Etikettarkiv: invandring

Räcker 90% för Jimmie Åkesson? Del 2

Artikel av Polimasaren

Jag skrev för ett tag sen ett inlägg om Sverigedemokraternas gräns för invandringen. De har länge påstått att de vill sänka den med 90% vilket många har varit skeptiska mot. Vi har hela tiden sagt att målet är att stoppa invandringen helt, och 90% är egentligen en siffra de valt för att det går inte att gå till val på att stoppa invandringen helt.

Nu känner partiet medvind och nu börjar deras verkliga avsikter komma fram. Jimmie Åkesson och Richard Jomshof har i intervjuer sagt att det inte kommer att räcka med 90% utan att SD kommer att vilja minska invandringen ännu mer. I SD-organet Samtiden skriver de samma sak. Erik Almqvist diskuterar den kommande budgeten med riksdagsledamot Sven-Olof Sällström på Twitter. I diskussionen uttrycker Sällström att SD:s politik går länge än tidigare sagda 90%.

Nu har Sverigedemokraterna presenterat sin budget och vad hittar vi? De har satt en ny gräns för hur mycket de vill minska invandringen. Deras mål att endast tillåta 10% var alltså inte nog. Med senaste budet på 95% så ser vi att de börjar närma sig den gräns vi alla har sagt att de har haft som mål hela tiden. På Erik Almqvists Facebook hittar vi en intressant diskussion om det här. Först ut är ett stycke ur Almqvists trådstart:

Med tanke på migrationskaoset just nu är det dags för SD att än en gång kliva fram och ta kommando! Kom med ett tydligt åtgärdspaket som alternativ till den övriga hönsgårdens trötta förslag. Stäng gränsen, växla helt om flyktinghjälpen från Sverige till Syriens grannländer (och ställ er bakom Ungerns förslag om en gemensam EU-fond för detta), stryp välfärden för utlänningar, förstärk EU:s yttre gräns (återigen finns ett ungerskt förslag att backa upp).

Almqvist frågar vad som menas med ”nollvision” och får svaret av Oscar Sjöstedt, deras ekonomisk-politiske talesman:

Med nollvision avses en total återgång till principen om första säkra asylland, d v s för svenskt vidkommande noll så länge vi inte kör en reenactment på Stora Nordiska Kriget. Den 95-%iga minskningen gäller fr o m 1a januari 2016. Anledningen till att vi sätter 95 istället för 100% är helt enkelt för att ha viss marginal.

Så anledningen till varför de inte vill stänga gränserna till 100% är att de vill ha en liten marginal.

Kent Ekeroth ger sig in i diskussionen där han menar att vi ska ha noll asylinvandrare och att vi ska skicka tillbaks dom.

screenshot-www facebook com 2015-09-28 10-22-12

screenshot-www facebook com 2015-09-28 10-23-07

Sist ut har vi Richard Jomshof som förklarar att tiden är inte inne än för att stoppa invandringen helt utan de måste komma i regeringsställning först och först då kan de kräva ett totalstopp.

Samtidigt ska vi komma ihåg följande; SD har växt något enormt det senaste året. Trots det fortsätter vansinnet. Fel, det växer. För att verkligen kunna påverka politiken i rätt riktning måste vi fortsätta växa, för att därigenom kunna tvinga fram en förändring. För att det ska vara möjligt måste vi fortsätta med att locka över nya väljare till oss. Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.

Som jag skrev ovan är inte ett totalstopp något man kan gå till val på, men detta avslöjar SD:s verkliga intentioner.

Hur är det då med viljan att hjälpa till på plats? De har hela tiden påstått att de lägger mer pengar till bistånd än regeringen, men det är bara ett dribblande med siffror. Regeringen har i sin budget i flera år lagt 1,0% av Sveriges bruttonationalinkomst medan Sverigedemokraterna enbart lägger 0,7%. Nu i den nya budgeten påstår de åter igen att de lägger mer, men som bilden nedan visar så stämmer det fortfarande inte.

Skärmavbild-2015-09-26-kl.-15.36.18

Källa: Landinska beräkningar

Sist så får Ekeroth förklara SD:s politik med en Tweet:

screenshot-twitter com 2015-09-28 11-10-56

screenshot-tweetdeck twitter com 2015-09-02 23-44-39 

Ekeroth vill alltså stoppa all asylinvandring från säkra länder och han påstår att flyktingarna flyr inte från krig utan från säkra länder:

Kent-Ekeroth-de-kommer-från-säkra-länder

Invandringens kostnader

Vi som debatterar invandringspolitik vet att den svåraste debatten att ta är den om invandringens kostnader. Det beror inte i sig på att vi saknar argument, utan på att det är en extremt komplicerad övning. Ska vi räkna på vad invandring kostar måste vi förstås också ta med vinsterna, och eftersom vi alla sitter ihop blir det snabbt grötigt.

