagoga i Malmö.
Medan förövarna av dessa antisemitiska hatbrott uppenbarligen saknar vett att skilja judar som folkgrupp från den israeliska staten, gör debattörerna rätt som lyfter behovet av en djupare insikt kring de antisemitiska föreställningar som på olika vis döljer sig i en normaliserad diskurs. En mängd exempel skulle kunna belysa vidden av detta. Olyckligtvis ägnar sig artikelförfattarna istället åt att blanda samman antisemitism med saklig, legitim kritik av staten Israel. Detta sker på flera sätt men ett av dem är särskilt oroande.
”Från floden till havet, skall Palestina bli fritt” är en fras som frekvent skanderas vid olika demonstrationer. Debattörerna menar att frasen syftar på att staten Israel ska upplösas och slår fast att det därför är ett uttryck för antisemitism. Båda påståenden är grova förenklingar och kräver nyansering.
För det första syftar frasen inte nödvändigtvis på att Israel ska upplösas som stat. Som den palestinska författaren Yousef Munayyer beskriver i tidsskriften Jewish Currents kan det handla om att palestinier ska åtnjuta lika rättigheter och friheter oavsett var i Israel-Palestina de bor. Den amerikansk-judiska organisationen Jewish Voice for Peace delar denna syn på uttrycket och har försvarat aktivister som blivit kritiserade för att ha använt det. Även israeliska människorättsorganisationen B’Tselem har använt frasen för att beskriva vad man menar är Israels systematiska förtryck av palestinier.
För det andra är det historielöst att likställa kritik mot den israeliska statens existens med antisemitism. Den israeliska historikern Ilan Pappé har i sina studier detaljerat beskrivit hur den israeliska statens tillkomst möjliggjordes genom en etnisk rensning av 750 000 palestinier, vad
palestinier kallar för katastrofen, ”al-Nakba”. Är dessa palestinier, som under Israels statsbildning fördrivits från sitt land och därför anser att denna saknar legitimitet, per definition antisemiter? Är Ilan Pappé själv antisemit eller ”självhatande jude” för att han stödjer en växande folkrörelses krav på en enstatslösning ”från floden till havet” där alla invånare har samma rättigheter?
Enligt många kritiker är tvåstatslösningen död, inte minst på grund av de nu 700 000 israeliska bosättarna. Personligen ser jag fortfarande en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten som den enda politiskt gångbara vägen. Samtidigt har jag respekt både för det historiska narrativ som beskriver den fundamentala orättvisa som ”al-Nakba” innebar och för de som ser en alternativ, rättighetsbaserad lösning på konflikten, från floden till havet.
Att stämpla detta som antisemitism är inte bara en diskvalificering av palestiniernas rätt till sin egen historia och legitim politisk kritik. Det riskerar också att bidra till vitt skilda idéer om vad antisemitism är. Antisemitism är ett alltför allvarligt problem för att behäftas med sådan förvirring.
Källor:
DN: ”Många svenskar är blinda för antisemitiska budskap”
SVT: Stor ökning av antisemitiska hatbrott i Europa
DN: Antisemitiska hatbrott ökar runtom i världen – i Paris har Davidsstjärnan målats på fasader
Jewish Currents: What does ”From the River to the Sea” really mean?
Jewish Voice for Peace: The Wire JVP took over the Statue of Liberty
University of Exeter: Ilan Pappé
Al-Jazeera: Why Israel wants to erase context and history in the war on Gaza
Photo Attribution: https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/deed.en
Photo Credit: https://www.flickr.com/photos/joegaza/
Israel-Palestina: Generalisera inte om judar och muslimer!
Vad gäller konflikten Israel-Palestina vill vi på Motargument reda ut några självklarheter.
Judar i Israel och världen ska inte skuldbeläggas, svara för eller behöva ta ansvar för de krigsbrott som regeringen i Israel gör sig skyldig till. Det är bara regeringen i Israel som ska stå till svars för dess handlingar.
