Etikettarkiv: Logik

Myt: Alla heter Muhammed i Malmö

Varje år redovisar SCB såväl invånarnas som nyföddas förnamn och tilltalsnamn. Motargument kan härmed meddela att inte heller år 2016 är Mohamed det namn som vinner störst mark bland nyfödda pojkar i Sverige.

Bland de pojkar som föddes i Sverige under år 2016 hamnar Mohamed med sina 410 nyfödda på 35:e plats. Viktigt i sammanhanget är att bland dessa ingår olika stavningar av namnet, såsom Muhammed, Mohamad etc, vilket vi kan läsa om här. Förvisso har namnet fått en liten skjuts uppåt sedan föregående år, då namnet Mohamed hamnade på 43:e plats.

Om vi kikar på statistiken för pojkar och män gällande hela den folkbokförda befolkningen ser vi att det fanns 28 924 personer med tilltalsnamnet Mohamed (med alla stavningsvariationer inräknade) i Sverige år 2015. Det ger namnet en 43:e plats bland tilltalsnamn i landet.

Om vi däremot kikar på antalet pojkar och män som har namnet Mohamed som förnamn hamnar det på 60:e plats (46 335 stycken). Det är förvisso en uppgång sedan året före då namnet låg på 62:a plats.

baby-1337505_960_720De populäraste namnen på nyfödda pojkar i Sverige 2016 var Oscar, Lucas och William.

De populäraste tilltalsnamnen bland pojkar och män i Sverige år 2015 var Lars, Mikael och Anders.

De populäraste förnamnen bland pojkar och män i Sverige år 2015 var Karl, Erik och Lars.

Om vi tittar närmre på Malmö så ser siffrorna ut på följande vis, enligt det svar jag erhållit av SCB via mail: den 31 januari 2015 var Mohamed, Lars och Mikael de vanligaste tilltalsnamnen. Om vi däremot tittar på pojkars och mäns förnamn i Malmö ser vi en annan bild: Mohamed återfinns inte på topp 10. De vanligaste förnamnen på pojkar och män i Malmö är Karl, Erik och Lars.

Den 1 november 2016 fanns totalt 161 384 pojkar och män i Malmö Stad. 2 610 av dessa, dvs 1,6 %, lystrar till namnet Mohamed.

Man bör heller inte glömma att det är betydligt vanligare för muslimer att döpa sina söner till Mohamed än det är vanligt för icke-muslimer att döpa sina barn till något specifikt kristet namn, vilket kan påverka så att det uppstår en statistisk snedvridning av resultatet. Mer om ”fäblessen” för namnet står att läsa här.

Det finns en stark önskan och vilja hos en del att hävda att Mohamed i framtiden kommer att bli Sveriges vanligaste mansnamn. Det finns varken statistik eller logik som indikerar att så kommer att bli fallet.

Är siffrorna ett uttryck för den ”demografiska bomben”, ”islamiseringen” och ”systemkollapsen”? Knappast.

Så nej, alla i Malmö heter inte Muhammed. Att sprida myten om namnet Muhammed tjänar enbart ett syfte, nämligen att underblåsa de främlingsfientliga krafternas agenda.

Mer läsning:

Muhammad: the truth about Britain’s most misunderstood name

List of most popular given names

Intervju med en f d rasist: ”I viss mån är nog de flesta lite rasistiska”

Denna artikel har tidigare publicerats på Afropé

En skola utan helhetssyn och vänner och familj som ger sin syn på verkligheten. Torshammare och behovet av att veta. De sakerna präglade Pias barndom och skapade de rasistiska åsikterna hon bar med sig i flera år.

Bild: Fatou Touray

Bild: Fatou Touray

När Pia var liten fick hon ofta höra uttryck som ”blatte” och ”zigenarpack” och andra nedvärderande uttryck. Och som hon själv säger så blev det en sanning, eftersom det kom från hennes föräldrar. Senare, som tonåring, umgicks hon med äldre ungdomar som hade mer rasistiska åsikter och det blev att hon höll med dem. Under samtalets gång så vävs det upp den bild av en samtid där det rasistiska kom från många olika håll, från barndomen, umgänget och i skolan från andra elever. Pia beskriver det som att det fanns ”invandrarklasser” som fick dåligt rykte av elever ifrån de andra klasserna. Hon fick en viss världsbild serverad av människorna i sin omgivning och då som fjorton år köpte hon det.

– Jag funderade mycket på hur samhället såg ut och då passade det som förklaringsmodell, när man inte vet så mycket, säger hon eftertänksamt.

Vad hade du för åsikter?

– Jag tyckte inte om invandrare, jag såg ner på dem. Jag lyssnade på Ultima Thule och bar Torshammare. Man sa att man inte skämdes över av att vara svensk. Jag minns att jag var inne på Nationalsocialistisk front och tyckte det var tufft.

– Jag tyckte det var logiskt att vi skulle ta hand om oss själva först. Typ som att man inte bjuder in någon att bo i ens hus om det är fallfärdigt.

Slutade bära halsbandet

Det var aldrig något negativt som hände Pia som gjorde att hon fick dessa rasistiska åsikter, utan det var andras tyckanden som hon gjorde till hennes. Men det var en gång som en annan elev anmärkte på hennes Torshammare runt halsen, att det var något negativt, och efter det bar hon det inte längre.

– Så det krävdes ju inte mer än så egentligen.

Hade du några kompisar med invandrarbakgrund?

– Nej, säger hon och skrattar. Men om man hade grupparbete med någon som hade invandrarbakgrund så blev det en särskiljning; en sjysst invandrare särskiljer sig från resten för att resten är ”onda” eller ”konstiga”.