Hur räknar man på en finne som kom till Sverige 1970, jobbade tio år och sedan blev förtidspensionär? Eller en flykting som driver eget företag med flera anställda, men som har ett barn med funktionsnedsättning? Hur stort plus är egentligen en läkare från Ukraina som flyttar hit och har jobb från dag 1?

När invandringens kostnader ska lyftas fram sitter en ganska ilsken Tino Sanandaji och publicerar siffror som alltid visar hur invandrare egentligen är mycket sämre än man skulle kunna tro. Sämre på att integreras, sämre på att generera inkomster, sämre utbildade och – pja – helt enkelt sämre människor. Högt och lågt, i Sverige och internationellt, matas vi med ganska spydiga påpekanden.

Jan Tullberg är SD:s mest citerade ”expert”. Han påstår att invandringen kostar Sverige 250 miljarder om året, vilket främst bevisas av undanträngningseffekter. Kort sagt kostar, enligt Tullberg, även till synes lönsamma invandrare pengar när de tar våra jobb, våra bostäder och startar företag där svenskar skulle kunna startat företag. Du kan helt enkelt som invandrare aldrig bli ett plus, enligt Tullbergs logik. Du är förutbestämd att vara i vägen. Damned if you do, damned if you don’t.

Slutligen citeras Jan Ekberg, som 2006 var regeringens utredare, och som påstås ha kommit fram till att invandringen ”kostar” mellan 40 och 60 miljarder per år. Vad han egentligen sagt är att just år 2006 var omfördelningen  från den inrikes födda till den utrikes födda befolkningen någonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP. Ekberg drivs, till skillnad från Sanandaji och Tullberg, inte alls av någon vilja att till varje pris få invandrare att framstå som en belastning. I ESO-rapporten, benämnd ”2009:3 Invandringen och de offentliga finanserna”, påpekar han tvärtom återkommande att invandring i grunden är positivt för en ekonomi, eftersom människor kommer i arbetsför ålder, men han menar att egentligen lägger vi på tok för stor vikt vid invandringens potential – såväl positiv som negativ. Påverkan på ekonomin är rätt liten.

Ekberg har för övrigt recenserat, eller snarare sågat, Tullberg här. Recensionen är mycket läsvärd. Där visar han också hur Tullberg, som bygger på Ekbergs siffror, egentligen genomgående missförstått dem.

För den som inte vill ge sig in i för mycket siffror finns ett helt annat sätt att räkna på. Vi kan jämföra Sveriges utveckling med liknande länder. Jag har här valt Danmark och Finland, eftersom Norge har en för stor fördel i oljan.

Ekonomifakta Grafen är hämtad från Ekonomifakta, och visar BNP från 1990.

Men eftersom Sverige haft en högre befolkningsökning än de andra länderna har jag gjort en separat tabell, där jag helt enkelt dividerar index från grafen ovan med befolkningsökningen, och får en BNP-ökning per capita.

Screen Shot 2015-09-20 at 06.32.18

Även nu ligger Sverige över både Finland och Danmark.

Har jag därmed bevisat att invandring är bra för Sverige. Nej, verkligen inte. Det är för många faktorer som påverkar BNP för att kunna dra den slutsatsen. Det jag däremot anser bevisat är att de som ihärdigt hävdar att Sverige håller på att gå under, att gamla svälter ihjäl eller åtminstone inte får sylt på pannkakorna, att unga inte får jobb och att om vi inte får stopp på invandringen snabbt kommer våra barn att leva i ett u-land har fel.

Asylmottagning kostar pengar. Det går lätt och fort att bevisa. Men det gör även mödravård och skolor. Lika lite som de som föds idag är dömda till vare sig fattigdom eller arbetslöshet är dagens asylinvandrare det.

Förlåt om jag låter cynisk

Förlåt om jag låter cynisk. För jag är cynisk. Arbetsskadad i brist på bättre uttryck.

Flyktingar på väg från Mellanöstern har dött under alla år. Barn, kvinnor och män. De fryser ihjäl i bergen på gränsen till Turkiet. Skjuts ihjäl av gränspoliser, törstar ihjäl i öknar. De har spolats upp på land, inte minst på grekiska stränder, i åratal.

Jag har sett fotografierna och hört berättelserna från deras anhöriga som överlevde och tog sig till Sverige. Jag har sett bilderna på spädbarn skjutna i huvudet av kulor avsedda för deras pappor. Och väckts på morgonen av gode män i Sverige som introducerat sig med gråtskrik i luren efter att ensamkommande flyktingbarn försökt hänga sig i svenska skogar. Eller stoppats från att hoppa från flyktingboendenas balkonger.

Jag har läst de hundratals psykiatriska rättsutlåtanden från ensamkommande flyktingar, ofta barn, som skurit sig i halsen med knivar eller rusat in i väggar i försök att knäcka sina egna nackar.