Att generalisera om judar på grund av vad regimen i Israel gör är antisemitism.
Muslimer i Palestina och världen ska inte skuldbeläggas, svara för eller behöva ta ansvar för de krigsbrott som terrororganisationen Hamas gör sig skyldig till. Det är bara Hamas som ska stå till svars för sina handlingar.
Att generalisera om muslimer på grund av vad Hamas gör är islamofobi.
Båda sidor i kriget begår krigsbrott och brott mot internationell humanitär rätt. Varken Hamas eller Israel följer krigets lagar. Enligt definitionen av folkrätt är Hamas en terrororganisation och Israel en apartheidstat.
En ofattbart stor mängd oskyldiga civila drabbas och dödas på grund av dessa krigsbrott och brott mot internationell humanitär rätt. Hamas terrorattack mot civila i Israel 7 oktober 2023 är den dödligaste dagen i Israels historia, med 1 400 civila offer. Under de tre första veckorna sedan 7 oktober har det dödats fler barn i Gaza än det har gjorts i konflikter i hela världen per år sedan 2019, enligt Rädda Barnen. Det finns uppgifter på över 10 000 dödsoffer i Gaza sedan kriget inleddes.
27 oktober krävde en stor majoritet av världens länder i FN:s generalförsamling ett omedelbart eldupphör. Kriget har trots detta fortsatt.
Varken det politiska styret i Gaza, dvs Hamas, eller på Västbanken, dvs Fatah, har legitimitet då det inte har hållits politiska val på snart tjugo år. Stödet för Hamas i Gaza varierar, en del stödjer kanske Hamas på grund av israeliska bombningar, medan andra motsätter sig Hamas på grund av att de anser att Hamas har orsakat dem. Hur starkt stödet för Hamas respektive Fatah är vet vi egentligen inte förrän nästa politiska val hålls. Före terrorattacken 7 oktober genomfördes en opinionsundersökning av Washington Institute, som visade att en majoritet, 62 % av Gazaborna, ville se vapenvila mellan Hamas och Israel.
Vad gäller resultatet i det israeliska valet i november 2022 skiljde endast 30 000 röster mellan de två blocken. Likuds partiledare, tillika premiärminister, Benjamin Netanyahu fick fortsatt förtroende. Likud ingick efter valet en koalition med Religious Zionism, Shas, UTJ och Jewish Home. På grund av det elektorala systemet blev fördelningen av platserna i Knesset 64 platser för det högerextrema blocket, medan oppositionen, anti-Netanyahu-blocket, fick nöja sig med 56 platser.
Vi måste hålla i huvudet att eventuella opinionsundersökningar och resultat i politiska val gäller människor som befinner sig mitt i konflikten, inte människor som befinner sig i andra delar av världen. Detta kan spela roll i utfallet av eventuella sympatier med den israeliska regimen och Hamas.
Kollektiv skuldbeläggning av judar och muslimer i Israel, Palestina och världen mot bakgrund av vad Hamas och den israeliska regimen gör är antisemitism och islamofobi.
Lästips:
Utrikespolitiska institutet: Konflikten Israel-Palestina
CNN: Israel and Palestine death toll
BBC: Israel commiting crimes of apartheid and persecution – HRW
SVT: Hamas mål – Utplåna Israel och starta flerfrontskrig
Sverigedemokraternas drömmar kan bli lag
Sverigedemokraterna kan nu äntligen kasta ut oönskade personer eller grupper från Sverige. Andra punkter som Sverigedemokraterna önskar få uppfylla är särskilda visitationszoner och dubbla straff för vissa kriminella.
Ett utskott är en specialiserad grupp kunniga inom området. En rapport från ett utskott blir ofta framröstad som lag, särskilt om riksdagens fördelning är densamma som rapporten är skriven av. Det är även ordförandens uppgift att lägga sitt avgörande om utskottet röstat jämnt.
