Etikettarkiv: myt

Korta motargument, Myter

Myt: Du kan ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar äldreförsörjningsstödets storlek

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental. En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att man kan ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar äldreförsörjningsstödets storlek.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

Alla inkomster, även från utlandet, påverkar storleken på äldreförsörjningsstödet.

Så nej, du kan inte ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar storleken på äldreförsörjningsstödet.

Källa:

Pensionsmyndigheten

I fokus, Myter

SD:s etniska karta är inte statistik, det är ideologi

Sverigedemokraterna har nyligen presenterat en karta som delar upp befolkningen, baserat på människors etnicitet. Siffrorna i SD:s karta skiljer sig från befintlig statistik eftersom den bygger på andra definitioner än de definitioner som exempelvis SCB använder. Enligt SCB:s officiella definition räknas en person som har “utländsk bakgrund” om hen antingen är född utomlands, eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det är en etablerad, jämförbar definition som används för att kunna studera skillnader i livsvillkor och integration.

SD:s ”Migrationskarta” räknar i stället även in personer med en svensk och en utländsk förälder. Det gör att siffrorna ser mycket större ut – men också att många människor räknas som “utländska” trots att de är födda och uppvuxna i Sverige. Kartan presenteras tillsammans med teorier som bygger på en konspirationsteori om ett pågående ”folkutbyte”. Folkutbytesteorin ofta kallad ”The Great Replacement” på engelska är en högerextrem konspirationsteori som påstår att befolkningar i västvärlden, särskilt i Europa, medvetet ”ersätts” av människor med bakgrund i Mellanöstern, Afrika eller andra delar av världe
Folkutbytesteorin bygger på tre centrala, men falska, antaganden:

  • Att det pågår en planerad konspiration för att förändra Europas befolkning.
  • Att infödda européer håller på att bli en minoritet på grund av invandring och låga födelsetal.
  • Att det kommer att leda till kulturell och civilisatorisk kollaps.

    Teorin saknar all vetenskaplig grund men har fått starkt genomslag i nationalistiska och främlingsfientliga rörelser. Det finns mycket mer att säga om denna, och andra teorier som betraktar människor och kultur som någonting statiskt, men en av de allvarligaste aspekterna med SD:s karta är partiets ambitioner om att åstadkomma en uppdelning.

    När ett politiskt parti börjar dela in människor efter hudfärg och etnisk bakgrund, som SD gjort med sin karta och retorik, handlar det inte om att presentera samhällsnyttig statistik, det handlar om att definiera vem som anses tillhöra samhället och vem som ska ställas utanför. Att beskriva och kategorisera människor utifrån deras ursprung på det sätt som SD gör är inte en neutral handling. Det är ett sätt att försöka forma föreställningar om andra människor och skapa sociala gränser mellan ”vi” och ”dom andra”. Det är ett politiskt språk som syftar till att urholka principer om alla människors lika värde, vilket både svensk och internationell rätt har som mål att värna.

    Europakonventionen och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter slår fast att ingen människa får särbehandlas på grund av etnicitet eller bakgrund. När politiska aktörer ändå väljer att framhäva skillnader som bygger på egna föreställningar om ”kultur och etnicitet”, undergräver det inte bara moraliska värden, det utmanar också själva rättsstatens grund. Historien visar vart den sortens tänkande kan leda.

    Under 1990-talet, i det forna Jugoslavien, började framförallt etnonationalistiska politiker rita kartor över folkgrupper och tala om etniska och religiösa skillnader som ett hot mot nationens framtid. Uppdelningen som ägde rum fungerade som ett verktyg för att kunna splittra samhället, rättfärdiga exkludering och olika former av våldsamma övergrepp. Etnicitet förvandlades till ett politiskt vapen.

    Samma mönster att först särskilja, sedan misstänkliggöra är en välkänd mekanism i processer av avhumanisering. När människor slutar ses som individer och i stället definieras genom sin bakgrund, blir det lättare att ifrågasätta deras rättigheter och tillhörighet. Sveriges demokrati och rättsordning bygger på motsatsen: att medborgarskap och mänsklig värdighet gäller alla, oberoende av ursprung. Att bryta mot dessa principer är att angripa de gemensamma grunder som håller samhället samman.