Och jag har läst de medicinska kroppsundersökningarna som visat svåra sprickor i flickors vaginor och pojkars anus efter åratal av gruppvåldtäkter från talibaner och olika krigsherrar.

De som hade sönderslagna revben och tänder och utstuckna ögon. Eller som flytt hit som tonåringar från Kongo efter att ha fått armarna avhuggna med machete. Efter att de sett sina mammor gruppvåldtagna och sedan långsamt hackade till småbitar av betalda legosoldater som jagat slavar till mineralgruvor. De som med andra ord hade ”tur”, överlevde och tog sig till Sverige.

Psykiatriska och medicinska undersökningar som Migrationsverket i regel gjort sitt bästa för att underkänna som bevisning.

Och jag har sett åtskilliga brännmärken från cigaretter som dessa vuxna och minderåriga flyktingar åsamkat sig själva för att hålla sig någorlunda stabila.

I dessa stunder kunde jag inte gråta och ville inte göra det heller. Jag hade ett jobb att utföra. Att stoppa deras utvisning. Och tvingades tjata, försöka lugna men ofta skrika åt dem och deras släktingar och vänner att förklara triviala, såväl som hårresande, detaljer som fick dem att börja skaka och skrika.

Eller få dem att sansa sig nog för att kunna fotografera sina egna mammor som kissat på sig, svimmat och legat i sjukhussäng nedsövda med syrgas inom akutpsykiatrin, någon timme efter att svensk gränspolis knackat på dörren för att gripa och utvisa det enda av deras barn som överlevde bombräden i hemlandet.

sea-412519_640Jag blev till slut upprörd över att inte bli upprörd längre. Samtidigt som allt detta nästan obeskrivliga fanns inom mig. Det tog över ett år innan skriken och gråten från dem slutade sjunga i mina öron och i mina drömmar.

Nu är det ännu ett oskyldigt litet barns kropp som spolas upp på en strand. Många fler kommer efter. Men den här pojken på tre år hamnade på kamera och blev därmed ofrivilligt, på vad som juristsvenska kallas ”adekvat bevisning”. Så som jag med sedvanligt lugn hade fått presentera saken i en migrationsdomstol.

Det är tragiskt att detta barns lik framför kameror är vad som krävs för att den hånfulla debatten om ”massinvandring”, ”skäggbarn”, ”lycksökare” och prat om volymer och hjälp på plats sakta skall börja återfinna mänskligheten och de mänskliga rättigheterna.

Nej, jag har inte gråtit en tår för detta barn. Tyvärr. Jag dödade mina tårar för många år sedan. De dog i tystnad. Osedda liksom nästan alla civila offer som dör på plats eller under flykten.

Jag omvandlade snabbt sorgen till en nästan omättlig iskall vrede mot de beslutsfattare som försökte förringa och bortförklara dessa människors öden. Och använde iskylan i juridiskt arbete med dem.

Nu gäller det att vi kyler ner oss, samlar oss och gör något åt saken för att på sikt stoppa den skräckfilm som pågår dygnet runt för dessa människor.

Julia Caesar och SD:s påstådda nolltolerans mot rasism

Debattören Julia Caesar som skriver för ”Snaphanen” i Danmark är älskad av sverigedemokrater. Men vad skriver hon? Vilken världsbild har hon? Hon anser att det pågår en kamp om existens och livsrum i Europa. Genetiskt underlägsna och sexgalna människor och deras naziliknande religion (islam) påstås invadera Europa med benägen hjälp från godtrogna politiker. Väl här påstås de hålla på med massmord och etnisk utrensning. De genetiskt sett högstående nordeuropéerna hotas av lägre stående folk som har låg IQ och stark drift att våldta unga nordiska flickor.

Detta naziliknande dravel sprids av en mycket inflytelserik bloggare, den anonyma Julia Caesar, och horder av sverigedemokrater applåderar och älskar ”hennes” texter.

Det pågår en debatt om denne bloggare just nu. Ni som hängt med har sett att pseudonymen Julia Caesar klagar över att journalister sökt henne. Hon är rädd att hon inte ska förbli anonym längre. I artikeln ”Mardrömmen” skriver hon om hur journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius har försökt att prata med henne, genom att åka till hennes hus. Hon kände sig hotad av det, skrev hon.

Som resultat har sverigedemokraternas fanclub på nätet hotat, ringt och terroriserat de journalister som Julia Caesar pekar ut. Ändå har hennes identitet inte hängts ut ännu. Den respekt journalister ger henne är långt större än hon själv ger dem hon hatar. Hon hängde ut Niklas Orrenius och lämnade ut hans hemtelefonnummer. Hon hänger ut misstänkta brottslingar med namn och bild.