Diskrimineringslagen vill SD, med Jomshof som ordförande i riksdagens justieutskott (och SD som ordförande i arbetsmarknadsutskottet), revidera eller helst ta bort. Vilka delar av diskrimineringslagen de vill ta bort och om det handlar om diskriminering mot etniska minoriteter och religioner andra än kristendomen, är i skrivande stund fortfarande oklart.
Diskrimineringslagen säger i korthet att:
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Källa: Riksdagen.se)
Samma sak gäller med SD:s tankar om vandel, vad betyder då ordet vandel. Enligt svenska Akademiens ordbok innebär vandel ”leverne” eller ”livsföring i (yttre) moraliskt hänseende”. Det är alltså en lag som dels bygger på ett gammalt språk, 1604 och som bygger på tolkningar av ordet från fall till fall där SD ges tolkningsutrymme och där den som döms för vandel också riskerar utvisning.
I en motion skriven av sverigedemokraterna Adam Marttinen, Katja Nyberg, Bo Broman och Ebba Hermansson, föreslås att det ska gå att hyra in sig på fängelse i främmande land:
För att kunna genomföra framtida kostnadsbesparingar, och delvis avhjälpa den överbeläggning som finns för svensk kriminalvård idag, bör möjligheterna att hyra fängelseplatser i andra länder utredas. Dessa ska delvis kunna användas för livstidsdömda, långtidsdömda eller utländska medborgare när det inte är möjligt att placera dem i ett fängelse i deras hemland för att hålla nere kostnaderna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning. (Källa: Riksdagen.se)
SD vill även höja straffen och med hjälp av ytterligare kameraövervakning, avlyssning av samtal och polisövervakning av kriminella även de som redan avtjänat straff ska övervakas. I Sverigedemokraternas partiprogram ägnar man två hela stycken åt att berätta om invandrare under punkten brott och straff. Dels ska den dömde kunna sättas i förvar i främmande land. Här kan alltså till exempel gängkriminella (vars föräldrar inte är födda i Sverige) dels ges dubbla straff där de först sätts i fängelse i främmande land för att efter avtjänat straff bli utvisade på grund av bristande vandel.
Sverigedemokraterna vill även införa särskilda visitationszoner i specifika, läs utsatta, områden. I dessa områden ska vem som helst kunna utsättas för visitation utan misstanke om brott.
Vad kan utgöra vandel och vilka grupper kommer att sättas i fängelse, i ett främmande land? Invandrare kommer att vara den första högriskgruppen. Vilka andra kommer att anses vara de ”tärande” människorna som SD påstår är ”oförmögna att bidra till samhället”?
Källor:
Arbetet, SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen
Riksdagen, diskrimineringslagen
Sverigedemokraterna, kriminalvårdsfrågor
Pogromer
Då och då dyker det upp besynnerliga påståenden om att judiska personer skulle höra till en privilegierad grupp. Detta förekommer bland annat i lögnaktiga konspirationsteorier och från personer som försöker förneka och förringa Förintelsen, och annan rasism emot judar.
Pogromer och andra rasistiskt motiverade brott som massakrer, lynchningar och så vidare emot judar:
- År 167 före vår moderna tideräkning var sabbatsfirande förbjudet. Innehav av judisk litteratur kunde bestraffas med avrättning.
- År 38 i Alexandria, Egypten, attackerades judar och många torterades, mördades och fick sina hem förstörda.
- År 117-138 i romerska imperiet var religionsstudier av Torah förbjudet och alla som ansågs höra till judendomen straffbeskattades.
- År 627 mördades 400-900 judiska män i Banu Qurayza, Jerusalem.
- År 1011 förföljdes och trakasserades judar i Córdoba, Spanien.
- År 1033 blev ungefär upp till 6 000 judar mördade i Fez, Marocko.
- År 1066 skedde en massaker i Granada, Spanien, där fler än 1 500 familjer mördades.
Under de ”heliga korstågens” tid
- År 1095-1291 förföljdes judiska familjer i England, Tyskland, Frankrike och bevis för detta finns i många olika källor från denna tid.
