Nativitet i världen

Födslotalet per kvinna sjunker i hela världen sedan 1970-talet. I fattiga stater i östra Europa gick det ner kraftigt, till lägre nivåer än det nu är i Sverige. Det sker nedgångar även i Asien mot ungefär 2 – 2,5 barn per kvinna. I Afrikas mellersta regioner, undantaget södra och norra delarna där nativiteten också gått ner mot ungefär 2,5, föds fortfarande ungefär 4,5 – 5 barn per kvinna, men prognoser visar på nedgångar även där.

Källor:

En hyllning till Mariefred

Det finns många fina sidor med den lilla sörmländska staden Mariefred, det pittoreska samhället som årligen lockar turister med bl a Gripsholms slott.
Rent samhälleligt finns det ytterligare något att glädjas över med just Mariefred. Gatubilden är helt förändrad. Ingen sitter och tigger längre. Anledningen bakom det är dock inte vad de flesta kan tro.

Flera högljudda röster runtom i Sverige tror att denna gatubild uppnås genom tiggeriförbud, diskriminering och allmän antiziganistisk hets. Dessa högljudda röster riktar udden mot tiggarna som ett samhällsproblem, istället för att se själva människornas situation som ett problem. Vi har ett helt riksdagsparti som har gått ut i sina kampanjer med att se människorna som tigger som problem.

I en artikel från Dagens Nyheter står det om hur Mariefred kom till bukt med det. Man såg helt enkelt att det inte höll att människors utsatthet tvingade dem till tiggeri, och i tillägg på det förbipasserande människors irritation. Man beslöt sig för att ge tiggarna arbete, vilket började med anordning av loppmarknad på församlingshemmet i december 2014. Mariefredsborna skänkte saker de inte ville ha, och behållningen blev 20 000 kr.

Sedan dess har de fortsatt med loppmarknader med bortskänkt och egentillverkat material, fönsterputsning, terrasstvätt, städning och trädgårdsarbete. Enligt romerna själva tjänar de betydligt mer på dessa arbeten än på att tigga som de gjorde förut. En framtidsoptimism har fötts i takt med detta, och ortsborna i Mariefred är också nöjda. Det är helt enkelt en winwin-situation.

Hur är detta då möjligt? Skattemyndigheten har gett besked om att arbeten för upp till 1.000 kr kan ske utan krav på att rapportera detta till myndigheten. Beskattning i hemlandet sker efter en inkomst på 18.000 kr. Ortsborna betalar efter samvete och förmåga, och 70 kr per timme rekommenderas. Enligt bestämmelser från EU får EU-medborgare vistas i ett annat EU-land högst tre månader i sträck, vilket också är så länge som romerna stannar och arbetar.

Enligt Mariefreds Tidnings ägare Anna Löfving borde fler mindre orter prova på projekt likt det som just nu äger rum i Mariefred. För projektet gör minsann skillnad. Hon har, tillsammans med Strängnäs pingstpastor Fredrik Olsson, personligen åkt ner till romernas hemstad Crovu, som ligger strax utanför Bukarest. Dit har behållningssumman på 20 000 kr från loppmarknaden hamnat, till Crovus fattigaste invånare.

Så kom inte och säg att vi inte har andra lösningar på tiggeriet än förbud och avhysningar, för här motbevisar Mariefred allt det där. Det vore eftersträvansvärt om fler orter hade tagit efter det som man kan kalla för Mariefredsmodellen. För även om den absolut inte kan hjälpa alla så kan den hjälpa många.

Apartheid på fängelser

SD vill införa apartheid på svenska institutioner enligt en årligen återkommande riksdagsmotion som Kent Ekeroth skriver och lämnar in, med något varierad formulering, men med samma innebörd, varje år.

”att bygga en ny form av kriminalvårdsanstalt för utländska medborgare”

”Denna nya form av kriminalvårdsanstalt ska vara human men spartansk – mat och husrum ges, men i övrigt inga former av ”fängelselyx” – d.v.s. ingen hög standard eller några rehabiliteringsåtgärder. Även de som dömts till riktiga livstidsstraff i enlighet med Sverigedemokraternas förslag, bör förläggas till dessa mer spartanska faciliteter, som ändå självfallet ska ha god säkerhet.”