Under åren har SD:s ledarskap och aktiva flitigt spridit hennes inlägg till allt fler läsare. Även det senaste med snyfthistorien om Hamrud och Orrenius har delats vidare. Även artiklar till hennes försvar har spritts. Här har Jörgen Fogelklou och Mattias Karlsson gjort reklam för artiklar som försvarar Julia:
Fogel

Fogel2

Men vem är hon? Vad skriver hon?

Det avslöjar Torbjörn Jerlerup i sin blogg. Klicka här för att läsa mer.

Det är en bisarr världsåskådning hon framvisar med genetiskt smarta nordbor och genetiskt korkade afrikaner och muslimer. Och migrationspolitiken som massmord, etnisk rensning och muslimska parasiters elaka invasion av Europa.

Allt verkar vara sex och gener!

Klicka för större bild
Klicka för större bild

 

I en artikel om hur invandringen sägs hota vår nationellt genomsnittliga IQ skriver hon:

Ändrad demografi handlar inte om hudfärg. Det handlar om att bryta sönder och byta ut en etniskt homogen befolkning – som de nordiska länderna hade för bara 50 år sedan – mot en genetiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt omstörtande förändring som följer av massinvandring från outvecklade och dysfunktionella låg-IQ-länder.

Och en del av denna farliga genetiska förändring vi står inför påstås vara invandringen av afrikaner.

Afrikaners genomsnittliga IQ är lägst i världen, kring 70. Hur obehagligt vi än tycker att det är finns det i dag flera hundra vetenskapliga studier som visar samma sak….

Det finns, precis som James Watson skrev, ingen anledning att tro att den intellektuella förmågan, eller för den delen andra egenskaper hos olika folkgrupper som har varit geografiskt åtskilda under evolutionens mångtusenåriga historia skulle ha utvecklats identiskt lika. Både kulturer och det mänskliga genomet förändras genom evolutionen inför de krav som ställs av skilda geografiska, klimatmässiga och andra förhållanden.

Jag fokuserar lite mer på detta eftersom andra forskare visar att anledningen till den låga IQ:n är en lägre utbildningsnivå och fattigdom. Det är därför skillnaden i IQ visat sig vara minimal vid adoptioner. I synnerhet adoptioner där barnet lämnat den fattiga miljön i tidig ålder. IQ är beroende av sociala förhållanden. Men sådant är Julia ointresserad av. IQ-skillnaden är genetisk anser hon.

Och ursprunget för skillnaden är att vi i Norden har kallt klimat och ju varmare klimatet är desto mer korkad och lat blir människan.

Allt fler forskare är övertygade om att det var det kalla klimatet som selekterade för högre intelligens. De nya och stora utmaningar som utvandrarna till arktiska trakter ställdes inför krävde både fysiska och psykiska förändringar som utvecklades av evolutionen under tiotusentals år, bland annat i form av större hjärna, långsammare fysisk tillväxt och lägre halter av könshormoner – vilket resulterade i mindre våld och aggressivitet, mindre sexdrift, mer planering och framförhållning, färre barn och större familjestabilitet. I det kalla klimatet behövdes båda föräldrarna för att skydda och ta hand om barnen.

Människor började alltså utveckla högre kognitiv förmåga när de vandrade ut från Afrikas sol och värme…

Nordborna och ostasiaterna var helt enkelt tvungna att utveckla sin mentala kapacitet för att överleva. Med låg IQ har man svårt att långtidsplanera och kan glömma att spara mat till vintern, ordna varma kläder och en bostad som skyddar mot kylan.

Detta hotar Sverige.

Dagens migration från dysfunktionella låg-IQ-länder förändrar Europa för all framtid och i alla avseenden. Den innebär också att Europas politiker har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges. Evolutionens naturliga urval är satt ur spel av den ambition om “social rättvisa” och långtgående välfärdslagstiftning som i dag omfattas av politikerna i alla välfärdsstater – och som ursprungligen var tänkt för och är skapad av ländernas homogena ursprungsbefolkningar.

För dem som deltar i vår tids folkvandringar från Afrika och andra låg-IQ-länder till Europa finns inte längre några evolutionära incitament att anpassa sig till ändrade förhållanden, till exempel våra komplexa och högteknologiska samhällen.

 

Många sverigedemokrater gillar Julia Caesar. Även sådana som tagit avstånd från idéer om genetiska skillnader mellan folk. Man kan undra hur Julia Caesar går ihop med SD:s påstådda nolltolerans mot rasism.

För många fler exempel på hennes idévärld och rasism: läs Jerlerups artikel här!

Danmark sänker flyktingbidragen

Normaliseringen av främlingsfientlighet har, än så länge, hunnit längre på andra sidan sundet. I Danmark har Dansk Folkeparti fört sin hjärtefråga högst upp på den politiska agendan och flera partier, inte minst nuvarande regering, har anammat stora delar av det populistiska partiets syn på flykting- och invandringspolitik.