På frågan om hennes åsikter var en produkt av behovet att skylla på andra för sitt dåliga mående så svarar Pia nej. För Pia var de rasistiska åsikterna inget destruktivt, utan mer en sanning som bara var. Åsikterna var helt normaliserade i henne vid den tiden. Men hon agerade aldrig ut sina åsikter på ett destruktivt sätt, medan det finns andra som gör det hävdar hon. Däremot så skapades en känsla av samhörighet med de människorna som delade hennes övertygelser och just då så fyllde det en funktion.

Skulle du ha klassificerat dig som rasist?

– Ja! Man tror att bara skinheads är rasister, men rasism är ju när en person särskiljer en annan på grund av hudfärg och ursprung.

Åsikterna omvärderas

Pia beskriver en verklighet där hennes åsikter aldrig behövde ifrågasättas på riktigt. Från barndomen där de fanns runt henne till umgänget när hon blev tonåring var det aldrig något som gjorde att hon behövde omvärdera sin världsbild. Det fanns inget bestämt ögonblick där detta ändrades utan Pia beskriver snarare att åsikterna dalade ut i och med att hennes umgänge förändrades och att hon fick andra intressen. Under gymnasiet så minns hon inte så mycket av vad hon tyckte eller inte tyckte, men behovet av att veta hur världen fungerade var inte lika stort då. Efter studenten så hade hon en undran om hon skulle kunna jobba med människor. Med det i tanken gick hon en kurs på en folkhögskola med inriktning sociologi.

– Där fick jag lära mig om ”vi och dom – tänk” och fick en annan bild av hur skev världen är. Då började jag fundera på hur mina tidigare rasistiska åsikter var.

Denna kunskap blev en annan grund att stå på. Senare läste hon även universitetskursen ”Rasismens historia” där hon mer i detaljnivå fick lära sig om rasismen i vår vardag.

– Enda gången som mörkhyade hyllas är i sportevenemang, då får de vara med i gemenskapen, säger hon som exempel. Representationen i filmer, sådana saker.

– I viss mån är nog de flesta lite rasistiska, vi har det ju i oss, även de godhjärtade, säger Pia och syftar på hur hjärnan fungerar.

Hjärnan påverkar

Det är något hon återkommer ofta till under intervjun. Hjärnan alltså. Att den gärna vill kategorisera in allting i olika fack och att det bidrar till det rasistiska tänket. Hon resonerar att hennes hjärna som den var utvecklad när hon var fjorton verkligen kunde acceptera ”logiken” i de rasistiska åsikterna. Men att hon nu som vuxen, med en mer utvecklad hjärna är tvungen att tänka annorlunda. Däremot så tycker Pia inte att det är något bra att skuldbelägga eller säga att de rasistiska åsikterna är fel, just med tanke på hur hjärnan är uppbyggd. Hjärnan måste ju läras om eftersom den är invand i tankespår.

– Jag skulle velat ha haft helhetssynen tidigare i skolan. På hur världen fungerar, på hur välfärdssystemet fungerar och konflikter. Varför vi kan leva som vi gör i Sverige.

– När man pratar om slavhandeln tas det inte ner på individnivå som man gör med till exempel Förintelsen. Det skulle vara bra att prata om att rasism finns överallt och att fokusera på varför det är så svårt att bryta det på grund av hur hjärnan fungerar.

– Lär ut att en vit inte kan utsättas för rasism och att den som blir utsatt har tolkningsföreträde.

Varför?

– Jag kan aldrig veta som vit. Jag vet ju det som kvinna. En man kan aldrig förstå hur det är att vara utsatt för sexism. Jag bidrar till problemet men jag äger det inte. Jag utsätter någon för rasism men jag vet inte hur personen tar emot det.

Fotnot: Pia heter egentligen något annat.

Ida Oscarsson

Ida Oscarsson

Öppet brev till Kent Ekeroth

Gästkrönika av Peter Robsahm

En text till SD:s ledning i allmänhet, men deras ”chefsdemagog”, Kent Ekeroth, i synnerhet. Eller varför inte alla och envar som orkar läsa…

Kent; egentligen gillar jag inte infallsvinkeln på den här texten. Det är inte riktigt min stil och inte heller förenligt med mitt synsätt.
Men, jag ska möta dig på din egen planhalva.

Vi börjar i den här änden:

Mina förfäder byggde Sverige. Stamfadern i min släkt, Christian, kom hit från Skottland någon gång under första halvan av 1600-talet.

Det var en driftig karl, må du tro. Han slog sig först fram som köpman och sedan som ekonomisk förvaltare åt en stor brukspatron. Detta ledde till att han själv till slut blev en. Han etablerade sig i Bergslagen – bland det svenskaste som finns när det kommer till vår framgångssaga. Han blev en erkänd och respekterad brukspatron och hans söner följde i hans fotspår.

En av dessa söner fick sedan en son som fick en son som fick en son… och så vidare. Där hamnar vi till slut hos mig, efter nio generationer. Inte särskilt många på 3-350 år, om vi räknar till då jag föddes 1956.
En av dessa i trädet ner, närmare bestämt min farfars farfars far, Karl Magnus och hans bror Ludwig, var de som införde ståltillverkningen i Sverige.

Snacka om att ha bidragit till Sveriges historia och välstånd.
”Det svenska stålet” är känt i hela världen och har givit hundratusentals människor jobb och en framtid i det här landet.
Så, Kent, du behöver inte påminna mig; jag talar utifrån en något privilegierad position.

Dessa män med sina första rötter i Skottland, byggde det här landet tillsammans med alla andra – nederländare, valloner och tyskar – som med sin kunskap och driftighet etablerade sig och skapade en ny framtid i det avlånga landet i norr. De inte bara skapade sig själva en framtid, utan blev helt avgörande för alla dessa andra som fick sin utkomst av industrialismens vagga.