Myten om det svenska folkets oro

Förr var det främst rasistmedierna som använde retoriken om ”det svenska folkets oro”, men särskilt sen riksdagsvalet 2014, då högerblocket förlorade, så har vissa (inte alla!) högermedier börjat normalisera rasistiska åsikter,  pratat om att man ska samarbeta med SD, att man ska implementera SD-politik i Alliansens politik o s v. Som en del av denna retorik har bl a denna klassiker använts:

Vi måste ta svenska folkets oro på allvar och våga tala om invandringen.

Men vad menas då med att ”våga tala om invandringen”? Menar man t ex att tala om vad olika organisationer talar om att vi måste hjälpa fler flyktingar? Att Sverige måste sluta skicka flyktingar tillbaka till döden, t ex hbtq-flyktingar eller politiska flyktingar? Att vi måste se till så att de som flyr från ISIS och Assad ska tas väl om hand, få bra språkutbildning och få snabb handläggning så de inte behöver vara för länge på flyktingförläggningar innan de kan börja komma ut i samhället? Är det detta som menas med att vi ”måste tala om invandringen” ?

Givetvis inte. Talat om invandringen har vi gjort hur länge som helst, särskilt har antirasistiska grupper och flyktingorganisationer talat om invandringen. Att tala om invandringen är inget nytt. Det är nämligen inte det som vissa skribenter menar med att ”tala om invandringen”. Det de egentligen menar är: ”vi vill argumentera för minskad invandring utan att få kritik för det”.

Och sen detta om att ”ta svenska folkets oro på allvar”. Är det verkligen så? SOM gör årligen undersökningar om svenska folkets åsikter rörande bl a invandring, och de har faktiskt undersökt svenska folkets oro, senast i ”Fragment – SOM-undersökningen 2014” . Är denna påstådda ”svenska folkets oro” verkligen så hög? Låt oss titta på resultatet.

SOM-undersökningen - svenska folkets oro
29 % av svenska folket oroar sig för ”ökat antal flyktingar”. Detta är tråkigt i sig, att nästan 3 av 10 svenskar är oroliga för att det kommer ett ökat antal flyktingar hit och denna oro ska givetvis tas på allvar, inom rimliga gränser, precis som alla andra saker svenska folket är oroliga för. Men man måste sätta detta i perspektiv. Oron för ”ökat antal flyktingar” är nämligen endast på 13:e plats över vad svenska folket oroar sig för! Svenska folket oroar sig MERA för följande (notera de i fetstil!): Miljöförstöring (48 %), nynazism (47 %), terrorism (46 %), förändringar i jordens klimat (45 %), organiserad brottslighet (40 %), situationen i Ryssland (39 %), politisk extremism (39 %),  utrotning av växt- och djurarter (37 %), ökad främlingsfientlighet (36 %), stor arbetslöshet (34 %), utbredd korruption (31 %), militära konflikter (30 %).

Det finns alltså betydligt fler svenskar som oroar sig för ökad främlingsfientlighet och nynazism, än de som oroar sig för ökad flyktinginvandring.

24 % fler svenskar oroar sig för ökad främlingsfientlighet än för ”ökat antal flyktingar”.

62 % fler svenskar oroar sig för nynazism än för ”ökat antal flyktingar”.

Oron för ”ökat antal flyktingar” är endast på 13:e plats över vad svenska folket oroar sig för.

Något att minnas nästa gång någon skribent kommer med ursäkten ”vi måste ta svenska folkets oro på allvar och prata om invandringen” när de egentligen bara vill propagera för minskad invandring enligt egen ideologi och agenda.

Migrationsverkets prognos för 2016

Prognosen för antal förväntade inlämnade asylansökningar under kalenderår 2016 justeras nedåt till 61 000 – 85 000 (tidigare 70 000 – 95 000) och planeringsantagandet är 73 000 (tidigare 80 000).

Migrationsverket, 23 juli 2015.

Aftonbladets vimsiga asylkoll

Med anledning av att Wolfgang Hansson i Aftonbladet hävdar att ”flyktingarna väljer mellan två länder” och sedan påstår att Sverige och Tyskland mottar två tredjedelar av alla asylsökande är det läge att påminna om att Sverige i Q1 tog emot sex procent av alla som sökte sig till EU.

6 %.

Det är fortfarande många per capita, för vi är bara två procent, men det är rätt långt från en tredjedel, som är det han antyder.

Det finns fler fel. Han påstår att hundratusen kommer hit i år. Men prognosen för 2015 är nedskriven till 74.000.

Han spinner dessutom vidare på myten om ankarbarn, när det i själva verket är mycket få ensamkommande som lyckas ta hit sin familj. Numera går inte det om inte barnet har asylskäl, och dessutom ska ansökan hinnas med innan barnet fyller 18 och kan inte påbörjas innan barnet fått asyl.