Utlännings-, integrations- och bostadsminister Inger Støjberg (Venstre) bekräftar att folketinget, från och med 1 september 2015, kommer att sänka bidragsnivån för flyktingar med nästan 50 %. Sänkningen utgör en del av en lag som är första steget mot ”att få tillbaka utlänningspolitiken på spåret”. Lagändringen är genomförd, efter en omröstning i folketinget med resultatet 56-50, med stöd av Venstre, Dansk Folkeparti, Liberal Alliance och De Konservative.  Støjberg förkunnar avsikten med lagförändringen:

Resultatet blir förhoppningsvis att det kommer färre asylsökande till Danmark. Det är vårt mycket tydliga mål.

De faktiska siffrorna är som följer: idag ligger flyktingbidraget för ensamstående i Danmark på 10.849 danska kronor i månaden (före skatt). Från och med tisdag kommer detta belopp att sänkas till 5.945 danska kronor (före skatt). Beloppen för par, ensamstående föräldrar etc går att finna här. De som berörs av bidragssänkningen är nytillkomna flyktingar samt de som varit utanför landets gränser under sju av de senaste åtta åren. För att ytterligare peka på skillnader mellan människor har regeringen beslutat att de flyktingar som ”behärskar danska” ska få 1.500 danska kronor i bonus.

FN:s flyktingorgan UNHCR skriver i ett gensvar att den danska lagändringen ”står i strid med FN:s flyktingkonvention (vilken tydligt säger att flyktingar inte ska särbehandlas från resten av invånarna vad gäller socialbidrag), skadar integrationen och sänder en mycket beklaglig signal till resten av Europa”. Bidragsnedskärningarna – kända i Danmark som ”kontanthjälp” – innebär att integrationsstödsersättningen blir avsevärt lägre än arbetslöshetsersättningen. Vidare kan vi läsa detta:

Även om nedskärningarna formellt även drabbar danska medborgare som är bosatta utanför EU, är den huvudsakliga måltavlan flyktingar och andra utlänningar. UNHCR uttrycker sin oro gällande kravet på att ha bott i Danmark i 7 år, som kan ha en diskriminerande effekt, och om förslagets följder som även de kan vara skadliga för flyktingar.

I en intervju i danska Politiken menar danska Röda Korsets generalsekreterare Anders Ladekarl att det inte finns några belägg för att sänkta bidrag genererar färre asylsökande. Däremot kommer den nya bidragsnivån att generera segregation – pga svårigheter för flyktingar att hitta bostäder, isolering och mer fattigdom.

Dansk Flygtningehjælps generalsekreterare Andreas Kamm manar till att bereda flyktingar arbete istället. Kamm utvecklar sitt resonemang: ”detta avtal kan få motsatt effekt på integrationen. [Utlänningar] blir isolerade, och deras barn med”.

951851Amnesty International är också av uppfattningen att de sänkta bidragsnivåerna inte kommer att påverka mängden asylsökande. Stinne Bech, politisk rådgivare i Amnesty Danmark säger att regeringen borde vara ärliga och kalla de nya ersättningsnivåerna en ”exklusionsersättning”, eftersom ministern säger att det tydliga målet är att det ska komma färre asylsökande till Danmark. Bech utvecklar sitt resonemang genom att påpeka att de nya ersättningsnivåerna skapar fattigdom och diskriminering – inte integration. Det är verklighetsfrånvänt att tro att de sänkta bidragen skulle minska antalet asylsökande.

Representanter för partierna Alternativet och Enhedslisten kallade det ”en sorglig dag för Danmark” i folketingets talarstol. Enhedslistens partiledare Johanne Schmidt-Nielsen säger så här om avtalet: ”Det kommer att få svåra konsekvenser för familjer och i synnerhet för barnen”.

Regeringen räknar med att kunna spara 400 miljoner danska kronor årligen tack vare de sänkta flyktingbidragen. Regeringen meddelar att det kommer att genomföras fler förändringar för att ”få utlänningsområdet under kontroll igen”. Asylöverenskommelsen ska, enligt regeringen, ”strama upp villkoren för utlänningar markant”. Dansk Folkeparti kallar avtalet ”en bra början”, och ser fram emot fler avtal, och ytterligare åtstramningar, på området invandrare och flyktingar.

Avtalet, och sänkningen av ersättningsnivåerna för flyktingar, är en konsekvens av att dansk politik kidnappats av Dansk Folkeparti. DF dikterar villkoren för den danska invandrings- och flyktingpolitiken, och övriga partier i regeringen är med på noterna. Regeringen påstår att asylsökningarna kommer att minska, men det finns inga garantier för det. Det vi kan vara säkra på är att avtalet kommer att innebära att Danmark blir ett än mer segregerat land, att fattigdomen ökar, att isoleringen och diskrimineringen blir allt större. Vi kommer att få ett Danmark med ett ”vi” och ett ”dom”.