- År 1096 förstördes flera judiska samhällen helt i Rhenlandet.
- År 1146 skedde massakrer emot judar i Rhenland, Köln osv.
- År 1251 skedde attacker i Amiens och Bourges, Frankrike.
- År 1276 sker ytterligare en massaker i staden Fez, i Marocko.
- År 1290 tvångsutvisades alla judar från England.
- År 1320 attackerades judar i Frankrike och i Aragón, Spanien.
- Kring år 1348-1350 blev hundratals judiska samhällen helt förstörda i Europa på grund av att människor anklagade judarna för digerdöden, ”svarta döden”, pesten. Bland alla hemska exempel så brändes ungefär 900 levande personer till döds av en folkmobb i Strasbourg.
- År 1396 utvisades ungefär 100 000 judar från Frankrike.
- År 1421 utvisades några tusental från Österrike.
- År 1465 sker ytterligare ännu en massaker i staden Fez, Marocko.
- År 1677-80 drevs många judar ut från Jemens städer i ”Mawza-exilen”.
Modernare tid
- År 1819 skedde ”Hep-hep-upploppen” med lynchmobbar i många städer i Tyskland, bland annat Darmstadt, Frankfurt, Köln, Bremen, Hamburg.
- År 1828 blev judar massakerade i Bagdad, Irak.
- År 1839 lynchades ungefär 40 personer i staden Mashhad, Iran.
- År 1840 skedde ”Damaskus-affären” i nutida Syrien.
- År 1844 Kairo, Egypten.
- År 1847 Jerusalem.
- År 1867 skedde ett massmord i staden Barfurush, Iran.
- År 1881-1884 skedde en lång våg av många våldsamma upplopp i flera städer i Ryssland, bland annat i Warzawa, Kiev, Odessa.
- År 1903-1906 skedde återkommande våldsamma upplopp och lynchningar av flera tusen i många städer i Ryssland.
- År 1919 skedde våldsamma upplopp i Buenos Aires, Argentina.
- 1920-21 skedde våldsamma upplopp i Palestina, som sedan fick följder i flera upplopp och lynchningar år 1929.
- 1941 mördades ungefär 200-400 judar, och upp till 900 hem blev plundade och förstörda i Bagdad, Irak i Farhud-pogromen
Förintelsen – Holocaust cirka 1940 – 1945
- År 1946 Kielce, Polen.
Rekommendation för fördjupning i mer läsning för att visa att Sverige ej varit förskonat från folkmobbar eller upplopp:
Raskravallerna i Jönköping, emot resande, år 1948.
Förföljelse av judendomen och judiska personer
Pogromer förklarade (på engelska)
Myten att antisemitismen inte tas på allvar
Det finns röster i debatten som gör gällande att politiker och debattörer inte tar antisemitismen i Sverige på allvar. Detta är en myt. Såväl på regeringsnivå som i den politiska debatten och media adresseras hatet mot judar. Det är ett ständigt pågående arbete att ta fram åtgärder för att motverka antisemitism och för att få ut information om vad den innebär, hur den ser ut och vad som behöver göras.
”Antisemitism är en viss uppfattning av judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska yttringar av antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot de judiska samfundens institutioner och utrymmen för religiöst bruk.” (Källa: International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA))
För fördjupning i antisemitism/judehat rekommenderas artikeln Terminologi – antisemitism i Motarguments terminologi-serie.
Det finns en utbredd föreställning i Sverige att det inte görs något åt antisemitismen. Detta stämmer inte. Det har gjorts, och görs, stora satsningar på att informera, utbilda och arbeta förebyggande mot antisemitism. Samtidigt finns utrymme för straffskärpning då ett brott begås med hatbrottsmotiv. Hatbrott innefattar hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.
I slutet av 2018 presenterade FRA (EU:s byrå för grundläggande rättigheter) en rapport som vittnar om att antisemitismen i Europa ökar.