    Vi har sett flera exempel på hur SD:s försök att avhumanisera och demonisera minoriteter har haft begränsade framgångar. Partiets önskan om att måla ut ”invandrare” som mer kriminella än andra på grund av deras ”kultur” misslyckades stort när det blev tydligt att sverigedemokratiska företrädare var dubbelt så kriminella som de grupper man försökte demonisera. Samtidigt ska man inte underskatta riskerna med att om och om igen beskriva vissa delar av befolkningen som ”dom andra”.

    Många människor var förvånade över hur snabbt människor var beredda att angripa tidigare grannar och bekanta i Jugoslavien. Sanningen är att avhumaniseringsprocessen börjat långt tidigare med samma typ av retorik som vi kan höra från sverigedemokratiska företrädare.

Källor:

SD:s migrationskarta

Europakonventionen

FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter

Korta motargument, Myter

Myt: Du kan få äldreförsörjningsstöd utan att ha bott en enda dag i Sverige

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental. En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att människor som aldrig bott i Sverige kan erhålla äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

För att erhålla äldreförsörjningsstöd måste du vara bosatt i Sverige.

Så nej, du kan inte få äldreförsörjningsstöd utan att ha bott en enda dag i Sverige.

Källa:

Pensionsmyndigheten

I fokus

Trump ger vita sydafrikaner asyl

USA:s president Donald Trump har nyligen aviserat att landet ska ta emot rekordlåga 7 500 asylsökare under nästa år. Han har tagit myten om att det skulle pågå ett folkmord på vita i Sydafrika så långt att han vill att majoriteten av asylsökare ska vara just vita sydafrikaner. Vita sydafrikaner har inte flyktingstatus enligt FN:s definitioner.

Motargument, och många andra, har knäckt den högerextrema konspirationsteorin om att det skulle pågå ett folkmord på vita i Sydafrika. I många år har det, såväl internationellt som i Sverige, spridits en myt om att vita bönder i Sydafrika skulle vara utsatta för folkmord. Det är en konspirationsteori skapad av högerextremister, nazister och vit makt-rörelsen i Sydafrika och andra länder.

1948 definierade FN vad som är att betrakta som folkmord. Att slänga ur sig att t ex vita i Sydafrika är utsatta för folkmord är en direkt felaktighet, och riskerar att urvattna begreppet samt skapa splittring och polarisering.

Det som stämmer är att bönder i Sydafrika sedan lång tid tillbaka har utsatts för attacker i form av rån, tortyr, våldtäkt och mord. Det finns dock inget som tyder på att attackerna skulle vara specifikt riktade mot vita bönder. Som exempel ser vi att 2017 dödades 62 bönder i Sydafrika, och att 46 av dessa var vita.

Alltsedan apartheids fall 1994, spirar konspirationsteorier om att den vita befolkningen i Sydafrika utsätts för ett ständigt pågående folkmord. Morden på bondgårdarna ska, enligt konspirationsteoretikerna, utgöra ”bevis” för detta.

Högerextremister, nazister och vit makt-rörelsen påstår att, utan raslagar som separerar vita och svarta, kommer landets vita befolkning utplånas. De använder Sydafrika som ett avskräckande exempel, och att världens vita befolkning måste vara medvetna om det pågående ”folkmordet på vita”.

Huvudmotivet för attackerna mot bondgårdar i Sydafrika är till 90% rån. Ägandet av bondgårdarna i Sydafrika domineras av vita, och de svarta bönderna är bland de fattigaste i landet. I Sydafrika, liksom i många andra delar av världen, är vita generellt mer förmögna och har högre status än svarta. Sydafrikas regering hävdar att attackerna på bondgårdar är del av ett större problem med kriminalitet i landet, och att de inte grundar sig i ”ras”-motiv. Sedan avvecklingen av apartheid har Sydafrika haft som mål att ha en rättvisare fördelning av marken. Eftersom det arbetet inte fallit väl ut röstade parlamentet 2018 fram en grundlagsändring som gav staten rätt att konfiskera mark utan kompensation. Landet är polariserat, och vita sydafrikaners rättigheter skyddas fortfarande i grundlagen.