 

Myten om det svenska folkets oro

Förr var det främst rasistmedierna som använde retoriken om ”det svenska folkets oro”, men särskilt sen riksdagsvalet 2014, då högerblocket förlorade, så har vissa (inte alla!) högermedier börjat normalisera rasistiska åsikter,  pratat om att man ska samarbeta med SD, att man ska implementera SD-politik i Alliansens politik o s v. Som en del av denna retorik har bl a denna klassiker använts:

Vi måste ta svenska folkets oro på allvar och våga tala om invandringen.

Men vad menas då med att ”våga tala om invandringen”? Menar man t ex att tala om vad olika organisationer talar om att vi måste hjälpa fler flyktingar? Att Sverige måste sluta skicka flyktingar tillbaka till döden, t ex hbtq-flyktingar eller politiska flyktingar? Att vi måste se till så att de som flyr från ISIS och Assad ska tas väl om hand, få bra språkutbildning och få snabb handläggning så de inte behöver vara för länge på flyktingförläggningar innan de kan börja komma ut i samhället? Är det detta som menas med att vi ”måste tala om invandringen” ?

Givetvis inte. Talat om invandringen har vi gjort hur länge som helst, särskilt har antirasistiska grupper och flyktingorganisationer talat om invandringen. Att tala om invandringen är inget nytt. Det är nämligen inte det som vissa skribenter menar med att ”tala om invandringen”. Det de egentligen menar är: ”vi vill argumentera för minskad invandring utan att få kritik för det”.

Och sen detta om att ”ta svenska folkets oro på allvar”. Är det verkligen så? SOM gör årligen undersökningar om svenska folkets åsikter rörande bl a invandring, och de har faktiskt undersökt svenska folkets oro, senast i ”Fragment – SOM-undersökningen 2014” . Är denna påstådda ”svenska folkets oro” verkligen så hög? Låt oss titta på resultatet.

SOM-undersökningen - svenska folkets oro
29 % av svenska folket oroar sig för ”ökat antal flyktingar”. Detta är tråkigt i sig, att nästan 3 av 10 svenskar är oroliga för att det kommer ett ökat antal flyktingar hit och denna oro ska givetvis tas på allvar, inom rimliga gränser, precis som alla andra saker svenska folket är oroliga för. Men man måste sätta detta i perspektiv. Oron för ”ökat antal flyktingar” är nämligen endast på 13:e plats över vad svenska folket oroar sig för! Svenska folket oroar sig MERA för följande (notera de i fetstil!): Miljöförstöring (48 %), nynazism (47 %), terrorism (46 %), förändringar i jordens klimat (45 %), organiserad brottslighet (40 %), situationen i Ryssland (39 %), politisk extremism (39 %),  utrotning av växt- och djurarter (37 %), ökad främlingsfientlighet (36 %), stor arbetslöshet (34 %), utbredd korruption (31 %), militära konflikter (30 %).

Det finns alltså betydligt fler svenskar som oroar sig för ökad främlingsfientlighet och nynazism, än de som oroar sig för ökad flyktinginvandring.

24 % fler svenskar oroar sig för ökad främlingsfientlighet än för ”ökat antal flyktingar”.

62 % fler svenskar oroar sig för nynazism än för ”ökat antal flyktingar”.

Oron för ”ökat antal flyktingar” är endast på 13:e plats över vad svenska folket oroar sig för.

Något att minnas nästa gång någon skribent kommer med ursäkten ”vi måste ta svenska folkets oro på allvar och prata om invandringen” när de egentligen bara vill propagera för minskad invandring enligt egen ideologi och agenda.

Fantasisummor om invandringen

Vad är det som gör att politiker ser sig tvungna att ljuga om invandringen, invandringens kostnader och om hur stor invandringen är?

I en Facebook-status skriven den 20 augusti 2015 skriver Vänsterpartiets riksdagsledamot Amineh Kakabaveh följande:

Sveriges riksdag måste göra något åt problemen innan vi tar emot hundratusentals årligen.

Hela statusen går att läsa i denna skärmdump:

Skärmdump från Amineh Kakabavehs Facebook.
Skärmdump från Amineh Kakabavehs Facebook.

Problemet som uppstår då ledande politikers lögner om invandringen sprids, är att de sprids snabbt och de sprids till många människor. Till slut är det en ”sanning” som snurrar runt på nätet, och i verkligheten. Jag kan acceptera att människor, i detta fall en politiker, oroar sig för invandringen, men jag kan aldrig acceptera att verktyget som används för att visa sin oro är att sprida lögner om densamma.

Siffror på invandringens storlek (kalenderår 2013) går att läsa här. Denna artikel kommer att uppdateras inom kort.

Tidigare har Motargument berört ämnet i denna artikel.

EDIT: Amineh Kakabaveh har redigerat sin Facebook-status.

 

 

 

Räcker 90% för Jimmie Åkesson?