Svante Weyler, ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), framförde i en intervju med Sveriges Radio 2019 konstruktiv kritik och menar på att Sverige och Europa måste ta antisemitismen på allvar.
Judiska centralrådet uppmärksammar att det finns en misstro och en bild av att Polisen inte tar antisemitiska hatbrott på allvar.
En ledarskribent på Gefle Dagblad uttryckte i en ledare 2018 det som en icke försumbar andel journalister och enskilda personer menar är verkligheten, nämligen att antisemitiska hatbrott inte tas på allvar, då det inte utdöms tillräckligt hårda straff till gärningspersonerna.
Alternativa nättidningen Ledarsidorna.se anammar en konfrontativ, och mindre konstruktiv metod i sin kritik, som bl a riktar sig till politiker och debattörer.
Antisemitismen i Malmö
Malmö nämns ofta som skräckexempel vad gäller antisemitism. I motsats till vad som ofta påstås tar politikerna i Malmö judehatet på största allvar.
Hatbrott med antisemitiska motiv är vanligare i Malmö än i andra delar av landet. En bidragande orsak till detta är konflikten i Israel-Palestina. Det finns människor med rötter i Mellanöstern som tar med sig konflikten till Malmö. En annan bidragande orsak är att det traditionellt finns en uttalad antisionism hos såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet. Gränsen mellan antisionism och antisemitism är luddig, och det finns fall där det är rotat i antisemitism. En tredje bidragande orsak till den ökande antisemitismen är att den antisemitism som ansågs ha minskat efter andra världskrigets slut och Förintelsen åter blossar upp. En förklaring till det kan vara att människor som växer upp idag inte har tillräckliga kunskaper om antisemitismens konsekvenser i framförallt Nazityskland.
Malmö synagoga 2007. Attribution: jorchr. Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0)På Malmö stads hemsida finns massor av information om vad man gör för att motverka antisemitism. Bl a satsas det mycket resurser på att upplysa förskole- och skolelever. Det fanns en planering för att det under våren och hösten 2020 skulle göras s.k. ”hågkomstresor” till förintelseläger i Polen.
Forum för demokrati och mänskliga rättigheter är en mötesplats där politiker (alla partier i Malmös kommunfullmäktige är representerade) möter olika aktörer och medborgare. I dialog med politiker finns möjlighet för organisationer och allmänhet att delge sina synpunkter och förslag på initiativ i arbetet mot antisemitism i exempelvis styrelser och nämnder. Tanken med detta forum är att skapa delaktighet, öka trygghet och tillgänglighet, öka valdeltagandet samt minska antalet hatbrott. Två gånger om året ges möjlighet att ha en dialog med politikerna.
I november 2019 presenterade Malmö stad ett samarbetsprojekt med Judiska Församlingen. Som en del av satsningen presenterade kommunledningen åtgärder fram till 2023. Kommunen avsätter 20 miljoner kronor på arbetet mot antisemitism de kommande tre åren. Syftet är att förbättra judars liv i Malmö. De ekonomiska medlen ska bl a gå till Judiska Församlingens uppstartsstöd till utbildningscenter i synagogan. Församlingen får också ekonomiskt stöd för att stötta stadens arbete med att synliggöra judisk kultur och identitet, t. ex. genom visning av synagogan och högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag. Två miljoner kronor öronmärks årligen för att grundskolorna i Malmö ska arbeta aktivt mot antisemitism.
Informations- och undervisningsmaterial om antisemitism
På Forum för levande historia hittar man mycket information om antisemitism och hatbrott med antisemitiska motiv. Här finns också länkar till BRÅ (Brottsförebyggande rådet) med rapporter och analyser.
För att få historien bakom fotot, klicka på https://knowyourmeme.com/memes/death-to-all-juiceSvenska kommittén mot antisemitism (SKMA) är en ”religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism”. På hemsidan finns digitalt informations- och undervisningsmaterial om antisemitism. Här finns också artiklar om bl a regeringens arbete mot antisemitism. SKMA tar emot donationer. På SKMA:s blogg finns nyhetsbrev och berättelser.