Anor. Stolta anor. Fast jag genetiskt sett har keltiskt ursprung är jag fan i mig svensk så det ryker om det.

Då kommer vi så till dig, Kent. KentEkerothAvatar
Vad har du att komma med i bakfickan?
Vad jag har förstått så har du delvis dina rötter i Kazakstan och Polen. Din mor har invandrat därifrån och därför är du ju andra generationens invandrare.

Så hur ”svensk” är du? Du talar vitt och brett om vilka som är berättigade att få bo här och vilka som ska ut. Okej. På vems mandat gör du det? Vad har du att komma med när det gäller svenska rötter och uppbyggnaden av det här landet? Din far kanske? Han vet jag i princip ingenting om, men om vi går till gener och blod är du ändå en invandrare.

Eller hur?

Kan du annars ge mig en förklaring jag kan köpa som gör att du ska behandlas annorlunda än någon annan i din situation? Med dina, eller dina fascistbröders, mått mätt så ska du alltså förpassas tillbaka. Tillbaka till vad? Ska du tillbaka till Astana? Eller till Warszawa? Vad har du att hämta där? Kanske kan du bo hos någon avlägsen släkting du kanske inte alls känner? Fast det är ju inte säkert de vill släppa in en vilt främmande ”svensk” hursomhelst som de knappt vet vem det är.

Du känner ingen och du har egentligen ingenting annat än ett antal vilsna gener som knyter dig till platsen. Pyrt läge, men vi gör inga undantag.

Eller hur?

Eller tycker du att du är så pass etablerad svensk att det är här du hör hemma?

Okej… så vad skiljer det dig från de hundratusentals andra i samma situation du vill slänga ut från det här landet?

På den punkten är jag oantastlig; svensk så det ryker om det, med förfäder som betytt mer för det här landet än många andra.
Så, ut med dig och din tvillingbrorsa och er mamma ska givetvis packa sin väska hon med.

Eller?

Är det så vi ska ha det? Är det på det viset vi ska bygga en framtid?
Jag tycker inte det. Men om du vill leka Himmler och bussa de lättköpta på de försvarslösa, då ska vi fan i mig tala klarspråk.
Med din egen måttstock ska du bara ställa dig i hörnet och hålla käften. Har jag uttryckt mig klart nog?

Du har inga mandat att tala för någon annan av oss och med tanke på att du är andra generationens invandrare, så ta och ligg lågt med det här om ”svenskheten”.

Fast det är ju med din egen måttstock, så klart.

Personligen tycker jag givetvis att du är lika mycket svensk som någon annan. Och det är också alla andra som du så högmodigt sätter dig ovanpå och vill slänga ut.

Har du hört talas om hybris? Du har det. Lägg ner det, om inte annat så för att det kommer en dag då du kommer att få den nedkörd i halsen, ända till tarmsystemet. ”Hut går hem”, heter det. Och visst är det så.

Nå, ska jag summera lite; mina förfäder var betydande vad gäller uppbyggnaden av Sverige. De bidrog i allra högsta grad till vårt välstånd och vår position i världen. Det är jag givetvis stolt över.
Men jag gjorde det inte.

Ja, du hörde rätt; JAG har inte bidragit, hur mycket de än grävde fundamentet till dagens Sverige.

Lika lite har de flesta av oss personligen gjort ett skit för att vi ska få åtnjuta alla dessa förmåner som det innebär att bo i landet Sverige.
Vi lever minst sagt på världens gräddhylla och du och dina meningslösa kumpaner har mage att svartmåla oss och få det att se ut som vi levde i världens krisnation.

Bortskämda ”brats” – det är vad ni är!

Många av er har fan inte gjort ett vettigt handtag i köket och ändå vill ni ta de gottaste bitarna från middagsbordet när det serveras.
INGEN av oss har gjort sig förtjänt av att leva som vi gör.

Och kom inte dragandes med den där skiten ni presenterar i ert partiprogram om ”essensen”. Det kan hända att ni kan lura en del människor som är ovetande om modern vetenskap och genetik, men väldigt, väldigt många är mer pålästa än så.

Ni snackar skit, helt enkelt. Ni vet inte vad ni pratar om, så lägg ner!
Därför, min bäste propagandaviglare Ekeroth; antingen kan vi mäta våra genbanker i ”svenskhet”, eller också lägger vi ner och inser att vi människor finns här på det här lilla klotet och att ingen av oss har bett om att få komma hit. Det är en tillfällighet att du har dina rötter någon annanstans, likaväl som det är en tillfällighet att jag blev född i en släkt av brukspatroner.

Vi kan inte göra någonting åt det, varken du eller jag, utan vi kan bara förhålla oss till det.

Kanske kan vi också förhålla oss lite ödmjuka till det faktum att vi har fått födas och bo här på en av de bästa platserna. Det är ju nämligen inte självklart, utan det är bara ren och skär tur.

Så, Kent Ekeroth och dina partikamrater och alla andra ”sverigevänner” (ett så ofantligt töntigt begrepp, förresten): lägg ner vapnen.

Här har ni en svensk vars talan ni inte för.

Krönikan är en Facebook-status skriven av Peter Robsahm 160904

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Generaliseringar om män handlar om logik

När vi generaliserar om att män står för sexuella övergrepp så handlar det inte om alla män, det handlar om män kontra kvinnor. Det är en teoretisk lek i huvudet där man jämför kvinnor som grupp mot män som grupp och finner att män står för 97% av de misstänka sexuella övergreppen. Det är ett logiskt bindande resonemang.

När personer (män) läser sådana slutsatser och tar åt sig personligen och känner ett behov av att försvara sig, så har de läst det fel. De som debatterar detta område utifrån en felaktig premiss behöver inte ha känt sig utpekade, kränkta eller anklagade, men de har feltolkat eller missförstått vad slutsatsen betyder.