Varje år mördas ca 60 personer, vita som svarta, på bondgårdar i Sydafrika. I ett land där ca 27 000 personer mördas varje år har dessa mord på bondgårdar av högerextremister, nazister och vit makt-rörelsen påståtts vara ett pågående folkmord på vita.

Att Trump använder myten om folkmord på vita i Sydafrika som ett incitament för att bevilja dessa asylstatus är häpnadsväckande. I enlighet med definitionen av folkmord och definitionen av vad flyktingstatus går det inte att motivera att ge vita sydafrikaner asyl i USA (eller någon annanstans).

Lästips:

UN: Definitions of genocide and related crimes http://www.un.org/en/genocide-prevention/definition

BBC: Trump sets refugee admissions at record low – with most to be white South Africans www.bbc.com/news/articles/cy40jj71243o

Källor:

Africacheck: FACTSHEET Statistics on farm attacks and murders in South Africa https://africacheck.org/…/factsheet-statistics-farm…

Expo: Sydafrika en symbol för vitt folkmord https://expo.se/…/sydafrika-en-symbol-f%C3%96r-vitt…

NPR.org: Here’s the story behind that Trump tweet on South Africa and why it sparked outrage https://www.npr.org/…/heres-the-story-behind-that-trump…

Washington Post: Elon Musk raises the specter of ‘white genocide’ https://www.washingtonpost.com/…/musk-south-africa…/

Reuters: Farm murders highlight apartheid’s toxic legacy in South Africa https://www.reuters.com/…/farm-murders-highlight…/

SVT: Nya dystra mordrekord i Sydafrika https://www.svt.se/…/nya-dystra-mordrekord-i-sydafrika

Korta motargument, Myter

Myt: Du kan vara utomlands längre tider och ändå få äldreförsörjningsstöd

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental. En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att du kan befinna dig utomlands under en lång tid och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

För att du ska kunna erhålla äldreförsörjningsstöd måste du vara bosatt i Sverige. Om du regelbundet befinner dig utomlands är risken stor att du inte anses vara bosatt i Sverige, vilket innebär att du inte längre har rätt att erhålla stödet. Hur länge utlandsvistelsen kan pågå är avhängigt hur ofta du åker utomlands och om du reser utanför EU/EES. Reser du utanför EU/EES så får du inte befinna dig utomlands längre än tre månader för att kunna behålla ditt äldreförsörjningsstöd.

Så nej, du kan inte befinna dig utomlands längre tider och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.

Källa:

Pensionsmyndigheten

Korta motargument, Myter

Myt: Pensionerna blir lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental. En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att pensionerna skulle bli lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

Äldreförsörjningsstödet grundar sig i politiska beslut och finansieras inte via pensionssystemet utan av statsbudgeten. Detta innebär att inkomst- och premiepensionsnivåerna inte påverkas av hur många som erhåller äldreförsörjningsstöd.

Så nej, pensionerna blir inte lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.

Källa:

Pensionsmyndigheten

Myter

Myt: Asylsökande och bidrag

På Motargument är vi extra glada för mytknäckare, gärna sådana som ger motargument mot falska, vinklade, rasistiska och fördomsspäckade myter om invandrare och bidrag. Faktum är att just den sortens artiklar är de mest lästa och delade på Motargument. Mot bakgrund av att lögnerna aldrig upphör, den totala bristen på källkritik och att hetspropaganda kring invandrare sprids som en löpeld på Internet, så kommer vi på Motargument aldrig att sluta skriva dessa mytknäckare.

I samhället, på bloggar och i sociala medier sprids falska och extrapolerade uppgifter om invandrare och bidrag. Hur mycket i ersättning får egentligen asylsökande?

Asylsökande har rätt till dagersättning

Människor som har flytt till Sverige och har lämnat in en asylansökan har möjlighet att söka ekonomiskt bistånd från Migrationsverket i väntan på att asylansökan behandlas. Det ekonomiska biståndet kallas dagersättning. Denna dagersättning upphör så snart uppehållstillstånd ges eller när personen lämnar Sverige.

Tanken med denna dagersättning är att det ska täcka utgifter för ”sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, kläder, skor, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter”.