”Det är ju själva vitsen när anhöriga skickar hit sina barn”, påstår han, tvärsäkert.

Fantasisummor om invandringen

Vad är det som gör att politiker ser sig tvungna att ljuga om invandringen, invandringens kostnader och om hur stor invandringen är?

I en Facebook-status skriven den 20 augusti 2015 skriver Vänsterpartiets riksdagsledamot Amineh Kakabaveh följande:

Sveriges riksdag måste göra något åt problemen innan vi tar emot hundratusentals årligen.

Hela statusen går att läsa i denna skärmdump:

Skärmdump från Amineh Kakabavehs Facebook.
Skärmdump från Amineh Kakabavehs Facebook.

Problemet som uppstår då ledande politikers lögner om invandringen sprids, är att de sprids snabbt och de sprids till många människor. Till slut är det en ”sanning” som snurrar runt på nätet, och i verkligheten. Jag kan acceptera att människor, i detta fall en politiker, oroar sig för invandringen, men jag kan aldrig acceptera att verktyget som används för att visa sin oro är att sprida lögner om densamma.

Siffror på invandringens storlek (kalenderår 2013) går att läsa här. Denna artikel kommer att uppdateras inom kort.

Tidigare har Motargument berört ämnet i denna artikel.

EDIT: Amineh Kakabaveh har redigerat sin Facebook-status.

 

 

 

PISA

I PISA 2012 deltog ca 4.700 elever från 210 skolor i Sverige. Det är ungefär 4,5 % av eleverna födda 1996 och knappt 10 % av grundskolorna. I PISA gick Sverige från plats 29 till 38 i ämnet naturvetenskap mellan mätningarna 2009 och 2012. I poäng minskade Sverige från 495 till 485. 9 andra länder ökade sina poäng, eller stod stilla i poäng, eller minskade med mindre än 10 poäng mellan 2009 och 2012, och gick därmed om Sverige.

Sverige ”rasar” inte i s k ”FRITT FALL” i PISA-jämförelserna. Fler 25-64-åringar har idag enligt OECD en högre genomsnittlig utbildningsgrad än tidigare decennier i Sverige, men ungefär 8-9 länder har haft en ännu snabbare utveckling till en något högre genomsnittlig utbildningsgrad än vad Sverige har haft under jämförbar tidsperiod.

Sveriges andel av asylinvandringen till Europa

Sveriges andel av asylinvandringen till EU (samt Norge och Schweiz) har minskat avsevärt, och var i Q1 2015: 11.415 personer av totalt 184.815, dvs 6 %.

Det där om ordet ”kulturmarxism”, Frankfurtskolan och nazistisk retorik…

Ordet kulturmarxist känns inte helt fräscht för de flesta efter att terroristen Breivik populariserade det i sitt manifest och den video han spred i samband med terrordådet i Oslo. Men många gillar det och efter att Breivik började använda begreppet har det spritt sig och används av många nationella, nazister och sverigedemokrater för att beskriva alla som, kort och gott, är det minsta positiv till invandring. De mer pålästa användarna av detta ord säger att uttrycket inte är problematiskt alls, eller hatiskt, utan bara används för att beskriva en viss kulturtradition i Frankfurtskolans efterföljd. Jomen, joho, exakt, just det! I denna artikel ska vi kika närmare på detta, egendomliga nyord.

Breivik använde ordet fritt i sitt manifest. Breivik hade själv inspirerats av den gravt islamofobiska counter-jihadrörelsen när han använde begreppet. islamofoberna har använt ordet ett par år nu för att beskriva de som de anser är ”islamkramare” och för det ”multikulturella”. En del nazister har, som i exemplet ovan, också anammat ordet, men för att sprida hat mot både muslimer och judar-

Men varifrån kommer det?

Som DN redan skrev i slutet av förra året kommer ordet från nazisterna. Om man läser nazitysk media från 30-talet ser man det ganska ofta. Då kallades det ”kulturbolsjevism”.

Dagens användare försöker vifta bort nazikopplingarna till ordet genom att säga att det handlar om ”maktstrukturer” och ”Frankfurtskolan”. Så här skriver Mats Dagerlind på det SD närstående Avpixlat.