Det handlar om att 97% av de misstänkta för sexuella övergrepp är män. Inte att 97% av alla män utför sexuella övergrepp eller att 97% kommer att göra det. Det blir därför fel då någon säger att ”det är inte alla män”. No-shit-Sherlock, det är extremt få som har påstått något sådant.

När man sen säger att det ”har med män att göra” så är det som en logisk slutsats (härledning) av att 97% av dem som misstänks för sexuella övergrepp är män. Därför är det logiskt att anta (genom deduktion) att det är >något> som kopplar sexuella övergrepp till män, som genus (som den teoretiska lekens slutsatser landade i). Det betyder att >något> är en koppling mellan män och sexuella övergrepp.

Utgår vi då ifrån att det är män som utför sexuella övergrepp är det FORTFARANDE INTE ”alla män”. Utan >något med män>. Eftersom i genusjämförelsen är 97% män och 3% kvinnor. Alltså >något med män> och fortfarande inte ”alla män”.

våldtäkt
Källa: Brottsförebyggande rådet (www.BRÅ.se)

>Något med män> är en koppling mellan just män och sexuella övergrepp. Det är ett logiskt bindande resonemang.

Den som inte klarar av att förstå skillnaden mellan ett teoretiskt och ett praktiskt resonemang har fel. Inte lite rätt, utan fel. Okunskap ändrar inte ett logiskt bindande resonemang. Att avfärda något som du inte förstår eller inte kan ta in blir ett argumentationsfel. Människor har vandrat på månen fastän väldigt få människor skulle förstå det teoretiska och logiska resonemanget som möjliggjorde det.

När debatten nu utrett frågan om mäns oskuld kanske vi kan börja prata om mäns ansvar och skuld. För nog är det märkligt att vi har ett stort samhällsproblem som pågått i alla tider, men det finns ingen som är skyldig till någonting. Trots att vi, vilket jag förklarat, rent logiskt kan förstå att det är >något med män> som kopplar män till sexuella övergrepp och gör den således till en genusfråga. Det manliga könet utövar sexuellt våld mot det kvinnliga könet och >något med män> är kopplingen.

Vad är det då för >något med män> som gör sexuella övergrepp till en genusfråga? Det här är frågan vi alla borde fundera på för att komma framåt i våra funderingar och strävan efter en lösning. 


Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Rättfärdigandets logik

Gästinlägg av Robert Nilsson

ORLANDO. Pingstpastorn Stanley Sjöberg skriver följande i ett Facebookinlägg med anledning av massakern på gayklubben i Orlando:

“Gayrörelsen har nu en politisk makt som måste respekteras. Teologi, juridik, ekonomi och nästan allt styrs av homosexuella värderingar. Fortsätter “pride-kulturen” att provocera kommer det som hänt i Orlando att upprepas i stad efter stad, land efter land.”

En tid efter terrorattentatet på Utøya så skrev den sverigedemokratiske kommunpolitikern Eric Hellsborn på sin blogg:

“Om det inte funnits någon islamisering eller massinvandring hade det inte funnits något som triggade Behring Breivik att göra som han gjorde.”

Det är samma sorts kallhamrade cyniska logik bakom båda resonemangen – där skulden för det som skett flyttas från gärningsmannen eller den ideologiska kontext och normer som motiverade denne för att läggas på offren eller någon annan.

Antingen det är massinvandring eller provocerande Pride-kultur.

Hitler och nazisterna använde sig av samma sorts logik – det var judarna själva som bar ansvaret för Förintelsen och den slutgiltiga lösningen.

Logiken är livsfarlig – för den inte bara bekräftar gärningsmannens världsbild och syn på sig själv och dennes rättfärdigande av sina handlingar – utan också potentiella gärningsmäns diton.

Massmördare mördar oftast genom att inleda en förhandling med sin egen moral – en sorts förhandlingsprocess – där de hamnar i en sorts moralisk ”point of no return”. De hamnar till slut i slutsatsen att även om mord är moraliskt fel, så övervägs denna moraliska brist av det rätta i att handla för ett gemensamt bästa. Det gemensamma bästa kan vara nationen, folket eller guden eller något annat högre värde.

Att vi påfallande ofta – som i Breiviks fall – ser mordet omskrivet som ett självförsvar handlar just om att komma runt det moraliska dilemmat som mord är. Att handla i nödvärn är en moralisk klausul som funnits ända sedan antiken – en mycket gammal föreställning som idag är institutionaliserad i de flesta nationers lagar.

Logiken tillämpas för den placerar alla människor i ett sorts händelseförlopp som inte går att påverka. Händelseförloppet utlöses som en konsekvens av att en sorts naturlag – må det vara Gud eller någon annan abstraktion som nationen – och dess bestämda ordning har rubbats. Antingen genom att vara homosexuell eller vara av annan etnisk härkomst som i sin tur inte harmonierar med ordningen.

Men framförallt, och återigen, uttalandena bekräftar gärningsmännens – både gårdagens och morgondagens våldsverkares – världsbild och rättfärdigande.

Argumentation och argumentationsfel: Del 2

Om du känner till hur ett argument byggs upp underlättar det din taktiska förståelse för resonemang i allmänhet, men det ger även fördelar vid debatter då du känner igen en oetisk debatteknik. På det viset kan du undvika dem vanliga fallgroparna och kan istället återställa premissen i debatten.

Det här är den andra delen av två om argumentation och argumentationsfel. Den första delen kan du läsa HÄR.