Artikel av Polimasaren

Det har sagts flera gånger att Sverigedemokraterna vill stoppa all invandring helt, men då har deras sympatisörer sagt att de vill bara stoppa 90%. Till saken hör att Sverigedemokraterna inte är ett invandringskritiskt parti utan ett nationalistiskt parti. Att stoppa invandringen så mycket som möjligt är ett redskap till att nå deras mål.

I SD:s principprogram, i stycket om nationalismen, nämns att just nationalismen är det enskilt viktigaste verktyget för att bejaka den gemensamma identiteten och samhällets inre solidaritet. De har sagt att de har en öppen svenskhet och den används som ett slags bevis på att Sverigedemokraterna inte är rasister. För att tillhöra den svenska nationen, alltså att vara svensk och då inte enbart medborgare, så krävs det att man är assimilerad annars är man som invandrare inte svensk. Vidare i programmet står det att assimileringen kan ta upp till flera generationer och de ställer också upp krav på vad som den tömda personligheten ska innehålla. De tar upp är gemensam kultur, lojalitet gentemot nationen, gemensam identitet och gemensamt språk.
Men kan då alla bli svenskar med alla dessa krav? Kan en första generationens invandrare bli svensk när Sverigedemokraterna säger att det kan ta flera generationer innan någon kan kalla sig svensk? Ska man verkligen behöva ge upp allt man har med sig från det land man kommer ifrån som då assimilering betyder? Ja, enligt flera av partiets företrädare i partitoppen så ska man det. Man kan också, som infödd svensk, upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur. Det är så viktigt att vi ska vara så lika varandra att Sverigedemokraterna skriver i sitt program att  den grupp som är olik måste vara begränsad.

Då kommer vi till frågan om anledningen till varför de vill stoppa invandringen, eller till vilken nivå de vill sänka densamma. De är alltså ett nationalistiskt parti som vill att alla ska vara lika och för att nå detta vill de sänka invandringen med 90%. Nu verkar inte längre 90% räcka. I en intervju i juni 2015 i tidningen Expressen svarar Jimmie Åkesson på frågan hur de har kommit fram till siffran 90%:

Nu är invandringen till Sverige så stor att det kanske finns anledning att fundera över en 90-procentig minskning av invandringen verkligen är tillräckligt – eller om vi behöver ha en större minskning.

Även Richard Jomshof är inne på samma spår. Han säger så här i Almedalen juli 2015:

Det är ett utgångsläge vi har haft. Jag skulle vilja påstå att 90% inte skulle räcka idag. För även om vi skulle minska med 90% så kommer vi hamna på en nivå som är högre än våra grannländer. Alltså Norge, Danmark och Finland. Alltså det är vår politik som är extrem. Idag skulle det vara en seger om vi sänkte till hälften. Kortsiktigt iallafall. Målet är att minska den kraftigt. Personligen tycker jag att 90% räcker inte.

Jomshof får frågan vad det är som räcker och på det svarar han:

I en sån situation menar jag att invandringen skulle behöva begränsas väldigt mycket långt över 90%.

Hur långt över vill han inte svara på. Istället börjar han dela upp de invandrarna i olika grupper där en av dom är ifrån närliggande länder och har utbildning och det, menar han, är ”bra invandring”. Gäller det människor som kommer hit och inte har utbildning och då har problem att kunna försörja sig, så menar Jomshof att den invandringen är ”dålig invandring”, och vill stoppa den så långt det är möjligt.

I deras tidning Samtiden skriver den ansvarige utgivaren Marcus Jonsson att SD bör förespråka invandringsstopp:

Förhoppningsvis blir funderingarna verklighet. Sverigedemokraterna bör föreslå ett tillsvidare gällande totalstopp för all invandring, med undantag för kvotflyktingar och högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. I dagsläget vore de det enda rimliga förslaget.

De känner medvind nu när opinionssiffrorna ökar och de andra partierna börjar närma sig deras tankesätt. Högst troligt är det ett försök till att försöka få tillbaka väljare till SD och det är sorgligt att övriga partier inte förstår att ge ett eget alternativ som är bättre än SD:s. Det märks väl i SD:s hårdare retorik att de har vind i seglen och att de vågar gå ut med vilken invandringsnivå och vilka invandrare de inte vill ha hit till Sverige.

På det här viset har vi snart en brun politik som är normaliserad och ett nöjt Sverigedemokraterna som har kommit ännu ett steg närmare sitt etniskt och kulturellt homogena Sverige.

Minst negativ attityd i hela EU

Europaportalen rapporterar om den senaste stora attitydundersökningen Europabarometern som EU brukar göra ungefär två gånger om året, om hur invånare i EU-länderna i allmänhet ser på migration till sitt eget land.

Immigration
Klicka på bilden för att förstora den

De svenskar som tillfrågats om migration i denna enkät är i genomsnitt mycket mindre negativa än alla andra tillfrågade i alla andra EU-länder. Ungefär 28.000 personer har tillfrågats totalt.

http://www.europaportalen.se/2015/01/svenskar-mest-positiva-till-invandring

Mobil-version av det interaktiva diagrammet

Det finns även fler attitydundersökningar som gjorts med andra metoder och med andra intervjuade. Här finns en rapport om en liknande enkät som YouGov har gjort, där det visar sig att bara 31% av de tillfrågade svenskarna anser att migration från andra EU-länder har negativ effekt.

Statistik används avhumaniserande

Ett fåtal personer verkar anse att det är viktigt att beräkna statens samtliga kostnader per antal invånare. Jag tycker att många fler borde kritisera varenda en av dessa sifferkonstnärer och deras uppenbara agenda, då de nämner en siffra ”per capita” och påstår att ”varje invandrare kostar så mycket”.

Vissa individer försöker peka på att det skulle vara ”överrepresentation” inom brottslighet, kollektivtrafikresandet, tandvårdsbehov etc. för att sedan ta ”kostnad per capita” och multiplicera med en ”faktor” som de själva bestämt till 2 eller 4. Siffertrixandet är grovt generaliserande och klumpar ihop alla personer som de anser höra till en viss ”grupp”. Alla i denna grupp skulle, i så fall, vara exakt likadana, något som baseras enbart på att de påstås höra till denna ”utpekade grupp”.

SD skriver årligen budgetpropositioner om att de vill minska antalet beviljade asylansökningar med 90%, och kollektivt dömer ett stort antal personer som vill söka asyl här – på förhand – som att de alla automatiskt är ”tärande”, och aldrig kan bli ”närande”.

Det är rasistiska förslag, baserat på rasistiska stereotyper och åsikter från politiker som är invalda i vår svenska riksdag. Några av dessa politiker hävdar även att de är antirasister.

Om man vill ge ett seriöst intryck och behålla trovärdigheten, så får man inte ”glömma bort” att även räkna Sveriges BNP, statens samtliga intäkter, naturresurser och övriga tillgångar per invånare.

Sveriges järnmalmstillgångar är enorma och 2013 var Sveriges järnmalmsproduktion 90-91% av hela EUs järnmalmsproduktion. Sverige producerar 40% av EUs hela blyproduktion, ungefär 25% av hela EUs guldproduktion osv…Den svenska skogen är ca 22 miljarder hektar och den beräknas vara värd mer än 5 000 miljarder kronor. Varje invånare ”har” grovt räknat 2,5 hektar skog per person.

Varje gång någon utger sig för att vara ”lite kritisk mot invandringspolitik” och försöker sig på att räkna ut ”kostnader” för vägar, räddningstjänst, sjukvård osv. per capita på ett grovt förenklat vis – avhumaniserar de människor, de glömmer rätten att kunna söka asyl i Sverige. Sådana räkneförsök sker ofta pga en rasistisk agenda, och är också ofta rasistiskt. För oavsett hur man väljer att räkna, så bör man aldrig stämpla enstaka individer eller skuldbelägga ett kollektiv pga vad man kommer fram till för siffror eller vad man har för fördomar.Staged

Sverige har inte människor som invånare i landet för att staten skulle tjäna pengar på människorna. Staten existerar för att den ska ordna och administrera samhällsfunktionerna, som vi demokratiskt röstat om att vi ska ha, och att vi som kollektiv ska betala skatt för dessa.

Man bör aldrig basera argument på fördomar eller stämpla någon med skällsord som ”tärande” eller ”parasit” utifrån olika godtyckligt konstruerade räkneexempel. Vi kan inte, vi bör inte och vi ska inte, hindra någon som kommer hit, baserat utifrån elaka, rasistiska stereotypa bilder eller godtyckligt ihopklumpande. Det spelar ingen roll om det någonstans finns prognoser på en statistikblogg som försöker visa att ingen från en utpekad region skulle kunna försörja sig själv, eller att alla av dem eventuellt kommer utföra brottsliga handlingar. Alla personer som inte misstänks för något brott ska anses lika inför lagen och förtjänar att inte behöva utsättas för kollektiv bestraffning.

Ofta får ”invandringskritikernas” gissningar stå helt okritiserade. Många journalister glömmer, dessutom, bort att ställa följdfrågor. Hela den lögnaktiga skrämselpropagandan om ”invandringens kostnader” bygger ofta bara på tesen att vissa människor, vissa invandrare, skulle leva på ett visst sätt, under hela deras livstid, enbart pga vad några ”tror” om deras födelsestad, deras ”nedärvda essens”, deras uppfostran eller deras kultur.

Att generalisera så grovt och stämpla personer som att de enbart kommer utgöra en kostnad, att de aldrig kommer kunna bidra på något sätt, enbart pga vad man anser om personens födelseland eller kultur – det är per definition rasistiskt.