Nazisternas användning av uttrycket var snarast en främmande fågel i sammanhanget eftersom man hade närmast schizofrena urvalskriterier för vad som var god kultur. Visserligen fördömde man följdenligt det nya och gränstänjande men samtidigt också mycket av det borgerliga och intellektuella utifrån en socialistisk politisk värdegrund som inte nämnvärt skilde sig från den som ordet kulturbolsjevism ursprungligen tillkommit för att klandra.

Kulturmarxism är däremot något helt annat. Här är det till att börja med den vidare kulturgeografiska betydelsen av ordet “kultur” som avses. Begreppet används för att beskriva en utvidgning av den marxistiska ekonomiska teorin om makten över produktionsmedlen till ett allmängiltigt sätt att betrakta samhälleliga maktstrukturer utifrån ras, etnicitet, kön o s v, med ursprung i den så kallade Frankfurtskolan. Allmänt finner man de värsta avarterna av denna överideologi hos planhushållningsvänstern men delar av den omfamnas numera också av många socialdemokrater och liberaler, i synnerhet i Sverige.

Avpixlats beskrivning är ganska typisk. Det är så man rättfärdigar användandet av ett ord Breivik populariserat.

Men, det tragikomiska är att om man studerar användningen av ordet kulturbolsjevism, som nazisterna använde har det samma betydelse som Avpixlat anger. Ordet myntades av nazisterna för att sprida hat mot Frankfurtskolans arbete. 

Innan jag går in på det: här följer två exempel på användningen av detta ord. Det första är från nazisttidningen Völkischer Beobachters utgåva från den 17 december 1931… ”Kulturbolsjevistisk  triumf i Thüringen” och den andra är hämtad från samma tidning från den 18 december samma år och handlar om ”borgerligt marxistisk kulturbolsjevism”.

Dessa exempel handlar om konst och den konsttradition som man ansåg var fördärvlig: ”negerkulturen”… Det var som en del av ”kulturkampen”, för en ”ren arisk upplyft kultur”, som ordet myntades.

Nazisterna klassade nämligen en del konst som var modern, jazz, Picasso, etc, som ”degenererad konst”, eller ”kulturbolsjevistisk konst”! I hatet mot konsten pekade de ut en grupp som de ansåg drev en judisk-bolsjevistisk konspiration för att förstöra den sanna ariska konsten. ¨

Denna grupp var….

*trumvirvel*

… det som sen kom att kallas Frankfurtskolan.

Speciellt en institution ansågs vara källan för denna konspiration, Institut für Sozialforschung in Frankfurt. Och om nu någon undrar var ordet Frankfurtskolan kommer från så är det från detta institut. Här verkade György LukácsKarl KorschKarl August WittfogelFriedrich Pollock och andra som nazisterna sedermera överöste med hat. Institutet förenade nämligen några av de värsta sakerna nazisterna kunde tänka sig: judar, socialister och modern kultur, och blev syndabock för mycket av det som nazisterna såg som ont.

De grupper som idag är kända som Frankfurtskolan ansågs bygga ”nya maktstrukturer” för att förstöra kulturen. Speciellt hatat var Lukács koncept om ”Aufhebung der Kultur”, att ”upphäva kulturen”, d v s att rycka kulturen från sina moralistiska kristna rötter. De var ”kulturrelativister”, sa nazisterna, som upphävde alla klassiska begrepp om gott och ont. Lukács och de ledande i denna grupp var dessutom socialister och marxister, vilka tillsammans med judarna var den främsta fiendebilden för nazisterna vid den här tiden. De var marxister, alltså ”bolsjeviker”, och så föddes begreppet ”kulturbolsjevism” för att beskriva det arbete de gjorde.

Av polemiska skäl vidgade man begreppet till liberalerna också efter en kort tid och sen till ett samlingsord för mycket av det man hatade med andra kulturer, judar, Amerika, eller modern kultur och… givetvis socialisterna.

Det är med andra ord lagom fräscht att detta ord dammats av på nytt. Men det är mycket talande för vår tid. Så när Mats Dagerlind på Avpixlat förklarar att ordet inte alls har en nazistisk grund eftersom det används för att beskriva vad Frankfurtskolan är, så bekräftar han det han säger sig dementera.

Det är ingen slump heller, att nutida rabiata antisemiter och förintelseförnekare, som Israel Shamir, gärna hetsar mot Frankfurtskolan.

För övrigt gillar många nazister, nationella och sverigedemokrater helt klart återvinning. 2010 kartlade jag ursprunget för ordet ”kulturberikare”. Det härrör från det nazistiska ”kulturträger”, d v s kulturframdrivare.

Denna krönika har tidigare publicerats på Frihetssmedjan.