De vanligaste typerna av argumentationsfel:

  • Logiska felslut – När ett argument bryter mot logikens regler och oundvikligen får en ologisk slutsats.
  • Statistiska argumentationsfel – När statistik används osakligt. Det finns flera olika sätt att göra statistiska argumentationsfel på. gemensamt för dessa är missbruket av statistik och orsakssamband. Det är vanligt vid anekdotisk bevisföring. Det är i sin tur en argumentation som försöker bevisa en tes genom enskilda exempel eller genom personliga erfarenheter.

    ”Jag känner många äldre som röker, därför kan det inte stämma att äldre dör i förtid”

  • Genetiska argumentationsfel – Syftar till att angripa trovärdigheten hos den som stödjer en tes snarare än tesen i sig självt. Det finns flera olika sätt att göra det på. Personangrepp (argumentum ad hominem, ”angrepp mot person”) är ett sätt att avleda en debatt till att misskreditera en person och därmed dess trovärdighet, istället för att angripa själva sakfrågan. Det är viktigt att påtala att personangrepp eller diskussioner om en person aldrig har något med sakfrågan i sig självt att göra. Månen blir inte en ost för att någon annan sa det.

    ”Du är dålig. Därför har du fel. Jag är bra. Därför har jag rätt”

  • Associationsargument (guilt by association och honor by association)  – Ett argument som misskrediterar eller uppvärderar trovärdigheten hos antingen debattör eller sakfrågan i sig självt genom ologiska liknelser. På det viset förskjuts perspektivet i debatten att istället bli en fråga om trovärdighet. Associationsargument är ett logiskt felslut.

    ”Hitler var vegetarian. Hitler var ond. Därför är alla vegetarianer onda.”

  • Halmdockor, halmstrå, strågubbe eller en ”straw man” är när en debattör bygger upp en nidbild eller en extrem överdrift av motståndares argument, person, tillhörighet eller alltsammans för att därefter argumentera mot den istället för mot själva sakfrågan. Väljer du att besvara något av de argumenten har du blivit lurad att acceptera falska grundpremisser, vilket inte var ditt ursprungliga argument. Lämpligast motargument är att påtala den bristande relevansen för sakfrågan och återgå till det ursprungliga ämnet. Motargument har skrivit om det här. Halmdockor är ett logiskt felslut.
  • Snöbollseffekten”/”slippery slope”  eller ”sluttande planet” är ett självrättfärdigande resonemang där diffusa och otydliga samband ges en förutbestämd händelseutveckling. Cirkelresonemang till stöd för det är vanligt. Motargument har tidigare skrivit om snöbollseffekten HÄR.
  • Anekdotisk bevisföring  är när personliga erfarenheter eller flera enskildheter används för att ”bevisa” en tes. Enstaka fall kan aldrig bevisa en större helhet. Anekdotisk bevisföring är ett logiskt felslut.
    ”Jag har aldrig sett en älg i skogen. Därför finns inga älgar i skogen” eller ”Månen är en ost eftersom den är både rund och ser ut som en ost”
  • Ad hoc (”till detta”) – hypoteser kan användas som argumentationsfel genom att göra ologiska kopplingar mellan orsak och verkan. Används annars inom vetenskapsfilosofin och samhällsvetenskapen. Kan också användas för att hålla sig kvar vid en övertygelse trots att den blivit motbevisad.

    ”A alltså B, alltså, C. Därför är A alltid B och C”
    eller åt andra hållet;
    ”Om inte A, alltså inte B, alltså inte C. Därför inget A utan C och B”

  • Tu quoque (”du också”) – argument är en antydan till hyckleri hos motdebattören, eller ett avfärdande av hyckleri genom att säga att motståndaren är lika ”skyldig” och att argumentet då är ovidkommande. Ett känt exempel är under Nürnbergprocessen som nazisterna hävdade att motståndarna gjort sig skyldiga till liknande brott och att deras egna gärningar därför inte skulle betraktas som ett brott (mot mänskligheten). Det används medvetet för att skjuta ifrån sig kritik eller en förlorad ståndpunkt.
  • Cirkelresonemang eller cirkellogik är ett självrättfärdigande resonemang. Ett argument som bevisar sig självt och därmed inte kan motbevisas.

    ”Det står i bibeln att Gud finns. Bibeln är sann för att Gud skrev den, alltså finns Gud”

  • Osaklig härledning till ”naturen” är ett argumentationsfel. Det går inte att hävda att företeelser är ”naturliga” endast för att de förekommer i naturen, och därmed vinna tolkningsföreträde för sin sak. Det går exempelvis inte att motivera löneskillnader mellan kvinnor och män eller rasism som om det vore någonting ”naturligt”. Motargument har publicerat en gästartikel om ”Naturligt/Onaturligt”.

debateAtt avfärda ett argument för att du inte förstår innebörden eller betydelsen av den är ett argumentationsfel. Vanligt förekommande vid avfärdande av auktoritetsargument (se ovan). Det vore fel att avfärda det teoretiska resonemanget som möjliggjorde för månlandare bara för att du inte själv förstår innebörden. Att du inte förstår innebörden gör inte teorin ogiltig. Stolthet och ovilja att ha fel leder ofta till den här typen av felargumentation.

  • Plocka russin eller ”cherry picking” är en oetisk debatteknik som går ut på att en debattör tar en mängd information och tillskriver de i efterhand för att stödja ett redan befintligt argument.