Forum för levande historia och SKMA har tillsammans tagit fram informations- och undervisningsmaterial, kallat ”Antisemitism – då och nu”.
Region Stockholms årliga pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism gick 2019 till Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska universitetssjukhuset och till Sahar Almashta som står bakom podden ”Integration i praktiken”.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) fick 2017 ett regeringsuppdrag att göra en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott. På regeringens hemsida läser vi:
Genom historien har den judiska minoriteten fått utstå omfattande diskriminering och förföljelser, i Sverige och i andra länder. Judars och judiska församlingars utsatthet för antisemitiska handlingar tar sig bland annat uttryck i hot, hets mot folkgrupp och ärekränkning. Både nationella och internationella rapporter har på olika sätt lyft att upplevelser av utsatthet, hot och hat har ökat bland judar i Sverige den senaste tiden. (Källa: Regeringen.se)
Två år senare, i maj 2019, var studien klar. BRÅ presenterade då ”Antisemitiska hatbrott – rapport 2019:4”. Rapporten är framtagen för att kunna arbeta förebyggande mot antisemitism.
Regeringen tar antisemitism på allvar
Regeringen har nyligen presenterat ett meddelande om ett antal ”Insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet”. I dokumentet kan vi läsa om såväl insatser som har genomförts som insatser som pågår. Flera av insatserna ingår i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen antog 2016. Insatserna består av (klicka på länken här för mer information):
- Hågkomst av Förintelsen
- Insatser för utbildning och kunskapshöjande insatser
- Stöd till det civila samhället
- Insatser inom rättsväsendet
- Insatser mot våldsbejakande extremism
- Internationellt samarbete
Som ett led i regeringens satsningar på att motverka antisemitism kommer en internationell sammankomst att äga rum i Malmö. Ursprungligen skulle ”Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism” ske i oktober 2020, 75 år efter andra världskrigets slut och befrielsen av Auschwitz-Birkenau, samt 20 år efter den första Stockholm International Holocaust Forum och grundandet av International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Pga den pågående pandemin är sammankomsten framskjuten till 13-14 oktober 2021. Inbjudna är stats- och regeringschefer, forskare, experter och representanter från civilsamhället från totalt 50 länder.
International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) är ett internationellt samarbete som ”förenar regeringar och experter i syfte att stärka, främja och verka för utbildning, ihågkommande av och forskning om förintelsen överallt i världen och att upprätthålla åtagandena i Stockholmsdeklarationen från 2000”. Sverige är ett av 31 medlemsländer.
Att antisemitismen i Sverige inte skulle tas på allvar av politiker, media eller av enskilda personer är en myt. Det görs kraftfulla och riktade satsningar på att informera, utbilda och arbeta förebyggande mot antisemitism. Media uppmärksammar hatbrott mot judar och publicerar insändare och artiklar som handlar om antisemitism. Det finns många enskilda personer som delar med sig av egna erfarenheter i olika forum.
I Malmö förs ett levande och aktivt arbete som involverar staden såväl som andra organisationer och allmänheten. Konsensus råder om att hatbrott mot judar är ett allvarligt samhälls- och demokratiproblem.