Ett kriterium för att få denna dagersättning är att den sökande kan uppvisa eventuella tillgångar och på så sätt kan man avgöra om personen har behov av ersättning. Det är nämligen brottsligt att undanhålla uppgifter om eventuella tillgångar eller inkomst.

Rätten till ekonomiskt stöd är normalt förbrukad då den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön, då uppehållstillstånd ges eller då personen lämnar Sverige. Den rätten kan dock fortlöpa om den asylsökande:

  • har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  • har beviljats uppehållstillstånd efter att ha haft tillfälligt skydd, med stöd av bestämmelserna i utlänningslagen och som inte är folkbokförda i Sverige
  • eller fortsätter att vistas på förläggning och inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun

Under en månads tid efter att uppehållstillstånd beviljats har den asylsökande rätt till ekonomiskt bistånd.

Hur mycket får asylsökande?

images

Storleken på dagersättning varierar beroende på familjekonstellation – om den asylsökande är ensamstående, delar hushållskostnader med annan vuxen samt antal barn – och huruvida mat ingår i boendet eller inte. Och alla människor har väl rätt att slippa gå hungriga?

Utöver dagersättningen finns en möjlighet för den asylsökande att söka ”särskilt bidrag” om denne kan uppvisa starka skäl till extra ersättning.

När den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön förloras rätten till dagersättning.

Om den asylsökande erhållit arbete kan denne söka bostadsbidrag.

Det finns omständigheter som kan ligga till grund för sänkt dagersättning:

  • du inte medverkar till att klarlägga din identitet
  • du försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla dig undan
  • du samarbetar inte till förberedelserna rörande din hemresa om du har fått ett beslut om avvisning eller utvisning

Denna ersättning kan endast erhållas om Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda i orten den asylsökande har blivit erbjuden arbete och anställningstiden är längre än 3 månader.

Om vi skulle drista oss till att räkna på några exempel (jag räknar på att en månad innehåller 30 dagar):

  • Ensamstående där mat ingår i boendet erhåller 720 kronor per månad. Ensamstående där mat inte ingår i boendet erhåller 2 130 kronor per månad
  • Ensamstående med tre barn (2, 7 och 12 år gamla) där mat ingår i boendet erhåller 1 620 kronor per månad. Samma familj erhåller 5 475 kronor per månad om mat inte ingår i boendet
  • Två vuxna som delar hushållskostnader med tre barn (2, 7 och 12 år gamla) där mat ingår i boendet erhåller 2 040 kronor per månad om mat ingår i boendet och 7 005 kronor per månad om mat inte ingår i boendet

Ponera att någon av de asylsökande i endera familjekonstellation börjar jobba: vi plussar då med bostadsbidrag om 850 kronor per familj och månad respektive 350 kronor per ensamstående och månad. Bostadsersättningen kan bara utbetalas om Migrationsverket inte kan bistå med bostad i orten den asylsökande erbjudits arbete och anställningstiden är längre än 3 månader.

”Lyxflyktingar” tar våra pengar

Det kan verka som att människor får väldigt mycket pengar, om man inte räknar med hur många personer det är som behöver socialt bistånd till mat och nödvändiga omkostnader under sin första tid i Sverige.

Att ett hushåll får socialens ekonomiska bistånd innebär inte att samma hushåll kommer få det permanent under 12 månader per år under all evighet… Socialstyrelsen har statistik för hur många månader per kalenderår som samma hushåll får ekonomiskt bistånd… och det är långt från 12 månader per år. Vi kan däremot, ur statistiken utläsa att 60% av alla hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd under ett år, får det kortare tid än 10 månader per år.

Alltså är det hela tiden nya hushåll som söker, och andra hushåll som slutar få bistånd, eller delar därav, eftersom någon i hushållet börjar jobba osv.

I Socialstyrelsens statistik över ekonomiskt bistånd 2024 kan vi läsa följande:

År 2024 fick omkring 145 500 hushåll ekonomiskt bistånd någon gång under året.

Under 2024 betalade kommunerna ut drygt 10,9 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar en ökning med drygt två procent i fasta priser.

Antalet biståndsmottagare under 2024 var nästan 251 400, varav 86 000 kvinnor, 88 000 män och 77 400 barn.