    ”Statistiken visar att de tre bilsorterna som är vanligast i Sverige är säkrast. Därför är det säkrare att köra bil i Sverige”

  • ”Quotemining” eller ”ta ur kontext” är en oetiskt debatteknik som betyder att en person tar ett argument; en text, video eller ljudinspelning och placerar det i en annan kontext så det ges en annan innebörd än den ursprungliga betydelsen. Både auktoritetsargument och ”halmdockor” har vanligtvis inslag av en debattör medvetet felciterar eller gör härledningar ur enstaka meningar eller påståenden utan att ta med hela argumentet eller resonemanget i den härledningen.
  • En falsk dikotomi är en osaklig eller ologisk uppdelning av en helhet i två eller flera delar där valet av ett alternativ automatiskt utesluter alla andra (”Pest eller Kolera”). Ett motsvarande fast motsatt är ett s k ”mitten-argument”. Det är att hävda att ”sanningen måste vara i mitten (av A och B)” istället för något av dem.
  • Om du använder dig av ett värdeargument på ett felaktigt vis är det ett argumentationsfel. Bara för att det är flera, eller alla, personer som tror någonting så betyder det inte automatiskt att det stämmer. Om så var fallet skulle jorden har gjort sig själv platt under den tiden människan föreställde sig att jorden var det.
  • En ”laddad fråga” eller halmstråfråga är en fråga ställd med en premiss som måste accepteras för att kunna besvara den. Det används flitigt i debatter för att få motståndaren att köpa en specifik premiss eller förutsättning för vidare resonemang. Exempelvis använder sig fascister av halmstråfrågor för att föra fram sin världsbild. Genom att svara på frågan har du samtidigt erkänt premissen som någonting som existerar (i det här fallet att volvobilar är den snabbaste bilen);

    ”Vilka bevis ser du för att volvobilar är de snabbaste bilarna?”

  • Bevisbördan läggs alltid hos den person som gör ett påstående. Det är inte motdebattörens uppgift att motbevisa någonting för att det ska kunna avfärdas som falskt. Ingenting är sant förrän det har bevisats och det är alltid den som säger att någonting är på ett visst vis som har bevisbördan att visa att så  så är fallet. Att skjuta ifrån sig bevisbördan är ett argumentationsfel.
  • Tvetydighet eller dubbeltydighet är användande av ord som kan ha dubbla (eller flera) betydelser för att vilseleda är ett argumentationsfel.
  • ”Hasardspelarens logik” är ett logiskt felslut som felaktigt antar att sannolikheten för att någonting sker ökar med varje gång någonting inte hänt. Termen kommer ifrån den felaktiga uppfattningen att om du spelar roulette och bara har hamnat på röd ökar chansen för att få svart nästa gång. Det stämmer inte då det är samma chans för både svart och röd varje gång kulan börjat att snurra.

Det här är den andra delen av två om argumentation och argumentationsfel. Den första delen kan du läsa HÄR.

Mer läsning:
Fördomar är felaktiga generaliseringar
Fascism och etnonationalism använder sig av argumentationsfel och cirkellogik för att rättfärdiga sin världsbild.
Logiska felslut

argumentation

Argumentation och argumentationsfel: Del 1

Alla människor kan träna på att förtydliga och formulera sig bättre när de argumenterar. Genom att bli bättre på att argumentera blir du också bättre på att föra fram din ståndpunkt, samt motbevisa åsiktsmotståndares argument eller försök att vilseleda debatten.

Det här är den första delen av två om argumentation och argumentationsfel. Den andra delen kan du läsa HÄR.

Med kunskap om hur argumentation, argumentationsfel, och argumentationsteknik hänger ihop kan du undvika de vanligaste fallgroparna och enklare återföra sakdebatten till den korrekta premissen.

När du argumenterar för din sak följer det av att du fört fram ett påstående mot eller till stöd för något (en tes).  Du är för eller mot någonting som du vill bevisa eller motbevisa. Att då känna till hur ett argument byggs upp underlättar din förståelse för att förstå resonemang som helhet, men är även användbart i enskilda debatter när du känner igen en oetisk debatteknik.

Det du vill bevisa är vanligen en bärande teori eller en hypotes som har ett förklaringsvärde.  Du vill förklara hur någonting är. Ett argument är det som du för fram till stöd för din uppfattning, det du tror på och vill bevisa, eller som du inte håller med om och istället vill motbevisa.

När vi säger att du har ett argument syftar vi vanligtvis på hela ditt resonemang eller på en av de påståenden du för fram som stöd eller som motsägelse till motpartens argument.

En argumentation kan bedömas på två sätt: dels om de premisser som argumentationen bygger på är hållbara, och dels om premisserna är relevanta för argumentationens slutsats. Om premisserna är hållbara är argumentationen som helhet hållbar. Om slutsatsen följer av premisserna är argumentationen giltig. Det kallas att göra en logisk härledning eller en deduktion.

En ogiltig argumentation där premisserna är falska blir ologisk, ett s k felslut. Ett felslut är ett ogiltigt resonemang. 

debateOlika typer av argument

Argument kan delas in i några olika typer. De här typerna kan överlappa varandra och är i det här fallet endast ett analytiskt redskap som gör det överskådligt för oss.

  • Sakargument är ett argument som vilar på ett empiriskt eller logiskt underlag (se ovan). Att hänvisa till eller använda sig av lagar eller logiska resonemang hör hit. Ett sakargument kan t ex vara:”Det dör X antal människor på den här vägen varje år. Sänk hastighetsgränsen!” eller: ”Jag behöver högre lön för jag får lägre lön än mina kollegor”
    Ett sakargument utgår ifrån den faktiska verkligheten samt logiska härledningar från det.
  • Känsloargument är ett argument som vilar på ett känslomässigt antagande om hur något är eller bör (normativt) vara. Exempelvis ”Jag håller inte med dig för det känns inte rätt. Jag tror på det här andra för det känns mer rimligt” eller kan vara en ovilja att acceptera ett argument p,g,a att det upplevs provocerande. Ett känsloargument kan också vara; ”Jag behöver högre lön för då kommer jag tycka du är en bättre chef och därför arbeta bättre” eller ”Jag är osäker i trafiken. Sänk hastighetsgränsen!”
    Ett känsloargument utgår ifrån hur en person känner hur något är eller bör vara.
  • Auktoritetsargument  härleds ur en person eller en källa med auktoritet på området. Det kan vara politiker, tjänstemän, forskare eller andra som kan fungera som sakargument förutsatt att källan redovisas. Sådan argumentation kan vara giltig eller ogiltig beroende på användningen av den. Det måste råda en viss grad av konsensus omkring auktoritetens legitimitet för att vara ett giltigt argument.
    Ett auktoritetsargument utgår ifrån ett expertutlåtande som anses ha rätt kunskap eller trovärdighet i frågan.
  • Värdeargument är argument som härleds ur allmänt accepterade värderingar. Exempelvis att alla människors lika rätt och värde är en fundamentalt viktig princip och går att använda som ett argument i sig självt i de fall motsatsen exponeras. ”Det här du säger är inte förenligt med alla människors lika rätt och värde. Du har fel”.
    Ett värdeargument utgår ifrån en allmänt erkänd uppfattning eller värdering

