Kritiken mot den nya lagen om informationsplikt, av motståndare kallad ”angiverilagen”, handlar främst om att den öppnar för ett angiverisamhälle, skapar svåra etiska dilemman för offentliganställda samt riskerar att driva papperslösa djupare in i ett skuggsamhälle. Lagen innebär en skyldighet för sex specifika statliga myndigheter att lämna uppgifter till polisen och Migrationsverket om en person kan antas sakna tillstånd att vistas i Sverige.
Lagen om informationsplikt vann laga kraft 13 juli 2026. Som lagen står skriven idag omfattas följande myndigheter av informationsplikten:
- Arbetsförmedlingen
- Kronofogden
- Skatteverket
- Försäkringskassan
- Pensionsmyndigheten
- Kriminalvården
De aktörer som inte omfattas av lagen, dvs INTE har att ha skyldighet att anmäla papperslösa till polisen är:
- Skola
- Socialtjänst
- Hälso- och sjukvård
- Bibliotek
Sverigedemokraterna har varit tydliga med att de anser att även dessa aktörer ska omfattas av lagen om informationsplikt. Efter en eventuell vinst för Tidö i riksdagsvalet i september 2026 kommer SD oundvikligen att få ett starkare inflytande och större mandat att påverka lagstiftningen än mer än vad de kan idag.
Den starkaste kritiken sammanfattar vi på Motargument så här:
- Yrkesetik och förtroende: Fackförbund och yrkesgrupper menar att lagen går stick i stäv med deras yrkesetiska principer. Bland annat har Vårdförbundet varnat för att förtroendet för hälso- och sjukvården undermineras, och det finns barnmorskor som uttryckt beredskap för civil olydnad då de riskerar att tvingas rapportera papperslösa, födande kvinnor.
- Problemet med sidoinformation: Även om verksamheter som skola och direkt vård formellt undantagits från den direkta anmälningsplikten, varnar fackförbund som Akademikerförbundet SSR för så kallad sidoinformation. Detta innebär att uppgifter som samlas in inom ramen för de sex berörda myndigheterna ändå kan leda till att papperslösa spåras, vilket indirekt slår mot barns skolgång och rätten till vård.
- Arbetsmiljö och administration: Fackliga organisationer, däribland IF Metall, vänder sig starkt emot lagen och beskriver kraven som helt orimliga för de anställda. Det skapas en pressad arbetssituation, då enskilda tjänstepersoner tvingas navigera i komplicerade juridiska och moraliska dilemman.
- Humana och samhälleliga konsekvenser: Människorättsorganisationer som Civil Rights Defenders och Amnesty varnar för att rädslan för att bli angiven kommer att göra att papperslösa helt undviker att söka nödvändig vård eller skicka sina barn till skolan, vilket ökar utsattheten i samhället.
Den nya angiverilagen får konsekvenser för såväl individen, som riskerar att drivas djupare in i ett skuggsamhälle, som Sverige i stort, då den skapar ett ”angiverisamhälle” och skapar svåra etiska dilemman för offentliganställda. Papperslösa födande kvinnor undviker vård, och barn drabbas då de förlorar tillgång till skola och rätt till vård.
#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD
Källor:
Morgonbladet: Facket: vården inte undantagen från informationsplikten i praktiken
Akademikerförbundet SSR: Angiverilagen – information för dig som jobbar inom staten
Civil Rights Defenders: Alla mot angiveri
Amnesty: Vägra stå tyst när mänskliga rättigheter kränks – skriv under och stoppa angiverilagen!
Motargument 