Rekommenderad läsning:
Källor:
International Holocaust Remembrance Alliance: IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism
Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
SR.se: ”Vi måste ta antisemitismen på allvar”
SR.se: Polisen vill få fler att anmäla antisemitism
Ledarsidorna.se: Anarki med inslag av antisemitism präglar dagens samhällsdebatt
Aftonbladet: Varannan svensk: Antisemitismen har ökat i Sverige
Aftonbladet: Forskning: ”Antisemitism mer utbredd bland svenska muslimer”
SVT.se: SSU-demonstranter sjöng ”krossa sionismen” – kritiseras för antisemitism
Expressen: V publicerar antisemitiska teorier på lokala hemsidan
Smedjan: Antisemitismen är en skam för vänstern
Malmö stad: Arbete mot antisemitism
Malmö stad: Forum för demokrati och mänskliga rättigheter
Malmö stad: Nytt samarbete och program för att förbättra judars liv i Malmö
Forum för levande historia: Sökning på ”antisemitism”
Forum för levande historia och Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA): Antisemitism då och nu
Region Stockholm: Aktion mot antisemitism och människors historia i fokus när pris delades ut
Brottsförebyggande rådet (BRÅ): Antisemitiska hatbrott – Rapport 2019:4
Regeringen.se: Insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet
Government.se: Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism
Ny rapport om antisemitism erbjuder försiktig optimism
Forum för levande historia har under 2020 genomfört en större undersökning som belyser antisemitiska attityder. Rapporten, som publicerades i juni 2021, visar dels i vilken grad attityderna är utbredda i det svenska samhället och dels hur de har förändrats över tid. En snarlik undersökning gjordes 2005 vilken de nya resultaten jämförts mot. Glädjande är att antisemitiska attityder i stort har minskat i jämförelse med studien 2005.
I studien har tre kategorier av antisemitism undersökts; Förintelserelaterad antisemitism, Israelrelaterad antisemitism och social distans. En viss minskning av antisemitiska attityder har kunnat ses i alla kategorier.
Precis som Motargument belyst i tidigare artiklar om antisemitism så framgår tydligt att antisemitiska attityder återfinns i hela samhället – bland majoritetsbefolkningen i stort, i olika politiska opinioner och i grupper med olika religionstillhörighet. Dock visar rapporten att attityderna varierar i både omfattning och form beroende på var i samhället den förekommer. Här tydliggörs bland annat att det finns något fler män än kvinnor i den Förintelserelaterade kategorin av antisemitiska attityder medan motsatt förhållande råder i den Israelrelaterade. Högre ålder kan också knytas till mer negativa attityder samtidigt som högre utbildningsnivå kan kopplas till en lägre nivå av antisemitiska attityder. Vidare visar rapporten att antisemitiska attityder är något mer utbredda bland befolkningsgrupper födda utanför Europa med muslimsk religionstillhörighet samt bland grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Rapporten betonar dock att attityderna inte kan isoleras till dessa grupper utan förekommer på bred front.
Forskarna bakom studien har också använt sig av ett perspektiv som tillåter dem att se olika attityders intensitet genom att låta respondenterna uppge antalet antisemitiska påståenden de instämmer med. Det har kunnat visa att 5% instämde i 5 eller fler antisemitiska påståenden och beskrivs därför hysa starka antisemitiska åsikter. Detta är en minskning med en procentenhet i jämförelse med rapporten 2005. 14 procent av respondenterna har instämt i 2–4 antisemitiska påståenden och beskrivs därför bära på en antisemitisk inställning med svagare intensitet. Ytterligare 14 procent instämde i ett påstående.
Trots en viss minskning av antisemitiska attityder från undersökningen 2005 kvarstår alltså faktum att antisemitism i olika former fortsatt återfinns hos en inte obetydlig andel av befolkningen. Tidigare rapporter bland annat från Brottsförebyggande Rådet och Malmö stad visar på konsekvenserna när antisemitiska attityder kommer till uttryck i form av hatbrott både i skolan och i samhället i stort, vilket på många olika plan påverkar den judiska befolkningen.
Forskarna till rapporten spekulerar i huruvida minskningen kan kopplas till ett ökat fokus på frågorna i samhällsdebatten under det senaste decenniet och därigenom ökad kunskap och medvetenhet. De pekar även på omfattande utbildningsinsatser från olika samhällsaktörer kopplat till både Förintelsen och övriga folkmord vilket kan ha höjt kunskapsnivån och därmed bidragit till minskningen av antisemitiska attityder.
Rapporten i sin helhet: Antisemitism i Sverige – En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020
Motargument 