Till gruppen ogiltiga argument, s k ”bedrägliga argument”, hör bland annat cirkelresonemang, allegoriska angrepp, personangrepp och ledande frågor med flera.

Ett argumentationsfel är de argument som inte hör hemma i en sakdebatt. De är irrelevanta (hör inte dit) och används både medvetet som ett sätt att avleda debatter, men även omedvetet som felaktiga generaliseringar eller som en konsekvens av bristande logisk stringens. Känsloargument kan i det här avseendet aldrig likställas med ett sakargument. Det måste alltid vara det logiska och det empiriskt säkerställda argumenten som värderas separat mot varandra medan känsloargumenten avlägsnas helt. Det går inte att förvandla månen till en ost för att det känns som det.

Att lära sig känna igen hur argument byggs upp och hur argumentationsfel fungerar i praktiken är viktigt för att undvika att hamna i avledande debatter och för att klara av att hålla sig till sakfrågan. Det finns stora vinster för den som på ett oetiskt vis använder sig av argumentationsfel för att få fram falska poänger. Lika stora vinster har du om du kan genomskåda dem.

Genom att du är medveten om olika argumentationsfel kan du också påpeka det på ett sakligt vis och därmed återföra sakdebatterna till dess rätta innehåll. Genom att hålla en logisk följdriktighet och ett konsekvent särskiljande mellan sakargument och känsloargument eller argumentationsfel går det att nå fördjupade slutsatser och vinna debatter.

En person som säger att månen känns som en ost kommer alltid ha fel oavsett hur övertygande den personen är när det gäller att förmedla sina känslor.

Det här är den första delen av två om argumentation och argumentationsfel. Den andra delen kan du läsa HÄR.
argumentation

Bokrecension: Upplysning

Boktiteln i sin helhet är ”Upplysning i det 21:a århundradet, Tro och vetande 3.0”, en rejäl tegelsten, men en riktig ”sidvändare” som jag nästintill sträckläste över julhelgen. Christer Sturmark är författaren och boken är utgiven på Fri Tanke Förlag. Ämnen och områden som berörs i den är det mänskliga psyket, kunskap, vetenskap och distinktionerna mellan sekularitet, humanism, religioner och sekter.

Upplysning - Christer Sturmark
Upplysning – Christer Sturmark

På det stora hela taget tycker jag dessa områden och denna bok är enormt intressant och tankeväckande. Särskilt finner jag innehållet och beskrivningarna värdefulla då jag sitter och tänker på intolerans, förnuft vs oförnuft, rasism vs antirasism, och gör jämförelser i överförd bemärkelse från vad Christer Sturmark skriver.

Antagligen är allt detta tidlöst och odaterat, men om många fler kunde försöka ta sig tid och våga vidareutveckla sin egen tankeverksamhet – kanske med hjälp av sådana här böcker – så kanske vi i allmänhet skulle kunna närma oss vad Sturmark och jag själv önskar för vårt gemensamma, öppna, demokratiska samhälle – betydligt mer självinsikt, vidsynthet och upplysning.

Några kapitel är något nedtyngda med för många exemplifieringar. Vid enstaka tillfällen rabblas det övernitiskt på, långt och lite onödigt. Jag hade föredragit att läsa det tydligaste exemplet – kortfattat, utan att gå in på djupet. Några stavfel finns också, och vid tillfällen känns det som om att Christer Sturmark är snubblande nära att göra om detta till en självbiografi. Hade redaktören dragit betydligt stramare i tyglarna, kunde denna bok blivit betydligt mer underhållande och kanske även på gränsen till kurslitteratur.

Sturmarks ”Upplysning” är trots detta enormt läsvärd och känns nyttig. Kanske för att jag börjar tänka mer kring hur man kan tolka olika bakomliggande företeelser, som skulle kunna vara anledningarna till vad som skrivs och sägs i debatterna.

Läs förorden i boken här, som ett smakprov.

Hur påverkar media oss?

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, i denna text beskrivs hur medierna kan välja att framställa olika ämnen för att försöka påverka hur vi sedan tänker på dem.

Hur medierna påverkar vad vi tänker på

En av de viktigaste och mest utforskade teorier om massmediers makt är den så kallade dagordningsteorin (agenda-setting). Mer än 400 studier har publicerats kring teorin, och sambandet som den visar är närmast att betrakta som ett orsakssamband. I korta drag säger dagordningsteorin att massmedierna inte är särskilt framgångsrika med att styra vad människor har för åsikt, men däremot väldigt skickliga på att styra vad människor har åsikter om. Det kallas mediernas dagordningsmakt.