Av det totala antalet vuxna biståndsmottagare var omkring 58 procent utrikes födda.

I Sverige finns drygt 10 miljoner invånare. Är det en principsak att vissa som, av olika anledningar, är fattiga inte ska få leva ens på existensminimum? Eller handlar det om var personen ifråga är född, vilken religion denne tillhör, utseende eller vilket språk denne talar – kort sagt: beror det på att man ogillar främlingar?

Bland ”sverigevänner”, folkvalda och i alternativ media finns en fäbless för att extrapolera, siffertrixa, vinkla och fara med osanning vad gäller bidrag och invandring. I grund och botten är detta förfarande en väl medveten taktik: skrämselpropaganda får vanliga människor att bli upprörda och förbannade samt ställa utsatta grupper mot varandra medelst en vidrig polarisering. Alternative facts och fake news blir verklighet i den ständiga hetsjakten på dem man väljer att benämna ”lyxflyktingar”.

Att Sverige bidrar med ekonomiska medel så att asylsökande kan leva på åtminstone existensminimum är inga konstigheter och är uttryck för att alla människor har rätt till ett drägligt liv.

När du hör människor extrapolera och uttrycka ”worst case scenario”-siffror när det kommer till flyktingar och bidrag så dela gärna med dig av denna artikel.

Det är skillnad på att vara asylsökande och nyanländ.

Statistik för dem som vill ha siffror på belopp och antal bidragsmottagare och biståndshushåll:

Socialstyrelsen: Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2024

Socialstyrelsen: Ekonomiskt bistånd 2024

Migrationsverket: Statliga ersättning till kommuner

Ett urval av mytknäckare och artiklar som ger motargument mot rasistiska myter om invandring och bidrag:

Myt: Invandrare får barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt
Hur var det nu med bidragen?
Invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda
Myt: ”Varför får ensamkommande mer än svenskar?”
Gäller äldreförsörjningsstöd bara för invandrare?
Myt: Invandrare får full pension efter ett år
Guldregnet över invandrerskan
Myt: SFI-Bonus (uppdaterad september 2014)
Hur mycket ersättning får invandrare i etableringsreformen?
Gratis busskort till asylsökande

Källor:

Migrationsverket: Ekonomiskt stöd för asylsökande
Socialstyrelsen: Statistikdatabas för ekonomiskt bistånd – årsstatistik

Korta motargument, Myter

Myt: Äldreförsörjningsstödet går bara till invandrare

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental. En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att äldreförsörjningsstödet bara går till invandrare.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

Alla vi som bor i Sverige kan ansöka om äldreförsörjningsstöd från den dag  vi fyller 65 år.

Så nej, äldreförsörjningsstödet går inte bara till invandrare.

Källa:

Pensionsmyndigheten

Myter

Myt: Bidrag för invandrare

Gästinlägg av Birgitta Hult

Det cirkulerar ständigt på Facebook inlägg om hur lukrativt det är att vara flykting i Sverige där det målas upp hur mycket pengar den som aldrig arbetat och betalat skatt i Sverige kan plocka ut i bidrag. Det är en fruktsallad av korrekta siffror blandade med felaktigheter och lögner.

Jag har granskat ett sådant Facebookinlägg som handlar om hur mycket en ”invandrare” kan få i pension och en pension som inte går att uppnå för oss som levt och arbetat här. Inlägget skrevs redan 2015, men cirkulerar fortfarande. Inlägget är skrivet av Per Gustafsson, gruppledare för SD Tomelillas fullmäktigegrupp:

”DET HÄR BORDE DU LÄSA

Regeringspropositionen 200/01:136. Där framgår att det äldreförsörjningsstödet främst tillkommit av hänsyn till invandrade personer över 65 års ålder. Här lagstadgas hur bostadsbidrag för pensionärer skall beräknas.
För svensk medborgare som bott och arbetat i Sverige i minst 40 år skall bostadsbidraget för skälig levnadsnivå beräknas på 93% av 5 000 kr eller 4 831 kr/mån. För den invandrade som aldrig arbetat i Sverige och är 65 år eller äldre skall bostadsbidraget för skälig levnadsnivå beräknas på 100% av 6 200 kr/mån. D v s 1 550 kronor lägre för den svenska pensionären.
Det innebär sålunda att det som anses vara skälig levnadsvivå för en svensk pensionär anses inte vara skälig levnadsnivå för den som invandrat och aldrig bidragit med något till landet. Det som duger åt en svensk pensionär duger inte åt t ex en invandrad somalier som får ÄFS.
Garantipensionen uppbärs i dag av cirka 225 000 pensionärer och är 7 500 kronor. För den som invandrat och får ÄFS och har en bostad med en hyra på 6 200 kr är pensionen 11 031. Därutöver kan den invandrade ha extrainkomst på 3 000 kr/mån skattefritt. Alltså 14 031 kr i månaden skattefritt.
Enligt regeringspropositionen är ÄFS inte inkomstgrundande varför den invandrade pensionären har fri sjukvård, fri tandvård, fria mediciner och fri hemtjänst. Alltså sådant som den svenske garanti-pensionären får betala för.

Govt sammanslaget kan man konstatera följande.
Bostad som duger åt svensk pensionär duger inte åt invandrad pensionär.
Garantipensionen på 7 500 kr anses räcka till alla levnadsomkostnader för den svenske pensionären emedan 14 831 inte anses räcka för den invandrade pensionären. Därför fri sjukvård, tandvård mm mm.
Skillnaden mellan den svenske pensionären och den invandrade är att den ena har arbetat ett helt liv och betalat skatt under minst 50 år i Sverige. Den andra har inte bidragit med någonting.

DETTA ÄR STEFAN LÖFVENS POLITIK SOM DOM INTE GÄRNA PRATAR OM.”

Vad är garantipension?

Garantipensionen är en del av den allmänna pensionen och är ett grundskydd för dig som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Den baseras på ditt civilstånd, hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige.

För att du ska få full garantipension krävs att du har 40 år i Sverige från och med det år du fyllde 16 år t o m det år du fyller 64 år. Har du bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40-del för varje år. Har du t ex bott 27 år i Sverige får du alltså garantipension med 27/40-delar.

För dig som är född 1977 eller senare gäller andra regler för åren du är 16 år t o m ditt 25:e levnadsår. För att vart och ett av dessa år ska ge rätt till garantipension krävs att du haft pensionsgrundande inkomst som motsvarar det gällande årets inkomstbasbelopp. För 2025 gäller att du ska ha en pensionsgrundande inkomst motsvarande 80 600 kronor.

Garantipension för flyktingar:

Om du har kommit till Sverige och fått uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande kan du i vissa fall få räkna din bosättningstid från ditt tidigare hemland som försäkringstid för din garantipension. För att du ska kunna tillgodoräkna tiden från ditt hemland måste du ha varit bosatt i Sverige året innan du fyllde 66 år.

Hur hög är garantipensionen?

Ensamstående: högst 11 907 kronor.
Gifta: högst 10 980 kronor.

Vad är äldreförsörjningsstöd?

Äldreförsörjningsstödet garanterar att du som har låg pension eller ingen pension ändå kan få en skälig levnadsnivå när de andra pensionsförmånerna inte räcker till. Äldreförsörjningsstödet beräknas utifrån ett belopp för skälig levnadsnivå.

Vad är skälig levnadsnivå?

För ensamstående: 5499 kronor kvar efter skatt och hyra.
För sammanboende: 4495 kronor kvar efter skatt och hyra.

Vad är skälig bostadskostnad?

Ensamstående 7 500 kr/månad.
Sammanboende 3 750 kr/månad.

Är din totala inkomst efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad lägre än skälig levnadsnivå, får du äldreförsörjningsstöd så att du kommer upp i denna nivå.

När du söker äldreförsörjningsstöd får du räkna med skälig bostadskostnad, det vill säga upp till 7 500 kronor i månaden för ogifta och 3 750 kronor i månaden för gifta, registrerad partner eller sambo. I vissa fall kan gifta personer räknas som ogifta. Det kan till exempel gälla om den ena maken eller makan vistas på sjukhem.
Inkomsten beräknas efter avdrag för skatt. Är ni gifta räknas era inkomster ihop och delas sedan lika mellan er.

Vad är bostadstillägg?

Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 7 290 kronor per månad. Den som har fyllt 66 år och tar ut hela din allmänna pension kan ansöka. Vid ansökan om bostadstillägg prövas också rätten till äldreförsörjningsstöd. Du kan ansöka från det att du fyller 66 år och tar ut hela din allmänna pension.

Gäller det olika villkor för invandrare och den som alltid bott i landet?

Alla som bor i Sverige och fyllt 66 år kan bli beviljade äldreförsörjningsstöd. Alla inkomster, också pension från utlandet påverkar stödets storlek. Äldreförsörjningsstödet är inte pension utan kan likställas med socialbidrag för den som inte gått i pension.

Det ekonomiska stöd som kan utgå till asylsökande och dem som fått uppehållstillstånd gäller bara personer upp till 66 år. Äldreförsörjningsstöd är alltså det enda stöd den som är äldre än 66 år kan få. Detsamma gäller personer som bott i Sverige hela livet.

Skattefria inkomster

I inlägget sägs det att ”den invandrade ha extrainkomst på 3 000 kr per månad skattefritt”. Nej, det kan varken en invandrad eller en som alltid bott i Sverige ha. Däremot kan alla ha en inkomst på 24 873 kr/år utan att betala skatt. Men alla inkomster påverkar garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och sänker dem.

Vad är en invandrare?

En invandrare kan ha bott i Sverige nästan hela livet, kan ha arbetat och betalat skatt här i 40 år och förtjänat vad som behövs för full pension. Jag vet inte vad den som skrev inlägget menade med ”invandrare”. Det är viktigt att observera att det råder olika ekonomiska villkor beroende på vad som menas med invandrare.
Här är några exempel:

ASYLSÖKANDE är en person som ansökt om skydd och som väntar på ett beslut. Bedöms en person vara flykting eller ha andra skyddsbehov får personen ett uppehållstillstånd.

NYANLÄND är en person som beviljats uppehållstillstånd och skrivits in i en kommun. Personen har alltså fått godkänt att vistas i Sverige och kan bosätta sig själv eller få hjälp av arbetsförmedlingen. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.

Vad gäller sjukvård och tandvård?

Asylsökande: kan få sjukvård och tandvård som inte kan vänta. De betalar en symbolisk kostnad på 50 kr eftersom deras ekonomiska stöd är lågt.

Nyanlända: samma gäller som för andra som är folkbokförd inom ett landsting eller är EU/EES-medborgare.

I inlägget som sprids ges Stefan Löfven skulden för de låga pensionerna. Jag vill påminna om att pensionen grundar sig på en pensionsöverenskommelse som tecknades 1994 och bakom den stod Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Statsministrarna har växlat sedan dess men hittills har ingen regering tagit pensionsfrågan på riktigt allvar.

Källor:

Pensionsmyndigheten
Skatteverket
Migrationsverket
1177
Socialstyrelsen
Senioren

Myter

Myt: Äldreförsörjningsstödet är högre än garantipensionen

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental. En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet och garantipensionen. Myten består av att äldreförsörjningsstödet skulle vara högre än garantipensionen.

Äldreförsörjningsstödet är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

År 2025 är full garantipension till ensamstående födda 1938 och senare 11 907 kronor i månaden före skatt. Siffran för gifta, sambo eller registrerad partner är 10 780 kronor. Förutom detta belopp kan du erhålla maximalt 7 290 kronor i månaden i bostadstillägg.

Äldreförsörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels i det man kallar en skälig levnadsnivå på 7 525 kronor per månad (2025), dels en skälig bostadskostnad på maximalt 7 500 kronor (om hyran är så hög). Storleken på äldreförsörjningsstödet är avhängig pensionärens inkomst efter skatt.

Trots att garantipensionen är skattepliktig är garantipensionen, även efter skatteavdraget, högre än beloppet för skälig levnadsnivå, dvs 7 525 kronor per månad.

En garantipensionär kommer således aldrig (i total nettosumma) få ut mindre än en person med äldreförsörjningsstöd om de i övrigt har samma förhållanden. Dessutom kan en garantipensionär också erhålla äldreförsörjningsstöd.

Så nej, äldreförsörjningsstödet är inte högre än garantipensionen.

Källa:

Pensionsmyndigheten