Om landets största dagstidning konsekvent väljer att uppmärksamma klimatförändringarna framför förtrycket mot kurder i Syrien, kommer vi med största sannolikhet att uppfatta klimatförändringarna som en viktigare fråga än kurderna. Ju mer medierna uppmärksammar frågan, desto tillgängligare blir den i minnet. Det beror bland annat på de kognitiva selektionsprocesserna som presenterades i ett tidigare kapitel, men också på att verkligheten är så pass obegränsad att vi inte själva kan undersöka den utan förlitar oss på att journalisterna fungerar som gatekeepers som filtrerar och tar fram det som är viktigt utifrån främst samhälls- och upplysningskriteriet.

Dagordningsteorin består av två delar som kallas första och andra nivån. Första nivån handlar om det som sagts ovan, att medierna påverkar vilka saker vi tänker på och har åsikter om. Andra nivån handlar om hur vi tänker på dessa sakers attribut och det är här priming och framing blir viktiga. Om vi tar arbetslöshet som exempel så kan massmedierna dels framhäva detta regelbundet på bästa sändningstid och på så vis försöka påverka oss att tänka på arbetslösheten oftare och därmed se det som en viktigare fråga (första nivån). Dels kan de rama in frågan så att de bara speglar ett visst perspektiv av debatten – som att arbetslösheten minskar, ökar, består av unga, invandrare, akademiker och så vidare (andra nivån). Det ena handlar alltså om vilket objekt vi tänker på, och det andra på vilka attribut av detta objekt vi tänker på.

Det finns en viktig faktor som styr människornas påverkan vad gäller dagordningsteorin. Det är hur stor erfarenhet människorna har av sakfrågan. De som inte har någon direkt erfarenhet av exempelvis Österrike är mer benägna att påverkas av mediernas gestaltning av landet, än de som har en direkt erfarenhet av det.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Hur upptäcks manipulationsförsök?

I samarbete med författarna Håkan Järvå och Peter M. Dahlgren publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, i denna del beskrivs tumregler som kan hjälpa dig att upptäcka manipulationsförsök.

Försvarsheuristiker – tumregler för att upptäcka manipulationsförsök

Det gäller att känna igen situationerna då du kan vara utsatt för manipulation och påverkan. Det är viktigt att lära sig att känna igen påverkansmetoder. Vi människor är vana att använda heuristiker tumregler – även om vi inte är medvetna om att det är det vi gör. Det bästa försvaret mot manipulation och påverkan är nya heuristiker eller tumregler som upptäcker försöken och försvarar dig mot dem.

Första grundläggande tumregeln är att aldrig fatta några avgörande beslut när man är i affekt. Detta gäller både positiva och negativa affekter. När vi är i affekt har vi garden nere, vi är lätta offer för våra egna känslor och för någon som vill utnyttja oss. Nyckelordet här är avgörande beslut, det vill säga beslut som till exempel innefattar stora summor pengar eller beslut som kan få långsiktiga eller allvarliga konsekvenser både för dig och för andra.

Ett generellt försvar är att aldrig fatta beslut på stående fot, det vill säga fatta inga avgörande beslut utan att ha funderat på saken i några dagar och ta reda på mer. Ett av de vanligaste knepen när någon vill manipulera dig är att få dig att fatta beslutet nu. Han eller hon vill inte att du ska gå hem och fundera. Det bör alltid vara en varningsklocka om någon betonar att du måste bestämma dig nu.

Ett tredje försvar är att alltid försöka medvetandegöra vad det kan vara för typer av påverkan som du utsätts för. Denna bok innehåller mängder av exempel på påverkansmetoder. Det kan vara en bra idé att träna på att lära sig känna igen dem. En övning kan vara att i olika valsituationer du hamnar i, fundera över vad det är för olika typer av påverkan du är utsatt för i den stunden.

En generell tumregel är att om du får ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant – eller får höra talas om någon revolutionerande metod som verkar helt otrolig – är det med största sannolikhet för bra för att vara sant. Man bör vara skeptisk mot alla överdrivna påståenden.

En varningsklocka är om du finner att du på relativt kort tid fattar starkt tycke för en person – speciellt om det är en försäljare – men även om det är en ny bekantskap. Bedragare och försäljare är mästare på att bli omtyckta snabbt – och kan alla knep för att uppnå detta. Smicker är alltid en varningsklocka. Det är inget fel i att tycka om en annan människa och du behöver egentligen inte agera förrän personen i fråga vill få dig att göra något. Var försiktig med att gå med på att göra något som han eller hon vill få dig att göra. Vi har en automatik i oss att vi gärna säger ja till personer som vi tycker om, och det är den impulsen vi måste motarbeta. Det som personen vill få dig att göra kan verka oskyldigt, men vid det här laget vet du att även små steg kan leda till att du tar ett mycket större, och egentligen oönskat, steg lite senare.

En tumregel som försvar mot detta är att aldrig ta det där första steget när du har med försäljare att göra, be att få tänka på saken. Det spelar ingen roll hur oskyldigt det lilla steget verkar vara. Tänk så här: om det är ett litet oskyldigt steg, gör det heller inget om du låter bli. Om det dessutom är en person som genuint tycker om dig kommer denne att förstå om du vill vänta med ett beslut. Om du ändå luras att ta det där första steget är nästa automatik att motarbeta känslan av att upplevas som inkonsekvent om du skulle vilja dra dig ur. Det kan du enbart göra genom att aktivt strunta i den. Tänk på att det troligtvis är bättre att uppleva en känsla av att du skämmer ut dig – än att du förlorar en massa pengar eller blir indragen i något du kommer att ångra. Om du känner dig lurad, är du troligtvis lurad, rationalisera inte dina handlingar genom att tänka att det kanske inte är så farligt.

Detta gäller även grupper och läror som du kommer i kontakt med. Om du upptäcker att du försvarar en person, en grupp eller en lära som du precis kommit i kontakt med, och du blir förbannad för att någon kritiserar eller ifrågasätter – då är du troligtvis utsatt för manipulation.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken